Granskning av omsorg om psykiskt funktionshindrade
Finspångs kommun
Genomförd på uppdrag av revisorerna 1 oktober 2007
Innehållsförteckning
1 Sammanfattning...2
2 Inledning ...3
2.1 Bakgrund...3
2.2 Syfte och avgränsningar...3
2.3 Tillvägagångssätt och definitioner...4
3 Målgruppen ...5
3.1 Psykiskt funktionshindrade...5
4 Organisation och verksamhet ...6
4.1 Organisation...6
4.2 Verksamhet ...6
4.3 Kommentar ...7
5 Handläggning ...9
5.1 Rutiner och uppföljning ...9
5.2 Kommentarer ...9
6 Genomförande...11
6.1 Beslutsprocess...11
6.2 Tillvaratagandet av brukarnas intressen ...11
6.3 Kommentar ...12
7 Samverkan...13
7.1 Bakgrund...13
7.2 Samverkan inom kommunen (IFO) ...13
7.3 Samverkan mellan Finspångs kommun och landstinget i Östergötland ....13
7.4 Brukarna och landstinget i Östergötland ...14
7.5 Kommentar ...14
Finspångs kommun – Granskning av omsorgen av psykiskt funktionshindrade, oktober 2007 2 1 Sammanfattning
Generellt sett tycks omsorgen kring psykiskt funktionshindrade fungera relativt väl i kommunen, de väsentligaste verksamheterna finns och för de brister som påpekats av bl.a. länsstyrelsen har åtgärder vidtagits.
Den omorganisering som skett inom IFO tycks ha påverkat omsorgen av psykiskt funk- tionshindrade till viss del. Den verkar ha medfört en viss osäkerhet kring ansvarsför- delning inom verksamheten och också till en oro för att gruppen psykiskt funktions- hindrade på chefsnivå inte får det utrymme och uppmärksamhet som gruppen kräver.
För att kunna ge en ändamålsenlig omsorg om psykiskt funktionshindrade krävs det att de organisatoriska förutsättningarna är väl fungerande. I Finspångs kommuns fall inne- bär det i dagsläget att förankra såväl ansvarområden som olika rutiner och att medarbe- tarna som arbetar med gruppen psykiskt funktionshindrade känner att det finns ett stöd och intresse från centralnivå inom IFO kring målgruppen.
Den rutinhandbok som i dagsläget inte används av LSS-handläggarna utgör en viktig del i en rättssäker handläggning av LSS-ärenden. Heltäckande rutiner bör därför så snart som möjligt implementeras och användas i handläggningen. En interkontroll bör också genomföras för att se hur rutinerna tillämpas och kan också utgöra en del av nämndens interna kontroll.
Utifrån tidigare granskningar genomförda av länsstyrelsen kan konstateras att kommu- nen har vidtagit åtgärder inom de flesta områden där kommunen fick kritik. Kritik kvarstår dock för att kommunen inte tillvaratar brukarnas intresse i tillräckligt stor ut- sträckning.
Väsentliga områden för att kunna bidra till att omsorgen om psykiskt funktionshindrade i kommunen blir ännu bättre är:
8 Förankra den kommunala organisationen kring psykiskt funktionshindrade inom IFO:s verksamhet för att undvika oklarheter inom organisationen.
8 Säkerställa en rättssäker handläggning av LSS-ärenden genom att bl.a. imple- mentera rutinhandboken.
8 Genomföra årliga internkontroller för att se hur handläggningsrutinerna efter- levs.
8 Säkerställa att samverkan mellan landstinget och kommunen är kända av medarbetarna samt att forum för diskussion mellan huvudmännen finns också på operationell nivå.
8 Följa upp åtgärder som är under implementering för att säkerställa att de får av- sett syfte.
Finspångs kommun – Granskning av omsorgen av psykiskt funktionshindrade, oktober 2007 3 2 Inledning
2.1 Bakgrund
Psykiatrireformen trädde i kraft 1995. Reformen syftar till att förbättra livssituationen för personer med psykiska funktionshinder och öka deras möjligheter till gemenskap och delaktighet i samhället. Kommunen har, enligt Socialtjänstlagen, ”det yttersta an- svaret för att den som vistas där får det stöd och den hjälp han eller hon behöver” (SoL 2 kap. 2 §). Kommunen har genom socialtjänstlagen och psykiatrireformen ansvar för bostad, boendestöd och arbete/sysselsättning för psykiskt funktionshindrade. Ansvaret för att planera och samordna insatser mellan olika huvudmän och organisationer vilar också på kommunen.
