17 VONs redovisning av arbete med att förbättra resultatet i jämförelse med andra kommuner

(1)

2012-08-10 Sidan 1 av 3

Dnr 2012/48 KS.002-3 Kommunstyrelsen

Vård- och omsorgsnämndens redovisning av arbete med att förbättra resultatet i jämförelse med andra kommuneer

Förslag till beslut

Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsen föreslå fullmäktige besluta följande:

1. Fullmäktige godkänner vård- och o m s o r g s n ä m n d e n s redovisning och lägger den till handlingarna.

Sammanfattning

Vård- och o m s o r g s n ä m n d e n har fått i uppdrag av fullmäktige att redovisa arbete med att förbättra resultatet i j ä m f ö r e l s e med andra kommuner.

Redovisningen, som är avgränsad till äldreomsorgsområdet, görs i rapporten

"Analys av Sollentuna kommuns resultat i rapporten öppna jämförelser inom äldreomsorgen". Enligt kommunledningskontorets beredning ger rapporten en god överblick över kvalitetsläget men arbetet framåt behöver kompletteras med en tydligare systematisk analys av Sollentunas kvalitet och effektivitet j ä m f ö r t med vad andra kommuner åstadkommer. V i d vård- och omsorgsnamndens behandling av rapporten beslutades att kontoret ska j ä m f ö r a Sollentuna med några andra kommuner och föreslå vilka kommuner man ska börja samarbeta med.

Bakgrund

Vård- och o m s o r g s n ä m n d e n har fått i uppdrag av fullmäktige att redovisa arbete med att förbättra resultatet i j ä m f ö r e l s e med andra kommuner.

Redovisningen görs i rapporten "Analys av Sollentuna kommuns resultat i rapporten öppna j ä m f ö r e l s e r inom äldreomsorgen". V i d vård- och

o m s o r g s n ä m n d e n s behandling av rapporten beslutades att Kontoret ska jämföra Sollentuna med några andra kommuner och föreslå vilka kommuner man ska börja samarbeta med.

Redovisningen är avgränsad till äldreomsorgsområdet.

Kommunledningskontorets kommentarer

I redovisad rapport utgår vård- och omsorgskontoret från rapporten Öppna j ä m f ö r e l s e r inom äldreomsorgen (Socialstyrelsen samt Sveriges kommuner

och landsting, S K L ) men j ä m f ö r e l s e r görs även med brukarundersökningen

Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet

Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna

(2)

2012-08-10

Dnr 2012/48 KS.002-3 Sidan 2 av 3

Kvalitetsbarometern som vård- och omsorgskontoret g e n o m f ö r inom äldreomsorgen.

Generellt o m rapporten

Kontorets rapport ger en god överblick över kvalitetsläget, vilka resultat som u p p n å s enligt tillgängliga undersökningar och vilka enskilda åtgärder som för närvarande vidtas för att förbättra resultaten. Rapporten bör

därigenom kunna utgöra en bra utgångspunkt f ö r kontorets arbete med årlig kvalitetsredovisning till nämnden samt kontinuerlig uppbyggnad av

nyckeltal inom det kommungemensamma kvalitetssystemet som är en viktig komponent i den nya utformningen av kommunens ledningssystem.

Val av u n d e r s ö k n i n g a r

Rapporten lyfter fram rättmätig kritik mot öppna j ä m f ö r e l s e r och framhåller relevanta fördelar med att, bl.a. för den interna uppföljningen av utförare, använda kvalitetsbarometern. Enligt kommunledningskontoret är dock j ä m f ö r e l s e r med andra kommuner en viktig komponent i kvalitetsarbetet

eftersom det ger en möjlighet att s t ä m m a av den egna kvalitetsnivån mot vad som åstadkoms i andra kommuner och därigenom systematiskt följa vilken utveckling som pågår i andra kommuner. E n väsentlig nackdel med Kvalitetsbarometern (trots andra fördelar) är att den g e n o m f ö r s av

förhållandevis få kommuner och därför inte ger samma möjlighet till j ä m f ö r e l s e r som " Ö p p n a jämförelser". Det finns dock några andra

kommuner som g e n o m f ö r kvalitetsbarometern. Kontorets rapport hade vunnit på att redovisa jämförelsetal även för kvalitetsbarometern f ö r att ge läsaren en möjlighet att b e d ö m a Sollentunas kvalitetsnivå även utifrån den undersökningen.

Slutsats kring b r u k a r n ö j d h e t i ä l d r e b o e n d e

A v rapporten f r a m g å r att särskilt boende, enligt Ö p p n a j ä m f ö r e l s e r ,

f ö r m o d l i g e n har större kvalitetsproblem än hemtjänsten. Sollentuna placerar sig mycket lågt i landet vad gäller brukarnöjdhet inom särskilt boende men även j ä m f ö r t med utvalda j ä m f ö r e l s e k o m m u n e r ligger Sollentuna sämre än flera av de andra kommunema. Vård- och omsorgskontorets rapport hävdar trots detta att Sollentunas brukare i särkskilt boende, utifrån N ö j d - k u n d - index i Kvalitetsbarometern, är mer n ö j d a än genomsnittet i riket. Att dra den slutsatsen utan att kunna presentera j ä m f ö r e l s e r med andra kommuner enligt Kvalitetsbarometerns metod b e d ö m e r kommunledningskontoret vara riskabelt.

O m s y s t e m a t i s k t kvalitetsarbete

1 rapporten framgår att vård- och omsorgskontoret har ett väl utvecklat systematiskt upplägg för mätning och u p p f ö l j n i n g av enskilda utförare. E n m ä n g d aktiviteter och insatser lyfts också förtjänstfullt fram inom olika o m r å d e n d ä r utvecklingsarbete pågår. D ä r e m o t framgår inte i rapporten hur kontoret/nämnden på ett övergripande plan arbetar med att kvalitetssäkra den nivå vad gäller kvalitet och effektivitet som kommunen totalt sätt ligger

(3)

2012-08-10

Dnr 2012/48 KS.002-3 Sidan 3 av 3

på. Det hade varit önskvärt att denna dimension hade lyfts fram tydligare i rapporten. I dagsläget är det förmodligen systematiskt arbete med

benchmarking och aktivt nätverksdeltagande som är viktiga komponenter i en sådan kvalitetssäkring.

O m val av j ä m f ö r e l s e k o m m u n e r

Rapporten hävdar att Sollentuna kommun bör j ä m f ö r a sig med kommuner med likartade förutsättningar. Utifrån det urval av kommuner som rent statistiskt genererats fram har kontoret sedan valt ut kommuner med

geografisk närhet med motiveringen att politiken i Sollentuna främst j ä m f ö r med kommunerna inom länet och att tjänstemän deltar i lokala nätverk.

Detta är relevanta motiveringar till urval men i ett systematiskt kvalitetsarbete b ö r man kunna arbeta med flera olika typer av urval. U r bench- markingsynpunkt bör likartade kommuner även i andra delar av landet vara intressanta och det kan även, v i d analys av faktiska resultat på enskilda del- o m r å d e n , finnas goda exempel att hitta i andra f r a m g å n g s r i k a kommuner på det enskilda området.

K o m m u n l e d n i n g s k o n t o r e t s slutsatser

Vård- och omsorgskontoret kommer, utifrån f o k u s o m r å d e Omsorg, delta i arbetet med om världsanalys inför budgetarbetet för 2014. Omvärld-

sanalysen kommer denna gång ha starkt fokus på benchmarking. Vård- och o m s o r g s n ä m n d e n har vidare fått ett uppdrag inom ramen för 2013 års budgetbeslut att " A n v ä n d a benchmarking som ett verktyg för att med hjälp av någon eller några framgångsrika kommuner utveckla n ä m n d e n s

verksamheter och effektiviteten".

De brister som kommunledningskontoret bedömer finns i nu redovisad rapport b ö r därigenom väl kunna täckas genom kommande rapportering i form av omvärldsanalys samt äterrapportering av budgetuppdrag 2013.

