Vårt värdefulla vatten - en tillgång eller en belastning?

Full text

(1)

Vårt värdefulla vatten - en tillgång eller en

belastning?

Johanna Lindgren och

Peter Sörngård

Svenskt

Vatten

(2)

— 

Vilken är den kommunala nyttan av vatten?

— 

Är rent vatten en självklarhet?

— 

Vad kan jag som kommunpolitiker göra?

- Vattenförvaltning som möjlighet - Teknik löser allt!?

- Organisation och samverkan

Vårt värdefulla vatten

en tillgång eller en belastning?

(3)

Dricksvatten

Världens viktigaste livsmedel

(4)

Vet du om:

— 

Ert dricksvatten har tillräcklig rening?

— 

Ni har en långsiktig VA-planering och underlag för investeringar och avgifter?

— 

Dricksvattnet har ett modernt vattenskydd fastställt?

— 

Ni har den kompetens som behövs?

— 

Taxorna är tillräckliga och riktiga?

(5)

Östersund 27 000 människor sjuka Samhällskostnad: 220 Mkr

Nolbys vattentäkt ca 900 miljoner kr (ca 12 000 invånare)

Växjö ny vattentäkt ca 450 miljoner kr (3 kommuner ca 75 000 invånare)

Vattnets värde

(6)

Rent vatten – inte självklart idag

— 

50 % av landets sjöar och vattendrag klarar inte kvaliteten

— 

Bara 50% av dricksvattentäkterna är skyddade

— 

20% av vattenverken har återkommande kvalitetsproblem (SLV)

— 

I 1/3 av grundvattentäkterna uppmäts bekämpningsmedelsrester

(7)

Rent vatten – inte självklart imorgon

— 

klimatförändringar

— 

avlopp

— 

jordbruk

— 

exploatering

— 

kompetensbrist och taxesättning

(8)

Årliga kostnader ökar

(9)

VA-taxor behöver höjas

påverkan på genomsnittlig

VA-taxa (%) år 2035 år 2060

mest gynnsamt alternativ + 60 % +140 %

dyrast alternativ + 130 % + 210 %

(10)

Vad kan jag som

kommunpolitiker göra?

Klimatförändringa

r Avlopp

Dagvatten

Kompetensbrist

Taxenivå Vattenskyddsområd

e

Förorenat dricksvatten

Krisberedskap

(11)

Vattenförvaltning - en möjlighet

kartlägga

klassificera vatten

miljö- kvalitets-

norm

åtgärds- program

åtgärds- arbete följa upp övervaka och

(12)

Skydda vattentillgångarna

— 

Vattenskyddsområden, med relevanta föreskrifter, ska

fastställas för alla vattentäkter

— 

Vattenförsörjning i VA-plan, underlag till ÖP

(13)

Vattenskyddsprocessen

Ansökan till Länsstyrelsen / Kommunfullmäktige

(14)

— 

Känn ditt råvatten

— 

Känn ditt vattenverk

— 

Arbeta förebyggande

Säkra vattenberedningen

(15)

1 + 1 = 3

Organisatoriska lösningar

Åsa Karlsson KS Ordförande Munkedal

(16)

När behövs allmänt VA?

Om det med hänsyn till skyddet för människors

hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall

kommunen

1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och

2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet

genom en allmän va-anläggning.

(17)

Hur bestäms taxan?

— 

Avgifterna (dvs det totala avgiftsuttaget) får inte överskrida det som behövs för att täcka de

kostnader (dvs totala kostnader) som är nödvändiga för att ordna och driva VA- anläggningen.

— 

Avgifter bestäms som anläggningsavgifter och brukningsavgifter

— 

Avgifterna fördelas på avgiftsskyldiga utifrån vad som är skäligt och rättvist.

(18)

Ta reda på om:

— 

Ert dricksvatten har tillräcklig rening?

— 

Ni har en långsiktig VA-planering och underlag för investeringar och avgifter?

— 

Dricksvattnet har ett vattenskydd fastställt?

— 

Ni har den kompetens som behövs?

— 

Är taxorna tillräckliga och riktiga?

(19)

Tack för att ni lyssnat!

