• No results found

17.5. Bilaga 4. Samrådsunderlag avgränsningssamråd, Täby kommun översiktsplan

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "17.5. Bilaga 4. Samrådsunderlag avgränsningssamråd, Täby kommun översiktsplan"

Copied!
32
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

1.1

SAMRÅDSUNDERLAG

AVGRÄNSNINGSSAMRÅD, TÄBY KOMMUN

ÖVERSIKTSPLAN

(2)

2 | 10284560 • Avgränsningsunderlag för samråd med Länsstyrelsen

SAMRÅDSUNDERLAG

Avgränsningssamråd, Täby kommun ÖVERSIKTSPLAN

KUND

Eworks/Täby kommun

KONSULT

WSP Samhällsbyggnad

WSP Sverige AB

121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 10 7225000

wsp.com

KONTAKTPERSONER

Emma Hell Lövgren

emma.hell.lovgren@wsp.com +46 10-721 06 62

UPPDRAGSNAMN Avgränsningsunderlag för samråd med Länsstyrelsen UPPDRAGSNUMMER 10284560

FÖRFATTARE Robin Andersson DATUM

2019-08-30 ÄNDRINGSDATUM 2019-10-11

Granskad av Emma Hell Lövgren

(3)

10284560 • Avgränsningsunderlag för samråd med Länsstyrelsen | 3

INNEHÅLL

1.1 1

2 BAKGRUND 4

2.1 ÖP OCH HÅLLBARHETSBEDÖMNING 4

2.2 TIDPLAN FÖR ÖP-ARBETET 5

3 OMRÅDESBESKRIVNING 6

4 PLANER OCH GÄLLANDE BESTÄMMELSER 7

4.1 ÖVERSIKTSPLAN 2010 7

4.2 VÄGLEDANDE DOKUMENT 7

4.3 RIKSINTRESSEN 7

4.4 MILJÖKVALITETSNORMER 13

4.5 ÖVRIGA SKYDD 14

5 PLANFÖRSLAGET 16

6 HÅLLBARHETSBEDÖMNING INKLUSIVE MKB 17

6.1 AVGRÄNSNING I TID 17

6.2 AVGRÄNSNING I RUM 17

6.3 AVGRÄNSNING I SAK 17

6.4 AVGRÄNSNING I SKALA 18

6.5 ALTERNATIV 18

6.6 FÖRESLAGET INNEHÅLL 18

7 BETYDANDE MILJÖASPEKTER 19

7.1 ÖVRIGA ASPEKTER 21

8 FORTSATT ARBETE 22

8.1 SAMRÅD MED ANGRÄNSANDE KOMMUNER OCH MYNDIGHETER 22

8.2 HÅLLBARHETSBEDÖMNING OCH ÖP 23

9 REFERENSER 24

10 BILAGA 1 26

10.1 UNDERSÖKNING AV BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN 26

11 BILAGA 2 BEDÖMNINGSMODELL HKB 32

(4)

4 | 10284560 • Avgränsningsunderlag för samråd med Länsstyrelsen

2 BAKGRUND

Täby kommun beslutade i kommunfullmäktige 2018-06-18 att påbörja framtagandet av en ny Översiktsplan med horisontår 2050.

För att få ett helhetsgrepp kring hållbarhet och fysisk översiktsplanering har kommunen valt att kombinera översiktsplanen med integrerade kommunövergripande hållbarhetsmål som tas fram i en verksamhetsövergripande process. Hållbarhetsmålen ska sedan styra mot och bidra till att nå de globala målen (Agenda 2030). Genom att integrera mål för hållbarhet i den översiktliga fysiska planeringen ökar förutsättningarna för att ett framgångsrikt arbete med hållbar utveckling.

Framtagandet av denna översiktsplan kommer att resultera i dels en utskriftsversion och dels en digital version. Det är utskriftsversionen som kommer att gå ut på samråd.

Initialt formuleras en övergripande inriktning för kommunens långsiktiga utveckling där fem fokusområden redovisas tillsammans med en övergripande utvecklingskarta med principer för användandet av kommunens mark- och vattenområden.

Kommunens fem föreslagna fokusområden är 1) Attraktivt och tryggt 2) Robust och klimatsmart 3) Framkomligt och sammanlänkat 4) Innovativt och företagarvänligt samt 5) Halva Täby grönt.

Den övergripande inriktningen för mark- och vattenanvändning är i dagsläget inte fastställd men kommer att beslutas i oktober 2019.

För alla planer och program som krävs i lag och som upprättas eller fastställas av en myndighet eller kommun ska en strategisk miljöbedömning göras om ett genomförande av planen eller programmet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Översiktsplaner anses som huvudregel alltid medföra betydande miljöpåverkan och ska därmed miljöbedömas. Genomförandet av ÖP Täby bedöms således medföra en sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. 3 § miljöbalken (MB). En strategisk miljöbedömning kommer därför att upprättats enligt kraven i plan- och bygglagen (PBL) 4 kap. 34 §. Som ett led i denna process genomförs ett avgränsningssamråd med Stockholms länsstyrelse. Detta dokument utgör underlag för avgränsningssamrådet.

Syftet med en strategisk miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. Vidare syftar processen till att ge allmänheten, organisationer, myndigheter och andra intressenter möjlighet att påverka planen. Som en del i en sådan miljöbedömning ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas. Med begreppet MKB avses själva dokumentet. I MKB:n ska den betydande miljöpåverkan som kan antas uppstå av planens genomförande beskrivas och bedömas.

Som ett led i miljöbedömningsprocessen genomförs ett avgränsningssamråd med länsstyrelsen.

Avgränsningen av miljöbedömningar av planer och program regleras i miljöbalken. I samband med avgränsningen görs en prioritering av väsentliga frågor och avgränsningar i tid och geografiskt område. Vidare ska en avgränsning vad gäller MKB:ns omfattning och detaljeringsgrad göras.

2.1 ÖP OCH HÅLLBARHETSBEDÖMNING

För att säkerställa att samtliga aspekter av hållbar utveckling integreras i planarbetet har kommunen valt att integrera den strategiska miljöbedömningen i en bredare hållbarhetsbedömning av

översiktsplanen.

Syftet med hållbarhetsbedömning är att bidra till helhetssyn och kvalitetssäkring i framtagandet av översiktsplanen. Arbetet med hållbarhetsbedömningen samordnas och integreras med själva ÖP- arbetet.

