Biblioteksplan för Sollefteå kommun
2012-2014
Kultur-, utbildnings- och fritidsnämnden samt Barn- och skolnämnden
Inledning 2
Organisation 3
Biblioteksplan för folkbiblioteket 4 Biblioteksplan för skolbiblioteken 10
Kunskapsstegen 14
Inledning
Sollefteå kommuns biblioteksplan är ett politiskt styrdokument som beslutas av kommunfullmäktige. Det bestämmer inriktning för bibliotekens verksamhet under perioden 2012-2014. Planen som är ett samarbete mellan Kultur-, utbildnings- och fritidsförvaltningen och Barn- och skolförvaltningen omfattar både folk- och skolbiblioteken.
Lokala och regionala dokument som har betydelse för biblioteksverksamheten i Sollefteå är:
Kulturpolitisk målsättning för Sollefteå kommun, Kulturplan för Sollefteå kommun, Studerandepolicy samt Regional biblioteksplan för Västernorrland.
Verksamhetsplaner för folk- och skolbiblioteken utarbetas varje år utifrån biblioteksplanen. Utvärdering sker vid årets slut. Revidering av biblioteksplanen görs vid periodens slut och beslutas av kommunfull- mäktige.
Planen har utarbetats av en arbetsgrupp bestående av:
Bibliotekschef Christina Johansson, central rektor på Barn- och skolförvaltningen Siv Sjödin, bibliotekarierna Carin Collén och Annika Sjöberg.
• huvudbibliotek
• webbplats där ett flertal nättjänster är tillgängliga 24 timmar om dygnet
• filialer i Långsele och Graninge (underställd Graningebyns intraprenad)
• filialer integrerade med Medborgarkontoren i Junsele och Näsåker
• filialer integrerade med skolan i Ramsele och Resele
• samverkan mellan Kultur-, utbildnings- och fritidsförvaltningen (folkbiblioteket) och Barn- och skolförvaltningen avseende skolbibliotek/skolbiblioteksverksamhet i kommunens skolor.
Huvudbiblioteket har en central funktion för filialer och skolbibliotek i hela kommunen och specialkompetens för:
• bibliotekens gemensamma datasystem LIBRA
• bibliotekens webbplats
• barn- och ungdomslitteratur
• medieplanering
• vuxenstuderande
• administration
Biblioteksplan för folkbiblioteket
Bibliotekets uppdrag
Bibliotekslagen (1996:1596) fastställer bibliotekets uppdrag.
• Främja intresset för läsning och litteratur
• Information och utbildning
• Kulturell verksamhet
• Göra digital information tillgänglig Biblioteket ska vara tillgängligt för alla.
Det ska särskilt prioritera:
• Barn och ungdomar
• Invandrare och andra minoriteter
• Människor med olika funktionshinder
Det finns ett klart samband mellan de olika uppdragen. Barns förmåga till läsupplevelser och läsförståelse är en förutsättning för framgångsrikt lärande i skolan och i senare utbildningar. För den vuxne är läsförståelse och informationskompetens parad med tillgång till allsidig information en förutsättning för ett aktivt medborgarskap i ett demokratiskt samhälle.
FN:s Barnkonvention är vägledande för barn- och ungdomsverksamheten med fokus på barns rätt till inflytande, yttrandefrihet, kultur, utbildning och trygghet.
Biblioteksplan för folkbiblioteket
Utvecklingsområden
För att kunna möta förändringar i samhället krävs flexibilitet och ständig utveckling av biblioteksverksamheten.
Under de närmaste åren ska biblioteken i Sollefteå kommun särskilt fokusera på att:
• Inspirera barn och vuxna till läsning och skrivande.
• Bidra till att öka användandet av digitala tjänster genom att delta i kampanjen Digidel 2013
• Ta hänsyn till användarnas behov och önskemål för att erbjuda individuellt anpassade tjänster
• Förbättra servicen för invånare utanför centralorten, främst för barn och äldre som inte har något bibliotek i närheten.
Så här ska vi arbeta
• Vi sätter användarna i centrum och tar hänsyn till deras önskemål om medieutbud och service.
• Vi erbjuder mångfald och god kvalitet.
• Vi är en organisation som ständigt lär, utvecklas och förnyas.
