1
Leif Nellfors 2014-03-10
UTVÄRDERING AV PROJEKTET
Kött till kommunens kök från betesmarker med kommunala in- tressen
RIKTLINJER FÖR UTVÄRDERINGEN ENLIGT UTDRAG UR UPP- DRAGSBESKRIVNINGEN:
Syfte och mål:
Kött till kommunernas kök från betesmarker med kommunala intressen Målet är att utvärderingen skall visa:
Hur projektets/uppdragsgivarens mål, anvisningar mm har efterlevts Hur genomförande av projektet har fungerat
Huvudsakligt arbetssätt:
Intervjuer görs med samarbetande kommuner och organisationer, företagare ur målgruppen samt styrgruppen och projektledaren.
Resultatet av utvärderingen redovisas i en skriftlig rapport.
2
Utvärdering Tillvägagångssätt
Utvärderingen har genomförts genom inläsning av projektbeskrivning, styr- och arbetsgrupp- santeckningar och delrapporter. Intervjuer via e-post har gjorts med kommunala tjänstemän.
Intervjuer har gjorts med ledamöter i styr- och arbetsgrupp inklusive WWF, projektledare och LRFs kommungruppsordförande/ledamöter. Under utvärderingstiden har också en viss mass- mediabevakning skett. Då frågorna och svaren på frågorna är ganska omfattande redovisas dessa i bilaga 1.
Projektbeskrivning av utvärderat projekt se bilaga 2.
Sammanfattning
Projektet har genomförts noggrant och målinriktat. Anpassning har gjorts till verkligheten och hela projektgenomförandet är dokumenterat. Alla mål är inte uppnådda men har nått så långt det är möjligt inom projekttiden. Kommunikationen med kommunerna har tidvis varit tät och intensiv och har varit nyckeln till framgång. Om projektet fokuserat mera på kontakten med kommunledningarna och tidigare under projekttiden hade troligtvis målen varit uppfyllda i större utsträckning än nu. Helt klart är att projektet startat en process i berörda kommuner, men även i andra kommuner, där de ”dolda vinsterna” är en nyckel till lokalt kött i den kom- munala restaurangverksamheten.
Projektet
Projektet startades under 2011 och bedrivits under 2012 och 2013 med förlängning några må- nader in på 2014. Syftet har varit utveckla samarbeten mellan berörda kommuner och lokala intressenter för att hitta lösningar på hur kommunen kan nyttja lokalt beteskött från kommu- nalt intressanta betesmarker i sin kommunala restaurangverksamhet.
Projektet har genomförts med hjälp av en projektledare, styrgrupp och en arbetsgrupp, allt enligt projektplanen. Minnesanteckningar har förts över styr- och arbetsgruppens möten. Pro- jektledaren har skrivit delrapporter under projektets gång, en slutrapport är aviserad. Allt an- das ordning och reda.
Målgrupp
När man läser projektbeskrivningen kan man se att uppdelningen av målgruppen kommunala tjänstemän borde kompletterats med kommunalråd och kommunchefer. I kommunorganisat- ionen måste man arbeta med förändringsarbete uppifrån och nedåt. I projektgenomförandet har man också haft kontakt med denna grupp men det borde ha skett tidigare under projektti- den och inte som en av de senare åtgärderna.
3
Mål
Att sätta kvantifierbara mål är en förutsättning för ett projekt. Detta ger fokus på vad man ska uppnå. Svårigheten kan vara hitta rätt mål och att dessa blir realistiska med tanke på pro- jektets längd.
För detta projekt upplevs målen vid en första anblick som realistiska men för några av målen har inte tidsaspekten analyserats tillräckligt och inte heller möjligheten att kontrollera resulta- tet.
En analys visar att ett av målen är kopplad till Lagen om offentlig upphandling (LOU). Att förändra upphandlingsdirektiven eller upphandlares tolkning av reglerna är en mycket lång process. Det är också en lång process att hitta former för hur lantbrukare kan lämna anbud vid en kommunal upphandling. Målet har alltså många osäkra parametrar.
Formella samarbetsavtal. Här tänker man i första hand på avtal mellan kommun och lantbru- kare eller mellan lantbrukare och lantbrukare.
Avtal mellan lantbrukare och lantbrukare är svåra att mäta då någon fortlöpande dubbelriktad kommunikation inte finns ut till den enskilde lantbrukaren.
Sett ur eftertankens klanka blekhet så har ändå målen varit fokuspunkter för projektets ge- nomförande. Även om tolkningen av vissa mål kan diskuteras så är alla mål, utom deltagande i upphandling, uppnådda eller snart uppnådda.