(20)

Säkert dricksvatten- en kommunal angelägenhet

— 

VA-avgifterna måste anpassas till behovet av att göra nödvändiga riskanalyser, VA-planer och

investeringar i vattenverk och ledningsnät

— 

Viktiga vattenförekomster måste skyddas i fastställda vattenskyddsområden och i

översiktsplaner

— 

Det krävs kompetent personal för att klara

lagstiftningens krav på ett hälsosamt och rent dricksvatten => Samverka!!!

(21)

Klimatsäkrat dricksvatten

—  Det är viktigt att analysera lokala sårbarheter för varje vattenförsörjningssystem

—  Skydda vattentäkter mot ökande risker för både kemiska och mikrobiologiska föroreningar

—  Där behov finns, öka den mikrobiologiska säkerheten vid beredning av dricksvatten i vattenverken

—  Vidta åtgärder för att klara de förändringar som uppstår i råvattnets kemiska/biologiska kvalitet och temperatur.

—  I främst sydöstra Sverige måste åtgärder göras för att hantera en minskad vattentillgång

—  Distributionssystemet kan utsättas för större

påfrestningar. Inom vissa områden ökar till exempel ras- och skredrisker på vattenledningsnätet.

(22)

—  En ökad beredskap att hantera störningar på grund av

extremväder eller andra effekter av klimatförändringar som kan påverka både vattentäkter, vattenverk eller

distributionsanläggningar.

—  Uppföljande studier och forskning om klimatförändringarnas påverkan på svensk vattenförsörjning och kostnadseffektiv anpassning.

—  Utbildnings- och informationsinsatser om klimatförändringarnas betydelse för vattenförsörjning.

Klimatsäkrat dricksvatten

(23)

Sjöar  &  va)endrag  

Grundva)en   Va)enverk   Distribu7ons-­‐  

anläggning  

VA-­‐installa7on  

NATURVÅRDS-­‐

VERKET   LIVSMEDELSVERKET  

SVERIGES   GEOLOGISKA  

UNDERSÖKNING   SOCIALSTYRELSEN  

BOVERKET  

LIVSMEDELSVERKET   LIVSMEDELS-­‐

VERKET  

BOVERKET  

Dricksva)endirek7vet   98/83/EG  

Ramdirek7vet  för  va)en     2000/60/EG  

LÄNSSTYRELSER  (21),    KOMMUNER  (290)  OCH  VATTENMYNDIGHETER  (5)   Miljödepartementet  

Näringsdepartementet  

Landsbygdsdepartementet  

Socialdepartementet  

Konsument  

Livsmedelslags7]ning   Plan-­‐  och  Bygglagen/  BBR  

Miljöbalken  

Aktörer  och  ansvar  från  täkt  ?ll  kran  

Socialdepartementet  

Va)entjänstlagen   Miljöbalken  

Översvämningsdirek7vet VFF

(24)

Mer eller mindre allvarliga situationer kan drabba en

kommun. Om de i framtiden skulle inträffa, hur allvarliga är följande situationer?

1.  Förorenat vatten 84%

2.  Skolan dräneras på lärare 43%

3.  Korruptionsavslöjande 39%

Av de ovanstående frågorna kan man

se att riskerna uppfattas som högst påtagliga.

Kvinnorna (89%) tycker bakterier i kranvattnet är mycket allvarligt i högre grad än männen (80%).

Svenskt Vattens ”Nollmätning”

via Novus Opinion

(25)

25

Hållbar dagvattenhantering

- ett sätt att möta klimatutmaningen

”De  områden  som  väljas  för  bebyggelse  böra  först  och  främst  ligga  så  högt,     a;  marken  icke  kan  tänkas  komma  a;  översvämmas.    

Mot  denna  självklara  regel  felas  icke  så  sällan.”

(Alfred  Jerdén,  1927)  

(26)

Tre steg att greppa situationen:

1.  Utarbeta en dagvattenstrategi, väl förankrad och fastställd av kommunfullmäktige

2.  Tillämpa hållbar dagvattenhantering i samband med all stadsplanering

3.  Genomför sårbarhetsutredning för att identifiera utsatta områden och åtgärdsmöjligheter

(27)

Sverige- ett vatten av världsklass eller..?

”Var femte dricksvattenanläggning hade återkommande problem med kvaliteten på

dricksvattnet, ändå ledde det sällan till särskilda åtgärder från kontrollmyndigheterna”

(28)

Sverige- ett vatten av världsklass eller..?

Bara hälften av landets vattentäkter är skyddade genom ett fastställt vattenskyddsområde

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :