• No results found

Lärarhögskolan i Stockholm Institutionen för samhälle, kultur och lärande

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Lärarhögskolan i Stockholm Institutionen för samhälle, kultur och lärande"

Copied!
8
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Lärarhögskolan i Stockholm

KURSPLAN

Institutionen för samhälle, kultur och lärande Z2062F

Fastställd: 2007-03-01 Versionsnr: 1

Kursplanen gäller from termin: HT07

U

TBILDNINGSVETENSKAPLIGA PERSPEKTIV

, GN, 30

HÖGSKOLEPOÄNG Perspectives of Educational Science, FC, 30 ECTS

LÄRDOK-kod: Z2062F

1 BESLUT OCH RIKTLINJER

Kursen ges som fristående kurs inom ämnet ämnesområdet utbildningsvetenskap. Kursplanen har beslutats av in- stitutionsstyrelsen vid Institutionen för samhälle, kultur och lärande 2007-03-01. Kursansvarig är institutionen för samhälle, kultur och lärande.

2 FÖRKUNSKAPSKRAV

För tillträde till kursen gäller godkänt betyg i gymnasieskolans kurser Svenska/Svenska 2B, Engelska B, Samhälls- kunskap A och Matematik A. Dessutom krävs minst 3 års relevant yrkesverksamhet på heltid .

3 ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

4 KURSENS MÅL (Förväntade studieresultat)

Efter genomgången kurs förväntas studenten på ett övergripande plan ha förmåga att skilja mellan och använda sig av olika teoretiska perspektiv på individens utveckling och socialisation, lärande, utbildning och samhälle samt specialpedagogiska frågor utifrån olika perspektiv.

Mera precist förväntas studenten ha förmåga att

• inta ett vetenskapligt förhållningssätt: att både skriftligt och muntligt analysera och kritiskt tolka de begrepp som är centrala i teorier om individens utveckling och socialisation, lärande, utbildning och samhälle samt i relation till specialpedagogiska frågeställningar

• teoretiskt formulera, förstå och kommunicera frågor om individens utveckling och socialisation

• tolka och förstå vad barn och ungdomar uttrycker och gör, d.v.s. individens utveckling och socialisation ur barnens respektive ungdomarnas eget perspektiv.

• urskilja, beskriva och kritiskt tolka olika teorier om lärande och dess centrala begrepp

• relatera olika teorier och begrepp till varandra i fråga om likheter och skillnader för att kunna problematisera relationen mellan lärandeteori och undervisningspraktik

• kritiskt kunna granska hur världsbilder, kunskapsbegrepp och lärande är relaterade till makt

(2)

• analysera lärarens arbete som ett led i skolans styrning och ledning, dess historiska och nutida sammanhang, politiskt, socialt och kulturellt

• diskutera hur utbildningspolitik och pedagogiska praktiker kan bidra till eller försvåra förverkligandet av en skola för alla

• förklara hur skolsvårigheter kan uppstå i ett historiskt och nutida perspektiv

• problematisera förutsättningar för en likvärdig/demokratisk utbildning i relation till elevers olikheter inom förskola och skola

• problematisera fenomenen delaktighet/utslagning och lärande på individ-, grupp-, organisations- och sam- hällsnivå

• analysera frågor om ledarskap i mötet med den variation som finns i alla barn- och ungdomsgrupper

5 KURSENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Kursen innehåller fyra moment:

Moment 1 Individens utveckling och socialisation, 7,5 högskolepoäng Part 1 Individual development and socialisation, 7,5 ECTS

Momentet behandlar följande områden

• Orienterande texter om barns och ungdomars utveckling och socialisation

• Olika teoretiska perspektiv på barns och ungdomars livsvillkor Moment 2 Teorier om lärande, 7,5 högskolepoäng

Part 2 Theories on learning, 7,5 ECTS Momentet behandlar följande områden

• Behavioristiska, individkonstruktivistiska och sociokulturella teorier om lärande

• Lärandeteoriers möjligheter och begränsningar

• Relationen lärandeteorier och pedagogiska arbetsformer

• Aktuella pedagogiska diskussioner om lärande relativt olika lärandeteoretiska grundantaganden Moment 3 Utbildning, pedagogik och samhälle - igår, idag, i morgon, 7,5 högskolepoäng

Part 3 Education, pedagogy and society - yesterday, today and tomorrow, 7,5 ECTS

Momentet introducerar fyra olika teoretiska perspektiv på skola och utbildning och avslutas med en granskning av pågående och planerat reformarbete:

• Pedagogisk filosofi - analys av skolans värdegrundsfrågor

• Utbildningshistoria och pedagogiska traditioner

• Utbildningssociologiska teorier

• Läroplansteori

• Aktuell utbildningspolitik; särskilt ifråga om dess styrning och ledning.

Moment 4 Specialpedagogiska utmaningar i en skola för alla, 7,5 högskolepoäng Part 3 Challenges for special education in a school for all, 7,5 ECTS

Momentet bygger på tvärvetenskaplig grund och behandlar:

• teoretiska perspektiv på olika specialpedagogiska kunskapsområden

(3)

• social och pedagogisk differentiering, historiskt och i nutid - olika perspektiv på normalitet och avvikelse i undervisning och skolformer

• möjligheter och hinder för individuell utveckling och skolutveckling

• förebyggande arbetssätt och arbetsformer

• elevhälsa, åtgärdsprogram och förskolans/skolans utvecklingsplaner Under kursens gång ges studenterna möjlighet att påverka innehållet i kursen.

6 KURSENS HUVUDSAKLIGA UPPLÄGGNING

Moment 1 genomförs genom föreläsningar och seminarier (IKT-baserade och/eller campusförlagda). Studenterna ges möjlighet att diskutera och analysera innehållet i texterna. Studenterna formulerar en fallbeskrivning (person eller fenomen) som ligger till grund för processkrivande under hela momentet.

Moment 2 genomförs genom självstudier, föreläsningar (IKT-baserade och/eller campusförlagda) och textseminari- er. De begreppsliga redskap och perspektiv på lärande uppmärksammas under seminarierna sätts under fältstudier i rörelse genom att en praktisk lärandesituation analyseras utifrån de olika perspektiv och begrepp som seminarierna och föreläsningarna under kursens gång behandlar. I en praktisk situation kan flera olika perspektiv existera paral- lellt. Fältstudierna blir således ett försök för studenten att bli uppmärksam på den motsägelsefullhet som varje idé om en teori som modell för verkligheten innebär.

Under moment 3 inleds varje teoretiskt perspektiv och den avslutande analysen av pågående och planerat reformar- bete med en föreläsning. I övrigt sker arbetet i form av litteraturseminarier (IKT-baserade och/eller campusförlagda) där också inlämningsuppgifter diskuteras. Som exemplifiering av aktuell skolpolitik gör studenten en sammanställ- ning och analys av lokala styrnings- och ledningsdokument gällande den egna partnerskolan.

Arbetssättet under moment 4 utgörs av föreläsningar och seminarier (IKT-baserade och/eller campusförlagda) och skall vara ett led i att studenterna utvecklar en professionell integritet med öppenhet för kritisk reflektion och om- prövning. Både teoretiska och praktiska moment ingår. Undervisningen skall präglas av demokratiska överväganden mellan studenter och lärare.

Under kursens gång ges studenterna möjlighet att påverka kursens arbetssätt. Kursen utvärderas elektroniskt.

7 FORMER FÖR ATT BEDÖMA STUDENTERS PRESTATIONER

Moment 1 examineras genom en skriftlig individuell uppgift (produkten av processkrivningen), där studenten med hjälp av kurslitteraturens centrala begrepp och teorier analyserar en av studenten utarbetad fallbeskrivning.

Examination av moment 2 utgörs av en skriftlig individuell uppgift där studenten identifiera centrala grundan- taganden i någon av de behandlade lärandeteorierna och för med hjälp av både obligatorisk och lämplig valbar kurslitteratur en kritisk diskussion kring möjliga pedagogiska konsekvenser den valda teorin implicerar.

Moment 3 examineras genom konstruktiva inlägg i diskussionerna under seminarier samt via en skriftlig indivi- duell inlämningsuppgift.

Moment 4 examineras genom konstruktiva inlägg i diskussionerna under seminarier (IKT-baserade och/eller cam- pusförlagda) samt via en skriftlig individuell inlämningsuppgift.

8 BETYGSGRADER OCH ANTALET PROVTILLFÄLLEN

Som betyg används något av uttrycken Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. För att erhålla betyget Väl godkänd på hela kursen krävs betyget Väl godkänd på minst tre av de fyra momenten.

Studenter som har erhållit minst betyget Godkänd på kursen ska på begäran få kursbevis.

(4)

För antalet provtillfällen gäller särskilt beslut.

9 KURSLITTERATUR OCH ÖVRIGA LÄROMEDEL Moment 1

Obligatorisk litteratur

Andersson, B-E. (1980). Bronfenbrenners utvecklingsekologi. Inbjuden föreläsning hållen vid NFPF-konferens 1980. Kompendium, 29 s.

Anning, A., Cullen, J., & Fleer, M (Eds). (2004). Early Childhood Education Society and Culture. London: Sage, Del 1-3 (136 s).

Jerlang, E., Egeberg, S., Halse, J., Jonassen, A.J., Ringsted, S. & Wedel-Brandt, B. (2005. Utvecklingspsykolo- giska teorier. Lund: Liber förlag. (valda delar, s 9-104, 179-363).

Johansson, E., & Pramling Samuelsson, I. (Red) (2003). Barns perspektiv och barnperspektiv. Pedagogisk forsk- ning i Sverige, Årg 8, Nr 1-2, (100 s).

Lalander, P. & Johansson, T. (2002). Ungdomsgrupper i teori och praktik (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur. (sid.

7-188).

Sommer, D. (2005). Barndomspsykologi: Utveckling i en föränderlig värld (2:a uppl.). Malmö: Runa förlag. (sid.

16-137, 208-255).

Valbar litteratur

Aagre, W. (2003). Ungdomskunnskap. Hverdagslivets kulturelle former. Bergen: Fagbokforlaget. (280 s).

Bronfenbrenner, U. (1979). The ecology of human development: Experiments by nature and design. Cambridge:

Harward University Press. (330 s).

Brodin, J. & Lindstrand, P. (2003). Perspektiv på IKT och Lärande för barn, ungdomar och vuxna. Lund: Stu- dentlitteratur (11-52, 65-167, 153-167).

Davies, B. (2003). Hur flickor och pojkar gör kön. Stockholm: Liber. (228 s).

Giddens, A. (1991). Modernity and Self Identity. Self and Society in the Late Modern Age. Cambridge: Polity Press. (256 s).

Hwang, C.P. & Nilsson, B. (2003). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur och Kultur.(279 s).

Michélsen, E. (2004). Kamratsamspel på småbarnsavdelningar. Pedagogiska Institutionen: Stockholms universitet (Avhandling). (178 s).

Rasmussen, H. T. (2002). Leksakernas virtuella värld. Essäer om leksaker och lek. Lund: Studentlitteratur.(205 s).

Stern, D. (2004). Ett litet barns dagbok. Stockholm: Natur och Kultur. (228 s).

Sommer, D. (2005). Barndomspsykologi: Utveckling i en föränderlig värld (2:a uppl.). Malmö: Runa förlag. (sid.

16-137, 208-255).

(5)

Ziehe, T. (1986). Ny ungdom. Om ovanliga läroprocesser. Stockholm: Norstedts.(261 s).

Willis, P. (1977). Learning to labour. How working class kids get working class jobs. Hampshire: Gower Publishing.

(204 s).

Moment 2

Obligatorisk litteratur

Piaget, Jean. (1976/2006). Barnets själsliga utveckling. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag. (170 s).

Skinner, B.F. (1969/2006). Undervisningsteknologi: Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag. (211 s).

Vygotskij, L. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos. (s. 47-117 och s. 251-391).

Dessutom tillkommer ca 250 sidor ur någon/några av följande böcker:

Dysthe, O. (2003), Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur. (344 s).

Säljö, R. (2003). Lärande i praktiken - ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma. (279 s).

Åberg, A & Lenz Taguchi, H. (2005). Lyssnandets pedagogik: etik och demokrati i pedagogiskt arbete. Stock- holm: Liber. (152 s).

Referenslitteratur

Ausubel, D. (1972). Learning theory and classroom practice. Toronto: The Ontario institute for studies in educa- tion. (31 s).

Bodrova, E. & Leong, D. (2004). Tools of the mind: the Vygotskian approach to early childhood education. Eng- lewood Cliffs, N.J.: Merrill. (180 s).

Björk, M. & Liberg, C. (1996). Vägar in i skriftspråket - tillsammans och på egenhand. Stockholm: Natur & Kultur.

(165 s).

Bruner, J. (1977). The process of education. Cambridge, England: Harvard University Press.

Cole, Michael & Wertsch James V., Beyond the individual-Social antimony in Discussion of Piaget and Vygot- skij.

Crain, W. (1992). Theories of development. New Jersey: Prentice-Hall.(368 s).

Dewey, J. (1991). How we think. Boston, New York, Chicago: D.C. Heath & CoPub-lishers. (224 s).

Dewey, J. (1999). Demokrati och utbildning. Göteborg: Daidalos. (416 s).

Donaldson, M. (1987). Hur barn tänker. Stockholm: Liber förlag.

Gardner, H. (2001). Intelligenserna i nya perspektiv. Jönköping: Brain Books. (263 s).

Lave, J. (1988). Cognition in Practice: mind, mathematics and culture in everyday life. Cambridge: Cambridge University Press. (214 s).

Lave, J. & Wenger, E. (1991). Situated learning. Legitimate peripheral participation. Cambridge: Cambridge Uni-

(6)

versity Press. (138 s).

Marton, F. & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur. (283 s).

Newton, D.P. (2003). Undervisa för förståelse: vad är det och hur gör man det? Lund: Studentlitteratur. (256 s).

Ormrod J. E. (red.), (2003). Human Learning. New Jersey: Pearson Education. (508 s).

Piaget, J. (1929). The Child’s conception of the world. London: Routledge and Kegan Paul, Ltd.

Piaget, J. (1972). Psykologi och undervisning. Stockholm: Bonnier. (155 s).

Piaget, J. (1977). Psychology and epistemology : towards a theory of knowledge. Harmondsworth: Penguin Books.

(166 s).

Project Zero/Reggio Children (2001). Making learning visible. Children as individual and group learners. Reg- gio Emilia: Reggio Children. (363 s).

Seagal, S. & Horne, D. (1997). Boken om Human Dynamics: ett nytt redskap för att förstå människor och ta till vara utvecklingspotentialen i våra organisationer. Stockholm: Runa Förlag. (352 s).

Skinner, B. F. (1971). Bortom frihet och värdighet. Stockholm: Norstedts. (198 s).

Smith, Leslie, Dockrell, Julie and Tomlinson, Peter (1997). Piaget, Vygotskij and beyond future issues for deve- lopmental psykology and education. London: Routledge (kap. 2 s. 36-59, kap. 6 s. 121-128).

Vygotsky, L. (1986). Thought and language. Cambridge, Mass.: The MIT Press. (287 s).