Kommunikation
En förutsättning för att ett projekt av detta slag ska lyckas är att kommunikationen mellan de olika parterna i projektet är tät och dubbelriktad.
Kommunikationen får sägas ha varit bra. Arbetsgruppens kommunrepresentanter har gjort ett mycket bra arbete och detta även över kommungränserna. Projektledaren och även tillförord- nad projektledare har fokuserat mycket på kommunikation med kommunrepresentanter och LRFs kommungrupper vilket haft stor betydelse för det positiva resultatet som projektet har åstadkommit.
Genomslaget mot LRFs kommungrupper är däremot lite varierat. Vid förfrågan till kommun- grupperna upplever dessa information och medverkan som både bra och bristfällig. En tänk- bar orsak kan vara att informationen inom kommungruppen inte processas mellan ledamöter- na eller att de som inte är engagerade i frågan inte lägger informationen på minnet.
Laddade frågor
Hur väl ett sådant här projekt kan lyckas beror på hur man närmar sig de frågor som motta- garen arbetar med och ser som ”myndighetsutövning”. Upphandlare/inköpare på kommunen har att följa LOU vid upphandlingar. Många av dessa tjänstemän värjer sig alltså från inform- ation och yttre påverkan som försöker ”snedvrida” objektiviteten. Detta är en knäckfråga för kommunen eftersom expertkunskapen sitter hos tjänstemän som själva ”bara” ser en liten del av problematiken men ändå styr kommunens upphandling på området. Frågan bör alltså pro- cessas på en nivå över kommunen. På kommunal nivå bör frågan angripas från ”neutralt” håll
4 som t.ex. dolda vinster och kommunalt intressanta betesmarker. Förändringsprocessen bör utgå från kommunledningen.
Resultat
Man får anse projektet mycket lyckat. Kommunerna och de lokala lantbrukarna kommer fort- sätta utvecklas och samarbetet dem emellan. Olika snabbt i olika kommuner. Projektet har alltså satt igång en process i kommunerna vilket så här i efterhand får sägas ha blivit det vik- tigaste resultatet av projektet.
Projekt i tiden
En intressant aspekt med projektet är den påverkan som det verkar få i många andra kommu- ner i Sverige. Det ligger visserligen i tiden med denna utveckling men helt klart har projektet påskyndat och gett idéer för hur man vill göra i andra kommuner.
Genomförandet kontra projektbeskrivning
Projektet har i stort följt projektbeskrivningen, några små justeringar har gjorts pga. att verk- ligheten inte stämt överens med projektplanen men är inget att anmärka på utan visar snarare på den dynamiska förmågan i att justera genomförandet utifrån verkligheten. Ett av målen har inte uppnåtts under projekttiden men detta beror mera på omvärlden än på projektet.
Analys
Diskussion omkring svaren med utgångspunkt från styrgruppen och arbetsgruppens svar men kompletterad med svar från kommuntjänstemän och LRFs kommungrupp i sammankopplade frågor:
1 Har projektet fortlöpt som det var tänkt?
Här anser alla med insyn i projektbeskrivningen att man följt denna. En viss betänk- lighet hos vissa kan uppmärksammas när man ser på måluppfyllelsen.
2 Har kommunikationen med kommunerna varit bra?
Här kan vi se att uppfattningen varierar i grupperna. Man svarar utifrån den kommun som man tillhör och känner till. Ser man på svaren från de kommunala tjänstemännen så har dessa fått information i mer eller, i något enstaka fall, mindre utsträckning.
Värt att notera är att upphandlings/inköpsansvariga är den grupp som vet minst om projektet. Kommunikationen har dock som helhet varit bra.
3 Har ni diskuterat måluppfyllelsen i gruppen?
Frågan har varit uppe och hälften kommer ihåg detta. Resterande vet inte. Detta kan bero på glömska eller att man inte var med vid dessa tillfällen.
4 Vet du om någon lantbrukare som tänker lägga anbud för kött vid kommande upp- handling?
Här känner ingen i grupperna till någon. Jämför man med svaren från kommungrup- pen så kan det finnas någon men troligtvis inte för kött.
5 5 Har någon kommun en organiserad agenda för kontakten mellan lantbrukare och
kommun?
Här varierar svaren vilket kan tolkas som att det varierar från kommun till kommun.
Svaren från kommungruppen ger samma bild. Vissa kommuner har kommit längre än andra.
