Vad tycker ungdomarna?

22  Download (0)

Full text

(1)

Vad tycker ungdomarna?

Ungdomars syn på arbetsmarknadens villkor

E

MELIE

L

ARSSON SEPTEMBER

2010

(2)

Förord 2

Rapporten är framtagen av Emelie Larsson på uppdrag av Svenskt Näringsliv.

(3)

Förord 3

1. Förord

Höstens val står för dörren. Ungdomsarbetslösheten är en av de frågor som står högst upp på många av de politiska partiernas agendor – men diskussionen med de som anställer,

arbetsgivarna, lyser med sin frånvaro.

Få politiker talar om vad de vill göra för att landets företagare ska kunna få råd och möjlighet att anställa fler och på så sätt också bidra till att minska ungdomsarbetslösheten. Istället får de antingen höra att de höga siffrorna är en synvilla eller att arbetsgivaravgifterna för unga ska höjas.

De konkreta åtgärderna för att kunna släppa in ungdomarna på arbetsmarknaden saknas med andra ord i den politiska debatten. Istället verkar fokus mest ligga på utbildningsinsatser, offentliga arbetsmarknadsprojekt och andra former av stödinsatser. Vi undrar hur fler ungdomar ska kunna komma in på arbetsmarknaden om det inte skapas några jobb?

Ungdomarna själva undrar samma sak. Vi har frågat dem vad de tror kan minska

ungdomsarbetslösheten och kommit fram till att de efterfrågar i stort samma lösningar som våra medlemsföretagare.

Ungdomar i Malmö vill se att det införs ett lärlingssystem och de vill att utbildningen tydligare anpassas till arbetsmarknadens behov. De ställer sig dessutom positiva till sänkta ingångslöner, bibehållen sänkt arbetsgivaravgift för personer under 26 år, och de tycker dessutom att den svenska arbetsmarknaden är trögrörlig samt ser ett starkt samband mellan detta och den alarmerande höga ungdomsarbetslösheten.

Med detta konstaterande vill vi föra diskussionen ett steg längre. Vi vill se att det skapas utrymme och acceptans kring att vi behöver förändra villkoren på arbetsmarknaden.

Malmö i september 2010 Rolf Elmér

Regionchef

Svenskt Näringsliv Skåne

(4)

Innehåll 4

2. Innehåll

1. Förord ... 3

2. Innehåll ... 4

3. Sammanfattning: Vad tycker ungdomarna? ... 5

4. Grunden: ungdomar och företagarpanel ... 6

Metod ... 7

5. Alla vägar in är bra vägar in ... 8

Lärlingssystem ... 8

Praktik ... 9

Studentmedarbetarsystem ... 10

6. Mer om skola och näringsliv ... 12

7. Bibehållen sänkt arbetsgivaravgift, tack ... 15

8. Problematisk trögrörlighet och LAS ... 16

9. Sänkta ingångslöner fungerar ... 19

10. Ungdomar vill också förändra arbetsmarknadens villkor ... 21

(5)

Sammanfattning: Vad tycker ungdomarna? 5

3. Sammanfattning: Vad tycker ungdomarna?

Ungdomar och företagare i Skåne tycks resonera snarlikt när det kommer till hur vi ska kunna minska ungdomsarbetslösheten. Det är till och med så att ungdomarna i ännu högre utsträckning än företagarna ställer sig positiva till de flesta av de åtgärder de blivit tillfrågade om, såsom införande av lärlingssystem, anpassning av utbildningen till arbetsmarknadens behov, bibehållen sänkt arbetsgivaravgift för ungdomar och sänkta ingångslöner.

Ungdomarna tycker dessutom att Sverige har en trögrörlig arbetsmarknad och upplever att det är svårt att hitta jobb i Sverige. I korthet ser rapportens resultat ut som följer:

1. Ungdomar vill ha lärlingssystem. Hela 8 av 10 anser att det är mycket viktigt eller viktigt att det införs ett lärlingssystem för att öka sysselsättningen bland unga. Dessutom framhåller 9 av 10 att möjligheter till praktik inom eller i samband med utbildningen som en viktig åtgärd för att minska ungdomsarbetslösheten. Utöver detta menar 9 av 10 att de tror att ett införande av studentmedarbetarsystem (se sid 10) är viktigt för att kunna minska ungdomsarbetslösheten.

2. Nästan 9 av 10 menar att det är viktigt att anpassa utbildningen till arbetsmarknadens behov. Samtidigt menar endast 14 procent att deras egen skolgång anpassat dem till arbetsmarknadens behov. Drygt hälften menar dessutom att de inte tycker att skola och näringsliv har samarbetat på ett välfungerande sätt under deras egen skolgång för att anpassa dem till arbetslivet.