(5)

10284560 • Avgränsningsunderlag för samråd med Länsstyrelsen | 5 Konsekvensbedömningen kommer att sorteras under fyra fokusområden; systemförutsättningar,

konsekvenser för människor, konsekvenser för miljö samt konsekvenser för ekonomi. Kopplingen mellan dessa fokusområden, dess målområden för bedömning, de globala målen samt 6 kap. MB illustreras nedan, (Figur 1). Den resulterande konsekvensbeskrivningen kommer att uppfylla kraven för strategisk miljöbedömning och MKB enligt gällande lagstiftning.

Figur 1. Kopplingen mellan fokusområden, dess målområden för bedömning, de globala målen samt 6 kap. MB. (WSP, 2019)

2.2 TIDPLAN FÖR ÖP-ARBETET

Tidplanerna för ÖP-arbetet och hållbarhetsbedömningen följs åt och är preliminärt beräknade till:

- Övergripande inriktning: Q3 2019

- Samråd: Q2 2020

- Utställning: Q1 2021

- Antagande: Q3/Q4 2021

(6)

6 | 10284560 • Avgränsningsunderlag för samråd med Länsstyrelsen

3 OMRÅDESBESKRIVNING

Täby kommun är beläget i nordöstra Stockholm, angränsande kommuner är Upplands Väsby och Sollentuna i väst, Vallentuna i norr, Österåker i öst och Danderyd i söder. I december år 2018 hade Täby kommun 71 397 invånare. Enligt kommunens befolkningsprognos1 kommer befolkningen i kommunen att öka med cirka 29 000 invånare fram till år 2030.

Genom kommunen från sydväst till nordost går både E18 och Roslagsbanan. Roslagsbanan har tre linjer, en med slutstation i Näsby Park, en med slutstation i Kårsta i Vallentuna kommun och en som fortsätter till Österskär station i Österåkers kommun.

I kommunen finns området Täby centrum-Arninge som i RUFS 2050 utpekas som en av åtta yttre regionala stadskärnor. Täby centrum-Arninge är enligt RUFS 2050 en viktig nod för hela nordöstra Stockholmssektorn. På sikt planeras även att Täby centrum-Arninge kopplas samman med närliggande övriga regionala kärnområden för att utveckla området med hög tillgänglighet till hela Stockholmsregionen.

Figur 2. De regionala stadskärnorna och den centrala regionakärnan. (RUFS 2050)

1 Täby befolkningsprognos 2017–2030

(7)

10284560 • Avgränsningsunderlag för samråd med Länsstyrelsen | 7

4 PLANER OCH GÄLLANDE BESTÄMMELSER

4.1 ÖVERSIKTSPLAN 2010

Gällande översiktsplan (ÖP) för ”Det nya Täby” antogs 2009-12-14 och har horisontår 2030. Denna ÖP är baserad på en vision om att Täby ska växa till 80 000 invånare. Fokus är att bygga med ökad stadsmässighet, förbättra kollektivtrafiken, erbjuda fler arbetsplatser, bevara halva Täby grönt, ha en långsiktigt hållbar utveckling och erbjuda ett bra serviceutbud. Kopplat till den gällande

översiktsplanen finns även en fördjupad översiktsplan, FÖP, för Arninge-Ullna som redovisar möjligheten att bygga ca 3000 bostäder tillsammans med arbetsplatser och handel.

Det tredje kvartalet beräknas även ett antagande för FÖP för Täby stadskärna, Täby stadskärna 2050, vars syfte är att möjliggöra en hållbar utveckling med förbättrad kollektivtrafik, fler bostäder,

arbetstillfällen och service i närheten av Roslagsbanans stationer samtidigt som halva Täby grönska bevaras.

Kommunfullmäktige beslutade den 18 juni 2018 att en ny översiktsplan ska tas fram. Under nuvarande mandatperiod, 2018–2022, sker istället framtagandet av en ny ÖP, översiktsplan Täby 2050.

4.2 VÄGLEDANDE DOKUMENT

Regionala och mellankommunala planer och strategier:

• RUFS 2050 med tillhörande strategier (för mellankommunala och regionala frågor

• Kommande regional kollektivtrafikplan

• Avfallsplan inom SÖRAB-kommunerna (pågår)

• Vision Stockholm Nordost

Kommunala strategier, program och planer:

• Verksamhetsplan 2019 med politisk inriktning för mandatperioden 2019–2022

• Riktlinjer för bostadsförsörjning

• Handlingsplan Regionala stadskärnan Täby centrum-Arninge

• Dagvattenstrategi

• Näringslivsstrategi

• Stadsbyggnadskaraktärer för småhus- och villaområden

• Arkitekturprogram för den regionala stadskärnan

• Handlingsplan för god ytvattenstatus

4.3 RIKSINTRESSEN

Inom Täby kommun finns ett flertal riksintressen utpekade. Dessa är riksintressen för naturvård, kulturmiljövård, friluftsliv, totalförsvaret samt väg och järnväg. Inom kommunen finns även två Natura- 2000 områden.

Riksintresse för naturvård

Inom Täby kommun finns två områden som är utpekade som riksintresse för naturvården. Sydost om Täby kyrkby ligger naturskyddsområdet Täby prästgård – Skogberga som är utpekat som ett område med representativ naturbetesmark med lång kontinuitet. Området är även utpekat som riksintresse för kulturmiljövården och ingår i Länsstyrelsen program för bevarande av natur- och kulturmiljövärden samt i nationell bevarandeplan för odlingslandskapet.

(8)

8 | 10284560 • Avgränsningsunderlag för samråd med Länsstyrelsen

Inom kommunens östra del vid Ullnasjön finns ett riksintresseområde för De Geermoräner. Detta naturskyddsområde sträcker sig över kommungränsen och större delen av området ligger inom grannkommunen Österåker. I figur 3 nedan visas de två områdena av riksintresse för naturvården inom Täby kommun.

Figur 3. Riksintressen för naturvård (Naturvårdsverket, 2019).

(9)

10284560 • Avgränsningsunderlag för samråd med Länsstyrelsen | 9 Riksintresse för kulturmiljövård

I kommunens nordvästra samt norra delar finns två områden som är av riksintresse för

kulturmiljövården; Skålhamravägen samt Täby prästgårdsmark. Riksintresset Skålhamravägen är beläget inom Täby kommuns nordvästra del och löper över kommungränsen till Upplands Väsby, Sollentuna och Vallentuna. Riksintresset Täby prästgårdsmark är beläget sydost om Täby kyrkby och delar av området utgörs även av riksintresse för naturmiljövården.

Figur 4. Riksintresse för kulturmiljövården (Länsstyrelsen, 2019).