6 Har samarbetet inom styrgruppen och arbetsgruppen fungerat?
Här är man mycket eniga. Alla har varit engagerade.
7 Har kompetensen i gruppen känts rätt?
I och med det goda samarbetet upplever gruppmedlemmarna att kompetensen och kunnandet har varit mycket bra.
8 Har information och dialog mellan grupperna och projektledare varit bra?
Här ser man inga betänkligheter. Projektledaren upplevs som både kunnig, positiv och engagerad.
9 Tror du projektet har gett kommunerna större insikt i köttdjurens betydelse för kom- munens ”dolda vinster”? (Miljöprofil, öppna landskap, biologisk mångfald, arbetstill- fällen etc.)
Här kan man se att båda grupperna är helt överens om detta. Med svaren från både kommungrupp och kommunala tjänstemän så är det ingen tvekan om att projektet haft stor betydelse för att öka insikten om kommunens ”dolda vinster”.
10 Tror du projektets intensioner kommer fortsätta utvecklas i kommunerna efter pro- jektets slut?
En majoritet tror detta även om det inte kommer ske i alla kommuner. Utifrån svaren från kommunala tjänstemän så kan man utläsa att en process har startat.
11 Finns det risk för att resultatet av projektet kan inverka menligt på lantbrukarens ut- komstmöjligheter?
Här är osäkerheten i grupperna stor. Väver man in kommungruppens svar så är ris- kerna små att en sådan utveckling skulle ske.
Diskussion omkring svaren från kommunanställda:
Frågorna har ställts till de tjänstemän som finns på projektets sändlista. Olika frågor för olika tjänstemannakategorier.
Frågorna har grupperats utifrån kategori och frågeställning. Observera också att vissa frågor och svar inkluderats i diskussionen för styr- och arbetsgruppen samt att vissa frågor inte kommenteras enskilt utan innefattas i den slutgiltiga sammanställningen.
Tror du det kommer gynna kommunen som helhet om kommunen aktiverar sig för skötseln av kommunalt intressanta betesmarker?
Här är de tillfrågade helt överens om att detta är positivt. Frågan kan ses som neutral och opolitisk och därför blir svaret densamma oberoende om man ser den från per- sonligt håll eller tjänstemannahåll.
6 Följande frågor har ställts till tjänstemän som arbetar med kommunledning, inköp och kost.
Om du fick bestämma, skulle du då gynna lokalproducerat kött mera?
Kostcheferna vill gynna lokalproducerats medan upphandlings/inköpsansvariga till en tredjedel vill detta. De två återstående tredjedelarna avstår från att svara då frågan är personlig och i tjänstemannarollen bestämmer man inte.
Ser du det som realistiskt att kommunen utnyttjar egna djur för styckningsdetaljer i den kommunala restaurangverksamheten?
Två tredjedelar av kostcheferna tror detta medan resten inte vet. Svaren bygger tro- ligtvis på hur väl insatta de är i den kommunala restaurangverksamheten och möjlig utveckling av köken.
Samma fråga ställd till upphandlings/inköpsansvariga ger en mera spridd bild. En tredjedel tror detta medan en tredjedel inte tror detta och den sista tredjedelen inte vill kommentera frågan eftersom den är ställd till dem personligen.
Tror du kommunen kommer agera för att få upphandlingskriterier som gynnar lokal- producerat beteskött?
Denna fråga har enbart ställts till upphandlings/inköpsansvarig och visar att en tred- jedel tror detta medan en tredjedel inte tror detta och den sista tredjedelen inte vill be- svara frågan då deras tyckande inte är relevant i sammanhanget.
Om du fick bestämma, skulle du då gynna lokalproducerat kött mera?
Kostcheferna är överens om att man vill gynna lokalproducerat.
Upphandlings/inköpsansvariga visar att en tredjedel vill medan övriga avstår pga. att det upplevs som en personlig fråga och att den inte har med saken och göra. Kommen- taren är att det är lagen (LOU) som styr och den är man satt att följa.
Anser du kommunen bör se det som viktigt att lokalt beteskött finns inom den kom- munala restaurangverksamheten?
Denna fråga har ställts till kommunchefen och kommunalråd. 72 % säger ja medan resten fördelar sig mellan nej och nja. Att alla inte är positiva beror på att någon kommun, när frågan ställdes, redan har bestämt sig för annan utveckling.
Måluppfyllelse:
Mål och vad ska mätas Utgångsvärde Målsättning
1. Formella samarbetsavtal 0 2
7 (Minst två etablerade samarbetsavtal mellan företagare och/eller företagare/kommun.)
