Lagringstidens inverkan på prover tagna med standardkolvprovtagare

(1)

" \

Lagringstidens inverkan på prover tagna med standardkolvprovtagare

Mattias Henriksson Peter Carlsten

November 1994

Statens geotekniska institut

Swedish Geotechnical Institute

(2)

S-581 93 Linköping, Sweden Tel. 013-11 51 00, Int. +46 13 11 51 00 Fax. 013-13 16 96, Int +46 13 13 16 96

ISSN 1100-6692

(3)

LAGRINGSTIDENS INVERKAN PÅ PROVER TAGNA MED

STANDARDKOLVPROVTAGARE

Datum: 1994-11-22 Objekt: 1-9101-427 Kontaktpersoner: Mattias Henrikson

Peter Carlsten

c:\dokument\word\lagr9411.doc

(4)

SGI

1994-11-21 1-9101-427 2 (13)

Innehållsförteckning

Text

SAMMANFATTNING 1 INLEDNING

2 PROJEKTBESKRIVNING

3 JORDPARAMETRAR SOM PÅVERKAS AV LÅNGVARIG LAGRING

3.1 Exempel på prover tagna med kolvprovtagare 3. 2 Lagrings tidens inverkan på ostörda prover 3. 3 Lagrings tidens inverkan på porvattnets kemiska

sammansättninng

4 ORSAKER TILL ATT LAGRINGSTIDEN PÅVERKAR JORD PARAMETRAR.

5 RESULTAT FRÅN UNDERSÖKNIGAR UTFÖRDA PÅ SGI.

5. 1 Redovisning av rutinundersökningar.

5.2 Redovisning av CRS-försök.

6 FUNDERINGAR KRING PROBLEMET MED

LÅNGTIDSLAGRADE PROVER.

7 RIKTLINJER FÖR FORTSATTA FÖRSÖK.

8

REFERENSER

Bilagor:

Sammanställning av utförda CRS-försök Kompressionskurvor

Sammanställning rutinundersökningar Rutinundersökningar

Sida

3 4

4

4 4 5 5

6

9 9 9

11

11 13

Bilaga nr 1:1

1 :2-17 2:0

2: 1-9B (12

st)

c:\dokument\word\lagr9411 .doc

(5)

SAMMANFATTNING

Projektet avser att bestämma lagringstidens inverkan på resultat från rutinundersökningar och CRS-försök, för prover tagna med standardkolvbor. Rapporten sammanfattar

resultaten och utgör underlag för eventuellt fortsatta försök.

Att prover som lagras påverkas över tiden beror bl.a. på att lagringsmiljön skiljer sig från insitumiljön främst med avseende på tryckförhållanden. Även störningar som provet utsatts för i ett tidigt skede, framförallt vid provtagningen, påverkar provet över tiden.

Prover som är utskurna i block direkt från sin insitumiljö och som därmed kan anses vara relativt ostörda visar sig vara mer beständiga vid lagring än prover tagna med kolv

provtagare. Om ett lerprov tages med en kolvprovtagare med stor diameter kan man skära bort den yttre störda zonen inför ett tryckförsök. Resultat från försök med sådana trimmade prover visar att de påverkas mindre vid lagring än prover tagna med

standardkolvprovtagare. En rekommendation vore att sträva efter att låta det utskurna provets yta vara så liten som möjligt i förhållande till storleken på den ursprungliga provkroppen.

Tyvärr lär det vara svårt att hitta enkla samband mellan lagringstid, jordmaterial och förvaringssätt. Såt.ex. uttrycker sig författarna Arman och Macmanis ganska drastiskt när de säger att : "Varje försök att numeriskt analysera försämringen av hållfastheten med tiden skulle leda till en återvändsgränd och resultatet skulle vara vilseledande, emedan varje typ av jord reagerar olika på lagringstiden. Det är av största vikt att vara medveten om att lagring under längre tid påverkar hållfastheten och långtidslagring bör därför undvikas. Att härleda en universell

korrektionsfaktor för långtidslagrade prover verkar inte vara möjligt, eftersom det är så många oberoende faktorer som påverkar förloppet."

Att med ett antal faktorer kunna kompensera för effekterna av långtidslagring och därmed olika jordmaterials påverkan med tiden lär inte vara möjligt. Det vore däremot möjligt att särskilja de jordmaterial som påverkas särskilt mycket vid lagring och dessutom att kunna kvantifiera storleken på parameterförändringarna över tiden, för att därmed få en uppfattning om hur länge man kan betrakta ett prov som representativt.

Intressant vore också att särskilja de orsaker som påverkar provet negativt över tiden och därefter finna metoder för att så långt möjligt minimera dessa.

(6)

SGI

1994-11-16 1-9101-427 4 (13)

LAGRINGSTIDENS INVERKAN PÅ PROVER TAGNA MED STANDARDKOLVPROVTAGARE VO-JORDLAB

1. INLEDNING

Föreliggande rapport är uppbyggd kring laboratorieförsök på prover lagrade över lång tid. Försöken är utförda från 1985 till 1992. Underlaget är litet och tillfälligheter har ofta styrt vilka objekt som har kommit med. Rapporten sammanfattar resultaten och utgör underlag för eventuellt fortsatta försök inom ramen för projekbeskrivningen nedan (avsnitt 2).

Inledningen av rapporten avhandlar litteratur inom ämnesområdet. Det finns tyvärr inte så många undersökningar gjorda på skandinaviska leror, utan huvuddelen av de present

erade undersökningarna behandlar kanadensiska leror.

2. PROJEKTBESKRIVNING Mål:

Projektet avser att bestämma inverkan av lagringstiden på resultat från rutinun

dersökningar och CRS-försök på prover tagna med standardkolvborr.

Metod:

Inventering av tidigare gjorda rutinundersökningar (I 980-1990) och CRS-försök på prover lagrade mer än 6 månader.

3 JORDPARAMETRAR SOM PÅVERKAS AV LÅNGVARIG LAGRING.

Här följer några utdrag ur forskningsrapporter som tar upp hur lerprover påverkas av lagringstiden.

3.1 Exempel på prover tagna med kolvprovtagare.

Bozozuk (1976) utförde triaxförsök på en marin lera i Gloucester i Kanada 7 år efter provtagningstillfället. Resultaten jämfördes med försök gjorda I år efter provtagningen.

Försöken visar att skrymdensiteten minskade och att vattenkvoten ökade något med lagringstiden. Vidare visar försöken att skjuvhållfastheten minskade med i genomsnitt

10 % och att deformationen vid brott blev mindre.