(10)

10 | 10284560 • Avgränsningsunderlag för samråd med Länsstyrelsen Riksintresse för friluftsliv

Inom Täby kommun finns ett område av riksintresse för friluftsliv som omfattar Rösjön-Vallentunasjön- Rönninge by. Området är beläget inom den norra delen av kommunen och löper från öst till väst. I sydväst löper området över kommungränsen till Sollentuna och i norr över kommungränsen till Vallentuna.

Figur 5. Riksintresse för friluftsliv (Länsstyrelsen, 2019).

Riksintresse för totalförsvaret

Inom kommunen norr om Norrortsleden finns ett område som är utpekat som riksintresse för totalförsvaret, influensområdet för väderradarstationen på Arlanda.

(11)

10284560 • Avgränsningsunderlag för samråd med Länsstyrelsen | 11 Riksintresse för väg och järnväg

Inom Täby kommun finns tre vägar av riksintresse. Dessa är E18, Norrortsleden (väg 265) och Roslagsbanan. E18 skär genom den sydöstra delen av kommunen och utgör en viktig infart till den centrala regionkärnan. Norrortsleden (väg 265) förbinder E18 med E4an och är en yttre tvärled inom norra Stockholmsregionen. Roslagsbanan är en lokaljärnväg som löper från Östra station till Kårsta, Österskär och Näsbypark.

Figur 6. Riksintresse väg och järnväg. (Boverket, 2019)

(12)

12 | 10284560 • Avgränsningsunderlag för samråd med Länsstyrelsen Natura 2000

Inom Täby kommun finns två natura 2000-områden enligt art- och habitatdirektivet; Kärringsjön- Mörtsjön och Prästgården-Skogberga.

Figur 7 Natura 2000. (Länsstyrelsen, 2019)

(13)

10284560 • Avgränsningsunderlag för samråd med Länsstyrelsen | 13

4.4 MILJÖKVALITETSNORMER

Miljökvalitetsnormer (MKN) ska beaktas bl.a. vid tillståndsprövningar och planering. MKN är ett juridiskt bindande styrmedel som infördes med miljöbalken 1999 för att komma till rätta med

miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor som till exempel trafik och jordbruk. En miljökvalitetsnorm kan anges som en halt eller ett värde, exempelvis högsta tillåtna halt av ett ämne i luft, mark eller vatten.

En miljökvalitetsnorm kan även beskrivas i ord.

Miljökvalitetsnormerna kan ses som styrmedel för att på sikt nå miljökvalitetsmålen. För den planerade ansökan är miljökvalitetsnormer för ytvatten (SFS 2004:660) relevant. Utförligare bedömning om projektets potentiella påverkan på miljökvalitetsnormerna kommer utredas inom ramen för den hållbarhetsbedömning som ska upprättas.

Ytvatten

Ytvattenförekomster inom kommunen är Hagbyån, Vallentunasjön, Rönningesjön, Ullnasjön, Ullnaån och Stora Värtan2. Inom kommunen finns även mindre ytvattensamlingar men dessa är för små för att klassas som vattenförekomster och omfattas därav inte av MKN för ytvatten. I kommunens arbete med att utreda och bedöma vattensamlingar inkluderas dock även de mindre ytvattensamlingarna som om de vore vattenförekomster.

Figur 8 Täby kommuns ytvattenförekomster. (Länsstyrelsen, 2019)

Ytvattenförekomst Ekologisk status Kemisk status

Hagbyån Måttlig Ej god

Vallentunasjön Dålig Ej god

Rönningesjön Dålig Ej god

Ullnasjön Otillfredsställande Ej god

Ullnaån Måttlig Ej god

2 Handlingsplan för god ytvattenstatus, Täby kommun

(14)

14 | 10284560 • Avgränsningsunderlag för samråd med Länsstyrelsen

Stora Värtan Måttlig Ej god

De främsta anledningarna till ej god kemisk status är Polybromerade difenyletrar (PBDE), PFOS, Tributyltenn (TBT) och kvicksilver, liknande de flesta av Sveriges vattenförekomster. Samtliga förekomster har kvalitetskravet god ekologisk status och god kemisk ytvattenstatus 2027, med undantag för halter av PBDE och kvicksilver.

Grundvatten

Kommunen har en grundvattenförekomst, Täby-Danderyd, som bedöms ha god kvantitativ och kemisk status. Grundvattenförekomsten bedöms dock ligga inom risk för att inte nå god kemisk status på grund av användning av PFAS11.

Buller

Höga nivåer av omgivningsbuller riskerar att medföra skada på människors hälsa. Inom Täby kommun finns flera vägtrafikleder, inte minst E18 och Norrortsleden samt väg 264 och Bergtorpsvägen har värden över 65dBA. Även Roslagsbanan är en bullerkälla inom kommunen. Bullernivåerna inom kommunen är en av flera viktiga aspekter i det fortsatta arbetet med ÖP:n.

Luftkvalitet

Kommunen genomskärs av E18 och väg 265 som vid en översiktlig analys ser ut att klara riktvärden för MKN luft. Den beräknade befolkningsökningen samt en identifiering av nya utvecklingsområden i ÖP:n kan dock innebära en ökning av biltrafik på dessa, och andra, vägar. En kommande trafikökning kan försvåra att MKN för luft uppnås i framtiden.

4.5 ÖVRIGA SKYDD

Kommunala naturreservat

Mellan Rönningesjön och Arninge handelsområde ligger naturreservatet Rönninge by-Skavlöten som har en totalyta om ca 180 hektar.

Figur 9 Naturreservat Rönninge by-Skavlöten. (Naturvårdsverket, 2019)

(15)

10284560 • Avgränsningsunderlag för samråd med Länsstyrelsen | 15 Statligt naturreservat

Området runt Täby prästgård utgörs av ett statligt naturreservat. Området innefattar en av

Stockholmsregionens största och mest värdefulla naturbetesmarker. Inom detta område återfinns även riksintresse för naturvård, riksintresse för kulturmiljövård och ett Natura-2000 område.

Strandskydd

Enligt ÖP 2010 har kommunen strandskyddsområde längs kusten mot Stora Värtan, samt runt Rönningesjön, Mörtsjön, Fjäturen, delar av Rösjön, Vallentunasjön och Ullnasjön. Länsstyrelsen i Stockholm beslutade den 19 september 2018 om utvidgat strandskydd för Täby kommun. I figur 10 nedan illustreras strandskydden inom kommunen enligt ÖP 2010.

Figur 10 Strandskydd, markerat med blå prickar. (Täby ÖP, 2010)

(16)

16 | 10284560 • Avgränsningsunderlag för samråd med Länsstyrelsen

5 PLANFÖRSLAGET

Den nya översiktsplanen syftar dels till att vägleda den framtida mark- och vattenanvändningen i kommande planering, och dels att generera kommunövergripande hållbarhetsmål som ska bidra till uppfyllandet av Agenda 2030.