Några formella samarbetsavtal som initierats av projektet har inte framkommit men avtal mellan kommun och lantbrukare tros ligga ganska nära i tiden och kan kanske presenteras innan projektslut.
2. Deltagande i upphandling 0 1
(Minst ett deltagande i nästa livsmedelsupphandling 2013.)
(Presentera organisatoriska former som förenklar deltagande i upphandlingar.) (Upphandlingskriterier för beteskött definierade och testade.)
Någon deltagare i upphandling för kött känner man inte till.
3. Identifierade och målbeskriven areal 0 ha 60 (Att precisera markområden med kommunalt intresse som kan ingå i ett organiserat skötselområde.)
Detta mål har uppnåtts i någon kommun eller kommer att uppnås innan projektet är avslutat.
4. Deltagare i utbildningar inom LOU 0 18
Detta mål får ses som uppnått även om det går att diskutera om det var en utbildning eller bara information.
5. Modell för sortering av styckningsdetaljer
till olika kundkategorier som har ett samband 0 1
Målet kan anses uppfyllt men har inte preciserats för olika kundkategorier då detta inte blev en aktuell utveckling i projektet.
8 Bilaga 1
Frågor till inblandade i projektet
Frågor till styrgruppen och arbetsgruppen:
1. Har projektet fortlöpt som det var tänkt?
Ja 100 %
2. Har kommunikationen med kommunerna varit bra?
Ja 73 % Vissa kommuner 27 % 3. Har ni diskuterat måluppfyllelsen i gruppen?
Ja 50 % Vet ej 50 %
4. Vet du om någon lantbrukare som tänker lägga anbud för kött vid kommande upp- handling?
Nej 100 %
5. Har någon kommun en organiserad agenda för kontakten mellan lantbrukare och kommun?
Ja 45 % Nej 18 % Vet ej 37 %
6. Har samarbetet inom styrgruppen fungerat?
Ja 90 % Vet ej 10 %
7. Har kompetensen i gruppen känts rätt?
Ja 90 % Vet ej 10 %
8. Har information och dialog med arbetsgruppen och projektledare varit bra?
Ja 90 % Vet ej 10 %
9. Tror du att projektet har gett kommunerna större insikt i köttdjurens betydelse för kommunens ”dolda vinster”?
Ja 100 %
10. Tror du att projektets intensioner kommer fortsätta utvecklas i kommunerna efter pro- jektets slut?
Ja 55 % Vet inte 9 % Vissa kommuner 36 %
11. Finns det risk för att resultatet av projektet kan inverka menligt på lantbrukarens ut- komstmöjligheter?
Ja 20 % Nej 60 % Vet ej 20 %
9 Frågor till kommunchefen och kommunalråd:
1. Känner du till projektet?
Ja 100 %
2. Har du fått info om projektet?
Ja 100 %
3. Ser du projektet som positivt?
Ja 85 % Vet ej 15 %
4. Anser du kommunen bör se det som viktigt att lokalt beteskött finns inom den kom- munala restaurangverksamheten?
Ja 72 % Nej 14 % Nja 14 %
5. Tror du det kommer gynna kommunen som helhet om kommunen aktiverar sig för skötseln av kommunalt intressanta betesmarker?
Ja 100 %
Frågor till bygg- och miljöansvarig:
1. Känner du till projektet?
Ja 100 %
2. Har du fått info om projektet?
Ja 60 % Nej 40 %
3. Har du varit engagerad i projektet?
Ja 40 % Nej 60 %
4. Tror du om kommunen agerar för lokalproducerat beteskött så är det positivt för mil- jöfrågorna?
Ja 80 % Avstår 20 %
Frågor till markansvarig:
1. Känner du till projektet?
Ja 100 %
2. Har du fått info om projektet?
Ja 80 % Nej 20 %
3. Har du eller kollegor arbetat med markinventering av betesmarker?
Ja 80 % Vet ej 20 %
4. Vet du om man inom kommunen har diskuterat skötselområden för betesmarker med kommunalt intresse?
Ja 60 % Vet ej 40 %
10 Frågor till kostchefen:
1. Känner du till projektet?
Ja 100 %
2. Har du fått info om projektet?
Ja 100 %
3. Ser du det som realistiskt att kommunen utnyttjar egna djur för styckningsdetaljer i den kommunala restaurangverksamheten?
