Lokal arbetsplan läsår 2017/2018

(1)

Förskolan Åmberg Sunne kommun

Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr

Sunne Kommun växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro

33. Förskoleexp. Brådrudsvägen 2 fax org nr 212000-1843

686 80 Sunne 686 80 Sunne

(2)

Innehåll

1. Presentation av förskolan 3

Förskolan Åmberg 3

2. Vision för förskolan Sunne kommun 4

Värdeord som genomsyrar förskolans verksamhet 4

3. Kunskapsutveckling 4

Vad/ hur kännetecknar undervisningen 4

4. Tillgänglig lärmiljö 5

Vad/ hur kännetecknar undervisningen 5

5. Ledarskap 6

Vad/ hur kännetecknar undervisningen 6

6. Det här innebär på vår förskola 6

Pedagogiska planeringar 6

(3)

1. Presentation av förskolan

Förskolan Åmberg

Vi är en förskola som ligger centralt i Sunne kommun men även med närhet till naturen. Vi startade vår verksamhet i januari 2015, vi är nu 6 stycken som jobbar i vårt arbetslag.

Vi har i nuläget 31 barn i åldrar 1-5 år, delat på 2 avdelningar, Trollstigen och Gläntan.

Vi är en mångkulturell förskola med ett flertal olika modersmål. Trygghet och trivsel är något som genomsyrar vår verksamhet. Detta är grundläggande för barnens självkänsla och självförtroende. Vi erbjuder en flexibel och trygg inskolning där barnets behov ställs i centrum.

(4)

2. Vision för förskolan, Sunne kommun Alla barn i Sunne ska utvecklas till sin fulla potential

Värdeord som genomsyrar förskolans verksamhet:

Respekt - Utveckling - Professionalism

3. Kunskapsutveckling

Huvudmannen ser att ett systematiskt kvalitetsarbete inom de tre områdena kunskapsutveckling, tillgänglig lärmiljö och ledarskap på både lång och kort sikt är nödvändiga för att styra och utveckla utbildningen i Sunne kommun.

Våra förskolor ska ge alla barn de kunskaper som krävs för att ge ett livslångt lärande. Förskola/Skola ska kännetecknas av en ”röd tråd” från förskola till vuxenutbildning.

Barnets utveckling och lärande kan följas i den egna portfolion som finns på Office 365. Varje barn har en egen inloggning, detta gör att vårdnadshavare och barn även kan se portfolion i hemmet. Portfolion är uppdelad i sex områden: Social utveckling, rörelse/ motorik, matematik, språkutveckling,

naturkunskap/teknik och barns inflytande. Detta kommer vara barnets dokumentation som följer barnet från förskola till högstadiet.

Möjligheten att känna sig trygg är en förutsättning för en god arbetsmiljö. Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att miljön präglas av tillgänglighet, trygghet, inkludering och studiero. Förskolan ska tillämpa ett normkritiskt förhållningssätt med syftet att synliggöra och kritiskt granska de normer som ligger till grund för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Vad/Hur kännetecknar undervisningen?

 Allt lärande ska utgå från barnets starka sidor.

 Undervisningen ska grundas på det systematiska kvalitetsarbetet planering, uppföljning, utvärdering och utveckling.

 Förskolans miljö ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet. Ett medvetet bruk av leken ska prägla verksamheten där varje barns utveckling och lärande främjas. För att möta och utmana alla barns lärande ska förskolan medvetet arbeta med skapande verksamhet.

 Läsåret 17/18 kommer naturvenskap att vara i fokus.

 Förskolan arbetar med metoder som Babblarna och Fonomix utifrån kommunens handlingsplan för läs och skrivutveckling.

 Språkgruppen och Matematikgruppen möjliggör ett kollegialt lärande.

(5)

 Förskolan ska arbeta medvetet med matematik i vardagen.

 Förskolans miljö ska utmana till problemlösningar och utveckla den matematiska förmågan.

4. Tillgänglig lärmiljö

Tillgänglig lärmiljö innebär uppföljning av arbetet med trygghet, trivsel och arbetsro, stärka nyanländas lärande samt delaktighet i utvecklingen av undervisningen. Det innebär även att undervisningen ska vara stimulerande, inkluderande och tillgänglig för samtliga elever.

Möjligheten att känna sig trygg är en förutsättning för en god arbetsmiljö. Förskolan ska tillämpa ett normkritiskt förhållningssätt med syftet att synliggöra och kritiskt granska de normer som ligger till grund för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Som attraktiv skolkommun ska alla ha ett välkomnande bemötande och förhållningssätt.