3. Behåll den sänkta arbetsgivaravgiften för unga. 8 av 10 ungdomar menar att de tror att den sänkta arbetsgivaravgiften för anställda under 26 år är av central vikt för att sysselsättningen av unga ska öka.

4. Arbetsmarknaden i Sverige upplevs som trögrörlig. Runt 3 av 4 av de tillfrågade ungdomarna menar att de anser att den svenska arbetsmarknaden är trögrörlig.

Dessutom menar drygt 8 av 10 att de tror att det finns ett samband mellan den höga ungdomsarbetslösheten och den trögrörliga arbetsmarknaden. Lägg här till att nästan 7 av 10 anser att det är svårt, eller ganska svårt, att få jobb i Sverige så växer en allt annan än positiv syn på arbetsmarknadens förutsättningar fram bland de tillfrågade

ungdomarna.

5. Majoriteten kan tänka sig att jobba till en sänkt ingångslön. 6 av 10 av de tillfrågade ungdomarna menar att de tänka sig att jobba till en lägre ingångslön om det i gengäld skulle ge dem en fot in på arbetsmarknaden. Runt 40 procent menar dessutom att de tror att det är mycket viktigt eller viktigt att sänka ingångslönerna för att sysselsättningen bland de unga ska öka.

(6)

Grunden: ungdomar och företagarpanel 6

4. Grunden: ungdomar och företagarpanel

För att ta reda på hur ungdomar ställer sig till de frågor som rör deras egen framtid på arbetsmarknaden genomförde Svenskt Näringsliv i Skåne en undersökning under sommaren 2010. Som bakgrund och underlag användes resultatet i vår företagarpanel1 för andra kvartalet 2010 där våra medlemsföretag i Skåne fått tycka till om en rad arbetsmarknads- politiska villkor. Här framkom en rad faktorer som vår företagarpanel tycker är av central vikt för att Sverige skall kunna komma till rätta med den höga ungdomsarbetslösheten.2 En stor majoritet av de tillfrågade företagarna anger införande av lärlingssystem, anpassning av utbildningen till arbetsmarknadens behov, sänkta ingångslöner, reform av LAS (Lag om anställningsskydd) och bibehållen sänkt arbetsgivaravgift vid anställning av personer under 26 som mycket viktiga eller viktiga åtgärder för att fler unga ska få komma ut i arbetslivet.

Diagram 1: Företagare

1Företagarpanelen ligger till grund för de kvartalsvisa konjunkturrapporter med prognos kring den ekonomiska utvecklingen i Sverige som Svenskt Näringsliv presenterar. 700 företagare i Skåne ingår i företagarpanelen och de svarar på en enkät en gång i kvartalet.

2 För nedladdning: http://korta.nu/foretagarpanelen 81 %

74 % 74 %

66 %

60 %

Införande av lärlingssystem

Anpassa utbildningen

Sänkta arbetsgivaravgifter

Ändring av Las Sänkta igångslöner

Företagarpanelen Skåne, andra kvartalet 2010

Fråga: Hur viktig tror du att följande åtgärder är för att öka sysselsättningen bland unga? Svar: Mycket viktigt/viktigt

Källa: Demoskop

Ändring av LAS Sänkta ingångslöner

(7)

Grunden: ungdomar och företagarpanel 7

M

ETOD

Syftet med denna rapport är att undersöka vad ungdomar tycker om dessa

arbetsmarknadspolitiska åtgärder, det är trots allt de som i högst utsträckning står utanför arbetsmarknaden. 100 ungdomar mellan 20–24 år har intervjuats. Åldersgruppen har avvägts så att de tillfrågade förväntas ha haft viss erfarenhet av arbetsmarknaden och dess villkor.

Som arbetslös ungdom räknas vanligtvis personer mellan 15–24 år, de yngsta har således valts bort i denna undersökning. Vissa av de tillfrågade har jobbat för att sedan påbörja studier, andra jobbar eller söker jobb och ytterligare andra är på väg ut i arbetslivet efter avslutade universitetsstudier. 50 killar och 50 tjejer har tillfrågats.

Intervjuerna har genomförts under sommaren 2010 och ungdomarna har tillfrågats slumpmässigt på centrala platser i Malmö. Då ungdomar generellt sett inte förväntas vara särskilt insatta i arbetsmarknadens villkor har frågorna i vissa fall kompletterats med en inledande förklaring, för att säkerställa att intervjupersonerna tillåtits skapa sig en uppfattning om respektive fråga. Intervjuer och rapport är gjorda av Emelie Larsson på uppdrag av Svenskt Näringsliv.