Moment 3

Obligatorisk litteratur

Broady, D. (1998). ”Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg”, i Bjerg, J (red): Pedagogik. En grund- bok. Stockholm: Liber, 2000. Också tillgänglig påwww.skeptron.ilu.uu.se/broady/sec/ske-15.pdf.(35 s).

Foucault, M. (2003). Övervakning och straff. s.137-229. Lund: Arkiv. (68 s).

Hartman, S. & Lundgren, U.P. & Hartman, R.M. red. (2004) John Dewey, Individ, skola och samhälle: Utbild- ningsfilosofiska texter. Stockholm: Natur och Kultur.

Linde, G. (2000). Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori. Lund: Studentlitteratur. (120 s).

Lindensjö, B. & Lundgren, U.P. (2000). Utbildningsreformer och politisk styrning. HLS förlag. (200 s).

Ödman, P.J. (1995). Kontrasternas spel. En svensk mentalitets- och pedagogikhistoria. Del II. Stockholm: Norsted- ts. (del V, ”Skifte i tid och rum - mentalitetsförändringar och pedagogik i 1800-talets samhälle”, s. 431-566).

Wernersson, I. & Ve, H. (1997). Research on gender and education in the Nordic countries. Scandinavian Jour- nal of Educational Research, 4, 295-317.

Utdrag ur två avhandlingar i pedagogik i särtryck:

Hultqvist, E. (2001). Segregerande integrering : en studie av gymnasieskolans individuella program. Stockholm:

(7)

HLS förlag. s 13-25 och 183-193

Österlind, E. (1998). Disciplinering via frihet : elevers planering av sitt eget arbete. Uppsala: Acta Universita- tis Upsaliensis. s 17-31 och 129-138

Härutöver tillkommer ett momentkompendium med ett urval artiklar som behandlar aktuellt reformarbete, särskilt ifråga om skolans styrning och ledning, samt ger det en internationell belysning.

Moment 4

Obligatorisk litteratur

Björk-Åkesson, E. (2001). Specialpedagogiken - ett mångfacetterat kunskapsfält. Att undervisa - Specialpedago- gisk tidskrift 5 (13-17) (4 s).

Brodin, J & Lindstrand, P. (2002). Perspektiv på en skola för alla. Lund: Studentlitteratur. (152 s).

Fischbein, S. & Österberg, O. (2003). Mötet med alla barn - ett specialpedagogiskt perspektiv. Stockholm: Got- hia. (sid.11-34 samt 149-184).

Haug, P. (1998). Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning. Stockholm: Skolverket/Liber. (71 s).

Heimdahl Mattson, E. (2001). Skola och behandling för elever med rörelsehinder. Några aspekter på delaktig- het och medinflytande. Nordisk tidskrift för spesialpedagogik 2/2001. (60-68) (9 s).

Helldin, R. (2002). Specialpedagogik och sociala problem i gymnasieskolan : en granskning av skoldemokratins innebörder och kvalitet. Lund: Studentlitteratur.

(128 s).

Jakobsson, I-L. (2003). God kommunikation är avgörande. Skolsituationer för elever med syndromdiagnos. I Locus 4/03, (31-43) (12 s).

León, R. (2001). På väg mot en diversifierad normalitet. I Bigestans & Sjögren (red.) Lyssna. Interkulturella per- spektiv på multietniska skolmiljöer. Tumba: Mångkulturellt centrum. (12 s).

Malmgren Hansen, A. (2002). Specialpedagoger - nybyggare i skolan. Stockholm: HLS Förlag. (s.9-36).

Myrberg, M. (2001). Konsten att skapa goda läsare. Hur kan vi förebygga läs- och skrivsvårigheter. I Locus 2/01, (25-41) (16 s).

Persson, B. (2001). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber. (148 s).

Skidmore, D. (1996). Towards an integrated theoretical framework for research into special educational needs.

European Journal of Special Needs Education, 11. (33-47). (14 s).