Ja 66 % Vet ej 34 %
4. Om du fick bestämma, skulle du då gynna lokalproducerat kött mera?
Ja 100 %
Frågor till landsbygdsutvecklare:
1. Känner du till projektet?
Ja 100 %
2. Har du fått info om projektet?
Ja 100 %
3. Har du varit engagerad i frågor som projektet driver?
Ja 100 %
4. Har man inom kommunen diskuterat skötselområden för betesmark?
Ja 100 %
5. Känner du till om det inom kommunen diskuteras samarbetsavtal mellan kommun och lantbrukare för skötsel av kommunal betesmark?
Ja i vissa kommuner100 %
6. Tror du att det kommer gynna kommunen som helhet om kommunen aktiverar sig för skötseln av kommunalt intressanta betesmarker?
Ja 100 %
Frågor till upphandling/inköpsansvarig:
1. Känner du till projektet?
Ja 66 % Nej 34 %
2. Har du fått info om projektet?
Ja 66 % Nej 34 %
3. Ser du det som realistiskt att kommunen utnyttjar egna djur för styckningsdetaljer i den kommunala restaurangverksamheten?
Ja 33 % Nej 33 % Avstår 33 %
11 4. Tror du kommunen kommer agera för att få upphandlingskriterier som gynnar lokal-
producerat beteskött?
Ja 33 % Nej 33 % Avstår 33 %
5. Om du fick bestämma, skulle du då gynna lokalproducerat kött mera?
Ja 34 % Avstår 66 %
Frågor till näringslivschefen:
1. Känner du till projektet?
Ja 100 %
2. Har du fått info om projektet?
Ja 100 %
3. Tror du det kommer gynna kommunen som helhet om kommunen aktiverar sig för skötseln av kommunalt intressanta betesmarker?
Ja 100 %
Frågor till projektledaren:
Svaren har inte dokumenterats enskilt utan ingår i svaren för styr- och arbetsgrupp.
1. Har projektet fortlöpt som det var tänkt?
2. Har din tid räckt till?
3. Har kommunikationen med kommunerna varit bra?
4. Är alla mål uppfyllda?
5. Är upphandlingskriterier definierade och testade?
6. Kommer någon lantbrukare lägga anbud för kött vid kommande upphandling?
7. Finns det en organiserad agenda för kontakten mellan lantbrukare och kommun?
8. Har samarbetet inom och med styrgruppen fungerat?
9. Har kompetensen i styrgruppen känts rätt?
10. Har samarbetet i arbetsgruppen fungerat?
11. Tror du att projektet har gett kommunerna större insikt i köttdjurens betydelse för kommunens ”dolda vinster”?
12. Tror du att projektets intensioner kommer fortsätta utvecklas i kommunerna efter pro- jektets slut?
12 13. Finns det risk för att resultatet av projektet kan inverka menligt på lantbrukarens ut-
komstmöjligheter?
Frågor LRFs kommungruppsordförande/ledamöter:
1. Har ni fått kontinuerlig information om projektets utveckling?
Ja 71 % Nej 29 %
2. Har ni varit delaktiga i genomförandet av projektet?
Ja 57 % Nej 43 %
3. Vet du någon som deltagit i eller ska delta i LOU utbildning?
Ja 29 % Nej 71 %
4. Har du sett några upphandlingskriterier för kött?
Ja 14 % Nej 86 %
5. Vet du om någon producent, direkt eller indirekt, lagt anbud i kommunal upphand- ling?
Ja 29 % Nej 71 %
6. Har du sett någon modell för sortering av styckningsdetaljer?
Nej 100 %
7. Vet du om kommunen gjort någon inventering av betesmark som har kommunalt in- tresse?
Ja 57 % Nej 14 % Vet ej 29 %
8. Vet du om det finns diskussioner mellan lantbrukare och kommun för att ta hand om kommunala betesdjur?
Ja 44 % Nej 28 % Vet ej 28 %
9. Har kommungruppen en organiserad kontakt med kommunen?
Ja 71 % Nej 29 %
10. Tror du att projektet har gjort kommunerna mera positiva till lokalt producerat kött?
Ja 100 %
11. Tror du att projektet skapar mera inkomster för köttdjursuppfödare?
Ja 86 % Nej 14 %
13 Bilaga 2
Leader
DalÄlvarna PROJEKTPLAN
LEADER
Ankomstdatum / diarienummer PROJEKTPLANEN SKA ALLTID BIFOGAS (fylls i av leaderkontoret) TILL JORDBRUKSVERKETS ANSÖKNINGS-
BLANKETT OM PROJEKTSTÖD INOM LEADER
ANVÄND ANVISNINGARNA TILL BLANKETTEN ”ANSÖKAN – PROJEKTSTÖD INOM LEADER” FÖR DETALJER OM VAD SOM SKA INGÅ I PROJEKTPLANEN (WWW.SJV.SE– UNDER BLANKETTER OCH TRYCKSAKER – STÖD TILL LANDSBYGDEN – LEADER)
1.Projektnamn – samma som anges under C1 på jordbruksverkets ansökningsblankett.
Kött till kommunernas kök från betesmarker med kommunala intressen.
2. Projektidé – ange projektidén samt bakgrund och problem som lett fram till projektidén.
Ytterligare beskrivning finns på bilaga nr( ) Bakgrund
Köttproduktionen går ner i landet generellt och utveckling är densamma i Dalarna. Antalet betande djur minskar och fortsätter trenden minskar antalet mular som kan hålla marker öppna. Detta får konsekvenser för många områden slakt direkt men andra näringar riskerar att tappa i attraktionskraft dvs turismen på sikt.
Signaler som ges till producenter kan vara nog så viktiga som ören på avräkningspris även om det givetvis är lönsamhetsaspekten som fäller avgörandet om företag ska utvecklas eller avvecklas. Erfarenheter visar att mindre aktörer har svårt att finna vägar för att nå marknader samt att köpare har svårt att hitta leverantö- rer som uppfyller specifika krav. Konsumenter (offentliga och privata) visar större intresse att få möjlighet att handla lokalt men möjligheterna är begränsade.
Den offentliga upphandlingen kritiseras i många fall för att mindre producenter inte kan delta. Kritik finns också i att upphandlingar sker ur ett för snävt perspektiv där den görs utan ett perspektiv till att bidra till kommunal allmännytta.
Projektidé
Att involvera ett antal aktörer/intressenter i att finna nya former till upphandling med fler delar än tidigare.
Att genom praktiskt genomfört arbete skapa kopplingar mellan aktörer så att marker hålls med betesdjur
14 3. Erfarenheter från tidigare projekt – har liknande projekt genomförts tidigare och hur kan projektet ta tillvara dessa erfarenheter? Tag kontakt med ditt Leaderkontor eller länsstyrelsen för att få informat- ion om vilka projekt som tidigare har genomförts.
4 a. Vilka ska genomföra projektet – beskriv vilka som ska genomföra projektet. Ange vilka företag, organisationer eller andra som deltar i projektet och dess kontaktuppgifter. Bifoga protokollsut- drag/intyg från de som ska genomföra projektet där de fattat beslut om medverkan.
Kontaktperson Organisation E-mail eller telefon Personnummer (10 siffror)
Utländsk bak-grund (ja eller nej)
Roll/ansvarsområde i projektorganisationen Håkan Johansson LRF regionförbund hakan.johansson@lrf.se 610329-4671 Nej Ordf styrgrupp
Projektledare Under tillsättning Projektledare
Kommunala tjäns- temän
Medverkande kommuner
Arbetsgrupp
Anna Jamieson WWF Anna.jamieson@wwf.se Projektmedarbetare
Projektet genomförs av en projektledare anställd eller inhyrd av LRF, som jobbar 40 % av heltid.
Projektledaren leder också en arbetsgrupp bestående av tjänstemän från medverkande kommuner;
Gagnef, Leksand, Rättvik, Mora, Orsa och Vansbro. Arbetsgruppen skall sammansättas så att kompe- tens och förankring finns inom ämnesområdena; offentlig upphandling, kostplanering och distribution, miljöfrågor, markförvaltning, turism, landsbygds- och näringslivsutveckling.
Kommunerna skall vardera utse en kontaktperson till projektet, som ansvarar den administrativa handläggningen av kommunernas insatser..
Wärldsnaturfonden medverkar i projektet med arbete via Anna Jamiesson, nationell samordnare be- teskött.
Projektarbetet styrs av en styrgrupp som föreslås ha följande sammansättning:
Håkan Johansson, LRF ordf Per Magnusson, Rältagården Repr från kommuner 2 st
Repr från producenter LRF lokalavd 2 st
En referensgrupp skapas med bredrepresentation från producenter, kommuner och konsumenter.
4 b. Lokal förankring – ange hur projektet är förankrat på lokal nivå. Bifoga protokollsutdrag/intyg från föreningar och företag där det framgår att de fattat beslut om att stödja projektet.
Projektidén har tagits fram med inspiration av förstudien ”Utökad produktion av livsmedel i Leksand och Siljansregionen”. Förstudien genomfördes under 2009 och 2010 av Per Magnusson, Rältagården
Inget projekt i Dalarna har genomförts utifrån den aktuella projektidén dock har det i andra län och kom- muner genomförts liknande. Det är därför viktigt att analysera lärdomar och erfarenheter från några av dessa så att projektet kan nå ytterligare ett steg.
15 LRFs kommungrupper i Orsa, Mora och Leksand samt Dala Gävle köttklubb stödjer projektet .
5. Syfte och målgrupp – vad söker ni stöd för och vilka är de övergripande syftena? Vilken målgrupp vänder sig projektet till, ålder- och könsfördelning, finns det personer med utländsk bakgrund?
6. Geografiskt verksamhetsområde – var kommer projektet genomföra sin verksamhet och vilket område kommer resultatet av projektet tillfalla?
Projektet genomförs inom kommunerna Leksand Mora och Orsa. Resultat som framkommer tillfaller i första hand deltagande parter men kommer att spridas till andra områden inom en vidare region.
7 a. Projektets mål - ange målen för projektet och vad som ska mätas. Ange utgångsvärden före projektstart och målsättning efter genomförandet.
Mål och vad ska mätas Utgångsvärde Målsättning
Formella samarbetsavtal 0 2
Deltagande i upphandling 0 1
Identifierade och målbeskriven areal 0 ha 60
Deltagare i utbildningar inom LOU 0 18
Modell för sortering av styckningsdetaljer till
olika kundkategorier som har ett samband 0 1
7 b. Projektets mål – ange hur projektet påverkar jämställdhet, kvinnligt företagande, ungdomar samt integration av personer med utländsk bakgrund. För varje Leaderområde finns särskilda indikatorer som ska anges i projektplanen. Tag kontakt med Leaderkontoret för mer information. Läs mer i anvis- ningarna för Leaderansökan.
Projektet riktar sig till att stärka landsbygdsföretagande med en inriktning på diversifiering. Med ett diversifierat synsätt på affärsutvecklingen som kan leda till nyskapande av företagskonstellationer kommer kvinnor att få en större möjlighet att delta. Syftet med att initiera nya arbetsformer gör att ungdomar ska attraheras till företagandet.
Övergripande syfte med projektet är att utveckla och testa former för upphandling av kött till kommunala kök från betesmarker med kommunala intressen. Syftet är att finna mervärden som att t.ex. säkra skötsel av marker med kommunala intressen. Syftet är också att lyfta fram och utveckla ”dolda vinster” för kommunerna såsom miljöprofil öppna landskap, biologisk mångfald, arbetstillfällen, ökad förståelse för sambandet mellan köttproduktion och natur-, miljö- och turismvärden mm.
.
Syfte 1. Att finna organisatoriska former för att ha möjlighet att delta i upphandlingar (Producenter).
Syfte 2. Att precisera områden och marker som kan ingå i ett organiserat skötselområde där kommuner ser/har ett intresse. (Producenter och kommuner)
Syfte 3. Upphandlingskriterier definierade och testade (Producenter och Kommuner) Syfte 4. Styckningsdetaljer pris och kundsortering. (alla tre målgrupperna)
Huvud målgruppen är producenter som har betesdjur idag.
Målgrupp två Näringslivsutvecklare, inköpsansvariga / samordnare, kökschefer inom kommunal verksamhet Målgrupp tre ledare inom turist och restaurang organisationer
Åldersfördelningen är svårbedömd då alla som har produktion är målgrupp dock ska projektet uppmuntra yngre att delta och se utvecklingsmöjligheter genom projektarbetet och dess målsättning.
Könsfördelningen är svårbedömd men alla involveras och troligen är könsfördelningen bland de direkt involverade välbalanserad dvs 50/50. Inom branschen råder brist på personer med utländsk bakgrund men i en referensgrupp kommer några att inbjudas delta.
16 8. Genomförande med tidsplan - hur ni ska arbeta för att uppfylla målen, vilka är aktiviteterna? Vilka kostnader ligger inom respektive aktivitet?
Aktivitet Kostnader*) Startdatum Slutdatum
Fas 1 Inventering av resultat från andra områ- den. Två studiebesök, Vindelns kommuner samt Ljungby
50 000 110501 110930
Fas 2 Identifikation och preciseringar. Semi- narier och mötesverksamhet. Arbetsgruppen formeras och planerar sina insatser.