Kommunens ambition är att vara en attraktiv och trygg kommun som är attraktiv för alla.

Energianvändningen ska minimeras och utsläppen av växthusgaser ska vara nära noll, bland annat genom att prioritera hållbara mobilitetsvanor, t.ex. utvecklad kollektivtrafik.

Figur 11 Täby kommun i regionen. (Täby ÖP, 2010)

Kommunens övergripande inriktning för mark- och vattenområden är en stadsutveckling som stärker den regionala servicen och koncentreras till redan bebyggda områden och där närhet till

Roslagsbanan prioriteras. Den övergripande grönstrukturen bevaras och utvecklas och den regionala tillgängligheten på väg- spår- och båtkommunikationer ska öka.

Ovanstående principer ska dock beslutas i oktober och kan därför komma att justeras eller förändras i framtida planförslag.

(17)

10284560 • Avgränsningsunderlag för samråd med Länsstyrelsen | 17

6 HÅLLBARHETSBEDÖMNING INKLUSIVE MKB

Enligt 6 kap. MB ska en myndighet eller en kommun som upprättar en plan som krävs i lag eller annan författning göra en strategisk miljöbedömning av planen om dess genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Inom ramen för den strategiska miljöbedömningen ska en

miljökonsekvensbeskrivning, MKB, upprättas. Täby kommun har dessutom valt att utvidga

miljöbedömningen till att bli en hållbarhetsbedömning för att kunna ta ett helhetsgrepp om samtliga relevanta hållbarhetsaspekter.

6.1 AVGRÄNSNING I TID

Översiktsplanens målbild, för vilken bedömningar av miljöpåverkan görs, är 2050. Sannolikt kommer dock även konsekvenser som kan antas uppstå och påverka en längre tidshorisont beskrivas.

Vissa miljökonsekvenser är direkta medan vissa andra kan ha en kumulativ effekt, alltså tillsammans med flera andra aspekter samverka och förstärka eller motverka varandra över tid. Det kan bland annat röra aspekter som påverkar klimatet eller den biologiska mångfalden. Exempelvis den generella artutrotningen, som sker globalt och som ökar i takt, men som har både svåröverskådliga,

svårbedömda, otydliga varierande orsaker och konsekvenser.

6.2 AVGRÄNSNING I RUM

Den rumsliga avgränsningen utgörs i första hand av kommungränsen och de konsekvenser som på något sätt bedöms påverkas av den tänkta mark- och vattenanvändningen. För vissa miljöaspekter kan påverkan uppstå även utanför själva kommunen, vilket innebär att influensområdet är större än planområdet. Det geografiska område som påverkas varierar således beroende på vilken aspekt som studeras. De aspekter som på sikt och genom efterföljande planering kan resultera i påverkan utanför kommunens gränser är:

• ökad eller minskad andel transporter med bil med ökade eller minskade utsläpp av växthusgaser som påverkar lokalt, regionalt och globalt

• fragmentering av eller stärkta samband i den regionala grönstrukturen

• sämre eller bättre rening av dagvatten (MKN för Vallentunasjön, Ullnasjön, Karbyån, Ullnaån, samt Stora Värtan)

Mellankommunala frågor av dessa och liknande slag ska hanteras i dialog med berörd kommun eller berörda kommuner.

Hållbarhetsbedömningen avgränsas dock till att endast beröra de effekter som kan tänkas uppstå till följd av den eventuella fysiska planeringen inom kommunen. De huvudsakliga dragen i planförslaget kommer behandlas och bedömas enligt 1) planens ambitioner att skapa variation i

bebyggelseutvecklingen som främjar möten mellan människor och innehåller en nödvändig mångfald av funktioner 2) förutsättningar för boende och besökare att nyttja hållbara och hälsosamma färdmedel 3) en tillfredsställande grön infrastruktur som gynnar både ekosystem, klimatanspassning och

människans hälsa och 4) förutsättningar för en hållbar utveckling av tekniska system och kretsloppslösningar. Se figur 1 under bedömningsgrunder på sida 5 i dokumentet.

6.3 AVGRÄNSNING I SAK

Den nya hållbarhets- och översiktsplanen kommer konsekvensbedömas utifrån de ställningstaganden och de inriktningar för mark- och vattenområden som anges i planförslaget. Ställningstagandena och inriktningarna kommer sedan analyseras och konsekvensbedömas på en övergripande nivå.

(18)

18 | 10284560 • Avgränsningsunderlag för samråd med Länsstyrelsen

Utformning och lokalisering av byggnader samt prövning av andra verksamheter som kan antas vara miljöstörande prövas och konsekvensbedöms särskilt.

De områden som initialt har identifierats vara betydande på en kommunövergripande nivå är följande:

• Kulturmiljö

• Natur och friluftsliv

• Mark- och vattenmiljö

• Befolkning och människors hälsa

• Klimat

• Hushållning med naturresurser

6.4 AVGRÄNSNING I SKALA

En översiktsplan förhåller sig inom kommunens gränser, trots det kan effekter av fysiska åtgärder inom kommunen komma att påverka aspekter utanför kommungränsen. Med största sannolikhet kommer de flesta konsekvenserna av översiktsplanen uppstå lokalt inom kommunen, men då

konsekvenser även kan uppstå utanför kommunens gränser kommer även konsekvenser som kan ske på en regional eller global skala att inkluderas i hållbarhetsbedömningen. Exempelvis är kommunens satsning på hållbar mobilitet något som i förlängningen kan få en positiv effekt även utanför

kommungränsen. En ökande andel transporter med bil får negativa konsekvenser såväl lokalt, regionalt och globalt. Genom en satsning på spårtrafik samt att främja transport med cykel eller till fots, finns chanser för att konsekvenserna istället blir positiva, både för hälsa och miljö.

6.5 ALTERNATIV

En miljökonsekvensbedömning skall alltid jämföras med en tänkbar utveckling vid ett scenario då planen inte genomförs, ett s.k. nollalternativ samt eventuellt ett rimligt jämförelsealternativ.

Nollalternativet kommer att ta utgångspunkt i att man fortsätter arbeta med den gamla översiktsplanen från 2010.

Ett jämförelsealternativ kommer att formuleras som genom nya verksamhetsområden och eventuellt alternativ utformning för tänkt utveckling i Arninge-Ullna skiljer sig ifrån planförslaget.

MKB:n kommer att redovisa alternativen och dess påverkan i ett särskilt kapitel.