Skolverket/Liber (2001). Att arbeta med särskilt stöd. Några perspektiv. Stockholm. (27 s).

Skolverket/Liber (2003). Kartläggning av åtgärdsprogram och särskilt stöd i grundskolan. Några perspektiv. Stock- holm. (100 s).

Westling Allodi, M. (2002). Gränser i skolan. Vilka funktioner har differentierade grupper? Locus 1/02. (16 s).

Valbar litteratur

(8)

Ahlberg, A. (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur. (173 s).

Astma och allergi i skolan. Råd och rekommendationer (1999). Skolläkarföreningen i samverkan med Astma- och Allergiförbundet, Astma och Allergisjuksköterskeföreningen, Barnläkarföreningen, Folkhälsoinstitutet, Riksföre- ningen för skolsköterskor, Skolledarförbundet (19 s) (pdf - kan hämtas via Astma- och Allergiförbundets hemsida:

www.astmaoallergiforbundet.se/infomaterial/SKOLDOKUMENT11.pdf

Elevhälsa - Trygghet, lärande, utveckling. Beslut och bedömningar (2002). Svensk Facklitteratur. Internetadress

www.svenskfacklitt.se. Ordertelefon 08/38 39 00. (82 s).

Fischbein, S & Österberg, O. (2003). Mötet med alla barn - ett specialpedagogiskt perspektiv. Stockholm: Got- hia. (s.35-144 samt 185-232)

Johannesson, E. (2001). Barn med socio-emotionella problem. Lund: Studentlitteratur. (142 s).

Karnstedt, T. (red.) (1993). Läsfeber. Om läsandets lust och vånda. Stockholm: En bok för alla. (320 s).

Malmgren Hansen, A. (2002). Specialpedagoger - nybyggare i skolan. Stockholm: HLS förlag. (s.40-175).

Nilholm, C. (2003). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur. (111 s).

SOU 1998:66. Från urvalsskola till en skola för alla. Funkis - funktionshindrade elever i skolan. Utbildningsde- partementet, (pp.43-64) (22 s).

SOU 2000:19. Från dubbla spår till Elevhälsa - i en skola som främjar lust att lära, hälsa och utveckling. Ut- bildningsdepartementet. (25-37). (13 s).

Trillingsgaard, A., Dalby, A. & Østergaard, J. (red.) (1999). Barn som är annorlunda. Lund: Studentlitteratur.

(184 s).

Vernersson, I-L. (2002). Specialpedagogik i ett inkluderande perspektiv. Lund: Studentlitteratur. (82 s).

References

Related documents

Det är därför möjligt att summera hur man gått tillväga och inte minst vad i den egna rörelsen som är dugligt för att möta de utmaningar som möter oss

Det finns ett signifikant samband (p=0,000) mellan påståendena att diagnosen Aspergers syndrom är lika lätt att få för flickor/kvinnor som för pojkar/män och

Forskning kring ADHD sponsras ofta av stora läkemedelsföretag, inom det sociologiska fältet anses detta kunna påverka den positiva inställningen till medicinering som

Generatorns storlek måste vara i förhållande till rotorns storlek och eff ektivitet samt genomsnitt liga vindförhållanden för platsen för vind- kraft verket.. Valet av generator

Leken är oerhört viktig för barns utveckling, både socialt och personlighetsmässigt och att leka är vad barn gör när de själva får välja. Det är genom lek barn upptäcker

Syftet omformulerades därför i efterhand till att försöka tolka innebörden av gravar utan ben från den äldre järnåldern inom ramen för en konsistent samhällsteori. Frånvaron

Vi arbetar med uppsökande biblioteksverksamhet på våra bibliotek, såväl på institutioner som till enskilda, för att nå de svaga grupperna i vårt samhälle..

Vi bör tala om kamp för en ny kultur, det vill säga, för en ny moral, som inte kan undgå att vara intimt förenad med en ny känsla för livet, tills den förvandlas till ett