Resultatet i enkätintervjuerna har kompletterats med en rad citat och porträtt, där

ungdomarna spontant fått komma med synpunkter kring de olika arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Det bör poängteras att undersökningen är tänkt att ge en fingervisning och peka på tendenser snarare än att göra statistiskt säkerställda utfästelser.

(8)

Alla vägar in är bra vägar in 8

5. Alla vägar in är bra vägar in

Den första delen i enkätintervjuserien berörde praktik, lärlingssystem och student-

medarbetarsystem. Här är det bara att konstatera att de tillfrågade ungdomarna ser positivt på alla typer av inträdesbiljetter till arbetsmarknaden.

L

ÄRLINGSSYSTEM

En av de viktigaste orsakerna till ungdomsarbetslösheten är unga personers bristande yrkeserfarenhet, enligt företagarna.3 Ett sätt att skapa yrkeserfarenhet och förutsättningar för ungdomar att ta sig in på arbetsmarknaden är att införa lärlingssystem.4 Införande av

lärlingssystem är den mest efterfrågade åtgärden för att minska ungdomsarbetslösheten i företagarpanelen. Över 80 procent av företagarna menar att detta är en mycket viktig eller viktig åtgärd.

Diagram 2: Ungdomar

Det är mer än tydligt att lärlingssystem är något som även ungdomar efterfrågar. Mer än 40 procent anger denna åtgärd som mycket viktig och nästan ytterligare 40 procent anger den som viktig. Hela 8 av 10 anser alltså att det är mycket viktigt eller viktigt att införa lärlingssystem för att kunna öka sysselsättningen bland unga.

En stor majoritet, 8 av 10 ungdomar, menar att det är viktigt med ett lärlingssystem för att sysselsättningen bland unga skall öka.

3 Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät, 2010. För nedladdning: http://korta.nu/rekryteringsenkaten

4 Svenskt Näringsliv ställer sig positiva till införande av ett lärlingssystem, men då företrädesvis ett eftergymnasialt sådant. Vi anser att huvudspåret för gymnasieelever skall vara att de har elevstatus, samt att det är orimligt att ansvar och kostnader för utbildningsinsatser läggs hos företagen, varför vi ställer oss tveksamma till det gymnasiala lärlingsförsöket och den utredning som finns om

lärlingsanställning.

43 %

38 %

13 %

6 %

Mycket viktigt Viktigt Inte så viktigt Vet ej

Hur viktigt tror du att det är att införa lärlingssystem för att sysselsättningen bland unga ska öka?

(9)

Alla vägar in är bra vägar in 9

P

RAKTIK

Genom att göra praktik på arbetsplatser eller att jobba med specifika uppgifter på fadderföretag eller andra organisationer redan tidigt under studietiden kan man som elev/student få en indikation på om man har valt en passande utbildning. Detta minskar risken att man investerar i ”fel” utbildning och ångrar sig längre fram.5 Lina, 21 år, resonerar likadant och menar att: ”Praktikmöjligheter är bra både för studenten som får in en fot och får testa på ett jobb och för arbetsgivaren som får testa praktikanten för en eventuell senare anställning.” Giedre, som är 24 år, tycker att ”praktik borde vara obligatoriskt”. Dessutom, menar hon, hade praktikmöjligheter inom eller i samband med utbildningen ökat hennes meriter och därmed hade chansen att få ett jobb också ökat avsevärt. Lina och Giedre är inte på något vis ensamma om att tycka som de gör – fler än 9 av 10 av de tillfrågade

ungdomarna anger praktikmöjligheter som en mycket viktig eller viktig åtgärd för att fler unga ska få komma ut i arbetslivet.

Diagram 3: Ungdomar

”Praktikmöjligheter är bra både för studenten som får in en fot och får testa på ett jobb och för arbetsgivaren som får testa praktikanten för en eventuell senare anställning.”

Lina 21 år

5 http://hogskolekvalitet.se/Samverkan-ger-jobb/Varfor-samverkan-ar-viktigt/ 2010-08-16 63 %

30 %

5 % 2 %

Mycket viktigt Viktigt Inte så viktigt Vet ej

Hur viktigt tror du att det är med praktikmöjligheter inom eller i samband med utbildning för att öka chansen för unga att få

jobb?

(10)

Alla vägar in är bra vägar in 10

”Jag tycker att det borde vara obligatoriskt med praktik.

Fler möjligheter till praktik under utbildningen skulle öka mina meriter och mina chanser på

arbetsmarknaden enormt.”

Giedre 24 år

9 av 10 av de tillfrågade ungdomarna anger praktikmöjligheter som en mycket viktig eller viktig åtgärd för att fler unga ska få komma ut i arbetslivet.

S

TUDENTMEDARBETARSYSTEM

I Danmark har man sedan 1940-talet ett välutvecklat studentmedarbetarsystem, där högskolestudenter under sin utbildning ges möjlighet att under studietiden, vid sidan av studierna, få arbetslivserfarenhet inom sitt område.6 Svenskt Näringsliv har i en tidigare regional rapport lyft fram detta system, bland annat eftersom det visat sig att danska studenter snabbt får fotfäste på arbetsmarknaden samtidigt som arbetsgivarna får en ökad kännedom om studenternas kompetens.7

Diagram 4: Ungdomar

6 En bro till arbetsmarknaden – det danska studentmedarbetarsystemet, Svenskt Näringsliv 2010. För nedladdning: http://korta.nu/stud

7 Ibid

53 %

37 %

4 % 6 %

Mycket viktigt Viktigt Inte så viktigt Vet ej

Hur viktigt tror du att det är att det införs ett

studentmedarbetarsystem för att sysselsättningen bland unga ska öka?

(11)

Alla vägar in är bra vägar in 11

Region Skåne kommer under 2011 införa ett system med studentmedarbetare. 350 studenter kommer att få arbeta vid sidan om studierna för att på så vis påbörja sin väg in på

arbetsmarknaden. Planen är att studenterna ska få en visstidsanställning.8 De tillfrågade ungdomarna är mycket positiva till detta – 90 procent menar att detta är viktigt eller mycket viktigt för att öka sysselsättningen bland unga. Fler initiativ till studentmedarbetarsystem välkomnas således av de tillfrågade unga.

Studentmedarbetarsystem à la Danmark välkomas av de unga. 90 procent menar att de tror att detta är en viktig åtgärd för att minska

ungdomsarbetslösheten.

8 http://www.sydsvenskan.se/sverige/article641032/Nya-studentjobb-i-Skane.html

(12)

Mer om skola och näringsliv 12

6. Mer om skola och näringsliv

Undersökningar visar att akademiska utbildningar med god samverkan med näringslivet under utbildningen ökar chanserna att få ett fast jobb med 84 procent. Dessutom ökar chansen att få ett kvalificerat jobb med 45 procent samtidigt som lönen ökar med drygt 1000 kr per månad.9 Skälen till att samverkan mellan skola och näringsliv är viktigt är således många. Av de tillfrågade Skåneföretagarna i panelen menar de allra flesta, tre av fyra, att det är viktigt att anpassa utbildningen mer till arbetsmarknadens behov för att minska

ungdomsarbetslösheten.

Diagram 5: Ungdomar

Bland de intervjuade ungdomarna är bilden än klarare att detta är en efterfrågad åtgärd. Hela 87 procent, eller nästan 9 av 10 av de tillfrågade ungdomarna, menar att de tror att det är mycket viktigt eller viktigt att anpassa utbildningen mer till arbetsmarknadens behov för att sysselsättningen bland unga ska öka.

Samtidigt menar en majoritet, 42 procent, att deras skolgång inte alls eller nästan inte anpassat och förberett dem för arbetsmarknadens behov. Lägger man därtill till att hela 41 procent menar att de endast delvis anpassats till arbetsmarknadens behov under sin skolgång blir intrycket än mer skevt (se diagram 6). De unga tycker alltså i hög utsträckning att det är viktigt att anpassa utbildningarna för att passa arbetsmarknadens behov – men ändå är det så pass få som själva har den erfarenheten av sin skolgång.

9 http://www.hogskolekvalitet.se/Samverkan-ger-jobb-/ 2010-08-16 33 %

54 %

7 % 4 % 2 %

Mycket viktigt Viktigt Inte så viktigt Vet ej Ej svar Hur viktigt tror du att det är att anpassa utbildningen till arbetsmarknadens behov för att sysselsättningen bland unga ska

öka?

(13)

Mer om skola och näringsliv 13

Diagram 6: Ungdomar

”Jag tycker att man ska forma skolan mer efter arbetsmarknaden. Det ska börja redan där, och vara en stor del av utbildningen.” Lina 21 år

”Skola och näringsliv har under min skolgång nästan inte haft något välfungerande samarbete. Jag tycker att man skulle ha mer praktik och projekt mot företag under skolgången. Istället för att ha fantasiprojekt i skolan skulle man jobba mer mot riktiga företag och på så sätt också komma i kontakt med fler verkliga problem.” Kille 24 år

Gräver man lite djupare ner i problematiken kring ett utbildningssystem med svag förankring i näringslivet kan man dessutom konstatera att drygt hälften av de tillfrågade ungdomarna menar att de inte alls anser, eller nästan inte anser, att skola och näringsliv samarbetat under deras skolgång för att förbereda dem för arbetslivet. Dessutom är det väl värt att notera att det endast är 14 procent som anser att skolgången faktiskt har anpassat dem till arbets- marknadens behov. En 20-årig tjej får gestalta ett resonemang som återkom vid ett flertal tillfällen just bland dem som svarat att de delvis kände sig anpassade efter arbetsmarknadens behov: ”Jag har svarat att jag delvis anser att min skolgång anpassat mig till arbets-

marknadens behov, men det är bara tack vare att jag gått ett praktiskt program där vi fick praktisera. Om det inte vore för den hade jag känt mig helt oförberedd på arbetsmarknaden.”

Praktiken, som i dessa fall fanns inbäddad som obligatorisk under gymnasieutbildningen, utgör den enda länken till arbetsmarknaden.

”Jag har svarat att jag delvis anser att min skolgång anpassat mig till arbets- marknadens behov, men det är bara tack vare att jag gått ett praktiskt

program där vi fick praktisera. Om det inte vore för den hade jag känt mig helt oförberedd på arbetsmarknaden.” Tjej 20 år

25 %

17 %

41 %

14 %

1 % 1 %

Nej, inte alls Nej, nästan inte

Delvis Ja Vet ej Ej svar

Tycker du att din egen skolgång anpassat dig till arbetsmarknadens behov?

(14)

Mer om skola och näringsliv 14

Ett gott samarbete mellan skola och näringsliv under hela skolgången gör att eleverna skapar sig en ökad förståelse av såväl arbetsliv som företagande. Samverkan bidrar också till att minska matchningsproblemet mellan skolans värld och näringslivet. Företagen, men också myndigheter och organisationer, får en naturlig tidig kontakt med potentiella framtida medarbetare.

Genom samverkan får näringslivet alltså kunskap om vad utbildningarna innehåller och genererar. Samtidigt får utbildningsansvariga en bild av vad som krävs i näringslivet och dessutom kontakter för samarbeten, exempelvis inför praktikplatser eller fadderföretag.10 En av intervjupersonerna, en 24-årig kille, ger uttryck för vikten av de många kontaktytorna när han menar att ”[…] istället för att ha fantasiprojekt i skolan skulle man jobba mer mot riktiga företag och på så sätt också komma i kontakt med fler verkliga problem”. Undersökningar visar dessutom att ett nära samarbete med näringslivet under utbildningen ökar kraftigt chansen att få ett arbete.11

Diagram 7: Ungdomar

9 av 10 ungdomar menar att det är viktigt att anpassa utbildningen till arbetsmarknadens behov. Samtidigt menar endast drygt 1 av 10 att deras egen skolgång anpassat dem för det kommande arbetslivet.

10 http://hogskolekvalitet.se/Samverkan-ger-jobb/Varfor-samverkan-ar-viktigt/ 2010-08-16

11 Generationskampen om jobben, Kreicbergs och Sahlén, Svenskt Näringsliv 2009. För nedladdning:

http://korta.nu/generationskampen 22 %

30 % 32 %

16 %

Nej, inte alls Nej, nästan inte Delvis Ja

Tycker du att skola och näringsliv har samarbetat på ett välfungerade sätt under din skolgång för att förbereda dig för

arbetslivet?

(15)

Bibehållen sänkt arbetsgivaravgift, tack 15

7. Bibehållen sänkt arbetsgivaravgift, tack

I den skånska företagarpanelen anser 3 av 4 att den nuvarande halverade arbetsgivaravgiften för unga upp till 26 år är en viktig åtgärd för att komma tillrätta med den höga ungdoms- arbetslösheten. En höjning av den generella arbetsgivaravgiften för unga från 15,5 procent till drygt 31 procent skulle leda till kostnadsökningar för företagarna och färre möjligheter till anställningar. Anställda i alla åldersgrupper skulle drabbas, men framförallt ungdomar, inte minst för att deras konkurrensmöjligheter skulle försämras avsevärt. För Skåne- företagarnas del kan detta på sikt leda till svårigheter att hitta rätt kompetens, då allt fler ungdomar söker sig till andra sidan Öresund.

Diagram 8: Ungdomar

Även här är ungdomarna som intervjuats inne på samma spår som företagarpanelen. Här menar hela 8 av 10 att de tror att det är en mycket viktig eller viktig åtgärd att behålla den halverade arbetsgivaravgifter för personer under 26 år för att minska ungdomsarbetslösheten.

Tom, 22 år, menar ”att kvarhålla den låga arbetsgivaravgiften är nyckeln, tror jag. Dessutom tror jag på att ändra på arbetsmarknadslagstiftningen. En bra arbetsmarknad kännetecknas av att det är lätt att testa på olika former av jobb och anställningar, men om man missköter sig ska man också kunna åka ut relativt lätt!”

”Att kvarhålla den låga arbetsgivaravgiften är nyckeln, tror jag. Dessutom tror jag på att ändra på

arbetsmarknadslagstiftningen. En bra arbetsmarknad kännetecknas av att det är lätt att testa på olika former av jobb och anställningar, men om man missköter sig ska man också kunna åka ut relativt lätt!”

Tom 22 år

8 av 10 unga vill behålla den sänkta arbetsgivaravgiften för ungdomar.

40 % 39 %

6 %

11 %

4 %

Mycket viktigt Viktigt Inte så viktigt Vet ej Ej svar Hur viktigt tror du att det är att bibehålla den halverade arbetsgivaravgiften för att sysselsättningen bland unga ska öka?

(16)

Problematisk trögrörlighet och LAS 16

8. Problematisk trögrörlighet och LAS

I tidigare undersökningar har Svenskt Näringsliv visat att endast var femte svensk mellan 15–24 år anser att anställningstiden skall vara avgörande vid uppsägning samt att runt 70 procent anser att kompetensen skall få avgöra vem som är lämpad för ett jobb.12

Lillemor, 20 år, är inne på samma spår som dessa resultat när hon menar att ”För att kunna lösa problemen vi har med ungdomsarbetslöshet tror jag att vi måste få det mer som i Danmark. Jag tycker att vårt system med ”sist in först ut” är helt befängt! Om en

arbetsgivare blir tvungen att säga upp är det bättre att man får gå efter kompetens.” Tom har inte bara synpunkter på arbetsgivaravgiften i föregående avsnitt, utan menar också att

”problemet med den svenska arbetsmarknaden är att den är för säker. En arbetsgivare kan ha mycket svårt att säga upp personal. Då blir arbetsmarknaden ”trög” och det blir därmed svårare att få jobb.”

Diagram 9: Ungdomar

60 procent av Skåneföretagarna menar att en ändring av LAS är viktigt eller mycket viktigt för att öka sysselsättningen bland unga. Även i detta avseende är ungdomarna själva inne på samma linje. 7 av 10 menar att den svenska arbetsmarknaden är trögrörlig och runt 85 procent menar dessutom att de finner det troligt eller mycket troligt att det finns ett samband mellan den höga ungdomsarbetslösheten och den trögrörliga arbetsmarknaden (se diagram 10), vilket också internationell forskning pekar på.

”För att kunna lösa problemen vi har med ungdomsarbetslöshet tror jag att vi måste få det mer som i Danmark. Jag tycker att vårt system med sist in först ut är helt befängt! Om en arbetsgivare blir tvungen att säga upp är det bättre att man får gå efter kompetens.” Lillemor 20 år

12 Generationskampen om jobben, Kreicbergs och Sahlén, Svenskt Näringsliv 2009. För nedladdning:

http://korta.nu/generationskampen 43 %

29 %

14 %

11 %

3 %

Ja Ja, ganska Inte särskilt Vet ej Ej svar

Anser du att arbetsmarknaden i Sverige är trögrörlig?

(17)

Problematisk trögrörlighet och LAS 17

”Jag anser att problemet med den svenska arbetsmarknaden är att den är för säker. En arbetsgivare kan ha mycket svårt att säga upp personal. Då blir arbetsmarknaden trög och det blir därmed svårare att få jobb.” Tom 22 år

Diagram 10: Ungdomar

Dagens arbetsmarknadspolitiska regelverk gör att många tvekar att byta en anställning med lång anställningstid och upplevd anställningstrygghet mot en nyanställning. Det är även så att många arbetar kvar på arbetsplatser där de inte riktigt trivs. Det ger en svagare

strukturomvandling på arbetsmarknaden och skapar trögrörlighet. Turordningsreglerna gör det också svårare för yngre personer och personer med invandrarbakgrund att etablera sig på arbetsmarknaden.13 En stark bidragande orsak till den höga ungdomsarbetslösheten är turordningsreglerna i LAS. Då unga ofta utgör de senast anställda får de lämna företaget först vid uppsägningar.14

13 Turordningsreglerna missgynnar unga, Företagarna 2010. För nedladdning:

http://korta.nu/turordningsreglerna

14 Generationskampen om jobben, Kreicbergs och Sahlén, Svenskt Näringsliv 2009. För nedladdning:

http://korta.nu/generationskampen 38 %

46 %

3 %

8 %

5 %

Mycket troligt Troligt Inte så troligt Vet ej Ej svar Finner du det troligt att det finns ett samband mellan den höga ungdomsarbetslösheten och den trögrörliga arbetsmarknaden?