6.6 FÖRESLAGET INNEHÅLL

• Icke-teknisk sammanfattning

• Inledning

• Beskrivning av nuläge

• Bedömningsgrunder

• Beskrivning av planförslaget

• Beskrivning och bedömning av alternativ

• Bedömning av planförslaget (konsekvenser för människor, miljö och ekonomi) o Mål och strategier

o Markanvändningskarta/strukturskisser och riktlinjer (utifrån tematiska områden)

• Konsekvenser i relation till betydande miljöpåverkan inklusive lagskydd

• Konsekvenser i relation till relevanta mål samt planer och program

o Ex., agenda 2030, miljökvalitetsmålen, folkhälsomålen, barnkonventionen m.fl.

o Kommunala miljö- och hållbarhetsmål

(19)

10284560 • Avgränsningsunderlag för samråd med Länsstyrelsen | 19

7 BETYDANDE MILJÖASPEKTER

Nedan redovisas de miljöaspekter som initialt bedöms kunna påverkas mest betydande. Dessa (och sannolikt flera andra) kommer att utredas vidare i miljöbedömningsarbetet. Förslag till åtgärder och utredningar kring dessa kommer att redovisas i konsekvensbeskrivningen.

MILJÖASPEKT POTENTIELL PÅVERKAN

Naturmiljö Grön infrastruktur En sammanhängande grönstruktur riskerar ofta att stå i konflikt med olika behov av exploatering.

Till exempel skulle kommunens ambition att verka för kapacitetsstarka transportsystem till bland annat Sollentuna-Häggvik kunna riskera att fragmentera delar av Rösjökilen. Påverkan på den ekologiska konnektiviteten kommer fortsatt att behandlas inom ramen för MKB:

Biologisk mångfald Inom kommunen finns större sammanhängande grönområden med naturvärdesklassning klass 1 och 2 som idag saknar lagstadgat skydd. Vid bedömning av den övergripande inriktningen blir det extra viktigt att i så stor mån det går undvika exploatering eller att det vid exploatering av sådana området vidtas försikthetsåtgärder.

Naturreservat I och med utbyggnaden av Arninge handelsområde och utvecklingen av den regionala kärnan Täby Centrum-Arninge finns det en risk för att Rönninge by-Skavlötens naturreservat kan komma att påverkas negativt både direkt och indirekt.

Kulturmiljö Riksintresse för kulturmiljövärden

Kommunen har två riksintressen för

kulturmiljövärden som det vid fortsatt utveckling behövs tas hänsyn till. Generellt finns det en utmaning i att möta behov på utveckling och samtidigt ta hänsyn till befintliga värden.

I det fortsatta arbetet kommer påverkan på eventuella fornlämningsmiljöer, lokala kulturmiljövärden samt landskapsbilden att behandlas.

Befolkning och människors hälsa

Rekreation och friluftsliv

Inom Täby kommun upplever befolkningen att de har en god tillgång till grönområden, men de saknar tillgång till bland annat tysta platser och bostadsnära mötesplatser för social samvaro.

Täbybor inom vissa villaområden har även uttryckt en brist på bostadsnära tillgängliga och gröna mötesplatser för social samvaro. I det fortsatta arbetet med ÖP:n är dessa frågor viktiga.

(20)

20 | 10284560 • Avgränsningsunderlag för samråd med Länsstyrelsen

Luftkvalitet Kommunen genomskärs av E18 och väg 265 som vid en översiktlig analys ser ut att klara riktvärden för MKN luft, däremot kan det antas att åtgärder som eventuellt skulle bidra med en ökning av biltrafik på dessa (och andra) vägar försvårar ett uppfyllande av miljökvalitetsmålet för både PM10 och NO2.

Buller Flera av kommunens vägtrafikleder, inte minst E18 och väg 265 men även väg 264 och Bergtorpsvägen har värden över 65dBA. I och med en ny översiktsplan med horisontår 2050 är det önskvärt med en planering som minskar antalet resor och därmed även bullernivåer på de största trafiklederna.

Risk och säkerhet Kommunen har ett flertal vägar som är primära och sekundära transportleder för farligt gods.

Den översiktliga planeringen behöver framför allt beakta de primära transportlederna då de sannolikt är svåra att omlokalisera.

Risken för ras, skred och erosion bedöms också bli en fråga för fortsatt bedömning.

Klimat Utsläpp av

växthusgaser

All planering som i sin tur i någon form bidrar till ny bebyggelse genererar utsläpp av de

växthusgaser som långsiktigt bidrar till ett förändrat klimat och kommer således vara en viktig aspekt. Kommunens nu gällande klimat- och energistrategi har som ambitionsnivå att Täby är en klimatneutral kommun år 2050 och detta kommer ställa krav på hur man planerar för eventuell ny bebyggelse och även

förändringar i den befintliga

bebyggelsestrukturen, både vad gäller

byggskeden och förvaltningsskeden samt vid val av system för energiförsörjning.

Klimatanpassning Trots ambitiösa åtgärder för att motverka den klimatpåverkan som orsakas av mänsklig aktivitet kommer Sveriges klimat att förändras över tid och föra med sig mer extrema

väderlekar båda avseende nederbörd och torra perioder. Täby kommun är extra utsatt för störningar då det finns en stor kuststräcka. För att motverka risken för bland annat

översvämningsproblematik är det viktigt att frågorna behandlas strategiskt i såväl

översiktsplanen som i klimatanpassningsplan.

Hushållnings med naturresurser

Eventuell bebyggelseutveckling på

jordbruksmark kommer att bedömas i MKB:n.

(21)

10284560 • Avgränsningsunderlag för samråd med Länsstyrelsen | 21 Det finns tex flera jordbruksmarker med klass 3

och 4 gradering vars markanvändning behöver prioriteras för att Sverige på nationell skala ska bryta trenden med en minskande

självförsörjningsgrad.

Mark- och vattenmiljö

Markanvändning Kommunens fokusområde som säger att halva Täby ska vara grönt är en hög ambitionsnivå, likväl kommer alla förslag till ny exploatering ha betydande konsekvenser på mark- och

vattenmiljön som blir viktiga att analysera i det fortsatta arbetet.

Ytvatten och Grundvatten

Samtliga av kommunens yt- och

grundvattenförekomster uppnår ej god kemisk eller tillfredsställande ekologisk status och kommer behöva åtgärder över tid för att planerade åtgärder har en förbättring på miljökvalitetsnormerna. För att hantera ytvattenstatusen inom kommunen har en handlingsplan för ytvatten upprättats, vars åtgärdslistor är viktiga att fullfölja. Kommunen planerar för framtagandet av en ny grönplan, där bör grundvattenförekomsters status beaktas.