Socialstyrelsen och länsstyrelsen har gemensamt ett ansvar för tillsynen över i social- tjänsten. År 2003 genomfördes en granskning1 av kommunerna i Östergötlands känne- dom om målgruppen psykiskt funktionshindrade och vilka mål, medel, samverkans- former, system för uppföljning och kvalitetsutveckling som finns inom behovsområde- na2. I granskningen, som genomfördes i enkätform, visades att Finspångs kommun uppnådde kraven acceptabel eller god nivå inom åtta av tolv granskningsområden. En- dast en kommun (Mjölby) uppfyllde fler områden. De områden som inte uppfylldes av Finspångs kommun var: synpunkter från brukar/anhörigorganisationer, verksamheter för boende, kvalitetssystem och kompetensutvecklingsplan.
2.2 Syfte och avgränsningar
Syftet med granskningen är att kartlägga och bedöma hur omsorgen om psykiskt funk- tionshindrade fungerar i Finspångs kommun och hur relationen till Landstinget i Öster- götland fungerar.
Granskningen avser att besvara följande frågor:
8 Vilken verksamhet bedrivs för psykiskt funktionshindrade i kommunen?
8 Hur är verksamheten organiserad?
8 Hur följs verksamheten upp?
8 Hur genomförs biståndsbedömningen?
1 Länsstyrelsen Östergötland, Kommunernas planering för psykiskt funktionshindrade. Rapport 2003:17.
2 Behovsområdena: kännedom, informationsinsatser, poliska mål, verksamhetsplan, samverkan
mål/riktlinjer, samverkan verksamhetsformer, synpunkter från brukar/anhörigorganisationer, verksamhe- ter för boende, variation av sysselsättning, variation av övriga insatser, kvalitetssystem och kompetensut- vecklingsplan.
Finspångs kommun – Granskning av omsorgen av psykiskt funktionshindrade, oktober 2007 4 8 Hur tillvaratas brukarnas intressen?
8 Hur genomförs och fungerar vårdplanering, informationsöverföring och sam- verkan?
8 Hur följs medicinering och behandling upp - samverkan?
8 Vilka överenskommelser och avtal finns mellan kommunen och andra huvud- män?
2.3 Tillvägagångssätt och definitioner
Granskningen har skett genom dokumentstudier samt intervjuer med ansvariga politiker och relevanta tjänstemän. Företrädare för landstinget har också intervjuats för att få tillfälle att ge sin syn på samarbetet och kontakterna med Finspångs kommun.
Följande befattningar har intervjuats:
8 Enhetschef för Myndighetskontoret 8 LSS-handläggare
8 Psykiatrisjuksköterska
8 Enhetschef för Vuxenenheten 8 Socialnämndens ordförande
8 Företrädare för landstingets psykiatriska öppenvård i Finspång
Psykiskt funktionshinder definieras i granskningen utifrån Socialstyrelsens målgrupp med psykiatrireformen. Det är personer som lider av sådana funktionsnedsättande och så omfattande psykiska besvär att de har svårt att klara det dagliga livet och därför har behov av vård- och/eller omsorgsinsatser.
Brukare som handläggs enligt Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktions- hindrade (LSS) är personer som tillhör personkrets tre, det vill säga har varaktiga psy- kiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande vilket medför be- tydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service. Brukare som får sitt bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL) är personer som har psykiska funktionshinder men som efter bedömning inte anses tillhöra personkret- sen.
Finspångs kommun – Granskning av omsorgen av psykiskt funktionshindrade, oktober 2007 5 3 Målgruppen
3.1 Psykiskt funktionshindrade
Enligt en kartläggning av långvarigt och allvarligt psykiskt funktionshindrade i Finspångs kommun som genomfördes 2006 framgår att antalet unika individer med allvarlig eller långvariga psykiska funktionshinder uppgår till 194 stycken3. Detta är en ökning med ca 150 % jämfört med kartläggningen från 1996. Anledningen till den stora skillnaden sägs vara att man i undersökningen från 1996 endast inkluderade de tyngre diagnoserna4 och att undersökningen 2004 även inkluderade andra långvariga psykiska funktionshinder såsom bipolära- och förstämningssyndrom. Enkäten besvarades bl.a. av personal inom socialtjänsten psykiatriverksamhet, LSS-handläggare och landstingets psykiatri samt närsjukvården i Finspång.