• Vi har ett handledande, pedagogiskt arbetssätt.
• Vi utvecklar kontinuerligt service och effektivitet.
Läsupplevelser och möten med litteratur
Uppdrag
Bibliotekets uppdrag är att inspirera barn och vuxna till läsning samt till ett vidgat intresse för litteratur och författarskap från hela världen.
Mål
Bidra till att öka läslusten, intresset för litteratur och skrivande.
Öka utlåningen under perioden från 7,0 lån/invånare/år (2011 års statistik) till 8 lån/invånare/år.
Strategier
Utifrån Kunskapsstegen utveckla verksamheter och aktiviteter kring läsning och litteratur för barn och vuxna.
Bibliotekets samlade utbud av skönlitteratur präglas av mångfald och variation i enlighet med riktlinjerna i bibliotekets medieplan.
Biblioteksrummet fortsätter att utvecklas för att vara en stimulerande miljö som inspirerar till läsning och samtal om litteratur. Bibliotekets medier lyfts fram genom en aktiv exponering.
En ny användarvänlig bibliotekswebb ger nya möjligheter att inspirera till läsning där även användarna kan vara delaktiga.
Bibliotekspersonalen utvecklar sin litteraturkompetens och förmedlarförmåga.
Biblioteksplan för folkbiblioteket
Information och lärande
Uppdrag
Bibliotekets uppdrag är att vara ett stöd och en resurs för barn och vuxna i deras sökande efter kunskap och information.
Mål
Bidra till att höja bildnings- och utbildningsnivån i kommunen.
Ge medborgarna möjlighet till kunskapsinhämtning och forskning.
Främja demokrati och yttrandefrihet genom att garantera fri tillgång till information.
Bidra till ett ökat användande av samhällets digitala tjänster.
Strategier
Biblioteket tillhandahåller ett brett urval av information i tryckt och elektronisk form.
Utifrån Kunskapsstegen ger bibliotekspersonalen stöd och utbildning i informationssökning och i användning av digitala tjänster.
Biblioteket deltar i Digidel 2013 – en kampanj för digital delaktighet i Sverige.
Biblioteket ger tillgång till trådlöst nätverk på huvudbiblioteket, studieplatser och Internetdatorer som är öppna för fri användning utifrån etiska regler.
En ny användarvänlig bibliotekswebb ökar tillgängligheten till digitala medier och tjänster och ger inspiration för studier och kunskapssökande.
Bibliotekspersonalen utvecklar sin pedagogiska förmåga och informationskompetens.
Mötesplats
Uppdrag
Bibliotekets uppdrag är att vara ett offentligt rum som barn och vuxna kostnadsfritt och utan
prestationskrav kan använda. Biblioteket ger tillgång till kulturupplevelser genom sitt samlade utbud av medier och genom utställningar och programverksamhet med anknytning till litteratur.
Mål
Vara en fri och öppen mötesplats.
Ge tillgång till kulturupplevelser med anknytning till litteratur.
Strategier
Utveckla bibliotekets lokaler till en inbjudande mötesplats med utrymme för både gemenskap och enskildhet.
I samverkan med olika aktörer erbjuda aktiviteter kring litteratur och kultur.
Öka bibliotekets tillgänglighet genom väl anpassade öppettider.
Personalen utvecklar sin förmåga att bemöta besökarna på ett professionellt sätt.
Biblioteksplan för skolbiblioteken
35 § För utbildningen ska de lokaler och den utrustning finnas som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas.
36 § Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek.
Bibliotekslagen (1996:1596)
8 § Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter bl.a. genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och i former särskilt
anpassade till dessa gruppers behov.
9 § Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning.
Definition
Biblioteksplanen utgår ifrån Skolverkets definition av skolbibliotek:
Med skolbibliotek avser Skolverket en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till
elevernas förfogande med hjälp av kompetent personal. Skolbibliotek är en del av skolans pedagogiska verksamhet
med uppgift att stödja elevernas lärande. Skolbibliotek kan därmed betraktas dels som en materiell resurs som är en
del i en skolas läromedel och övriga utrustning, dels en funktion som bidrar aktivt i kunskapsutvecklingen och
svarar för viss service.