7.1 ÖVRIGA ASPEKTER

Då det i tillägg till en miljökonsekvensbeskrivning även ska arbetas fram en hållbarhetsbedömning så kommer större vikt läggas på att analysera sociala och ekonomiska konsekvenser. Dessa kommer utvecklas i ett senare skede men kommer beröra aspekter enligt nedan.

Övrig aspekt Potentiell påverkan

Social sammanhållning & trygghet Barriärer och kopplingar Funktionsblandning

Orienterbarhet och överblickbarhet Mötesplatser och offentliga rum Kultur och identitet

Fungerande vardagsliv och levande samhällen

Framkomlighet Serviceutbud Aktiviteter

Närhet till vård och omsorg Attraktiva bostäder för olika behov Prisrimliga bostäder

Variation av upplåtelseformer Blandning av boendeformer

(22)

22 | 10284560 • Avgränsningsunderlag för samråd med Länsstyrelsen

Tillgänglighet för olika grupper

Tillgång till kulturutbud och fritidsaktiviteter Goda förutsättningar för näringslivet Tillgång till lokaler i attraktiva lägen

Funktionsblandning God framkomlighet

Befolkningsunderlag dag/kväll Hushållens ekonomi/resurser Fördelningseffekter

God samhällsekonomi och kommunal ekonomi

Investeringskostnad kontra nytta

8 FORTSATT ARBETE

8.1 SAMRÅD MED ANGRÄNSANDE KOMMUNER OCH MYNDIGHETER

Avgränsningssamråd genomfördes med länsstyrelsen 2019-09-23.

Kommunen avser också samråda om avgränsningen för MKB:n med:

• Grannkommuner samt kommuner inom samarbetet för Stockholm Nordost

• Tillväxt- och regionplaneförvaltningen

8.2 KNÄCKFRÅGOR I DET FORTSATTA ARBETET

Under avgränsningssamrådet med länsstyrelsen ringades följande knäckfrågor in:

• Utveckling av kapacitetsstark regional kollektivtrafik och lokal kollektivtrafik i olika system (när kommunen inte har rådighet över hela frågan).

• Öka andelen hållbara resor (när befintlig bebyggelsestruktur skapar behov av bilresor)

• Framkomlighet i vägnätet.

• Hantering av dagvatten i ett förändrat klimat samt klara MKN vatten i detaljplanering inom den täta stadsstrukturen.

• Utveckling av kommundelscentrum utifrån deras olika förutsättningar.

• God urban livsmiljö - utveckling av täta stadsmiljöer i befintliga bebyggda områden där det redan råder brist på gröna miljöer.

• Utveckling av näringslivet och fler arbetstillfällen i befintliga företags- och verksamhetsområden och i nya stadsmiljöer.

• Minskade barriäreffekter (sociala och ekologiska).

• Energiförsörjning (platser för produktion, distribution) som är effektiv, ekonomiskt hållbar och har låg klimatpåverkan.

• Bostadsförsörjning.

8.3 FORTSATT ARBETE MED UTREDNINGAR

Utredningar som tas fram parallellt med det fortsatta arbetet med översiktsplanen är:

(23)

10284560 • Avgränsningsunderlag för samråd med Länsstyrelsen | 23

• Kommunövergripande kartering av skyfall (100 års regn och Köpenhamnsregn),

översvämningsrisk och ras- och skredkänsliga områden till följd av ett förändrat klimat, samt konsekvensbeskrivning och framtagande av strukturplan för vatten.

• Kommunövergripande kartering av ekosystemtjänster (enl. Boverkets indelning).

• Sociala värden i Täbys grönområden

• Naturvärdesanalys för Täby kommun

• Integrerad landskaskaraktärsanalys för Täby kommun

• GIS-analyser rekreativa värden i Täbys grönområden

8.4 HÅLLBARHETSBEDÖMNING OCH ÖP

Det fortsatta arbetet med hållbarhetsbedömningen och översiktsplanen kommer att ske i en fortsatt iterativ process. Månadsvisa avstämningar mellan översiktsplanens projektledning och WSP kommer att ske. Knäckfrågor kommer att diskuteras vid kortare avstämningar veckovis.

Själva bedömningsprocessen av planförslaget sker i flera steg. Den övergripande inriktning bedöms initialt, därefter hållbarhetsbedömning i två bedömningssteg; en första grov bedömning och sedan slutgiltig bedömning. En version av hållbarhetsbedömningen levereras till samråd, därefter sker justeringar vid behov fram till översiktsplanens antagande. Integrerat i hållbarhetsbedömning görs en miljöbedömning som uppfyller plan- och bygglagens samt miljöbalkens krav på strategiska

miljöbedömningar.

(24)

24 | 10284560 • Avgränsningsunderlag för samråd med Länsstyrelsen

9 REFERENSER

Calluna (2019), Naturvärdesanalys, Naturvärdesinventering och Habitatnätverksanalys för Täby kommun

Danderyd Norrtälje Täby Vallentuna Österåkers kommun & Vaxholms stad (2012), Stockholm Nordost!, En vision för tillväxt 2010–2040

Länsstyrelsens Stockholms län (2019), WebbGis [hämtad 2019-08-29]

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Portalen för översvämningshot Naturvårdsverket (2018) Karttjänst: Skyddad natur [hämtad 2019-08-29]

SCB (2018), SCB:s medborgarundersökning Täby kommun Spacescape (2019), Sociala värden i Täby grönområden

Stockholms läns landsting (2018), Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050, Europas mest attraktiva storstadsregion

Täby kommun (2009), Det nya Täby, Översiktsplan 2010–2030 Täby kommun (2009), Klimat- och energistrategi

Täby kommun (2009), Fördjupning av översiktsplan Arninge-Ullna

Täby kommun (2012), Handlingsplan regionala stadskärnan Täby Centrum – Arninge Täby kommun (2015), Parkpolicy för Täby

Täby kommun (2016), Miljöprogram för Täby kommun, 2016–2020

Täby kommun (2018), Täby stadskärna 2050, fördjupning av översiktsplan. Utställningsförslag december 2018. [hämtad 2019-09-06]

Täby kommun/Sweco (2014), Täby cykelplan

VISS (2019), enkla vattenkartan [hämtad 2019-08-29]

WSP (2015), Kulturmiljöanalys i Täby Prästgårdsmark, Delar av ett riksintresse för kulturmiljövård SLB analys (2019), Luftföroreningskarta [hämtad 2019-08-29]

Trafikverket (2017), Bullerkarta Täby kommun [hämtad 2019-08-29]

(25)

10284560 • Avgränsningsunderlag för samråd med Länsstyrelsen | 25

VI ÄR WSP

WSP Sverige AB

121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7

T: +46 10 7225000 Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm wsp.com

WSP är ett av världens ledande analys- och

teknikkonsultföretag. Vi verkar på våra lokala marknader med stöd av global expertis. Som tekniska experter och strategiska rådgivare har vi tillgång till ingenjörer, tekniker, naturvetare, planerare, utredare och miljöspecialister liksom professionella projektörer, konstruktörer och projektledare.

Vi erbjuder hållbara lösningar inom Hus & Industri, Transport

& Infrastruktur och Miljö & Energi. Med drygt 39 000 medarbetare på 500 kontor i 40 länder medverkar vi till en hållbar samhällsutveckling. I Sverige har vi omkring 4 000 medarbetare. wsp.com

(26)

26 | 10284560 • Avgränsningsunderlag för samråd med Länsstyrelsen

10 BILAGA 1

10.1 UNDERSÖKNING AV BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN

Undersökning av betydande miljöpåverkan för översiktsplan, Täby 2050.

Bedömningsgrunder för planer och programs betydande påverkan Checklistan nedan utgör ett underlag för att i ett tidigt skede i planprocessen bedöma behovet av en miljöbedömning, om planens genomförande kommer att innebära betydande miljöpåverkan. Bedömningsgrunderna är sammanställda utifrån miljöbalken och plan och bygglagens bestämmelser.

Förordnanden, skydd och tillståndskrav

- som alltid ska antas medföra betydande miljöpåverkan.

Ja Nej Kommentar/Kunskapsläge

Medger planen/ändringen miljöfarlig verksamhet som kräver tillstånd enligt 9 kap miljöbalken.

X Vidare planering som baseras på översiktsplanens riktlinjer för mark- och vattenanvändning kan komma att medge miljöfarlig verksamhet, detta behöver undersökas mer i exempelvis kommande fördjupade översiktsplaner och/eller detaljplaner.

Omfattar planen/ändringen verksamheter eller åtgärder som nämns i 6 § eller bilaga Miljöbedömningsförordning (2017:966).

X Inte per automatik men det är osannolikt att planens inriktning inte kommer omfatta 6§ och ja blir därför ett rimligt antagande.

Medger planen/ändringen verksamheter eller åtgärder som kräver tillstånd för vattenverksamhet eller markavvattning enligt 11 kap miljöbalken?

X Inte direkt. Däremot kan fortsatt detaljerad planering medge åtgärder som kan komma att vara tillståndspliktiga. Tillstånd söks då i aktuell plan.

Medger planen/ändringen verksamheter eller åtgärder som kräver tillstånd eller dispens enligt 7 kap 28 a (Natura 2000) i miljöbalken?

x Kommens strategi är att bevara befintliga Natura 2000-områden.

Riskerar planen/ändringen att bidra till att en

miljökvalitetsnorm överskrids i eller utanför planområdet?

X

Om ja på någon punkt leder detta alltid till BMP och att miljöbedömning skall göras.

(27)

10284560 • Avgränsningsunderlag för samråd med Länsstyrelsen | 27 BEDÖMNINGSGRUNDER

Risk för betydande påverkan leder till att en miljöbedömning ska genomföras.

Kan planens genomförande påverka:

Låg risk eller positiv påverkan Risk för påverkan Risk för BMP, MKB krävs

Kommentarer, kunskapsläge, åtgärder, förbättring.

Påverkans art: Kumulativa, synergiska, reversibilitet, lokalt gränsöverskridande och allvarlighetsgrad bör beaktas. Positiv eller negativ.

BEFOLKNING Sammanhängande grönstråk och grönytor i tätort.

X

Påverkas något rekreationsområde

X Risk för påverkan på riksintresset för friluftsliv

Tyst/ostörd miljö X

Barriäreffekter X

Social miljö som aktivitetsplats,

träffpunkter, föreningsliv

X

Trygghet i utemiljöer X

MÄNNISKORS HÄLSA OCH SÄKERHET Vattenskyddsområde eller

risk för dricksvatten- brunnar

X

Skredrisk X

Lokalklimat X

Ljusförhållanden X

Radon i mark X Behöver undersökas vid behov.

Finns markföroreningar X Risk för markföroreningar till följd av tidigare och pågående verksamhet. Behöver undersökas.

Inom befintligt skydds- avstånd,

säkerhetsavstånd enligt

”bättre plats för arbete”

Ej relevant

Buller från omgivning och till omgivning

X Bullernivåer vid bostäder och kontor från väg och tåg ska klara gällande riktvärden.

Även verksamheter som kan ge störningar ska klara gällande riktvärden.

Elektromagnetisk strålning

X

(28)

28 | 10284560 • Avgränsningsunderlag för samråd med Länsstyrelsen Luftkvalitet (verksam-

heter, trafik, partiklar, lukt, etc). Överskrids MKN?

X Inga överskridanden av miljökvalitets- normerna för luft i planområdets närhet i nuläget. Den övergripande inriktningen in nya ÖP:n kan dock skapa bra eller mindre bra förutsättningar för att nå

miljökvalitetsmålen.

Mängden hälsofarliga ämnen i vatten

Ej relevant Olycksrisk - farligt gods

och farliga ämnen

X Det finns flera primära och sekundära transportleder för farligt gods i direkt närhet till de områden som pekas ut i övergripande principer för mark- och vattenområden.

Olycksrisk – trafiksäkerhet

Ej relevant

Trafikalstring av biltrafik X Planen kan skapa bra eller mindre bra förutsättningar för mängden biltrafik inom kommunens gränser.

KULTURMILJÖ OCH LANDSKAPSBILD

Kulturmiljö X 2 riksintressen för kulturmiljövärden som

behöver bevakas i fortsatt arbete Medför planen stora

förändringar av stads- eller landskapsbilden

X Beroende av hur mycket som realiseras, men potentiellt ja.

MARK OCH VATTEN Geologi, risk för ras eller skred

X Alstrande av föroreningar

till mark

X Behöver utredas vidare vid detaljerad planering.

Vattenskyddsområde X Området ligger inte inom skyddsområde för vattentäkt.

Förändras grundvatten- nivån?

X

Ytvatten (nivå, riktning, tillgång kvalité). Påverkas känslig recipient,

vattenförekomst?

X Recipient är vattenförekomsten Stora Värtan. Dagvattenutredning föreslås där påverkan på miljökvalitetsnormer undersöks.

Hur ser infiltrations-, avrinnings- och

dräneringsförhållandena ut?

X Behöver utredas vidare vid detaljerad planering.

Översvämningsrisk X Behöver utredas vidare vid detaljerad planering.

NATURMILJÖ OCH VATTENMILJÖ

Skyddsvärd naturmiljö X Bland annat 2 naturreservat där ett ligger i anslutning till Arninge handelsområde och väg 264.