Den sociala gemenskapen på förskolan och arbetet med värdegrunden ska tydliggöras i det aktiva arbetet mot diskriminering och plan mot kränkande behandling.

Lärmiljön ska utgå från det kompetenta barnet och stimulera barnet i dess utveckling och lärande.

Överlämningar av barn till förskoleklass sker vid överlämningskonferenser i slutet av vårterminen det året barnet fyller 6 år.

Vid överlämningskonferensen deltar mottagande skolas elevhälsa, rektor, mentor och fritidshem.

Avlämnande pedagog, förskolechef och specialpedagog deltar från förskolan organisation.

Förskolan i samverkan med vårdnadshavare skriver överlämningsdokument som beskriver barnets starka sidor och behov.

Överlämningar sker om barnet byter förskola eller kommun.

Stödfunktioner som finns inom förskolans verksamhet är barnhälsoteam, specialpedagog och språk- och talpedagog. Samtliga förskoleverksamheter har barnkonferenser kontinuerligt under året för att följa barnens lärprocesser och sätta in olika former av stöd där behov finns.

Förskolans undervisning ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar.

I samarbete med hemmet ska förskolan skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska ges möjlighet att utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans verksamhet ska utgå från en helhetssyn på barnen och barnens behov.

Från och med hösten 2016 kommer alla förskolor att ingå i projektet Trivselpatrullen. Den syftar till värdegrundsarbete och ökad medvetenhet kring rörelse och utomhuspedagogik.

(6)

5. Ledarskap

Ledarskap innebär utveckling av lärares ledarskap i verksamheten och vidare av undervisningen, som i sin tur ska leda till att barnen ska känna nyfikenhet att lära nytt samt att de vill och kan ta större ansvar för sitt eget lärande med stigande ålder.

 Förskolan ska arbeta tematiskt för att skapa förutsättningar för meningsfullt lärande utifrån läroplan.

 Lärare och vårdnadshavare ska samarbeta för barnets bästa.

 Pedagogerna ska leda undervisning genom ett medvetet förhållningssätt och en aktiv interaktion.

 Alla verksamheter ska systematiskt följa upp, utvärdera och utveckla den egna verksamheten.

Förskolans verksamhet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

 Reflektionsprotokoll ska användas för att följa upp pedagogiska planeringar och dessa ska delges förskolechef kontinuerligt minst en gång per månad.

 Som attraktiv skolkommun ska alla ha ett välkomnande bemötande och förhållningssätt.

 Som lärare har man ansvar för den egna såväl som den kollegiala utvecklingen.

(7)

6. Pedagogiska planeringar

Lpfö 98, reviderad 2010 Utveckling och lärande – matematik

Förskolan ska sträva efter att varje barn

• utvecklar sin förståelse för rum, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning, och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,

• utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,

• utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,

• utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang,

Pedagogisk planering:

Hur?

Vi har delat upp vår barngrupp i 6 grupper. Där varje sida har en mattegrupp, språk och teknik/Natur.

Grupperna är åldersindelade.

Vi kommer att planera i tvärgrupper där vi går igenom tillsammans hur vi lägger upp vår arbetsgång.

Under arbetet kommer vi att använda oss av tecken som verktyg för de barn som inte har det verbala språket ännu.

Matematik finns överallt under en dag. Att få in vardags matematiken är viktigt för barnen, då man kan benämna färger, former, antal, mindre, större.

Vid måltidsituationer kan man be att få ett halvt glas vatten/Mjölk, räcka mig 5 köttbullar, Som pedagog är det viktigt att sätta på sig matteglasögonen och ta dessa tillfällen i akt.

Stora gruppen:

Jämför namn, alla barnen har ett kuvert med sitt namn skrivet på med sina bokstäver i, där de lägger upp namnet och jämför, antalet bokstäver, vem har längst namn av kompisarna?

Räknar in barnen i våra mattegrupper och ser hur många som är här. Hur många är borta ur vår grupp?

Fokus ligger på talen 1-5.

Använda oss utav Babblarna där vi lär oss begreppen: på, under, i, bakom, framför.

Längd, mätning- vem är kortast/längst. Vem hittar den längsta pinnen i skogen.

Mellan gruppen:

Jämför namn, alla barnen har ett kuvert med sitt namn skrivet på med sina bokstäver i, där de lägger upp namnet och jämför, antalet bokstäver, vem har längst namn av kompisarna?

Fokus ligger på talen 1-5

Använda oss utav Babblarna där vi lär oss begreppen: på, under, i,bakom, framför.

(8)

Lilla gruppen:

Förståelsen för antal, mängd.