40 000 111001 120315
Fas 3. Riktade utbildningar och mötesverk- samhet, Expertmedverkan
100 000 120316 120930
Fas 4. Handlingsplaner tas fram 120930 121231
Fas 5. Avtal och genomförande och överföring till verksamhet operativt arbete avslutas. Ar- betsgruppen redovisar ”dolda vinster” och hur dessa implementeras i kommunernas verk- samhet.
130101 130630
Utvärdering 20 000 130101 130930
Projektets start- och slutdatum 110501 130930
*)Kostnader utöver löner och arvoden
OBS! Slutdatum är samma datum som ansökan om slututbetalning ska ha inkommit till Länsstyrelsen.
Det innebär att ni måste avsätta viss tid efter projektaktiviteternas avslutande så att alla fakturor hinner betalas och att ni kan sammanställa ansökan om utbetalning. Tre månader rekommenderas.
9. Plan för hur ni ska sprida projektet – hur och till vilka ska ni sprida resultatet? Hur många berörs av projektet och dess resultat?
10. Övergång till ordinarie verksamhet – hur ska verksamheten fortsätta efter projektet avslutats?
Hur ska projektet bli självgående?
Resultatet sprids bland samtliga producenter i länet (ca 300) samt utanför ledet via näringslivskontor etc. Tidningsartiklar förväntas bli publicerade samt information i mötesverksamheter inom landsbygds- organisationer.
Inom kommunala verksamheter med beröring till projektet samt att projektets arbetssätt innebär många involverade som därmed sprider information under arbetets gång. En kommunikationsplan tas fram inledningsvis i projektet.
Projektet syftar till att skapa avtalskonstruktioner som ska vara användbara i affärsuppgörelser mellan företagarna och t.ex. kommunen. Modell som också ska vara funktionell i affärsavtal. Därmed blir re- sultatet använt i konkret verksamhet.
17 11. Kostnadsbudget – Lämna en detaljerad redogörelse för kostnaderna i projektet. Observera att alla kostnader och betalningar måste avse projektet. Ange de beräknade kostnaderna inklusive moms.
Undantag från detta gäller bara om ni är momsredovisningsskyldiga för projektverksamheten. Läs mer om bland annat de olika kostnadsslagen i anvisningarna för Leaderansökan.
Kostnader Beskrivning Beräknat belopp, kr
Löner projektanställd 40 % av heltid 460 000
Administration och kommunikation 59 000
Dagarvoden, styrgrupp 6 personer 10 dgr/p 120 000
Resor projektledning 22 000
Övriga kostnader Se ovan 210 000
Indirekta kostnader 66 500
Summa faktiska kostnader 937 500
Resurser Beskrivning Värderat belopp, kr
Idéellt arbete, deltagare i aktiviteter 1500 timmar 250 000
WWF Anna Jamieson 60 000
Summa idéellt arbete och idéella resurser 310 000
Arbetsinsatser kommuntjänstemän 360 000
Summa offentliga resurser 360 000
12. Finansieringsplan – ska innehålla uppgifter om hur projektets kostnader ska finansieras. Sum- man av projektets faktiska finansiering måste överensstämma med summan av projektets faktiska kostnader. Likaså ska summan av den värderade kostnaden för offentliga resurser överensstämma med summan av motsvarande finansiering. Läs mer om bland annat de olika intäktsslagen i anvis- ningarna för Leaderansökan.
Finansiering Beskrivning Belopp, kr
Ansökt Leaderbidrag 937 500
Privat finansiering i kontanter
Övriga erhållna bidrag 0
Summa faktisk finansiering 937 500
Resurser Beskrivning Belopp, kr
Idéellt arbete 250 000
Övriga idéella resurser 60 000
Summa idéellt arb. o idéella resurser 310 000
Offentliga resurser 360 000
Summa offentliga resurser 360 000
18 ÖVRIGT
Uppgifter inför utbetalning av Leaderstöd
Bilagor
Intyg om firmatecknare hos projektsökande organisation
Medfinansieringsintyg (om man erhåller pengar från part utanför projektgruppen)
Intyg om firmatecknare
Fullmakt
Tillstånd eller motsvarande som krävs för investeringen
Kopia på beslut om annat stöd
Kopia på offerter (Offerter som täcker minst 25% av köpta tjänster och investering över 100 000 kr. Offerter från två olika företag för varje post)
Registreringsbevis på projektsökande organisation
Protokollsutdrag/intyg från deltagande i projektet där det framgår att de beslutat att medverka i projektet
Bankens namn:
Bankkontonummer (inkl. clearingnummer):
Bankgironummer (ej plusgiro): 5226-1187