Ödometerförsök utfördes också för att studera vilken inverkan lagringstiden hade på uppmätt förkonsolideringstryck. I övre delen av profilen 1,8 - 5,5 m, där leran endast var något överkonsoliderad, var reduktionen av förkonsolideringstryck efter 6 år ringa. På större djup, där överkonsolideringen växte från 25 till 42 kPa, var reduktionen upp till 40%.

(7)

3.2 Lagringstidens inverkan på ostörda lerprover.

Undersökningar av kanadensiska Champlainleror har utförts, för att studera vilken inverkan lagringstiden har på uppmätta jord parametrar (La Rochelle m.fl., 1976). Trots att lerorna är sensitiva har de relativt hög hållfasthet, p.g.a. kemiska cementations

bindningar. Dessa gör att förkonsolideringstrycket är högre än vad som motsvaras av den största last som leran tidigare utsatts för. Man förväntade sig att i fall hållfasthetsvärdena försämrades skulle det vara ett tecken på att de kemiska bindningarna förändrats.

Block skars ut i leran för hand, direkt ifrån sin insitu-miljö. De prover som skulle testas trimmades därefter ut från sådana block. Metoden eliminerar många av de störningar som kolvborrprovtagning ger upphov till. Odränerade tryckförsök (isotropiskt konsoliderade prov) utfördes på leror från två olika lokaler 5 år efter provtagningen. Resultatet

jämfördes med försök utförda direkt efter provtagningen.

I. Volymförändringen vid konsolideringen hade ökat väsentligt. I något fall uppmättes mer än en fördubblad volymökning.

2. Den odränerade skjuvhållfastheten vid brott (0 1 - 0 3 )rhade minskat med mellan 10 och 21 %.

3. Deformationen vid brott hade ökat i ett fall och var oförändrad i ett annat.

4. För prover tagna vid en lokal hade portrycket, som byggdes upp av skjuvdeformationen, blivit lägre vid brottstadiet.

5. Storleken på förkonsolideringstrycket hade inte förändrats över tiden för någon av lerorna.

3.3 Lagringstidens inverkan på porvattnets kemiska sammansättning.

Kemiskt betingade förändringar i porvattnet sker med tiden i prover som lagras. De kan orsakas av bl.a. följande faktorer; oxidation av provet, kontaminering från borrvätskor och reaktioner mellan material vari provet är förvarat och med provet självt. Problem med kemiska förändringar kan bli större om det finns organiskt material i provet eller om syror eller alkalier finns i porvattnet.

Bjerrum (1954) har visat att förändringar av salthalten i norska marina leror påverkar sensitiviteten. Minskad salthalt (urlakning) ger ökad sensitivitet. I dessa leror (Moum m.fl., 1971) har man också kunnat konstatera att relativt små koncentrationsskillnader av vissa joner, kan förklara skillnaden

i

egenskaper hos jordar med i övrigt lika egenskaper.

Torrance (1976) redovisar studier på den kemiska förändringen av porvattnet i en lera som lagrats under lång tid. Förändring av porvattnets kemiska sammansättningen

indikerar att provet i övrigt också har genomgått en kemisk förändring. Koncentrationer av natrium, kalcium, magnesium och kalium mättes i porvattnet. Mätningarna gjordes direkt efter det att jordproverna plockats upp och mätningarna upprepades sedan tre månader därefter. Proverna lagrades på olika sätt. En del prov sveptes först i

aluminiumfolie eller plast för att sedan strykas med ett lager av vax. Ett annat prov placerades i en kvävebehållare och ett tredje prov fick ligga kvar i sin kolvprovhylsa.

Några prover lagrades i rumstemperatur, 20°C, och andra i 7°C.

(8)

SGI

1994-11-16 1-9101-427 6 (13)

I de flesta fall kunde man konstatera att koncentrationen av de mätta ämnena i porvattnet ökade, d.v.s. provernas kemi hade påverkats av lagringen. Med undantag för natrium så var koncentrationen av mätta ämnen högre än vid första mättillfället. Vad som speciellt lyftes fram i undersökningen var att den kemiska förändringen varierade mellan i övrigt helt lika prover. Det visade sig att det bästa lagringssättet, d.v.s. den lagringsmetod där den kemiska förändring var minst, var när man lät omsluta provet med plast som sedan vaxas in. Författaren rekommenderar en lagringstemperatur på 7 °C, därvid minskar man risken för alger och annan biologisk aktivitet i provet. Författaren antyder att det finns anledning att tro att lagring vid ännu lägre temperatur även skulle hämma de kemiska förändringarna.

4 ORSAKER TILL ATT LAGRINGSTIDEN PÅVERKAR JORDPARAMETRAR.

Att lagrade prover överhuvudtaget påverkas med tiden beror bl.a. på att lagringsmiljön skiljer sig från insitu-miljön främst med avseende på tryckförhållanden. De störningar som provet i ett tidigt skede utsatts för, framförallt vid provtagningen, påverkar också provet över tiden. Rowe ( 1 972) menar att man skall ta hänsyn till naturliga lerors inre struktur när man väljer metod för provtagning, somt.ex. hur stort provet bör vara och hur stora krav som bör ställas på provtagningsförfarandet. Med inre struktur menas här, storlek, form och orientering av fasta partiklar, inslag av organiskt material och hålrum.

Rowe visar att provtagningsmetoden, för leror med permeabla skikt, har en direkt inverkan på de resultat man får på laboratorium vid mätning av konsolideringsförlopp och odränerad skjuvhållfasthet .

Många forskare har konstaterat att prover tagna med kolvborr blir störda, p.g.a. hög friktion på insidan av hylsan. Man kan därför också förvänta sig att provet utsätts för liknande påfrestning när provet trycks ut ur hylsan. Bl.a. har Sone (1971) visat att kraften, som behövdes för att trycka ut ett prov av lerig silt, var flera gånger större än dess tryckhållfasthet. Andra förlopp som stör provet vid själva provtagningen är när jorden under provhylsan sammanpressas vid utstansningen samt det undertryck som man får när provet drages upp, och provet skiljs från leran nedanför provhylsan.