Bilagor:

1. Rapport Analys av Sollentuna kommuns resultat i rapporten öppna j ä m f ö r e l s e r inom äldreomsorgen

2. Tjänsteutlåtande vård- och omsorgskontoret 3. Protokollsuldrag vård- och omsorgsnämnden

(4)

ANALYS AV SOLLENTUNA KOMMUNS RESULTAT I RAPPORTEN ÖPPNA

JÄMFÖRELSER INOM ÄLDREOMSORGEN

2012-04-28

Christina B . Embretsen, utredare Patrik Rosin, verksamhetscontroller Sitara Khanam, controller

(5)

Innehållsförteckning

1 Sammanfattning 3 2 Syfte med analysrapporten 5

3 Disposition 5 4 Öppna jämförelser 6

4.1 Källinformation till Öppna jämförelser 6 4.2 Synpunkter på Öppna jämförelser 10

5 Jämförande källor 11 6 Urval av jämförbara kommuner 11

7 Analys Sollentuna Kommuns resultat i Öppna

jämförelser 12 7.1 Jämförelse mellan avvikelse i nöjd-kund-index i

hemtjänst och avvikelse från standard kostnad inom

äldreomsorgen 12 7.2 Jämförelse mellan avvikelse i nöjd-kund-index i särskilt

boende och avvikelse från standardkostnad inom

äldreomsorgen 14 7.3 Bemötande och delaktighet 16

7.4 Trygghet 20 7.5 Mat och aktiviteter 22

7.6 Fall, undernäring och trycksår 26

7.7 Tillgänglighet 30 7.8 Stöd i särskilda situationer 32

7.9 Läkemedelsgenomgångar och riskfylld behandling 36

7.10 Personal 38 Bilaga 1 - Enhetsresultat från Socialstyrelsens och SCB:s

nationella brukarundersökning inom hemtjänsten 40 Bilaga 2 - Enhetsresultat från Socialstyrelsens och SCB:s

nationella brukarundersökning inom särskilda

boenden 44

2(48)

(6)

1 Sammanfattning

Vård- och omsorgskontoret har arbetat fram cn analysrapport för att presentera en bild av hur Sollentuna kommun kvalitetsmässigt ligger till på nationell nivå, och i förhållande till jämförbara kommuner, inom äldreomsorgen.

Rapporten utgår främst från resultatet i Socialstyrelsens och S K L : s rapport Öppna jämförelser år 2011, men inkluderar även en jämförelse av resultatet i kommunens egen brukarundersökning Kvalitetsbarometern fiån år 2010 samt medicinskt ansvarig sjuksköterskas hälso- och sjukvårdscnkät från år 2011.

Samtliga kvalitetsområden som tas upp i Öppna jämförelser behandlas i analysrapporten.

Orsaken till att kontoret har valt att jämföra resultaten i Öppna jämförelser med Kvalitetsbarometern är att flera av resultaten i Öppna jämförelser bygger på resultat från Socialstyrelsens nationella brukarundersökning. Den enkät- undersökningen går endast ut till ett urval av brukarna inom äldreomsorgen.

Det innebär för Sollentunas del att mindre än hälften av de personer som hade insatsen hemtjänst eller särskilt boende hösten 2011 har svarat på Den nationella brukarundersökningen. Det kan jämföras med svarsfrekvensen i Kvalitets- barometer 2010 då 66 % av brukarna inom hemtjänsten svarade samt 80 % av brukarna i särskilt boende. Eftersom svarsfrekvensen var högre i Kvalitets- barometern anser kontoret att resultaten i den undersökningen är något mer tillförlitliga. Kontoret, med stöd av Socialstyrelsen, vill dock betona att vare sig den nationella brukarundersökningen eller Kvalitetsbarometern ger någon heltäckande bild över kvaliteten inom äldrcomsorgen i Sollentuna. För att få det behöver olika uppföljningar analyseras gemensamt, vilket är ett arbetssätt som är under uppbyggnad på kontoret.

Resultatbilden i Öppna jämförelser kan ofta se obefogat negativ ut då Sollen- tunas resultat jämförs relativt med samtliga kommuner i riket. Det innebär att även om kommunen har ett bra resultat så kan resultatet hamna bland dc 25 % sämsta i riket, om övriga kommuner har nått ännu bättre resultat. Många för- ortskommuner anser att den relativa jämförelsen blir missvisande. Kommun- invånarna i dessa kommuner har i genomsnitt cn högre utbildningsnivå, vilket medför högre krav på tjänsterna inom äldreomsorgen. Med högre krav tenderar nöjdheten att sjunka varför dessa kommuner lar lägre resultat i undersök- ningar där brukarnas nöjdhet mäts¹. Det är därför viktigt att i första hand j ä m - föra Sollentunas resultat med jämförbara kommuner.

Att resultaten i Öppna jämförelser jämförs relativt med övriga kommuner i riket kan även medföra att resultatet verkar motstidigt till resultatet i Kvali- tetsbarometern. Kontorets analys visar att resultatet i Öppna jämförelser ibland är svårlytt. Bemötande inom hemtjänst och särskilt boende har till exempel fatt mycket bra omdömen i kommunens egen brukarundersökning, medan Sollen- tunas resultat i Öppna jämförelser ligger under snittet i riket, och för särskilt

1 F ö r e d r a g av Professor Mats Thorslund, Stiftelsen Stockholms l ä n s Å l d r e c e n t r u m , samt föredrag av Docent Mats E l g , L i n k ö p i n g s universitet, Institutionen f ö r ekonomisk oeh individuell utveckling, avdelningen for kvalitetsteknik, vicl konferensen Nationella

b r u k a r u n d e r s ö k n i n g e n inom ä l d r e o m s o r g e n . Från uppbyggnad till utveckling. 15 mars 2012.

(7)

boende ligger bland dc 25 % sämsta i landet. Går man dock till källan, den nationella brukairjndcrsökningcn, säger den analysen att faktorn bemötande är en faktor som inte behöver förbättras. Resultatet är så bra att utförarna ska arbeta lor att värdet för faktom ska bevaras, både inom hemtjänst och inom särskilt boende.

Både den nationella brukarundersökningen och Kvalitetsbarometern pekar dock på att kommunens utförare inom särskilt boende behöver bli bättre inom flera kvalitetsområden; att ta hänsyn till brukamas åsikter och önskemål, möjlighet till utevistelse samt aktiviteter. Även maten inom särskilt boende behöver bli bättre. Kvalitetsbarometern visar emellertid att det inte är serve- ringen och bemötandet vid måltidssituationen som främst behöver förbättras, utan kvaliteten på själva maten.

Analysrapporten visar att Sollentuna far sämre resultat gällande tillgänglig- heten på kommunens hemsida än övriga kommuner i jämförelsen. I övrigt ligger Sollentunas resultat i Öppna jämförelser väl i linje med resultaten i de jämförbara kommunerna. Samtliga kommuner har till exempel ett behov av att

öka andelen personal med vård- och omsorgsutbildning på gymnasienivå.

Inom fall, undernäring och trycksår visar Sollentuna positiva resultat med färre inregistrerade fallskador och högre andel genomförda riskbedömningar

gällande fall, undernäring och trycksår än riket.

Gällande rehabilitering och mobilisering efter stroke når Sollentuna inte upp till genomsnittet för landet. Rehabilitering efter stroke är huvudsakligen landstingets ansvar, med undantag för personer boende på särskilt boende inom kommunen.

Den palliativa vården ligger också under genomsnittet för landet, men genom att samtliga särskilda boenden för äldre från 2011 rapporterar i Svenska palliativregistret finns det goda möjligheter att förbättra resultaten för kommunens verksamheter. Informerande samtal, smärtskattning och eftcr- samtal med närstående har sakta förbättrats från 2010 till 2011. Vård- och omsorgsnämnden har också som mål 2012 att 90 % av alla brukare på särskilt boende för äldre vid väntat dödsfall ska ha någon närvarande vid dödsögon- blicket.

Läkcmcdelsgenomgångar var Sollentuna bra på år 2010 med ett resultat långt över genomsnittet för landet. År 2011 har denna siffra ökat ytterligare från 80

% till 91 % på kommunens särskilda boenden för äldre. Andelen äldre som använder tre eller fler psykofarmaka var år 2010 lägre än landsgenomsnittet medan andelen äldre som använder olämpliga läkemedel var högre än landets genomsnitt.

4(48)

(8)

2 Syfte med analysrapporten

Vård- och omsorgsnämnden har tätt i uppdrag av kommunfullmäktige att redovisa hur nämnden ska arbeta tor att förbättra sitt resultat i jämförelse med andra kommuner.

Syftet med analysrapporten är att presentera en bild av hur Sollentuna kvali- tetsmässigt ligger till på nationell nivå och i förhållande till jämförbara kommuner inom äldreomsorgen. Bland annat för att skapa ett underlag för ett gemensamt diskussionsforum för utförare, tjänstemän och politiker inom äldreomsorgen. De kvalitetsmått som presenteras av Socialstyrelsens och Sveriges kommuner och landstings ( S K L ) rapport Öppna jämförelser bör alla berörda inom kommunen känna sig delaktiga i. Denna analysrapport är den första rapporten som vård- och omsorgskontoret presenterar som bygger dels på Socialstyrelsens och S K L : s Öppna jämförelser och dels på kommunens egen brukarundersökning Kvalitetsbarometern. Under vissa av hälso- och sjukvårdsavsnitten görs även jämförelser med medicinskt ansvarig sjuk- sköterskas hälso- och sjukvårdsenkät från 2011. Rapporten Öppna jämförelser består av många olika datakällor som presenteras nedan. Det är viktigt att påpeka att siffrorna i Öppna jämförelser inte är från ett och samma år, utan att data är hämtade från olika källor och från olika år (mellan 2008-2011).