Biblioteksplan för skolbiblioteken
Mål
Skolbiblioteksverksamheten ska vara ett stöd för skolornas utbildningsmål och en inspirationskälla för elevernas läsning.
Strategier
Kunskapsstegen ingår i skolornas pedagogiska arbete.
Skolbibliotekspersonalen utvecklar sina arbetsmetoder för läs- och skrivinspiration, informationskompetens och digital kompetens genom kontinuerlig fortbildning Skolbiblioteken tillhandahåller ett brett utbud av medier utifrån respektive skolas behov och förutsättningar, exempelvis skön- och facklitteratur, Bok & Daisy, databaser och tidskrifter. Huvudbiblioteket stödjer skolorna med kompletterande medier.
Utvärdering
Skolbibliotekspersonalen redovisar sin verksamhet till respektive rektor efter varje termins slut.
Redovisningarna ligger till grund för ställningstaganden för fortsatt verksamhet.
Uppföljning av Kunskapsstegen sker i skolans årliga resultatredovisning.
I Sollefteå kommun finns såväl bemannade skolbibliotek som planerad skolbiblioteksverksamhet med ambulerande personal.
Biblioteksdatasystem och bibliotekskatalog är folkbibliotekets ansvar.
Samverkan
För att säkra alla elevers likvärdiga tillgång till skolbiblioteksverksamhet ska skola och folkbibliotek samverka.
Förändringar i respektive organisation, som påverkar biblioteksverksamheten, ska ske i samråd mellan bibliotekschef och rektor.
Nuläge
I kommunen finns skolbibliotek med personal i Ramsele, Resele, Långsele och Junsele samt på Nipanskolan, Vallaskolan och Gudlav Bilderskolan.
Under höstterminen 2011 har delar av befintliga personaltimmar omfördelats mellan ambulerande
bibliotekspersonal så att även övriga skolenheter har en planerad biblioteksverksamhet. Dessa enheter har sedan tidigare, egna, mindre mediesamlingar.
Förslag till vidareutveckling
Översyn av skolbibliotekens organisation för att skapa en långsiktig lösning för kommunens samtliga skolor.
Kunskapsstegen
Kunskapsstegen
vägen till läslust och informationskompetens
Bibliotekets roll i lärandet
i Kramfors och Sollefteå kommuner
Vuxna / studerande Gymnasiet
7-9 4-6
F-3 0-5
2012
Språkutveckling Läslust Sökprocess Informationskompetens Digital delaktighet
Kunskapsstegen
bygger på en helhetssyn rörande bibliotekets roll för lärande i alla åldrar.
Biblioteken i Kramfors och Sollefteå kommuner har satt upp gemensamma mål
för en positiv utveckling för läslust , informationskompetens och digital delaktighet.
I samarbete med skola och andra aktörer ska vi verka för att:
- öka barns och ungdomars läslust, läskunnighet och läsförståelse
- öka barns, ungdomars och vuxnas förmåga att söka, värdera och använda information - öka möjligheten för ovana internetanvändare i alla åldrar att aktivt ta del av samhällets
digitala tjänster.
Kramfors och Sollefteå 2012
0 – 5 år språkutveckling. och informera om läsningens betydelse för barnens språkutveckling.
Gåvoböcker till nyfödda, 1-åringar och 3-åringar.
Utlåning till föräldrar av Läsgodispåsar med barnböcker via förskola/pedagogisk omsorg (dagbarnvårdare).
Samarbete med logopeder inom projektet Språkjakten*.
Informera om och tillhandahålla böcker på annat språk än svenska för att stärka flerspråkiga barns språkutveckling. T.ex. utlåning av Språkpåsar*.
Samarbete med förskola/pedagogisk
omsorg(dagbarnvårdare) kring biblioteksbesök och läsaktiviteter t. ex. Bokkalendern*, Bokjuryn*, och Kanonböcker för de minsta*.
Samarbete med Familjecentral/BVC kring gåvoböcker och föräldraträffar.
Läslustombud på förskolan.
Förskola
Målgrupp Mål Verksamhet Övergripande ansvar
Förskoleklass – Åk 3
Eleven ska få
- hjälp att hitta fram till sin egen läsupplevelse
- grundläggande bibliotekskunskaper.
Läsinspirerande aktiviteter, t.ex. bokprat.
boksamtal, berättarstunder, läsprojekt Bokpresentationer för lärare.
Medverka vid föräldramöten för att inspirera till läsning och informera om läsningens betydelse för elevens språkutveckling.
Informera om och tillhandahålla böcker på andra språk än svenska för att stärka
flerspråkliga elevers språkutveckling.
Information till elever lärare och föräldrar om böcker och andra medier anpassade till individuella behov som läs- och skrivsvårigheter eller
funktionsnedsättning.
Främja elevers inflytande och delaktighet, t.ex. i bokurval och biblioteksmiljö.
Eleven får lånekort och får lära sig
- vad en författare, titel och illustratör är - skillnaden mellan skön- och facklitteratur - att böckerna i biblioteket är sorterade efter ett visst system.
Skolbibliotek Skola
Bibliotek
Åk 4 - 6 - få hjälp att hitta fram till nya läsupplevelser
- grundlägga sin
informationskompetens.
Läsinspirerande aktiviteter t. ex.bokprat, boksamtal, Bokjuryn*, läs-och skrivprojekt.
Bokpresentationer för lärare.
Informera om och tillhandahålla böcker på andra språk än svenska för att stärka flerspråkiga elevers språkutveckling.
Information till elever, lärare och föräldrar om böcker och andra medier anpassade till individuella behov som läs- och skrivsvårigheter eller
funktionsnedsättning.
Främja elevers inflytande och delaktighet, t. ex. bokurval, biblioteksmiljö.
Övningar i att använda biblioteket
t. ex. bibliotekskatalogen, uppslagsverk och resurser på nätet, t. ex. NE skola.
Källkritik – träning i
- att jämföra olika typer av informationskällor - att se hur avsändaren kan påverka innehållet.
Skolbibliotek Skola
Bibliotek
Målgrupp Mål Verksamhet Övergripande ansvar
Åk 7 - 9 Eleven ska
- bibehålla och utveckla sin läslust
- utveckla sin
informationskompetens
Läsinspirerande aktiviteter
t. ex. bokprat, boksamtal, läs- och skrivprojekt.
Information till elever och lärare om böcker och andra medier anpassade till individuella behov som läs- och skrivsvårigheter eller funktionsnedsättning.
Bokpresentationer för lärare.
Informera om och tillhandahålla böcker på andra språk än svenska för att stärka flerspråkiga elevers språkutveckling.
Främja elevers inflytande och delaktighet, t. ex. bokurval och biblioteksmiljö.
Handledning i informationssökning i anslutning till de ämnen som eleverna arbetar med
genom att
- använda de databaser man når via bibliotekets hemsida - använda olika sökmetoder på internet
- jämföra och kritiskt granska fakta från olika källor
Skolbibliotek Skola
Bibliotek
Gymnasiet - bibehålla och utveckla sin läslust
- fördjupa sin
informationskompetens
Läsinspirerande aktiviteter
t. ex. bokprat, boksamtal, bokblogg, läs- och skrivprojekt.
Information till elever och lärare om böcker och andra medier anpassade till
individuella behov som läs- och
skrivsvårigheter eller funktionsnedsättning.
Informera om och tillhandahålla böcker på andra språk än svenska för att stärka
flerspråkliga elevers språkutveckling.
Främja elevers inflytande och delaktighet, t.ex. i bokurval, biblioteksmiljö.
Undervisning och handledning i informationssökning
- avgränsa ett ämne och formulera en frågeställning
- kritiskt granska och värdera källor - reflektera över sökprocessen
- använda digitala verktyg och medier för
Skolbibliotek Skola
Målgrupp Mål Verksamhet Ansvar
Vuxna studerande t.ex. SFI
Komvux Folkhögskola Yrkeshögskola Högskola
Vuxna studerande ska
-få kunskap om
bibliotekets utbud och tjänster
- få möjlighet att utveckla sin informationskompetens
- öka sin förmåga att använda samhällets digitala tjänster
- få inspiration till läsning av skönlitteratur.
Visning av biblioteket och information om bibliotekets resurser för
studerandegrupper.