Prover som är utskurna i block direkt från sin insitu-miljö visar sig vara mer beständiga vid lagring än prover tagna med kolvprovtagare. Resultaten från några odränerade triaxförsök på en kanadensisk lera redovisas med last-deformationskurvor och portryckskurvor i figur 1 (Lefebvre, 1970). Försöken är utförda dels på prover tagna med kolvborr och dels på prover från utskurna block efter lagring i 5 månader. Efter 6 års lagring upprepades försöken, dock endast med "blockproverna". Efter de

förändringar som blockprovet genomgår med tiden påminner dess brottkurva om den brottkurva som erhölls vid första mättillfället för kolvprovet.

Bjerrum (1973) konstaterade att vatteninnehållet i en lera placerad i en provhylsa efter tre dygn var 3- 4 % större mitt i provet än i den störda yttre zonen. Dessutom

observerades en 15 % -ig minskning av den odränerade skjuvhållfastheten, trots att provet rekonsoliderats till det marktryck som rådde i fält. Han ansåg att minskningen berodde på den inre svällning, som uppstått inne i provhylsan under denna relativt korta tid.

Hvorslev (1965) ansåg att man så långt möjligt skulle avlägsna de störda delarna från de ostörda delarna av provet för att undvika migration av porvatten från den yttre störda

(9)

delen av provet till den relativt ostörda kärnan. Vattenmigration var också den hypotes som P. La Rochelle och

J.

Sarrailh⁵utgick ifrån efter att ha studerat hållfasthets

minskningen hos lösa kanadensiska leror.

En jämförelse mellan prover tagna med kolvborr och prover tagna från insitu-utskurna block med avseende på odränerad tryckhållfasthet redovisas i figur 2 (Arman

m.fl.,

1976). För prover tagna med kolvborr minskar inte uppmätt tryckhållfasthet de första 1 0 dagarna, men därefter kan man se en signifikant minskning med upp till 30 %.

"Blockprovema" uppvisar inte en sådan minskning, däremot sker en viss spridning av värdena efter 100 dygn. Diagrammet visar också att man får ett bättre resultat om man använder en stor kolvprovtagare. Inför ett tryckförsök kan man då skära bort en större del av den störda yttre zonen och en större andel av den inre mer ostörda kärnan blir kvar. Storleken på hållfastheten strax efter provtagningen, på ett prov taget med en stor kolvprovtagare, .blir bara något lägre än för det ostörda "blockprovet" (fig 2).

200

ST-LOUIS 180

160

140

0.. 0 120

..:.::

::>

<l

-0 100

0 C

b

_I 80 b-

60

40

(Oj-CT3) /iu 196~CIU ( block) ⁰ ^•

20 CIU(tube) o •

1974 CIU (block) ^A ^...

0

0 2 3 4 5 6

€,deformation,%

Fig 1 Lagringstid mot hållfasthet för tre prover (Lefebvre, 1970).

(10)

30

SGI

1994-11-16 1-9101-427 8 (13)

/ B l o c k · lrimmed lo 2.5 in. 11 t,. t,. ll.

::: 25.,

a. 6

. - - - A - • - - - 6 - · - - ·_ A_ _ - - - - t : , , . - < l . -

I 6. (J. 6. (J.

I _6.

z ^{( J . .}

(!) 0

w

~ 20

0::

:- -

e- -

.

-- • / 5 in. <I cores trimmed lo 2.5 in. <I

..J

<t

. : ---:_

(J.

X <t

0::

.

^"-

l- .---

o 15

/---.~

w _{2.8 in.}_;t cores trimmed to 2.5 in ;t

z

<t

0::

0 z

:::, 10

\

5 ~I ----'---~--L-!5~-L..J....J~---.J...__..L..___1__J__,_-.L..L....1Ll__ _ _i___.J...__..L_j

10 50 100

LOG TIME (DAYSl ⁵oo

Fig 2. Lagringstid mot odränerad hållfasthet för tre prover.(Arman m.fl, 1976).

En rekommendation vore att sträva efter att låta det utskurna provets yta vara så liten som möjligt i förhållande till storleken på den ursprungliga provkroppen.

Författarna Arman och Macmanis uttrycker sig ganska drastiskt när de säger att: "Varje försök att numeriskt analysera försämringen av hållfastheten med tiden skulle leda till

en återvändsgränd och resultatet skulle vara vilseledande, emedan varje typ av jord reagerar olika på lagringstiden. Det är av största vikt att vara medveten om att lagring under längre tid påverkar hållfastheten och långtidslagring bör därför undvikas. Att härleda en universell korrektionsjaktor för långtidslagrade prover verkar inte vara möjligt, eftersom det är så många oberoende faktorer som påverkar förloppet."

Uppgifter från forskare varierar om huruvida förkonsolideringstrycket minskar med lagringstiden, alltifrån att ingen minskning kan påvisas (La Rochelle m.fL 197 6) till att en reduktionen kan påvisas (Leonards m.fl.,1964 och Bozozuk, 1976 enl. ovan). Orsaken till spridningen i resultaten mellan olika undersökningar kan bero på att minskningen av förkonsolideringstrycket blir mindre om detta från början är lågt, som i fallet med de undersökta lerorna från Glouchester (Bozozuk, 1976, se sid 2)

Laboratoriexperiment med konstgjorda leror har utförts för att studera vilken

störningseffekt som provtagningen i sig och tryckminskningen (svällningen) ger upphov till (Ladd och Lamb 1963). Man simulerade insituförhållanden för några lerprover med avseende på de anisotropa tryck:förhållande som råder i jorden på en viss nivå. Ett prov av två avlastades under en period och fick epitetet "den perfekta kolvprovtagningen från fält", d.v.s. provet har avlastats men i övrigt saknas alla yttre störningar som man får i

(11)

samband med kolvborrprovtagning i fält. Därefter genomfördes laboratorietester på den odränerad tryckhållfastheten både för "insitu" provet (d.v.s. ett prov som inte avlastats) och det "perfekta kolvprovet". Det perfekta kolvprovet visade sig ha något lägre hållfasthetsvärden, från ca 2 % lägre värden för lågsensitiva leror ner till 18% lägre för högsensitiva leror.

5. RESULTAT FRÅN UNDERSÖKNINGAR UTFÖRDA PÅ SGI.

5.1 Redovisning av rutinundersökningar

I bilaga 2: 1 till 2: 12 redovisas resultaten från alla utförda rutinundersökningar ingående i detta projekt. Sammanställningen i bilaga 2:0 redovisar var proverna har tagits och hur lång tid som förflutit mellan mättillfällena.

Storleken på förändringen mellan mättillfällena varierar mellan undersökningarna, men att vid en tolkning av undersökningsmaterialet även studera beloppet på förändringarna är svårt, speciellt när underlaget är så litet. Man :far koncentrera sig på de mest

signifikanta awikelserna och därför, för att underlätta tolkningen av de redovisade resultaten, så har en ökning av uppmätta värden vid andra undersökningstillfället

markerats med plustecken ( +) och en minskning av uppmätta värden har markerats med minustecken(-).

Resultaten från undersökning nr 1 och 2 har jämförts med varandra på de nivåer där jordmaterialet består av varvig siltig lera (se tabell 2 nedan). Man kan då konstatera att vattenkvoten (i varje fall på djup större än 7 m), finlekstalet och skjuvhållfastheten bestämd med konförsök ökar. Sensitiviteten däremot minskar för prov nr 1 och ökar något för prov nr 2. Om man nu lägger till ytterligare en labundersökning, nr 4, som också består av varvig lera med siltskikt, blir bilden inte lika entydig. Vattenkvoten ökar högre upp och minskar längre ner i profilen, finlekstalet och sensitiviteten minskar och skjuvhållfastheten ökar. Inte minst finlekstalet skiljer sig mellan de två första

undersökningarna (ökar) och den sista (minskar).

Konförsöket är främst lämpat för rena leror. Siltinnehållet gör att det blir en större naturlig spridning på resultaten. Att vattenkvoten påverkas i den siltiga leran torde bero på vattenmigration i provet. I lera utan siltinnehåll påverkas inte vattenkvoten av att provet lagras (se nedan).

På samma sätt har rutinundersökningar på lerproverna nr 3, SA och SB i bilaga 2 jämförts med varandra. Densitet och vattenkvot varierar ej så mycket mellan de två mättillfällena. Finlekstalet ökar för två av undersökningarna och är oförändrat vid en undersökning (SA). Sensitiviteten minskar i alla tre fallen och skjuvhållfastheten ökar i två fall och är oförändrad i ett fall ( SA ). Från de redovisade laboratorieresultaten kan man också utläsa att den omrörda skjuvhållfastheten minskade vid lagring.

(12)

SGI

1994-11-16 1-9101-427 10 (13)

Prov Densitet Vattenkvot Finlekstal Sensitivitet

(enligt bil 2) '"[ fu kon ored.

1 oförändrad ökar ökar minskar ökar

2 oförändrad ökar ökar ökar ökar

4 oförändrad ökar/minskar minskar minskar ökar

3 oförändrad oförändrad ökar minskar ökar

SA

oförändrad oförändrad oförändrad minskar oförändrad

5B oförändrad oförändrad ökar minskar ökar

Tabell 2. Jämförelse medförsök där man studerat förändringen av resultaten från rutinundersökningar orsakade av långtidslagring. Materialet i proverna 1, 2 och 4 består av varvig lerig silt och proverna 3, SA och 5B består av lera. {c<ie bilaga 2)

Dessa prov uppvisar en något mer enhetlig förändring jämfört med lerorna med siltskikt.

I de kanadensiska undersökningarna påvisas en minskning av skjuvhållfastheten med tiden till skillnad mot vad denna undersökning indikerar. Orsaken till de olika resultaten går kanske att finna i skillnader i egenskaper mellan den svenska och den kanadensiska leran. Man kan inte utesluta att skillnaden i resultaten också kan bero på att

provtagningstekniken och undersökningsmetodiken skiljer sig åt mellan länderna.

5.2 Redovisning av CRS-försök.

I bilaga 1: I finns en sammanställning på de totalt 32 CRS-försök som utförts. I bilaga 1 :2 - 1: 17 redovisas kompressionskurvorna var för sig. Första laboratorieförsöken utfördes i september 1985 och de senare försöken utfördes

i

Mars 1987, d.v.s. 18 månader förflöt mellan försökstillfällena. Rolf Larsson (m. fl.1989) visade i en rapport att resultatet på CRS-försöken varierade p.g.a. laboratoriehanteringen. I rapporten redovisas variations

koefficienter på mellan 10 och 19 % för förkonsolideringstrycket. Den lägre koeffecient

en gäller för prover tagna på 3 m djup och det högre värdet för prover tagna på 8 m djup. Variationskoefficienten är ännu större för de andra CRS parametrarna. Den stora spridningen på parametrarna crc, ML och cr'^Lkan bl.a. hänföras till utvärderings

metodiken.

I tabellen nedan redovisas den procentuella förändringen av förkonsolideringstrycket mellan de olika mättillfällena och man kan konstatera att variationen är stor och oregelbunden. Även den "naturliga" variationen är stor, enligt ovan redovisade

undersökning, och det är därmed svårt att från detta begränsade underlag särskilja den naturliga variationen från den orsakad av långtidslagringen. I tabellen har jag dock valt ut några mätningar, markerade med fetstil, som här betraktas som något av medianvärde för respektive nivå under markytan. Man kan se en tendens att förkonsolideringstrycket minskar med lagringstiden, men denna trend är långt ifrån entydig. Flera mätningar visar istället en kraftig ökning av förkonsolideringstrycket. För att kunna få en tydligare bild om hur förkonsolideringstrycket påverkas av lagringstiden krävs ett mycket stort underlag så att inverkan av den naturliga variationen på CRS-försöken elimineras.

Dessutom påverkas CRS-resultaten även av kvaliteten på själva provtagningen.

(13)

På några av de uppritade CRS-kurvorna kan man se att kurvan är mer utflackad vid det senare mättillfället och att kurvans knä är mindre accentuerad. Ett prov som störts vid provtagningen brukar också uppvisa en flack kurva med ett dåligt markerat knä.

Prov Djup _(Je ,1(JC Prov Djup _(Je _.1CTC

( enligt bil 1) [m] [kPa] [m] [kPa]

l/748V6 5 84 (57) -32 % 2/018VM 9 87(114) +31 %

2/018VM 5 67(52) +7,5 % l/700Vl6 10 109(107) -2 %

2/ll0V6 6 91(81) -11 % 2/110V6 10 122(98) -24 %

l/700Vl6 7 78(63) -19 % l/748V6 12 110(103) -6 %

1/748V6 7 71(65) -8,5 % 2/018VM 12 130(94) -31 %

2/018VM 7 71 (85) +19% 2/110V6 12 142(117) -25 %

2//110V6 8 103(103) _{±0 %} l/700Vl4 14 123(85) -31 %

l/748V6 9 87(65) -25 %

Tabell 3. Sammanställning resultat av CRS-försök i Alafors (bilaga I).

6 FUNDERINGAR KRING PROBLEMET MED LÅNGTIDSLAGRADE PROVER.

Tyvärr lär det vara mycket svårt att hitta enkla samband mellan lagringstid, jordmaterial och förvaringssätt. En orsak till svårigheterna kan vara att störningen vid provtagningen påverkar provet så att det blir mer instabilt vid lagring. En hypotes vore att ett mycket stört prov påverkas mer av långtidslagring än ett mindre stört prov och vidare skulle en liten förändring av jordparametrarna över tiden indikera att den första provtagningen gav ett bra värde.

Att med ett antal faktorer kunna kompensera för effekterna av långtidslagring och därmed olika jordmaterials påverkan med tiden lär inte vara möjligt. Det vore däremot möjligt att särskilja de jordmaterial som påverkas särskilt mycket vid lagring och dessutom att kunna kvantifiera storleken på parameterförändringarna över tiden, för att därmed få en uppfattning om hur länge man kan betrakta ett prov som representativt.

Intressant vore också att särskilja de orsaker som påverkar provet negativt över tiden och därefter finna metoder för att så långt möjligt minimera dessa.

Förmodligen skulle t.ex. lagring under insitu liknande tryckförhållanden hindra en långtgående omvandlingsprocess av provet, som annars hade varit fallet.

7. RIKTLINJER FÖR FORTSATTA FÖRSÖK.

Om man skall gå vidare och studera lagringstidens effekter så är det väsentligt att börja med att ta fram ett grundmaterial av ensartade prover som uppvisar likartade

parameterförändringar vid lagring. Först när man har detta grundmaterial är det möjligt att gå vidare med att studera andra jordar och andra lagringsmetoder.

Ett första steg vore att samla provmaterialet från förslagsvis 3-5 st homogena likartade leror med avseende på bl.a. sensitivitet och vattenkvot, men med en viss geografisk

(14)

SGI

1994-11-16 1-9101-427 12 (13)

spridning. Om resultaten av undersökningarna ger en entydig bild av hur de olika jordparametrarna påverkas av lagring under lång tid så kan man utöka undersökningen till att omfatta andra lertyper och andra sätt att förvara proverna. Får man däremot redan i inledningsskedet stor spridning på mätresultaten får man ta ställning till orsaken. Är det en spridning orsakad av provtagningsutrustningen eller inverkar jordmaterialet på

spridningen hos resultaten. Man får försöka att ytterligare minska på olikheterna mellan proverna, för att till slut om möjligt erhålla ett entydigt grundmaterial. I värsta fall konstaterar man i detta tidiga skede att skillnaderna på resultaten kan hänföras till en naturliga spridning som man bara marginellt kan påverka. Det innebär att man måste öka antalet prover högst väsentligt för att få ett statistiskt grepp om lagringstidens inverkan och dessutom är det inte säkert att det i så fall är lika intressant att gå vidare.

En mer "defensiv" metod för att undersöka lerors påverkan med tiden vore om försöken lades upp för att ge svar på efter hur lång tid ett prov inte är representativt. Man utför då flera undersökningar över tiden på en lera och på prover tagna från samma nivå. Tag t.ex. prover från 3 borrhål, på tre nivåer, från samma formation. Utför de första

laborieförsöken så snart som möjligt efter provtagningen och utför därefter försöken med logaritmiska tidsintervall. Eventuellt kan man i detta tidiga skede lägga till fler prover, var och ett med en medvetet inlagd störning av provet som simulerar en yttre påverkan av provet som kan sättas i samband med provtagningen eller med transporten till labbet.

Försöken kommer då också att ge svar på om en tidig störning av provet också påverkar förändringen av jordparametrarna över tiden.

Ur forskningssyfte kan det vara intressant att förvara prover under tryck en längre tid för att sedan kunna jämföra med prover lagrade på vanligt sätt eller ett enklare försök vore att jämföra lagring av prover i provhylsa respektive lagring utan provhylsa.

Friktionen på insidan av provtagningshylsan kan reduceras, om man väljer ett material med låg friktionskoefficient såsom teflon. Det finns också en speciell svensk provtagare, den s.k. foliekärnborren (Jacobson 1954), som reducerar den inre friktionen med

folieband som förhindrar att provet får direkt kontakt med hylsväggen.

(15)

Referenser :

Bjerrum, L., 1954, Geotechnique, Vol. 4, pp. 49-69.

Bjerrum, L., 1973, Problems of Soil Mechanics and Construction on Sofi C!ays, 8th International Conference on Soil Mechanics and Foundation Engineering, Moscow, vol 3, 1973, pp. 111-159.

Bozozuk, Michael, 1971, in Sampling of Soil and Rock, ASTM STP 483, American Society for Testing and Materials, pp. I 21- I 3 I.

Bozozuk, Michael, 1976, Temperature-Controlled Humid Storage Room. Soil Specimen for Laborat01y Testing, ASTM STP 599, Arnerican Society for Testing and Materials,

pp. 113-125

Hvoroslev, M. J., 1965, Subsurface Exploration and Sampling of Soils for Civil Engineering Purposes, reprint, Engineering Foundation.

Jacobson, B., 1954, Influence of Sampler Type and Testing method on Shear strength of Clay Samples, SGI proceedings , No 8,

Ladd, C. C. and Lambe, T. W., I 963, The Strength of Undisturbed Clay, Determined from Undrained Tests, ASTM STP 361.

Larsson, R., Sällfors, G., Magnusson, 0., 1989, Statens råd för byggnadsforskning, Stockholm ISBN 91-540-5025-1, R44: 1989.

Lefebvre, G. 1970, Contribution

a

l'etude de la stabilite des pentes dans les argiles cimentees, Laval, Ph. D.thesis, Universite Quebec, Canada.

Leonards, G. A. och Altschaeffi, A. G., 1964, Journal of Soil Mechanics and Foundations Division, Vol. 5, Sept. 1964, pp 133-155.

Moum, J., Löken, T. and Torrance, J. K., 1971, Geotechnique, Vol. 21, pp. 329-340 La Rochelle, P., Sarrailh, J., Roy, M., and Tavenas, F. A., 1976. Effect of Storage and Reconsolidation on the properties of Champlain Clays. Soil Specimen for Laborat01y Testing ASTM STP 599, Arnerican Society for testing and Materials, pp. 126-146.

Rowe, P.W. 1972 The Relevance of Soil Fabric to Site Investegation Practice.Geotechnique 22 No2.

Sone, S., 1971, in Proceedings, Fourth Asian Conference, International Society for Soil Mechanics, BAnkok, July 1971

Torrance, J. K., 1976, Pore Water Extraction and the Effect of Sample Storage on the Pore

Water Chemistry ofLeda Clay. Soil Specimenfor Laboratory Testing, ASTM STP 599, Arnerican Society for Testing and Materials, pp. 147-157.

c:\dokument\word\lagr9411 .doc

(16)

Bilaga 1 :1

Prov

Mättillfälle

Djup

(Je ML ^CJ,L M'

a k...,

[m] [kPa] [kPa] [kPa] [kPa] [m/s]

1/700V16 850916 7 78 622 123 11, 70,2 lE-9

- I 1-

870313

7

63 504 109 13 67,5 8E-10

1/700V16 850916 10 109 749 152 11,5 86,9 lE-9

- I 1-

870313 10 107 790 158 11,5 89,3 7E-10

1/700V14 850916 14 123 1190 177 13,0 85,5 5E-10

- I 1-

870313 14 85 1114 149 12,1 56,9 7E-10

1/748V6 850916 5 84 725 135 12,4 76,5 3E-10

- I 1-

870313 5 57 850 135 11,5 61,1 4E-10

1/748V6 850918 7 71 380 103 14, 1 76,0 7E-10

- I 1-

870313

7

65 540 117 11,8 71,2 7E-10

1/748V6 850918 9 87 403 120 12,7 88,2 5E-10

- I 1-

870313 9 65 470 109 11.9 69.5 2E-9

1/748V6 850918 12 110 548 145 12,2 100 6E-10

- I 1-

870316 12 103 650 150 13,4 101,5 lE-9

2/018VM 850923 5 67 386 95 12,3 63,5 4E-10

- I 1-

870316 5 72 550 119 12,3 74,3 5E-10

2/018VM 850923 7 71 391 98 12,4 66, 1 7E-10

- I 1-

870316 7 85 500 121 11,9 79

7E-10

2/018VM 850923 9 87 423 115 12,3 80, 1 6E-10

- I 1-

870316 9 114 486 145 13,1 107,9 5E-10

2/018VM 850923 12 130 2710 149¹⁾ 14,41) 130,2 4E-10

- I I-

870316 12 94 429 131 12,4 96,4 lE-9

2/110V6 851024 6 91 300 112 14,5 91,3 7E-10

- I 1-

870320

6

81 340 108 14,2 84,1 2E-9

2/110V6 851024 8 103 328 124 12,5 97,7 6E-10

- I 1-

870319 8 103 343 127 12,4 99,3 6E-10

2/110V6 851024 10 122 250 143 15,2 126,5 lE-9

-11-

870319 10 98 270 118 12.8 96,9 lE-9

2/110V6 851024 12 142 309 162 13,5 139 6E-10

-11-

870319 12 117 367 141 12,8 112,3 7E-10

850916

870313

Tabell bilaga I. Sammanställning av CRS försök i Alafors.

(17)

: ---·- ... 1 f)() -·· ^{1 .-} ^.... ^·I ^... ^.- ^. ^l ' \

~ \ '

\ \

\ ^\

'\

\

10- t

\\

I\

\

I

2 0 -

.It- k'.IJRVr:\N k-b~R. l:\~O '. O

L...

^~^~Lll, ^\C\N^l-\^~^lo^tJ^t^NI.,. ^l\'-1

O\::'..~<cv-'\A 'T\.O N

6-N

()v\2R. ~\&MJp&.L...,fJ

~ ⁰

/o

I

~$D9.lb

' '

! i

I

i

I

~/c

63 1 S' I

I

ML 540

~d-d.

_t

G'L

109 1~3

M'

13·0

\ \. 8'

I

(),__

<o

-i_{I •}_t)-

10.

J_

kv

'i5>(\D-\Q

\ _{x'. \ ()}-q_. - - - - -

(18)

30

Alf\

t=DR.S ¹

;-+oo

Vl6 10 M

_ _ ___.i+(?O;:;___ _-=--iZ?:-=cD_ _~ - + - - - •---·---,

---<---;----~

\ ,,

\

0....

6'c _KL 6'L

^Ml

_k.

.V

1-

^><

^\O-lO

1 öl- -=7--9

0

Is

'ö

\\. s- ^29,3

t0,q ^I ^x_\()-

⁹

1oq l- Li q

^{\ S-J_}

\ \. s-

(19)

10()

'\.

,,

~ \

,,

,\_

\

\ \

\\

',,

'\

_\\

IO

30

~ 0 ' - - - -

U

¹^C

ML ^<SIL M' °'-- kv

85"

^{\ \ l}

½ l lt 9 \'2, \ 5b,9 ^1-x.\-lO

1~3

^{l \90}

17-1- ^{\ 3,o}

^<i{

S.s-

^b

^X\

C)'""l"D

(20)

ALA

FORS I /~"1'6' \J

b

5 M

100 S-00

'in-0313 - · - - -

~S-oql<::,- - - - I

,0-f I

I

3

G'c ML

^(S'L

^M'

^CA..

^k.v

~

x.l

^o-10

5"1- isu ^1'3S-- I\. s- ⁶ ^LI

Id.,½ ^7-(o.

^5'"

'3

x: l()-1 o

~

'1 ^7-J. s- /'35

(21)

I I

\ \

l

\\

_I _I

\ \

I \

\ \

I \

\ \

'

^\ ^\.

""

\ ' \

' '

"'

'' _' _'

""'

'

....

"

_' _'

'

^...

,"'

_'

' ,

^'"---..._

.... ...

...

"

^~^...

-.:::---...

4 0 ' - - - _ J

etc _ML

^((''L

n'

^C\.

kv

\ \, 8 1-I, ;J__

0JCI

D--1. b

6 s- ^S-l-tO

^\\+

f.><.10_\o

l- / ::,SD

\03 ^{/~, r} -"f-f,. C>

(22)

--- -- --

I: 1-

AL At=OR.S ^Cf M

100 S-00

'\, _,,

'\, -

\ ',

\ '\

.\ \

I I I

\ \

I I

\\

10 •

\'i

^I

\ \

\\

_\

\

\\

\ \

\\ '

^\

\\

zo-

30

40'---1

6rc _ML G'L M' _°'- 'Kv

b 5'

'17-D

{09 ^{I l,}^'1 f>

9,S-

^~x.\0-~

'.)x_\()-\0

27- Li 03

¹^{d--- ()}

I d--.

1-

8 <t,

~

(23)

lC:0

11031 ~ - - --- - ----

\

^I

\I

10

\

to

1 I

I

!

i

30

--- -----·---·---

er, _C

\

ML ^(f'L ^M' ^°'-- ^Kv

I

GS-C) ^{1 :50} l :~vLi I'""''

^u1,-,

.. -

^__^,

1

^x

^l o-q

103

---·

110 I

_i

_5~~3

₁

_{Lr :::,} _1d.

_{ds_} ₁

_{OD, '.)}

(;, )<

io-

,o

I

(24)

ALAFORS 2./018 VM 5 M

100

''-\

'

^':\

^\~

\ \ ^{'i 1-03 \}^{b -} ^{- - - - -}

~\

I I

\ \

I I

1

\ \

I \

\

_I

\

\ \

2

\ \

"

\ \

""

\

_\.

_', "

_~

" ' _' "

' ' ' _' ""·

^'

' ' ""--

'-

' '

"'

' _'

'

:s '

' .._ ^--.....

--- ---

...

---

<r'c ML Cf IL _M'

^(Å_

_K.v

S-x:10-to

7-g__ s-s-o

¹¹⁹

1a 0 +Lt3

t>-:,.- _:356 qs-

1,;z.3

<D3. s-

^-Lj^{K \}^o-LD

(25)

---

--- --

ALA\=ORS

100

~

"'

','\.

\

'

\\

_\ _I

<g 1-031 (:,

\

_I

\

\ I 'i?509 23

\ _I

\

I \

\ \

I I

10

\

_I

\

I l

'.

\

\ \

\

\ \

\

\ \

\

20 \ \

\

'\

\

' '

^\.'

""'

' ' _'

' ' '

_'_....

' '

... --- '-..-..

.... ---..

'-..-..

...

...__

..__ ..._

..._ ..._

...

--- ..._

---^...

-

~ o ~ - - - - _•

0

¹

c _ML G'L

^M' ^0-....

Kv

85"" s-oo 1'2.

I

ILC\ 7-Cf,o ^?xlo-

¹⁰

1" 1

"39l C,

5

1a,4

66.t

^f-x_^\O-tO

(26)

- - - -

ALAi==ORS 2/01<3 VM

q

M

100 S-00

\

I I

\

I _\

I

\ _\

\

20

\

\.

"'

^\.

\

\.

\

^' _' "' ^' _"-

' '

'

....

"---

'

' ' _'

_...

'

-...

' ' '

' _' '

'

_'_...

' --

_' ^--...._

---

' ^{' -}

' - ' -

---

- --

^.._

4 0 ' - - - : : : - - - _ I

"

Q"'c ML

^(f'L

^M'

^0....

k.v

S-x:10--tO

\ I it 480 1~ s- ^13,

^I ^'\07,9

bK 10-

¹⁰

<g+ Lid-.

"3

\ \ s-

^{\ J_.,}³

^{80, /}

(27)

ALAFOR5 '2/0\<l vM 12M

100

10

20

~ 0 ' - - - _ J

(j'c_

1-'\L

^(S^'L ^t-1^f

°'--- kv

q4 Lid-, q

1'31 ^ld,½ C!

b· er

^{1 x:10}

-ci

'\ '::>O d-1""\ l l-t

9

I L.1,11 1~0,J.-,

Ltx.lD-LO

I... J

y

(28)

J-./

^{llO V'o}

10()

s-oo

,,

:\

10

20

30

4 0 ' - - - _ _ J

(J 'c.. ML

(f'L

M'

^CÄ..

Kv

J,x_\Q~q

81 _~½O

^{\ 0)5'}

\ '-i, J__

<( '---\ ' t

91 100

^{\ l}'J___ l ~. ~

q l .~ 1- X..\

C)'-l,0

(29)

(5'

c__

ML ^(/L

^M^I

°'-- k.v

6x...\t>-\C)

103

-:3

^½³

\ d--. i-

\Ö--,'---l

99.~

10~ ^-:1)^~

y \d-- '-1 \J-' s-

^9').:.) ~>c.\D~\o

(30)

3

ALA~oRS

10

H

'100

soo

'--..,

'~,-' ,,

\'',,

\ \

' I

\ \

I I

\ :

\

ro

\ ',

I

I I

\ \

I

\ ~

I I

\ 'i

\ I

\ \

\\ \\ ^',,

^\

Ml

^o.._

cr'c ML Cf'L k.v

qi _0.1-0 _I

_l

8"' '-d-•

~

q t:>•Cf I x..\.D-C\

\ J-:}_

d--- S'O _I½~

l

S.

J_

ld--.b,s- I~\ o-C\

(31)

S-00

3

40-)

'

- - - '

cr'c ^ML <J'L ^Mi

^v\...

^kv

I Il-

_'"16t- \½I

ld--,~

\ l J__,3

l-x..\O-l

^D

\ ~Slb'J...'--i ^\^~^'J___

'2:>09 l 62 \~ .s- ^{\ ~9..}

⁰ ^~x:...\.t> --to

\

^.

(32)

l: ^r 7

100

.

Î I Î I Î I I

1.ö -

30

~ o ~ - - - -

a-c ,

/

HL

0-L

l1' ct tv

4'?)0

i~q

l-; x

I

D _q

8+02.os 06 :fB

_I

4~)

I

\x./C)-9

380 \l+:5 47~o

~SI 'l...l~

2:>b 7-1-

/ I

(33)

lab- ant.dgr.

undersök

I Hammarsundsbroarna N Motala ^VLe si 900903 414 II Gärstadsdeponien N Linköping Le/ vLe si 900201 254 III Gunnestorp-V Derome NO Varberg gyLeskvx / 851008 455

Le

IV Gnista -Bärby Skaraborgs Län NV Le/ 910821 426 Götlunda v Le (si)

Va) E6 Munkedal NV Uddevalla Le (si) sk / 8606 c:a 120 Le

Vb, E6 Munkedal NV Uddevalla Le 8606 c:a 120

Ve) E6 Munkedal NV Uddevalla si Le (sa) / 8606 c:a 120 si Le

VI Bro Skeppsbrobäcken Uppland Le vx 851022 478

väg 941

VII E4 Norrala-Svalarna V Hudiksvall leGv vx 851026 474 VIII Tenvägen i Grästorp Västergötland Le vx 850125 753

S Vänern

IXa) E4 vid Hobron Skaraborgs län vLe 850902 554

IXb E4 vid Hobron Skaraborgs län vLe 850902 559

Tabell I Sammanställning av rutinundersökningar som utförts.

(34)

---

- - -

'Z_ ^{C - - ~} &

.),)

~l

dj <!) _C) ⁰_C<)

d C'6

)"

b1

D r:,-:l

8

~ :,

Cf j

::,

I-'^'-T-

;;

^:2_<::} ^/

_l:=-=- -}-+---=--==-=-=-=---·---·-·---r i ---+--====-======---

iJ ~^,-

:;:, ^C:..)

;2 ⁰ i

~

^U)'i

!

(j~ cJ

&

(iJ ^I

'J ~-

rv

_l)

t5 _~

_\<)⁰

,, ' .:J. '5

f-~-1

~

^~

~ '.]

~

^'Ji

·-;:i

Q,

i

^~ ⁰

J;

'3 J.

3.

0

ct

cl I i

-8

-:2 _1--

i

,J ⁱ

ln ^D

.j

cl _i

:.2 f

i

c!

-

_{

:, J i

~

]

^! (')

0

(). i

;

0 _ _ .._ _

+----

(cl -

0

: i

^"'

>:'

-.:i~-

: 0.

(J <)

1.. ~'--____

ⁱ^{_ _}

^j

-1^·I^{) '}

~-

f

~- .'E -~:;

.,

_.C·

11 ill

-...l>.

~ ty

'J _t-·

:i :,/

1 ⁰

~{

'.2 . d "> ^>-< ^r-:: . -'I^L,).

i

^l:i'⁰ _-.::ll _-.::)j^~

^:ii

~:' ·-;:~: 3

~

Cl. (0 ^<J

L

(J) ^__,

I.\) 11'.t- -:l ^> >

~~~\ b .:z

(35)

\

... \::: <:,

""

^~_~^"i ^'I"

_[5~

^I ^±:, ^X

i

" ^''

^-~ ~

^~

"

^X -~ --X...- ^{- ~}

^I

'

_J

"' I

\j

' '

"

\,::

"

^~

~i

_{- ,}

~ <::.

.-. ^;

~

''<

:b

'

~'¾. ~

'

~

\j

~

~ ^~

"

V)

_"'

_~

/ /!

:,

j

"-~

-0

_'-

^-::

' ~

~

'--

~"

' ^<::.

~ ::i

<

~ ~

~,

"'- ~ <:,

\X) ~ ^{I ~} <'.)

~

^~ ^-, \^~^". ^~~^~ ^---

<;::::i ~

l.."'\ _I ~

""

-

~"' ^~

^~

^)7\\

"',; ~ '

'Ä

~

^~ X ^~

"'.. ~~ x:.•- ----~,

~~

1 '-~"'-

~ ^~ .-1:-~ ^;::

^~ 1

~

I ^.,

^I^1/ ^{" k ~}^!.,;

--- -------···-·

'\) ~ "- _·----~----....

~

~ ^<$:

t ^--- ^t

) ) ~

^~ ^~ ^~

~ ~ ^~ "¼

~

t

_~ ~

-1... \ _~

"::.

~ _~

~ _~ ~

'i__,

"'-1. _"{

~ ^~

::,.)_

'

<>,

.:,.i_ ~ '-.:

~ j

^~^'--:

^"'

^~ ^~^\ ^\._ ,. ✓ .-:::-, ^>( ~~

I I , ~

r:

^~- ~ - - , :

' ~

:\.J .::-- ---.::

---····---·-···---·---·------·-·

I (i:: _Il) ~ ^'vSI ^~I

t:_) <lJ

~ '( '<I .i "- ^0..,

"-< "< ^"-( ^--.._, ~ ~ ~

-~ ~

> ^:::,,_ ^:,,,

~

,

""

_~ _~

~,

'-'

_?1 ^~

'--'

^~1 "l

~ QJ '<) ~ 'l.J 'l.l

<j ~ '>j ---.J. ~ ~ "'i ~

~

~ ⁰ '-<

"'<

^~^::,_ ^-:,. ^:::,.. ^::,._ ^:,,.

.

^~~⁽⁾ ^{~ )}

^sSl

~

l

^'-

\ /

(36)

l

...__

~ ~ ^~_-~

(:,-._

"'

^'i

"

'--'0

"-

"

~

~---+---·-·--·--·----.~ ....___ --- ..

'

,' "'

^-:,.._^~ ^><

''-

~

^I

'~

', ~ I

\_ ~

½'-ll '

~ I

I

-~

"'

^{~ X}

"- ~

,,

_'<.;

_,,

<;:,

•. \:,

""'

_"0

\>

·"'

_~' _~ ^K

\~· ' ~ '-

¼

'--~ '- -:::::. ~I I

:--_{'._·"}

~~ \,~,

_~^~

x - - X . 1:

' ^~ ^:L

~,

X / /

=A ---•-···

~ ~

_________

~~-···~---· ^.,____________________ _

"< ~ ~

^("-,()

"- r ... _{..._}

C'()

$') ^x

;-..

""

^~

\y·, ,J

"'

~

"

",)

_-~

i...,

'"

~

~1 _~

_~

_~- _{'fll1/\ \} _{\ I}

f'<\ '-_·\, . _~

"hi

\'-',

I ·';:, ;..",

""

_~ I I

~,

^'-=

'"; ~ ~

~

~ •=·x \ ^\ !'I

~ ·\

~

_~ ^{\ !}^I _;t,

'-. {'- ^\ ^I

~ "{

~-

^'..._I ^\

-~

^'Cl^,.,,_

<:'<)

'°

_~ ^~_~ ^~

i-\..

~

_/^I _\ .j ^.\

',- ^~_~

~

f _\

~ '-;.:, ^c:::i

~ -

"-=

t

_'-'_" ~ ^t,_~ -~

~ ~:

^I

,1\ j\

\. "'- i \

""

_~

'

<:) I \ \

~ '-() 'i;; _~ (:::;

'~-::^~-^,-^~'-

"-./. ---J.. ^~

~

',,..__X-.. --X

'•..---·__,.

.,.

l

^~ ^~

^I _~

^'--..;^~

^...

~

'1-.l ~ - - . ) ( I

-x- ·-. ^I ^/{

~ _'-,

_" _"

^"'- ^'

-~,,-·

...

=s: ~ '

~

^<--l

~ '

Lagringstidens inverkan på prover tagna med standardkolvprovtagare

" \