(18)

Problematisk trögrörlighet och LAS 18

Diagram 11: Ungdomar

Att så pass många av de tillfrågade ungdomarna anser att det är svårt, eller ganska svårt, att få jobb (se diagram 11) i Sverige är kanske inte så underligt med tanke på att vi har en av de högsta ungdomsarbetslöshetsnivåerna i Europa. Därtill bör läggas att detta torde ge en fingervisning om att de unga anser att de tycker att det är svårt att etablera sig på

arbetsmarknaden. De allra flesta anser också att arbetsmarknaden i Sverige är trögrörlig, vilket ytterligare pekar på att de anser att det är svårt att stå utanför och att det finns få chanser att komma in.

”Jag har svarat att jag tycker att det är ganska svårt att få jobb i Sverige, men menar ändå att ett jobb, vilket som helst, kanske inte är så svårt att få. Det svåra är istället att få den typ av jobb man vill ha och få känna att man är på rätt väg.” Lina 21 år

70 procent av de tillfrågade ungdomarna menar att den svenska

arbetsmarknaden är trögrörlig och runt 85 procent menar dessutom att de finner det troligt eller mycket troligt att det finns ett samband mellan den höga ungdomsarbetslösheten och den trögrörliga arbetsmarknaden.

Nära 7 av 10 ungdomar menar att det är svårt eller ganska svårt at få jobb i Sverige.

25 %

42 %

28 %

3 % 2 %

Ja Ja, ganska Inte särskilt Vet ej Ej svar

Anser du att det är svårt att få jobb i Sverige?

(19)

Sänkta ingångslöner fungerar 19

9. Sänkta ingångslöner fungerar

De svenska ingångslönerna är höga relativt andra länder, samtidigt som vi har en sammanpressad lönestruktur. Lönespridningen är den lägsta bland jämförbara länder.15 Forskning visar att höjda minimilöner kan ha en omstrukturerande effekt på sysselsättningen, till nackdel för svagare eller marginaliserade grupper på arbetsmarknaden.16 Inom vissa avtalsområden är ingångslönen nära 90 procent av medellönen och har ökat särskilt mycket sedan mitten av1990-talet.17

I företagarpanelen för Skåne från andra kvartalet 2010 menar 60 procent av företagarna att de anser att det är viktigt eller till och med mycket viktigt att sänka ingångslönerna för att komma tillrätta med den höga ungdomsarbetslösheten. Bland de tillfrågade ungdomarna återfinns en majoritet som ställer sig positiva till detta. Strax under 40 procent menar att de tror att detta är en mycket viktig eller viktig åtgärd.

Diagram 12: Ungdomar

Svenskt Näringsliv har i tidigare undersökningar visat att unga inte bara kan tänka sig en lägre ingångslön, de tycker att det är rimligt. De vill också se en skillnad mellan ingångslön och medellön och tycker att det känns rätt att börja med en lägre lön under förutsättning att den stiger med erfarenheten.18 Av de intervjuade ungdomarna i denna rapport är en klar majoritet inne på samma linje. Daniel, 21 år, menar att ”Jag har inga problem med att inledningsvis jobba till en lägre lön. Jag gjorde det i mitt nuvarande jobb och tycker det är

15 Fakta om löner och arbetstider, 2010, Svenskt Näringsliv. För nedladdning: http://korta.nu/fakta

16 Skedinger, Per. En exkluderande arbetsmarknadsmodell? Institutet för Näringslivsforskning, 2009.

För nedladdning: http://korta.nu/exkluderande

17 Hur höga är minimilönerna? IFAU 2005 och Arbetsmarknadens skilda världar – turordningsreglernas effekter för unga, Svenskt Näringsliv 2010. För nedladdning http://korta.nu/skilda samt http://korta.nu/minimiloner

18 Lika eller olika? Hur företagare och unga ser på löner och anställning, Svenskt Näringsliv 2009. För nedladdning: http://korta.nu/ad4a

4 %

35 %

38 %

21 %

2 %

Mycket viktigt Viktigt Inte så viktigt Vet ej Ej svar Hur viktigt anser du att det är att sänka ingångslönerna för att

öka sysselsättningen bland unga?

(20)

Sänkta ingångslöner fungerar 20

helt okej att ha en lägre ingångslön till en början medan man visar vad man går för”. Geidre, 24 år, menar att ”under en provanställningsperiod kan jag tänka mig att jobba till en lägre ingångslön. Vet jag att lönen sedan växer med min erfarenhet så känns det helt okej.” En majoritet av ungdomarna, runt 60 procent, menar dessutom precis som Daniel och Geidre, att de kan tänka sig att jobba till en lägre ingångslön om det i gengäld skulle ge dem en fot in i sin önskade bransch.

Diagram 13: Ungdomar

”Jag har inga problem med att inledningsvis jobba till en lägre lön. Jag gjorde det i mitt nuvarande jobb och tycker det är helt okej att ha en lägre ingångslön till en början medan man visar vad man går för.” Daniel 21 år

”Under en provanställningsperiod kan jag tänka mig att jobba till en lägre ingångslön. Vet jag att lönen sedan växer med min erfarenhet så känns det helt okej.” Giedre 24 år

6 av 10 av de tillfrågade ungdomarna kan tänka sig att jobba till en lägre ingångslön.

58%

26%

12%

2% 2%

Ja Tveksamt Nej Vet ej Ej svar

Skulle du kunna tänka dig att jobba till en lägre ingångslön, om det i gengäld skulle ge dig en fot in på arbetsmarknaden i din

önskade bransch?

(21)

Ungdomar vill också förändra arbetsmarknadens villkor 21

10. Ungdomar vill också förändra arbetsmarknadens villkor

Det är tydligt att de tillfrågade ungdomarna och företagarna i Svenskt Näringslivs företagarpanel tycker i stort lika om arbetsmarknadens villkor. Det är också tydligt att ungdomarna i de flesta fall tror ännu mer på vikten av insatserna för att kunna minska ungdomsarbetslösheten.

Diagram 14

Om vi ställer upp parametrarna var för sig framkommer att:

Företagare och ungdomar tycker att ett införande av lärlingssystem är viktigt. Detta gör de båda grupperna i samma utsträckning; 81 procent i båda grupperna anger detta som mycket viktigt eller viktigt. Utöver lärlingssystem ställer sig ungdomarna positiva till andra inträdesbiljetter till arbetsmarknaden såsom praktik och

studentmedarbetarsystem.

Ungdomarna tycker att det är ännu viktigare att utbildningen anpassas till

arbetsmarknadens behov än vad företagarna själva tycker. Här menar nästan 9 av 10 ungdomar att detta är en mycket viktig eller viktig åtgärd. Dessutom återfinns en klar majoritet av ungdomarna som menar att skolan inte förberett dem för arbetslivet särskilt väl, liksom en klar majoritet som menar att skola och näringsliv inte

samarbetat nämnvärt under deras skolgång.

Inställningen till fortsatt sänkt arbetsgivaravgift för personer under 26 år får också ännu högre stöd av ungdomarna än av företagarna. Nästan 8 av 10 anger detta som en mycket viktig eller viktig åtgärd.

De sänkta ingångslönerna för högre stöd av företagarna än av de tillfrågade ungdomarna, men det är fortfarande en majoritet av dem som anger detta som en viktig eller mycket viktig åtgärd. Lägger man till att 6 av 10 ungdomar kan tänka sig

81 % 74 % 74 %

60 %

81 % 87 %

78 %

39 %

Införande av lärlingssystem

Anpassa utbildningen

Sänkta arbetsgivaravgifter

Sänkta igångslöner Företagare och ungdomar

Fråga: Hur viktig tror du att följande åtgäder är för att öka sysselsättningen bland unga. Svar: Mycket viktigt/viktigt

Företagare Ungdomar

Sänkta ingångslöner

(22)

Ungdomar vill också förändra arbetsmarknadens villkor 22

att arbeta för en sänkt ingångslön om det ger dem en fot in på arbetsmarknaden i sin önskade bransch blir stödet för denna åtgärd ännu tydligare.

Ungdomarna anser att den svenska arbetsmarknaden är trögrörlig och de finner det troligt att detta har ett samband med den höga ungdomsarbetslösheten. En majoritet av ungdomarna tycker också att det är svårt att få jobb i Sverige.

Som nämnts i den inledande delen av denna rapport har inte syftet med undersökningen varit att göra statistiskt säkerställda utfästelser. Svenskt Näringsliv har dock redan i tidigare undersökningar kunna peka på att svenska ungdomar inte längre accepterar villkoren på arbetsmarknaden, bland annat gällande turordningsreglerna i LAS.19 Med resultatet i denna rapport hoppas vi kunna stärka denna bild ytterligare, så att de åtgärder som, enligt

företagare och ungdomar, krävs för att minska ungdomsarbetslösheten blir verklighet. Det är hög tid.

19 Generationskampen om jobben, Kreicbergs och Sahlén, Svenskt Näringsliv 2009. För nedladdning:

http://korta.nu/generationskampen

Figur

Updating...

Referenser

Relaterade ämnen :
Outline : Förord