Användarundervisning, enskilt eller i grupp t.ex sökstrategier och källkritik.
Handledning i olika nättjänster.
Bokprat,lästips,information om litteratur på lättläst svenska.
Information om teknik och medier för personer med läs- och skrivsvårigheter eller funktionsnedsättning.
Bibliotek
Utbildningsanordnare
Föreningar Studiecirklar
- få kunskap om bibliotekets utbud och tjänster
- öka sin förmåga att ta del av samhällets digitala tjänster
- få inspiration till läsning av skönlitteratur.
Visning av biblioteket och information om bibliotekets resurser för grupper och föreningar.
Handledning i olika nättjänster t.ex. kampanjen Digidel 2013*.
Bokprat, litteraturcirklar, författarbesök.
Läsinspiration för brukare inom LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.)
Information om teknik och medier för personer med läs- och skrivsvårigheter eller funktionsnedsättning.
Bibliotek
Ordförklaringar *
Språkjakten: ett samarbetsprojekt mellan logopeder och bibliotekarier i Västernorrlands län.
Syftet är att främja barns tal- och språkutveckling och visa hur man hittar fram till och använder bibliotekets utbud.
Projektet riktas till de barn som har konstaterade tal- och språksvårigheter.
Mer information: Eva Nordlinder, Länsbiblioteket Västernorrland
Bokkalendern: ett projekt för att stödja förskolepersonal i arbetet med barns språkutveckling, förmedla grundläggande kunskaper i nyutgiven barnlitteratur och ge tips på praktiska arbetsmetoder i samband med läsning av bilderböcker.
Mer information: Madeleine Wallenius, Kramfors kommunbibliotek
Bokjuryn: en riksomfattande tävling om årets bästa bok där barn- och ungdomar läser och röstar på böcker ur det gångna årets bokutgivning.Biblioteken ordnar egna varianter av bokjuryn med bokprat och röstning i olika årskurser och på förskolor.
På nationell nivå drivs Bokjuryn av Barnens bibliotek.
Mer information: www.barnensbibliotek.se
Kanonböcker för de minsta: ett projekt där barn mellan 1-3 år har valt ut sina favoritböcker.
De tio utvalda kanonböckerna presenteras i en broschyr som finns att hämta på bl.a. bibliotek, barnavårdscentraler och förskolor.
Mer information: Carin Collén, Sollefteå bibliotek
Språkpåsar: ett projekt för att stödja språkutvecklingen hos barn med annat modersmål än svenska.
I påsen finns två exemplar av samma titel, den ena på svenska och den andra på ex. spanska, arabiska, persiska.
Språkpåsarna lånas ut till föräldrar via Familjecentral/Förskola.
Mer information: Madeleine Wallenius, Kramfors kommunbibliotek
Digidel 2013: en nationell kampanj som verkar för en ökad digital delaktighet i Sverige.
Kampanjens mål är att få fler ovana att våga prova och börja använda internet men även bidra till att de som redan finns på nätet blir bättre på att använda samhällets digitala tjänster. Kampanjen pågår januari 2011 – december 2013.
www.digidel.se
Folkbiblioteken skall verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare. Varje kommun skall ha folkbibliotek.
8 § Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter bl.a. genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och i former särskilt anpassade till dessa gruppers behov.
9 § Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning
Skollag (SFS 2010:800) I 2 kap. 36 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om skolbibliotek. Lag (2010:860).
2 kap, 35 § För utbildningen ska de lokaler och den utrustning finnas som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas.
36 § Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek.
Läroplan för förskolan Lpfö-98 Reviderad 2010 Förskolan ska sträva efter att varje barn
- utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra - utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 2. Övergripande mål och riktlinjer 2.2 Kunskaper
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
- kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt
- kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden
Förordning om läroplan för gymnasieskolan (SKOLFS 2011:144)
Eleverna ska också kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Deras förmåga att finna, tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktig. Eleverna ska träna sig att tänka kritiskt, att granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.
På så vis närmar sig eleverna ett vetenskapligt sätt att tänka och arbeta.
Högskolelag (SFS 1992:1434)
8 § Utbildning på grundnivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper.
Regeringen får dock besluta om undantag när det gäller konstnärlig utbildning.
Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