3 Disposition

För att ge en ökad förståelse för hur Socialstyrelsen och S K L : s rapport Öppna jämförelser är uppbyggd presenteras de datakällor som resultaten i rapporten

bygger på. Under respektive datakälla ges en kort information om hur och när informationen till datakällan samlas in, samt vilket urval som ligger till grund för resultatet. Det är viktigt att fa cn bild över trovärdigheten och relevansen i datakällorna för att få cn mer rättvis bild av hur stor vikt man ska lägga vid kommunens resultat i Öppna jämförelser.

Därefter ges en kort information om vilka kommuner som vård- och omsorgskontoret har valt ut som jämförclsckommuner till Sollentuna, och hur urvalet har gjorts.

Huvuddelen av analysrapporten går igenom samtliga områden som tas upp i Öppna jämförelser. För att ge läsaren en överskådlig bild över hur Sollentuna ligger till jämförs först Sollentunas avvikelser i standardkostnad med kommunens avvikelse från rikssnittet i nöjd-kund-index (NKI). Därefter åskådliggörs Sollentunas resultat jämfört med jämförelsekommunerna och snittet i riket i stapeldiagram, kvalitetsområde för kvalitetsområde. Resultatet i Öppna j ä m f ö - relser ställs därefter mot resultatet i Kvalitetsbarometern 2010 för att sc om resultaten är överensstämmande eller motstridiga. Under vissa kvalitetsområ- den finns en kort information om vilka satsningar som vård- och omsorgs- nämnden gör för att förbättra kvaliteten inom äldreomsorgen.

Som bilagor till analysrapporlcn återfinns enhctsrcsultatcn i Socialstyrelsens och SCB:s nationella brukarundersökning, saml reflektioner kring dessa resultat.

(9)

4 Öppna jämförelser

4.1 Källinformation till Öppna jämförelser

Resultaten i rapporten Öppna jämförelser bygger på uppgifter från flera olika datakällor. Nedan presenteras dessa datakällor och hur uppgifterna samlas in till dessa källor.

4.1.1 Den nationella b r u k a r u n d e r s ö k n i n g e n , Socialstyrelsen

Den nationella brukarundersökningen administreras av S C B . S C B skickar ut enkäter till brukarna inom äldreomsorgen utifrån personuppgifter från respektive kommun. V i d undersökningen som gjordes hösten 2011 utgick S C B från de personer över 65 år som hade insatsen hemtjänst eller särskilt boende per den 1 november 2010 och som fortfarande hade samma insats i augusti 2011.

Den 1 november 2010 hade 890 personer hemtjänst och 485 personer bodde på särskilt boende. A v dessa hade 752 personer fortfarande hemtjänst och 411 personer bodde fortfarande på särskilt boende den 5 augusti 2011. Eftersom flera hemtjänstutförare hade färre än 15 brukare inom detta urval, fick de inte vara med i undersökningen och därför tog Socialstyrelsen bort dessa personer.

Kvar i urvalet som Socialstyrelsen skickade enkäten till var 706 hemtjänst- brukare och 411 personer på särskilt boende.

A v dessa personer svarade 72 % av hemtjänstbrukarna på enkäten, vilket Socialstyrelsen uppger som svarsfrekvensen. Ser man till verkliga antalet hemtjänstbrukare som fanns i Sollentuna per den 1 oktober 2011 (1 032 personer) utgör gruppen svarande 49 % av det totala antalet hemtjänstbrukare.

A v personerna i urvalet ovan svarade 57 % av personerna på särskilt boende på enkäten enligt Socialstyrelsens svarsfrekvens. Det verkliga antalet personer på särskilt boende per den 1 oktober 2011 var 484 personer, vilket gör att gruppen svarade var 48 % av det totala antalet brukare i särskilt boende.

Det innebär att mindre än hälften av de personer som hade insatsen hemtjänst eller särskilt boende har svarat på Den nationella brukarundersökningen som ligger till grund för flera av resultaten i Öppna jämförelser. Det kan jämföras med svarsfrekvensen i Sollentuna kommuns Kvalitetsbarometer 2010 då 66 % av brukarna inom hemtjänsten svarade samt 80 % av brukarna i särskilt boende. I båda undersökningarna har enkäten i vissa fall besvarats av någon närstående.

I den nationella brukarundersökning har de enskilda frågorna bedömts på en tiogradig skala, där tio är det bästa värdet. Detta har sedan räknats om till ett indexvärde mellan 0 och 100, där 100 är maxvärdet. Ett indexvärde under 40 (av 100), kan efter analys av S C B , klassas som "inte godkänd". Gränsen för

"nöjd" går vid 55 och indexvärden på 75 eller högre kan tolkas som "mycket nöjd".

6(48)

(10)

4.1.2 K o m m u n - o c h e n h e t s u n d e r s ö k n i n g e n 2011, Socialstyrelsen

Uppgifterna i undersökningen bygger på information från utförarna och utförarnas bedömningar i respektive fråga. Olika utförare kan alltså tolka frågorna olika.

Urvalet i undersökningen består av personer med biståndsbedömda insatser inom äldrcomsorgen den 1 juli 2010 och som fortfarande hade samma insats den 31 december 2010. Utförama svarade på enkäten under våren 2011.

4.1.3 S e n i o r A l e r t

Senior alert är ett IT-baserat, nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg.

Varje vårdtagare registreras i Senior Alert utifrån de risker som finns för att personen i fråga kan komma att falla, fa trycksår, bli undernärd eller drabbas av ohälsa i munnen. Senior Alert avser att underlätta arbetet med att förebygga ovan nämnda former av vårdskador. Registerhållare är landstinget i

Jönköpings län.

Sollentuna kommun började rapportera i Senior Alert under år 2011 och fmns således inte med i Öppna jämförelser 2011. På sikt kommer det att finnas möjlighet att jämföra uppgifter från Senior Alert för Sollentunas särskilda boenden för äldre med t.ex. Socialstyrelsens kommun och enhetsundcr- sökning.

Uppgifterna i Öppna jämförelser avser samtliga personer 65 år och äldre i särskilt boende som registrerats i Senior Alert under 2010 och som blivit bedömda att ha risk för ett eller flera av tillstånden. Resultatet baseras på 70 kommuner (dock ej Sollentuna kommun). Redovisningen på kommunnivå inkluderar endast kommuner med 30 eller fler personer som bedömts ha risk och där minst en utförd åtgärd har registrerats. Uppgifterna avser perioden 1 januari till 31 december år 2010.

4.1.4 Patientregistret, Socialstyrelsen

Socialstyrelsen beskriver att syftet med patientregistret är att följa hälso- utvecklingen i befolkningen, förbättra möjligheterna att förebygga och behandla sjukdomar samt bidra till hälso- och sjukvårdens utveckling.

Registret tillhandahåller data för bland annat statistik, forskning och utvärde- ring. Patientregistret innehåller alla avslutade vårdtillfallen i sluten vård sedan

1987 och omfattar sedan 2001 både offentliga och privata vårdgivare inom både sluten vård och specialiserad öppen vård. Uppgifterna från den öppna vården har dock ännu inte en sådan kvalitet att de kan ligga till grund för gene- rell statistik. År 2009 började man även registrera diagnoser och åtgärder för patienter som vårdats i psykiatrisk tvångsvård enligt lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT) eller lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård ( L R V ) .

Patientregistret är ett register för sluten sjukvård, geriatrisk och psykiatrisk vård, öppen vård som inte är primärvård, samt tvångsvård.

Uppgifterna i Öppna jämförelser avser specifikt antal personer med fallskador per 1000 invånare 80 år och äldre som skrivits in på sjukhus, genomsnittliga värden för åren 2008-2010.

(11)

4.1.5 "Information till alla", granskning g e n o m f ö r d av Sveriges kommuner o c h landsting (SKL)

Undersökningen har genomförts av personer som tidigare har gjort undersök- ningar på uppdrag av S K L under perioden maj - juni 2011.

4.1.6 Riks Stroke

Riks-Strokc är ett nationellt kvalitetsregister för strokesjukvård. Registret samlar in uppgifter om patientens situation vid insjuknandet, under sjukhus- vistelsen och följer upp patienten efter tre månader och efter ett år. Varje år analyseras de data som samlats in från deltagande sjukhus. A l l a akutsjukhus som vårdar strokepatienter deltar. Uppskattningsvis 90 procent av alla personer som insjuknat i stroke ingår i registret och har besvarat de enkäter som registret skickar. Medicinska kliniken vid Norrlands universitetssjukhus är registerhål lare.

Uppgifterna i Öppna jämförelser avser personer som är 65 år och äldre och är folkbokförda i kommunen.

4.1.7 S v e n s k a palliativregistret

Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister för rapportering av vård i livets slutskede. Grunden för palliativregistret är en enkät som ska spegla vårdinnehållet den sista tiden av livet. Enkäten fylls i av vårdpersonalen efter det att personen avlidit. Svenska palliativregistret har en ursprunglig styrgrupp som utsetts av S F P M - Svensk Förening för Palliativ Medicin.

Gruppen har utökats med såväl fler yrkesgrupper som koppling till såväl klinik som vetenskap bl.a. med stöd av Nationella rådet för palliativ vård. Sedan sommaren 2010 benämns denna grupp referensgrupp. Registret har sin bas i Kalmar läns landsting.

Uppgifterna i Öppna jämförelser avser personer 65-w år som avled på ett särskilt boende, korttidsboende eller hade basal hemsjukvård vid dödsfallet under 2010.

År 2010 började Sollentunas särskilda boenden för äldre att rapportera i Svenska palliativregistret och från 2011 rapporterar kommunens samtliga tolv särskilda boenden för äldre i Svenska palliativregistret.

4.1.8 L ä k e m e d e l s r e g i s t r e t o c h registret över socialtjänstinsatser till äldre och personer med f u n k t i o n s n e d s ä t t n i n g , Socialstyrelsen

Läkemedelsregistret innehåller uppgifter om läkemedel, förbrukningsartiklar och livsmedel som expedierats mot recept eller motsvarande på apotek från

1999 och framåt. Registret innehåller uppgifter om den expedierade varan (identitet, mängd, pris) och datum för expediering. Uppgift finns också om huruvida apoteket bytt ut läkemedlet mot ett generiskt eller parallellimporteral läkemedel; dessa uppgifter fmns med sedan den 1 oktober 2002. Patientens kön, ålder och folkbokföringsort (län, kommun, församling) samt personnum- mer finns i registret från och med juli 2005. Det finns också uppgifter om totalkostnad, kostnad för läkemedelsförmånerna och patientens egenavgift.

Vidare finns uppgifter om förskrivarens yrke (läkare, tandläkare etc.) och specialistutbildning, liksom vissa egenskaper hos den arbetsplats som förskri- vit läkemedlet (ägarform, vårdform, verksamhetsinriktning). Observera att man inte kan identifiera förskrivarc eller arbetsplats. Uppgifter om dosering

8(48)

(12)

finns, men i cn form som för närvarande inte medger statistisk bearbetning.

Antalet expedierade recept är cirka 90 miljoner om året. Registret uppdateras med nya uppgifter varje månad. Läkemedelsregistret är lokaliserat till

Epidcmiologiskt Centrum (EpC) på Socialstyrelsen, som är registerhållare.

Uppgifterna i Öppna jämförelser avser samtliga personer i åldrarna 80 och äldre i särskilt boende, den 1 november 2010.

4.1.9 S C B : s r ä k e n s s k a p s s a m m a n d r a g (RS)

Genom Räkenskapssammandraget (RS) samlas årligen in ekonomisk statistik ur kommunernas och landstingens bokslut. Senast mars månad lämnas av kommuner alla uppgifter till S C B . Syftet med insamlingen är att både på kommun-, landsting- och riksnivå ge en tillförlitlig information om kommunernas och landstingens ekonomi, nuläge och utveckling.

Ekonomiska uppgifter om kommunernas ekonomi har samlats in sedan 1874.

S C B samlade in landstingens räkenskapssammandrag t.o.m. räkenskapsåret 1972. Efter 35 år på Landstingsförbundet/ Sveriges Kommuner och Landsting ( S K L ) är arbetsuppgiften fr.o.m. 1 januari 2008 tillbaka hos S C B .

Vad olika verksamheter i olika kommuner kostar samlas sedan i boken " V a d kostar verksamheten i Din kommun". Boken fmns tillgänglig under maj/juni varje år och de uppgifterna som publiceras där är från föregående år.

4.1.10 "Vad kostar verksamheten i din kommun?", S K L o c h S C B

S K L ger årligen ut en utgåva av " V a d kostar verksamheten i din kommun?"

med olika nyckeltal för olika verksamheter inom kommunerna. Dessa nyckeltal bygger dels på räkenskapssammandrag som kommunerna lämnat in till S C B , och dels på antal- och individuppgifter som lämnats in till både Social- styrelsen och till S C B .

4.1.11 K o m m u n e n s egna undersökningar, inrapporterade i K o m m u n och landstingsdatabasen (Kolada)

Kommun och landstingsdatabasen (Kolada) är en webbaserad digital databas.

Från den 1 januari 2011 har denna databas övertagits av R K A (Rådet för kommunala analyser) och ersätter den tidigare databasen WebOr. R K A erbjuder Sveriges bredaste utbud av nyckeltal för kvalitet och resultat. Alla intressenter får en möjlighet att skaffa sig jämförbar information för styrning, ledning och analys.

Databasen innehåller omkring 2 200 uppgifter om ekonomi, befolkning och verksamhet i samtliga kommuner och landsting, många i form av tidsserier.

Kolada innehåller statistik från S C B , Socialstyrelsen, Skolverket samt från Sveriges Kommuner och Landsting. Dessutom finns uppgifter från samtliga Öppna jämförelser, liksom den frivilliga redovisning av kvalitet inom olika verksamheter som dc flesta kommuner och landsting idag är engagerade i . R K A har också cn egen undersökning som lämnas av kommunerna en gång om året. Statistiken lämnas direkt i databasen Kolada och rör handläggningstid för ansökan till beslut, handläggningstid för beslut till verkställighet, personal- kontinuitet m.m.

(13)

4.2 Synpunkter på Öppna jämförelser

Som framgår av källinformationen ovan bygger resultaten i Öppna jämförelser på data från flera olika undersökningar. En tredjedel av undersökningen bygger på resultaten från Socialstyrelsens brukarundersökning 2011 där den svarande gruppen utgör en betydligt mindre andel av det totala antalet brukare vid mättillfället, än i kommunens egen brukarundersökning Kvalitetsbaro- metern.

Fördelen med Öppna jämförelser är att Sollentuna kan jämföra sig både mot snittet i riket och med jämförbara kommuner i länet. Resultatbilden från Öppna jämförelser kan dock se onödigt negativ ut då Sollentunas resultat j ä m - förs relativt med samtliga kommuner i riket. Det innebär att även om kommunen har ett bra resultat så kan resultatet hamna bland de 25 % sämsta i riket om övriga kommuner har nått ännu bättre resultat. Många förortskommuner anser att den relativa jämförelsen blir missvisande. Kommuninvånarna i dessa kommuner har i genomsnitt en högre utbildningsnivå, vilket medför högre krav på tjänsterna inom äldreomsorgen. Med högre krav tenderar nöjdheten att sjunka varför dessa kommuner får lägre resultat i undersökningar där brukarnas nöjdhet mäts . Det är därför viktigt att i första hand jämföra Sollentunas resultat med jämförbara kommuner.

Det är också viktigt att understryka att de kvalitetsmått som fångas upp genom en brukarenkät inte ger en helhetsbild över hur kvaliteten inom äldreomsorgen i Sollentuna faktiskt är. Professor Mats Thorslund vid Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum menar att hur själva undersökningen är uppbyggd, hur man ställer frågorna, hur många svarsalternativ det finns samt hur svarsalternativen är formulerade styr resultatet i undersökningen en hel del. Det kan också spela in hur enkäten distribueras, vem som faktiskt svarar på den och så vidare. V i d konferensen Nationella brukarundersökningen inom äldreomsorgen. Från uppbyggnad till utveckling i Stockholm den 15 mars 2012 påtalade både Socialstyrelsen och S K L att den nationella brukarundersökningen fått en hel del kritik och att undersökningen är under revidering. Nöjd-kund-indcx har också fått mycket kritik och kommer troligtvis att försvinna helt eller ersättas av något annat enligt Welat Songur, projektledare för Nationella brukarunder- sökningen på Socialstyrelsen.

Vård- och omsorgskontoret ser brukarundersökningar som en viktig del i upp- följningen av kvaliteten inom äldreomsorgen, men lägger också stor vikt vid kontorets övriga uppföljningar såsom individuppföljning, avtalsuppföljning, avvikelserapportering med mera.

2 F ö r e d r a g av Professor Mats Thorslund, Stiftelsen Stockholms l ä n s Ä l d r e c e n t r u m , samt foredrag av Docent Mats Elg, L i n k ö p i n g s universitet, Institutionen för ekonomisk och individuell utveckling, avdelningen for kvalitetsteknik, vid konferensen Nationella

b r u k a r u n d e r s ö k n i n g e n inom ä l d r c o m s o r g e n . Från uppbyggnad till utveckling. 15 mars 2012.

10(48)

(14)

5 Jämförande källor

5.1.1 Kvalitetsbarometern

Kvalitetsbarometern är kommunens totalundersökning som genomförs vartannat år inom hemtjänst och särskilda boenden, och vartannat år inom bostäder med särskild service enligt LSS och daglig verksamhet.

I Kvalitetsbarometern har frågor och påståenden kunnat besvaras med färdiga svarsalternativ, som har byggt på formuleringar i en värderingsskala, från dålig/mindre grad nöjd, till bra/huvudsak nöjd och mycket bra/i mycket hög grad nöjd. Detta har sedan räknats om till siffervärden som löper från +2,0 till -2,00, där +1,5 och därutöver klassas som "Mycket god kvalitet", +1 klassas som "God kvalitet", under +1 tom 0 klassas som "Tveksam kvalitet och lägre än 0 klassas som "Dålig kvalitet".

Frågorna och kvalitetsområdena i såväl den Nationella brukarundersökningen som Kvalitetsbarometern bygger på socialtjänstlagen, Socialstyrelsens

definition av kvalitetsområden inom socialtjänsten, samt andra föreskrifter.

Kvalitetsområdena har valts med utgångspunkt för de äldres perspektiv.

Kvalitetsbarometern har specifikt byggt på de av vård- och omsorgsnämnden utvalda kvalitetsområdena.

6 Urval av jämförbara kommuner

De kommuner som är representerade i rapporten är ett urval av kommuner som kommun- och landstingsdatabasen Kolada föreslagit som jämförbara med Sollentuna i januari 2012. Dessa kommuner har mest liknande förutsättningar att bedriva äldreomsorg som Sollentuna. Kolada föreslog 20 olika kommuner.

A v dessa 20 kommuner valde kontoret ut Järfälla, Täby, Nacka, Södertälje, Upplands Väsby, Sigtuna, Tyresö och Österåker som jämförelsekommuner i denna analysrapport. Urvalet gjordes i första hand utifrån geografisk närhet, och i andra hand efter publicerade svar i rapporten Öppna jämförelser. A v de 20 kommuner som Kolada föreslagit som jämförelsekommuner fanns ytterligare ett par kommuner inom länet. Dessa kommuner hade dock inte publicerade resultat inom flera kvalitetsområden i Öppna jämförelser varför kommunerna gallrades bort i jämförelsen.

Att geografisk närhet valdes som urvalskriterium framför parametern mest liknande förutsättningar motiveras med att politiken i Sollentuna främst jämför kommunens resultat med kommunerna inom länet. Kontorets tjänstemän deltar även i flera nätverk med representanter för kommuner inom länet varför j ä m - förelsen med dessa kommuner bedömdes som mest intressant.

(15)

7 Analys Sollentuna Kommuns resultat i Öppna jämförelser

7.1 Jämförelse mellan avvikelse i nöjd-kund-index i hemtjänst och avvikelse från standardkostnad inom äldreomsorgen

Jämförelse mellan avvikelse i NKI i hemtjänst och avvikelse från standardkostnad

-15,0

> A v v i k e l s e f r å n standardkostnad — • —A v v i k e l s e f r å n NKI i h e m t j ä n s t

Datakälla: NKI: Den nationella brukarundersökningen 2011, Socialstyrelsen. Avvikelse från standardkostnad: Uppgifterna bygger på SCB:s räkneskapssammandrag (RS) och sammanställs i S K L och SCB:s publikation "Vad kostar verksamheten i Din kommun?".

Diagrammet visar en bild av hur kommunernas standardkostnadsavvikelse inom äldreomsorgen förhåller sig i jämförelse med nöjd-kund-index (NKI) inom hemtjänsten. Sollentunas standardkostnadsavvikelse ligger på 10,6 % (år 2010) medan nöjd-kund-index ligger på noll eftersom Sollentunas resultat är likvärdigt med rikets snittindex.

Sollentunas standardkostnadsavvikelser ligger relativt högt jämfört med j ä m - förbara kommuner. Standardkostnadsavvikelse på 10,6 % betyder att kommunens nettokostnad ligger 10,6 % högre än standardkostnaden inom äldre- omsorgen som helhet. Standardkostnaden definieras som den kostnad som kommunen skulle ha om man bedrev verksamlieten på en genomsnittlig avgitts-, ambitions- och effektivitctsnivå och med hänsyn till de egna strukturella faktorerna enligt kostnadsutjämningen. Strukturella faktorer är faktorer som kommunen själv inte kan påverka, t.ex. åldersstruktur, invånarnas sociala bakgrund, geografisk struktur m.m. Standardkostnadsavvikclscn ligger högre i Sollentuna vilket betyder att äldreomsorgen bedrivs till en kostnad som är högre än förväntad. Vård- och omsorgskontoret anlitade under förra året P w C för att analysera kostnadsavvikclsen. I rapporten från P w C visade det sig att Sollentuna har en högre servicegrad inom särskilt boende. Vård- och omsorgs- nämnden har i samband med lokalförsörjningsplancn beslutat att sträva mot cn lägre servicegrad inom särskilt boende. Nämnden delar dock pensionärsorga- nisationerna uppfattning att det är viktigt att kommunen har cn förhållandevis

I? (411)

(16)

hög servicegrad för att skapa trygghet för den äldre, genom vetskapen om att den dag jag har behov av cn plats på ett särskilt boende så kan det behovet tillgodoses.

Nöjd-kund-index (NKI) avser helhetsbedömningen bland personer 65 år och äldre med insatser från hemtjänsten 2011. För att fastställa ett samlat N K I används tre frågor:

1. Hur nöjd är du sammantaget med hjälpen du har?

2. Hur väl uppfyller hjälpen dina förväntningar på den?

3. Föreställ dig en perfekt hemtjänst i alla avseenden. Hur nära eller långt ifrån en perfekt hemtjänst är den som du har?

Sollentunas N K I hamnade på 73 vilket var detsamma som snittet i riket (resultat på enhetsnivå redovisas i bilaga 1). År 2010 hade kommunen ett N K I inom hemtjänsten på 76 vilket gjorde att kommunen det året kvalificerade sig för omdömet "mycket nöjd". Dessförinnan, år 2008, låg kommunens N K I på 72.1 förhållande till jämförbara kommuner har Sollentuna ett relativt bra N K I - värde inom hemtjänst.

Nöjd-kund-index (NKI) i Kvalitetsbarometern 2010 låg inom hemtjänsten på 77.1 Kvalitetsbarometern finns inget rikssnitt att jämföra med då brukarunder- sökningen inte genomförs i hela landet, utan endast i ett fåtal kommuner. Jäm- fört med N K I i Öppna jämförelser skulle ett NKI-index på 77 ge en positiv avvikelse på 4, vilket skulle innebära att skillnaden mellan standardkostnads- avvikclsen och avvikelsen i N K I skulle bli mindre. Med andra ord så kostar äldreomsorgen mer än förväntat men brukarna inom hemtjänsten är också mer nöjda än genomsnittet i riket.

7.1.1 J ä m f ö r e l s e av kostnad per brukare inom h e m t j ä n s t

Kronor 200 000 i 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000

80 000 60 000 40 000 20 000 0

Hemtjänst, kostnad per brukare, 65 år och äldre

186 759

110 407 16 310

100 540 96 465

Järfälla Täby Nacka Södertälje Sollentuna Upplands Sigtuna Tyresö Österåker Väsby

Sollentunas kostnad per brukare inom hemtjänsten ligger under snittkostnaden i riket som ligger på 129 369 kronor per brukare och år (röd linje). Sollentunas kostnad per brukare ligger på 110 998 kronor vilket ligger i linje med jämför- bara kommuner.

(17)

7.2 Jämförelse mellan avvikelse i nöjd-kund-index i särskilt boende och avvikelse från standardkostnad inom äldreomsorgen

Jämförelse av avvikelse i NKI i särskilt boende med avvikelse i standarkostnad

15,0 -.

-15,0

» A v v i k e l s e f r å n s t a n d a r d k o s t n a d • A v v i k e l s e f r å n NKI i s ä r s k i l t b o e n d e

Datakälla: NKI: Den nationella brukarundersökningen 2011, Socialstyrelsen.

Avvikelse från standardkostnad: Uppgifterna bygger på SCB:s räkneskapssamniandrag (RS) och sammanställs i S K L och SCB:s publikation "Vad kostar verksamheten i Din kommun?".

Nöjd-kund-index (NKI) avser helhetsbedömningen bland personer 65 år och äldre i särskilt boende, 2011. För att fastställa ett samlat N K I i särskilt boende används följande tre frågor:

1. Hur nöjd är du sammantaget med hjälp/omvårdnad du har?

2. Hur väl uppfyller ditt äldreboende dina förväntningar?

3. Föreställ dig ett perfekt äldreboende. Hur nära eller långt ifrån ett perfekt äldreboende kommer ditt äldreboende?

Sollentunas N K I hamnade på 64 medan snittet i riket ligger på 69. Kommunen tillhör gruppen om 25 % med sämst värde i riket (resultat på enhetsnivå redovisas i bilaga 2). Även för N K I inom särskilt boende har kommunen fatt ett sämre resultat än året innan. 2010 hade Sollentuna ett N K I på 70.

Som redovisats ovan ligger Sollentunas standardkostnadsavvikelse på 10,6 % (år 2010). Det innebär enligt Öppna jämförelser att äldreomsorgen kostar betydligt mer än förväntat medan brukarna i särskilt boende är mindre nöjda än snittet i riket.

Nöjd-kund-index (NKI) i Kvalitetsbarometern 2010 låg inom särskilt boende på 72. Jämfört med N K I i Öppna jämförelser skulle ett NKI-index på 72 ge en positiv avvikelse på 3, vilket skulle innebära att skillnaden mellan standard- kostnadsavvikelscn och avvikelsen i N K I skulle bli mindre. M e d andra ord så kostar äldreomsorgen mer än förväntat, men brukarna i särskilt boende är också mer nöjda än genomsnittet i riket.

14(48)

(18)

Kvalitetsbarometern visar högre nöjdhet både inom hemtjänst och inom särskilt boende än vad Öppna jämförelser gör. Jämför man med snittet i riket blir resultaten något motstridiga när man även gör jämförelsen mot standard- kostnadsavvikelsen.

Jämförelsen visar att kostnader och nöjdhet inte alltid går hand i hand. Nöjd- kund-index bygger på dc tre frågorna ovan, som frågar brukaren hur nöjd han är och om vården uppfyller förväntningarna brukaren har. Forskning visar att invånare i storstadsregioner har högre utbildningen än snittet i riket och där- med också har högre krav och förväntningar. N K I bygger till stor del på den förväntan som brukaren har, vilket äldreomsorgen i storstadsregionerna har svårare att leva upp till. Äldreomsorgen ute i landet har lättare att fa högre NKI-värde då brukarnas förväntningar är lägre ställda. Det innebär inte nödvändigtvis att den levererade kvaliteten är högre ute i landet.

7.2.1 N ä m n d e n s framtida satsningar

Vård- och omsorgsnämnden för en dialog med utförarna i Sollentuna hur man tillsammans kan skapa rimliga förväntningar på äldreomsorgen. Det är viktigt att information från såväl nämnden, biståndshandläggarna som utförama ger en rättvis bild av vad man som brukare kan förvänta sig av äldreomsorgen den dag man behöver den.

Nämnden har även i lokalförsörjningsplanen beslutat att sträva mot en något lägre servicegrad i särskilt boende, vilket på sikt kan minska kostnaderna för äldrcomsorg.

7.2.2 J ä m f ö r e l s e av kostnad per brukare inom särskilt boende

Kronor 800 000

Särskilt boende, kostnad per brukare, 65 år och äldre

Järfälla Täby Nacka Södertälje Sollentuna Upplands Sigtuna Tyresö Österåker Väsby

Sollentunas kostnad per brukare inom särskilt boende ligger lite över snittkostnaden i riket som ligger på 549 121 kronor per brukare och år (röd linje).

Sollentunas kostnad per brukare ligger på 564 537 kronor vilket ligger i linje med jämförbara kommuner.

(19)

7.3 Bemötande och delaktighet

B e m ö t a n d e , h e m t j ä n s t

%

- 1 1

—

_

1

J ä r f ä l l a T ä b y N a c k a S ö d e r t ä l j e S o l l e n t u n a U p p l a n d s S i g t u n a T y r e s ö Ö s t e r å k e r V ä s b y

Datakälla: Den nationella brukarundersökningen 2011, Socialstyrelsen.

Procentandel som var mycket nöjda med hemtjänstpersonalens bemötande. Andel som svarat 8-10 på den 10 gradiga skalan, 65 år och äldre.

Sollentuna fick ett indexvärde på 74 vilket nästan når upp till "mycket nöjd".

Resultatet är något sämre än 2010 vilket även resultatet för riket blev.

Kommunen har dock backat något mer än snittet och hamnade 2011 strax under rikssnittet. Sollentuna ligger i linje med övriga jämförbara kommuner.

Resultatet i Kvalitetsbarometern 2010 visar också ett mycket bra resultat när det gäller hemtjänstpersonalens bemötande. Kvalitetsaspekten bemötande med respekt fick mycket positiva omdömen och kvalitetsindexet låg på 1,76.

B e m ö t a n d e , särskilt boende

T ä b y N a c k a S ö d e r t ä l j e S o l l e n t u n a U p p l a n d s S i g t u n a T y r e s ö Ö s t e r å k e r V ä s b y

Procentandel i särskilt boende som var mycket nöjda med personalens bemötande. Andel som svarat 8- 10 på den 10 gradiga skalan, 65 år och äldre.

16 (48)

(20)

Sollentuna fick ett indexvärde på 62 vilket är ett något sämre resultat än 2010.

Även riket som helhet har backat något. Sollentunas position är oförändrad, strax under rikssnittet. Kommunen tillhör gruppen om 25 % med sämst värde i riket, men ligger i linje med jämförbara kommuner. Trots att kommunen till- hör gruppen om 25 % med sämst värde i riket visar analysen i den nationella brukarundersökningen att bemötande inom särskilt boende är cn faktor som inte nödvändigtvis behöver förbättras, utan som redan är bra och bör bevaras (se bilaga 2).

Resultatet i Kvalitetsbarometern 2010 visar ett bättre resultat när det gäller personalens bemötande i särskilt boende. Kvalitetsaspekten bemötande med respekt fick positiva omdömen och kvalitetsindcxet låg på 1,49 vilket nästan når upp till gränsen för "mycket god kvalitet" som ligger på 1,5.

H ä n s y n till å s i k t e r / ö n s k e m å l , h e m t j ä n s t

Procentandel med hemtjänst som var mycket nöjda med hur personalen tar hänsyn till åsikter/önskemål.

Andel som svarat 8-10 på den 10 gradiga skalan, 65 år och äldre.

Sollentunas resultat ligger över snittet i riket väl i linje med jämförbara kommuner. Kommunens resultat är i stort sett oförändrat från föregående mätning.

Resultatet i Kvalitetsbarometern 2010 gav kvalitetsaspekten möjlighet att på- verka ett kvalitetsindex på 1,06. Det var ett bättie resultat än tidigare år men låg ändå något längre än det totala kvalitetsindexet för undersökningen som låg på 1,15.

(21)

Hänsyn till å s i k t e r / ö n s k e m å l , särskilt b o e n d e

%

1 0 0 -i

9 0

8 0

7 0

6 0

Datakälla: Den nationella bnikai undersökningen 2011, Socialstyrelsen.

Procentandel inom särskilt boende som var mycket nöjda med hur personalen tar hänsyn till åsikter/önskemål. Andel som svarat 8-10 på den 10 gradiga skalan, 65 år och äldre.

Andelen brukare som är nöjda med sitt inflytande i särskilt boende har minskat från ett index på 50 till ett indexvärde på 41. Även resultatet för riket i stort har minskat något. Sollentuna ligger fortfarande något under rikssnittet.

Kommunen tillhör gruppen om 25 % med sämst värde i riket. Kommunens resultat är även bland de sämre av jämförelsekommunernas resultat.

Resultatet i Kvalitetsbarometern 2010 gav kvalitetsaspekten möjlighet att påverka i särskilt boende ett kvalitetsindex på 0,66. Det var ett bättre resultat än tidigare år men når inte upp till gränsen för god kvalitet som ligger på 1,0.

Båda undersökningarna visar att kvalitetsområdet är ett förbättringsområde för utförarna att arbeta med.

7.3.1 N ä m n d e n s satsningar inom kvalitetsområdet

Vård- och omsorgsnämnden har genom projektet Det sociala innehållet i vardagen belyst hur viktigt ett gott bemötande är för den enskilde. Inom ramen för projektet har både föreläsningar och gruppdiskussioner med tema

bemötande erbjudits, vilket har varit uppskattat bland utförarna. Projektet är en del av regeringens satsning på att utveckla kvaliteten inom äidreomsorgen och finansieras därmed genom stimulansbidrag. Projektet påbörjades 2007 och kommer troligtvis att avslutas under året.

Regeringen satsar också stimulansmedel genom Omvårdnadslyftct på att ut- bilda personalen inom äldrcomsorgen. Bemötande och delaktighet är viktiga delar i utbildningen. Nämnden har sökt och blivit beviljade stimulansbidrag för Omvårdnadslyftet (se punkten 7.10.1).

Vård- och omsorgsnämnden anser att åsikter och önskemål inom äldreomsor- gen är viktigt och ställer krav kring detta i sina avtal. Dc utförare som fick låga resultat inom kvalitetsområdet i Kvalitetsbarometern 2010 fick lämna in åtgärdsplancr under våren 2011. T i l l hösten 2012 kommer en ny undersökning att göras. Då har utförarna haft ett och ett halvt år på sig att arbeta utifrån sina åtgärdsplancr. Förhoppningen är att resultatet då blir bättre.

18(48)

(22)

Delaktighet i g e n o m f ö r a n d e p l a n

Datakälla: Kommun- och enhetsundersökningen, Socialstyrelsen. Uppgifterna kommer från hösten 2010.

Procentandel som varit delaktiga i att utforma en genomforandeplan, 65 år och äldre.

Enligt Öppna jämförelser har Sollentuna ett mycket bra resultat som ligger över snittet i riket. Kommunen ligger dock inte bland de 25 % med högst resultat. Även jämförbara kommuner har fatt mycket bra resultat.

Uppgifterna om hur stor andel av brukarna som varit delaktiga i att utforma en genomförandeplan har lämnats direkt från utförarna till Socialstyrelsen. V i d tolkningen av resultatet bör det, enligt Socialstyrelsen, uppmärksammas att uppgifterna baseras på personalens bedömning av de äldres, alternativt de anhörigas, delaktighet. Måttet belyser inte graden av delaktighet, d.v.s. säger inget om hur eller på vilket sätt den äldre eller anhörige varit delaktig.

Uppgifterna i diagrammet kommer från uppgiftsinsamlingen som gjordes hösten 2010. Det har gjorts en ny uppgiftsinsamling i december 2011 som kommer att ligga till grund för 2012 års rapport.

7.3.2 N ä m n d e n s satsningar inom k v a l i t e t s o m r å d e t

Sollentuna kommun har idag genom avtal reglerat att beställaren ska fa ta del av de genomförandeplaner som utförarna upprättar i varje enskilt ärende.

Nyttjandegraden av genomförandeplanerna som underlag för handläggarnas uppföljning av enskilda biståndsbeslut kommer att öka genom införandet av verksamhetssystemet Combine. Combine är uppbyggt för hela ärende- processen från ansökan till uppföljning av fattade beslut.

(23)

7.4 Trygghet

Det finns många faktorer som påverkar den enskildes upplevelse av trygghet, så som möjligheten till inflytande, tilliten till personalen och tillgången till fungerande trygghetslarm. Säkerheten i boendemiljön är också viktig, till exempel risken för fall, bränder och inbrott.

Trygghet i o r d i n ä r t boende m e d stöd f r å n h e m t j ä n s t

Procentandel som kände sig mycket trygga med att bo kvar hemma med stöd från hemtjänsten. Andel som svarat 8-10 på den 10 gradiga skalan, 65 år och äldre.

Sollentunas har fatt ett indexvärde på 78 som ligger över gränsen för "mycket nöjd". Resultat ligger i paritet med snittet i rike och väl i linje med jämförbara kommuner.

I Kvalitetsbarometern 2010 ingår flera kvalitetsaspekter inom kvalitetsområdet trygghet. Det genomsnittliga kvalitetsindcxct låg på 1,33 för området, vilket var högre än det totala kvalitetsindexet på 1,15. Undersökningen visar att kvalitetsaspekten lätt att nå personalen bör bli bättre (1.04). Brukarna har dock stor tillit till personalen (1,84).

Upplevelsen av trygghet påverkas som nämnt ovan av flera olika faktorer.

Nämnden satsar cn hel del på förebyggande verksamhet i form av flera öppna seniorträffar, frivilligcentral, hustomte/fixartjänster, seniorgymnastik,

anhörigkonsulcnt, demenssköterska och nytt trygghetslarm.

Den 1 januari 2011 trädde en ny bestämmelse i kraft i socialtjänstlagen om värdegrund inom äldreomsorgen. Vård- och omsorgsnämnden kominer under året att ta fram en lokal värdegrund i Sollentuna som utgår från nämndens vision " A l l a ska ha förutsättningar för att leva sina liv med hög livskvalitet i trygghet och glädje". Sollentuna kommer även att införa lokala värdighets- garantier som utgår från den nationella värdegrunden, utifrån Socialstyrelsens allmänna råd som kom 2012. Den nationella värdegrunden säger att

"socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande". Under "värdigt l i v " ingår insatser av

20(48)

(24)

god kvalitet, privatliv och integritet, självbestämmande, delaktighet och individanpassning samt gott bemötande. Under "välbefinnande" ingår trygghet och meningsfull tillvaro. Sollentunas lokala värdighetsgaranticr kommer bland annat att verka för ökad trygghet för den enskilde.

Trygghet i särskilt boende

%

80 4-

J ä r f ä l l a T ä b y N a c k a S ö d e r t ä l j e Sollentuna U p p l a n d s S i g t u n a T y r e s ö Ö s t e r å k e r V ä s b y

Procentandel i särskilt boende som kände sig mycket trygga. Andel som svarat 8-10 på den 10 gradiga skalan, 65 år och äldre.

Sollentuna får ett indexvärde på 68 vilket visar att brukarna är "nöjda" med tryggheten i särskilt boende. Resultat tillhör dock gruppen om 25 % med sämst värde i riket. I denna grupp återfinns även merparten av jämförelsekommu- nerna.

I Kvalitetsbarometern 2010 ingår flera kvalitetsaspekter inom kvalitetsområdet trygghet. Det genomsnittliga kvalitetsindexet för trygghet i särskilt boende låg på 1,30, vilket var högre än det totala kvalitetsindexet på 1,12. Undersök- ningen visar att kvalitetsaspekten tillräckligt med hjälptid bör bli bättre (1.09).

Brukarna har dock stor tillit till personalen (1,66).

Undersökningarnas resultat kan upplevas som motstridiga. Båda brukarunder- sökningarna visar dock att brukarna är nöjda med tryggheten i särskilt boende.

Storstadskommunerna visar dock inte lika höga indexvärden som snittet i riket vilket kan bero på högre personalomsättning i kombination med högre för- väntningar hos brukargruppen.

Uppgifterna som ligger till grund för resultatet i rapporten Öppna jämförelser är hämtade från Socialstyrelsens nationella brukarundersökning, 2011. Tittar man på enhetsresultaten för Sollentuna i denna brukarundersökning ser man att drygt hälften av enheterna ligger i linje med eller över snittet för riket, medan knappt hälften ligger under rikssnittet för kvalitetsområdet. En skillnad mellan undersökningarna är att servicehuset Tors backe räknas in under sär- skilda boenden i den Nationella brukarundersökningen medan den räknas till hemtjänst i Kvalitetsbarometern, eftersom brukarna får hemtjänst på servicehuset. Enhetens låga resultat drar ner snittet för kvalitetsområdet i Öppna jämförelser.

(25)

De utförare som fick låga resultat inom kvalitetsområdet i Kvalitetsbarometern 2010 fick lämna in åtgärdsplancr under våren 2011. V i d ett seminarium i mars i år fick utförarna möjlighet att i grupper diskutera sina erfarenheter av det förbättringsarbete som dc inlett utifrån sina åtgärdsplaner. Syftet var att utförama skulle kunna delge varandra bra och mindre bra erfarenheter inför det fortsatta arbetet med att höja kvaliteten inom äldreomsorgen. T i l l hösten 2012 kommer en ny undersökning att göras. Då har utförarna haft ett och ett halvt år på sig att arbeta utifrån sina åtgärdsplaner. Förhoppningen är att resultatet då blir bättre.

Nämnden kommer även att satsa på kvalitetshöjandc åtgärder inom äldre- omsorgen där flera av förslagen på åtgärder ligger inom särskilt boende.

Utredningen kring vilka kvalitetshöj ande åtgärder nämnden bör satsa på kommer läggas fram under hösten. Resultaten i brukarundersökningarna kommer att beaktas.

Den 1 september 2011 tog S O L O M över driften av servicehuset Tors backe för att komma tillrätta med de brister som fanns i verksamheten enligt kontorets verksamhetsuppföljning.

7.5 Mat och aktiviteter

Maten i särskilt boende

%

1 0 0 -,

9 0

80

70

60

5 0

4 0

3 0

2 0

10

0

Procentandel i särskilt boende som var mycket nöjda med hur maten smakar. Andel som svarat 8-10 på den 10 gradiga skalan, 65 år och äldre.

Sollentuna har ett indexvärde på 44, gränsen för "nöjd" går vid 55. Resultat har blivit cn procentenhet bättre än förra året. Snittet för riket har dock blivit sämre är förra året, vilket medför att Sollentunas resultat, relativt sätt, har gått framåt. Resultatet ligger dock fortfarande strax under snittet för riket.

22 (48)

(26)

I Kvalitetsbarometern 2010 ger brukarna kvalitetsindcxct servering och bemötande gott omdöme (1,22) medan matens kvalitet endast får ett index på 0,80. Matens kvalitet har blivit bättre sedan 2008 då resultatet låg på 0,63, men kommer fortfarande inte upp till ett godkänt resultat. Det är dock glädjande att notera att det låga resultatet inte beror på stressad personal som ger cn dålig service och ett dåligt bemötande vid måltiden, utan att det är själva maten som behöver bli godare.

Nämnden valde år 2010 att inte förlänga avtalet med Sodexho för att möjlig- göra för alla utförare att själva välja matleverantör. Orsaken var att Sodexho hade fått väldigt många klagomål, främst från äldreboendena. Brukarna har blivit något mer nöjda med matens kvalitet, men det kvarstår fortfarande mycket att göra inom kvalitetsområdet. Flera av hemtj änstutförama har valt att hålla kvar vid Sodexho.

Nämnden har initierat ett projekt om mat och måltider som påbörjades hösten 2011 och beräknas pågå ungefär ett år. Under projekttiden ska en policy om mat och måltider utarbetas. Denna policy ska bli ett stöd för verksamheterna att utgå ifrån när de själva utvecklar maten och måltiderna på boendena. I nämndens nya äldreboende i Edsberg byggs dessutom ett tillagningskök i huset. Maten behöver inte transporteras långa sträckor och köksmästaren kan på plats fånga upp de boendes önskemål och synpunkter på maten. Nämnden kommer även efter projektets avslut ha förstärkt kontoret med en kostekonom.

M ö j l i g h e t att komma ut i särskilt b o e n d e

%

1 0 0

9 0 +-

8 0

7 0

6 0

5 0

J ä r f ä l l a T ä b y N a c k a S ö d e r l ä l j e S o l l e n t u n a U p p l a n d s S i g t u n a T y r e s ö ö s t e r å k e r V ä s b y

Procentandel i särskilt boende som var mycket nöjda med möjligheten att komma ut när dc vill. Andel som svarat 8-10 på den 10 gradiga skalan, 65 år och äldre.

Sollentuna har ett indexvärde på 25. Resultat tillhör gruppen om 25 % med sämst värde i riket. Snittet för riket ligger på 32 vilket klassas som "inle god- känd". Flertalet av jämförelsekommuncrna ligger också under rikssnittet och ingen av kommunerna når upp till ett godkänt resultat.

(27)

I Kvalitetsbarometern 2010 tar kvalitetsindexet för möjlighet till utevistelse bättre värde än tidigare år, 0,71, men ligger fortfarande markant under gräns- värdet för god kvalitet. Möjlighet till utevistelse är ett tydligt utvecklingsom- råde.

Uppgifterna som ligger till grund för resultatet i rapporten Öppna jämförelser är hämtade från Socialstyrelsens nationella brukarundersökning, 2011. K v a l i - tetsindexet för social samvaro och aktiviteter omfattar både möjligheten att komma ut i särskilt boende, samt möjligheten att göra sådant som du trivs med, möjligheten till en pratstund med personalen samt aktiviteter som erbjuds på boendet. Sollentuna har i Socialstyrelsens nationella brukarundersökning fatt ett betygsindex på 51 för detta område. Rikets betygsindex ligger på 56.

Sollentunas resultat är statistiskt säkerställt lägre än året innan.

Tittar man på enhetsresultaten för Sollentuna i denna brukarundersökning ser man att drygt hälften av enheterna ligger i linje med eller över snittet för riket, medan knappt hälften ligger under rikssnittet för kvalitetsområdet.

Det är särskilt två enheter som drar ner resultatet markant. Den ena enheten är servicehuset Tors backe. Servicehuset Tors backe räknas in under hemtjänst i Kvalitetsbarometern 2010. Inom hemtjänst ställer Kvalitetsbarometern inte några frågor kring utevistelse. Brukarna har hemtjänstbeslut gällande sociala aktiviteter och väljer själva vad de v i l l göra inom ramen för den bistånds- bedömda tiden.

Den andra enheten som drar ner resultatet i den Nationella brukarundersök- ningen är Nytorp. Nytorp ligger på plan 5 och 6 på Sollentuna sjukhus och saknar idag egen uteplats. I augusti 2012 kommer dock enheten att flytta till Edsbergs äldreboende där balkonger, uteplats och samlingssal kommer att finnas, vilket förhoppningsvis kommer att underlätta möjligheterna till ute- vistelser. V i d dialogmöte med utförarna framkom dock att utevistelse på balkonger och uteplats inte alltid "räknades" som utevistelse av brukarna. Här kan alltså svaren i brukarundersökningen bero på tolkningen av ordet utevistelse. För en del kanske endast promenader och utflykter räknas, vilket ofta är personalkrävande om flertalet brukare är rullstolsburna eller behöver ledsagning.

Nämnden kommer under hösten utreda möjligheterna till kvalitetshöj ande åtgärder inom äldreomsorgen. Möjligheten till ökad utevistelse kommer att beaktas. Nämnden har även skäipt kraven om utevistelse i sina avtal.

24 (48)

(28)

Aktiviteter i särskilt boende

%

1 0 0 - i - —

9 0

8 0

7 0

6 0 • -

50

Procentandel i särskilt boende som var mycket nöjda med aktiviteterna som erbjuds. Andel som svarat 8- 10 på den 10 gradiga skalan, 65 år och äldre.

Sollentuna får ett resultat som ligger strax under snittet i riket. I förhållande till jämförbara kommuner står sig Sollentuna relativt bra men ingen av kommunerna når upp till ett godkänt resultat inom kvalitetsområdet.

Det bör noteras att resultatet mäter brukarens upplevelse av nöjdheten med aktiviteterna. Det är inte ett resultat på hur många aktiviteter brukaren erbjuds eller deltar i , även om det kan vara bakomliggande faktorer till brukarens upplevelse. Enligt uppgiftsinsamlingen inför Äldreguiden 2012 visar prelimi- nära siffror att ca 95 % av brukarna inom särskilt boende deltog i minst en aktivitet under en bestämd mätvecka.

I Kvalitetsbarometern 2010 får kvalitetsområdet utbud på aktiviteter ett index på 0,85 vilket är lägre än vid det tidigare mättillfället 2008. Gränsen för god kvalitet ligger på index 1,0. Det innebär att aktiviteter i särskilt boende är ett tydligt utvecklingsområde.

7.5.3 U t f ö r a r n a s utmaningar kring utevistelse o c h aktiviteter

Flera av utförarna i särskilt boende har i sina handlingsplaner tagit upp strate- gier för hur de ska utveckla kvalitetsområdena utevistelse och aktiviteter. I första hand handlar det naturligtvis om att säkerställa att det finns ett bra och uppskattat utbud på aktiviteter i verksamheten, samt att erbjuda och möjlig- göra utevistelse i den omfattning som efterfrågas. Det är också viktigt att sprida informationen om aktiviteterna och lyssna på synpunkter från brukarna kring vilka aktiviteter som önskas. Därutöver kan det handla om att syniiggöra de aktiviteter som faktiskt redan sker i verksamheten för anhöriga, eftersom det särskilt på demensenheterna är anhöriga som fyller i enkätunder-

sökningarna.