Namn lekar, att lära sig att känna igen sitt namn, Färger, Fokus ligger på talen 1–3, Använda oss utav Babblarna där vi lär oss begreppen: på, under, i, bakom, framför.

Det vi kommer att använda oss av:

• Matematik lekar – Sortera antal, klassificera, ordning, talbegrepp,

• Färg och form – formjakt, tex: finner du en cirkel nånstans i rummet/ute/skogen?

• Räknekrokodiler

• Babblarna

• Räkna på teckenspråk

• Ipad och projektor

• Skogen och utemiljön

Uppföljning:

Metod för uppföljningen : Dokumentation/Anteckningar och foton.

Reflektionsprotokoll skrivs 1 ggr i månaden HT:

v.40, v 44, v 49

Utvärdering

Delårsutvärdering: dec/jan Läsåret: april/maj

Ansvariga medarbetare:

Jennie och Emma

Utveckling/pedagogisk planering

Vi går vidare med detta utifrån det vi ser utvärderingen.

(9)

Lpfö 98, reviderad 2010 Utveckling och lärande – språk

• utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv,

• utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,

• utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner,

• utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa,

• som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.

• utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,

Hur?

Vi har tänkt att vi ska arbeta i ”block” (Matematik, Språk och Natur och Teknik). Varje block kommer att pågå i fyra veckor. Vi har valt att dela in barnen i åldersindelade grupper, tre på varje avdelning.

När vi har de yngsta barnen (1-2 år) har vi tänkt använda oss av Babblarna som språkmaterial. Här kommer fokus till största delen vara på att benämna saker, läsa sagor, ramsor och sjunga mycket.

Till de mellersta barnen (2-3 år) har vi tänkt arbeta utifrån materialet: Före Bornholmsmodellen. Fokuset kommer då vara mer på sånger, rim, ramsor, läsa sagor och språklekar.

Till de äldsta barnen (3-5 år) har vi tänkt att använda oss av materialet fonomix. Här kommer fokuset vara mer på språkljud, bokstäver och hur ord är uppbyggda.

Göra oss pedagoger medvetna om hur vi ”pratar” till barnen ex. om barnet säger den och pekar på mjölken att man då som pedagog benämner saken istället för att själv peka och säga: – är det den du vill ha.

• Sätta ord på det vi gör

• Läsa för barnen

• Benämna föremål

• Matramsor

• Namnbilder

(10)

Uppföljning:

Vi kommer att använda oss av bilder, observationer och reflektionsprotokoll.

Vi kommer göra ett reflektionsprotokoll efter varje avslutat block. Vecka 40, 44 och 49.

Utvärdering

Delårsutvärdering december-januari Läsår april-maj

Ansvariga medarbetare Kicki och Emelie

Hur går vi vidare utifrån det vi har sett i utvärderingen?

(11)

Lpfö 98, reviderad 2010

Utveckling och lärande –naturkunskap

• utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,

• utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,

• utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap,

• utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar,

• utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och

• utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,

Hur?

Vi kommer att arbeta med naturkunskap, i block/grupp och i samband med vårt tema Barbapapa. Varje vecka när vi har naturgruppen tisdag-torsdag, utforskar vi naturkunskap på olika sätt med barnen. Vi vill ge barnen upplevelser och förståelse för naturens kretslopp. Under höstterminen sår vi frön på olika sätt, för att se tillsammans vad ett frö behöver för att kunna gro. Barnen har under hösten visat intresse för insekter, och där vill vi fånga upp detta i naturkunskapen, genom att bygga en kompost tillsammans. Med

komposten vill vi att barnen ska få förståelse, intresse och tycka att det är roligt med naturkunskap. I arbetet med komposten visar vi på kretslopp och processer. Samtidigt som barnen får utforska och ta reda på olika insekter. Vi hoppas genom detta att kunna öka barnens empatiska förmåga, då de får ta hand om de små djuren i komposten.

I tekniken kommer vi att skapa hus till Barbapapa och hans familj. Vi presenterar olika material för barnen, och tillsammans med oss pedagoger får de pröva sig fram med de olika materialen, för att se vad som blir hållbart och vad som funkar och inte funkar.

Vi anpassar arbetena i grupperna efter barnens ålder, och intressen.

Uppföljning

Vi kommer använda oss av kamera, anteckningar och barnens kommentarer. Reflektionsprotokoll som görs efter varje block, en gång i månaden.

Reflektionsprotokoll skrivs 1 ggr i månaden

(12)

HT:

v.40, v 44, v 49

Utvärdering

Delårsutvärdering i dec-jan Läsår april-maj

Ansvariga medarbetare Malin och Anneli

Hur går vi vidare utifrån det vi har sett i utvärderingen?