Speciella särdrag i natur- miljön och vattenmiljön och sammansättningen av växt/djurarter.

X

(29)

10284560 • Avgränsningsunderlag för samråd med Länsstyrelsen | 29 Skyddsvärda, rödlistade

eller hotade växter/

djurarter

X Viktigt att använda Naturvärdesinventering som underlag vid vidare planering.

Möjligheten för flora och fauna att röra sig mellan olika områden.

X Kommunen har flera gröna samband vars sammanhängande struktur är viktig att bevara.

Gäller strandskydd inom området?

X Ja, vid Stora Värtan (kusten), runt Rönningesjön, Mörtsjön, Fjäturen samt delar av Norrviken, Vallentunasjön och Ullnasjön.

HUSHÅLLNING MED RESURSER Påverkas område som är

värdefull för annan markanvändning?

X Det finns flera jordbruksområden inom kommunen som har klass 3 och 4 vars markanvändning bör prioriteras.

Förändras nyttjandet av ändliga resurser

X

Ökad energianvändning X All form av planerad exploatering leder sannolikt till en ökad energianvändning, viktigt att kommunen värnar om att uppfylla målen i sin energi- och klimatstrategi.

Avfallshantering X

Jordbruk och skogsbruk X

RIKSINTRESSEN MB 3 kap 2 §

- om skyddet för opåverkade områden

X

MB 3 kap 3 § -om särskilt känsliga områden ur ekologisk synpunkt

X

MB 3 kap 4 §

- om jord- och skogsbruk X

MB 3 kap 5 §

- om yrkesfisket, rennäringen och vattenbruket

x

MB 3 kap 6 § - om Naturvärden,

kulturvärden grönområden i tätort och friluftslivet

X

MB 3 kap 7 §

- om områden som innehåller värdefulla ämnen och material

X

MB 3 kap 8 §

- om områden lämpliga för vissa anläggningar.

X

MB 3 kap 9 §

- om totalförsvarets behov

X MB 4 kap 2§

- Om turismen och friluftslivets intressen

X Finns riksintresse för friluftslivet inom kommunen vars bevarande och funktionalitet blir viktig i den fortsatta planeringen.

(30)

30 | 10284560 • Avgränsningsunderlag för samråd med Länsstyrelsen MB 4 kap 3§

- Om anläggningar som ej får komma till stånd enl 17 kap.

1§1 och 4a§1-11. (Inom kustområden och skärgård i Bohuslän från gränsen mot Norge till Brofjorden, i Småland och Östergötland från Simpevarp till Arkösund och i Ångermanland från Storfjärden vid

Ångermanälvens mynning till Skagsudde.)

X

MB 4 kap 4§

- om fritidsbebyggelse som endast får komma till stånd i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse. Om det finns särskilda skäl får dock annan fritidsbebyggelse komma till stånd, företrädesvis sådan som tillgodoser det rörliga friluftslivets behov eller avser enkla fritidshus i närheten av de stora tätortsregionerna.

(Inom kustområdena och skärgårdarna från Brofjorden till Simpevarp och från Arkösund till Forsmark, utmed Gotlands kust, på Östergarn och Storsudret på Gotland samt på Fårö.)

X

MB 4 kap 5§

- om bebyggelse och anläggningar som enbart får komma till stånd om det behövs för rennäringen, den bofasta befolkningen, den vetenskapliga forskningen eller det rörliga friluftslivet.

(Inom fjällområdena Långfjället-Rogen, Sylarna- Helags, Skäcker-fjällen, Burvattnet, Hotagsfjällen, Frostviken-Borgafjällen, Marsfjällen-Vardofjällen, Artfjället, Tärna-Vindelfjällen, Sarek-Mavas, Kebnekaise- Sjaunja, Rostu och Pessinki.)

X

4 kap 6§

- om vattenkraftverk samt vattenreglering eller vattenöverledning för kraftändamål som inte får utföras i uppräknade älvar/vattenområden.

X

4 kap 7§

-om nationalstadsparken Ulriksdal-Haga-Brunnsviken- Djurgården

X

4 kap 8§

- om användning av mark och vatten som kan påverka ett naturområde enl. 7 kap.

27§.

X

(31)

10284560 • Avgränsningsunderlag för samråd med Länsstyrelsen | 31 4 kap 9 §

- område för geologisk lagring av koldioxid

X

4 kap 10 § - havsområden

X

Planen Ja Nej Kunskapsläge/Kommentarer Ger planen

förutsättningar till miljöfarlig verksamhet?

X Går ej att utesluta på översiktsplanenivå

Påverkar planen byggnadsminne,

fornminne, världsarv etc.?

X Går ej att utesluta för byggnadsminne och

fornminne på översiktsplanenivå, behöver utredas vid behov i mer detaljerad planering.

Innebär planen

kompletteringsbebyggelse eller förtätning av

tätorten?

X

(32)

32 | 10284560 • Avgränsningsunderlag för samråd med Länsstyrelsen

11 BILAGA 2 BEDÖMNINGSMODELL HKB

References

Related documents

Delmål 4.7: Senast 2030 säkerställa att alla studerande får de kunskaper och färdigheter som behövs för att främja en hållbar utveckling, bland annat genom utbildning för

utvecklingsnivån, samt innebära en ambitionshöjning i arbetet med hållbar utveckling i alla länder. Agendan spänner över en lång rad samhällsutmaningar, från att utrota

• Förklara hur bristen på säkra och rena toaletter och tillgång till rent vatten kan vara en anledning till att flickor slutar gå i skolan.. Är toaletterna på din

Genom att bidra till att nå kretsloppsplanens mål sker samtidigt ett arbete som bidrar till att nå de globala målen1. Världens ledare har genom Agenda 2030 förbundit sig till 17

 Sametinget kan använda Agenda 2030 och hållbarhetsmålen som verktyg för att synliggöra och stärka samiska frågor inklusive rättigheter och därigenom även nå uppsatta

Genom att bidra till att nå kretsloppsplanens mål sker samtidigt ett arbete som bidrar till att nå de globala målenS. VÄRLDENS LEDARE HAR GENOM AGENDA 2030 FÖRBUNDIT SIG TILL

Genom att bidra till att nå kretsloppsplanens mål sker samtidigt ett arbete som bidrar till att nå de globala målen.. Världens ledare har genom Agenda 2030 förbundit sig till 17

Ordföranden Morgan E Andersson (C): Kommunfullmäktige beslutar att anse motionen besvarad genom att ge kommunstyrelsen i uppdrag att under 2020 påbörja arbetet med att ta fram en