Utifrån uppgifter från Procapita IFO och VoO så är minst 65 personer aktuella för in- satser enligt SoL och LSS i september 2007. Fler män än kvinnor får insatser enligt LSS. Av totalt 31 män får 21 sina insatser enligt LSS, av kvinnorna är det 10 stycken som får sina insatser enligt LSS av det totala antalet på 25. Kvinnorna bor i större ut- sträckning i eget boende medan männen oftare beviljats boende enligt LSS.
Majoriteten av brukarna med psykiskt funktionshinder och som har kontakt med kom- munen är äldre, 50-60 år och fler män än kvinnor med psykiskt funktionshinder får insatser enligt SoL eller LSS. Detta har medfört att kraven på kommunens boenden har ökat då brukarna också kräver omvårdnad som i vanliga fall främst ges på äldreboen- den. Enhetschefen för Vuxenenheten ser detta som ett problem som kommer att växa i framtiden och det har även uppmärksammats av ledningen för Individ och Familjeom- sorg samt i Socialnämnden. En boendeutredning är under uppstart för att närmare ta reda på vilka kommande behov kommunen har. Enligt kartläggningen från 2006 så visar siffrorna att andelen personer som uppges vara på institution eller vårdboende har minskat från ca 14,5 % år 1996 till ca 8,5 % år 2006.
Socialnämndens mål med kommunpsykiatrin är, vilket är den verksamhet som personer med psykiskt funktionshinder oftast kommer i kontakt med, att ge förutsättningar för att den enskilda ska få en god levnadsnivå och inflytande över sin situation, att ha ett vär- digt liv och aktivt deltagande i samhällslivet. Vidare ska trygghet ges genom att ha till- gång till den service och det stöd som erfordras för att utveckla de egna resurserna i form av vilja, känslor och förmåga.
3 Materialet insamlat under 2004.
4 Exempelvis schizofreni och psykoser.
Finspångs kommun – Granskning av omsorgen av psykiskt funktionshindrade, oktober 2007 6 4 Organisation och verksamhet
4.1 Organisation
Socialförvaltningen i Finspångs nuvarande organisation är från 2003. Det fattades be- slut om att Omsorgsförvaltningen (äldreomsorg, särskilda omsorger, LSS-ärenden och kommunal psykiatri) och Socialförvaltningen (traditionell IFO) skulle slås ihop till en förvaltning, Socialförvaltningen. Förvaltningen i sin tur delades in i två avdelningar:
Äldreomsorgsförvaltningen och IFO-avdelningen. Inom IFO-avdelningen finns följan- de verksamheter: särskild omsorg, LSS-ärenden, kommunal psykiatri och traditionell IFO. Syftet med omorganiseringen, enligt avdelningschefen för IFO-avdelningen, var och är fortfarande att de områden som placerades inom IFO-avdelningen har gemen- samma beröringspunkter och att med en gemensam organisation så kan man ta tillvara samordnings- och effektivitetsvinster.
Enligt företrädare för utförarna var omorganiseringen ett bra beslut sett ur ett brukar- perspektiv då det finns en mer samlad kunskap inom organisationen. Det som, enligt en företrädare för utförarna, har varit negativt är att det inom ledningsnivån inte har fun- nits tillräckliga psykiatrikunskaper. Enhetschefen för Vuxenenheten upplever att det blir svårare att ge alla brukare det mest optimala stödet när verksamheten består av både psykiskt funktionshindrade och brukare med missbruksproblematik. Ur ett samar- betsperspektiv över kunskapsgränser är det positivt men vissa medarbetare får också tunga uppdrag där de får jobba med målgrupper med olika behov och svårigheter vilket ställer stora kram på medarbetarna. Enhetschefen för Myndighetskontoret anser att om- organiseringen lett till att brukarna får ett större utbud av tjänster genom att IFO blivit mer samorganiserad.
Enligt Mål och aktivitetsplanen för Vuxenenheten ska verksamheten under 2007 fort- sätta arbetet med att utveckla dagverksamheten, boendestödet och behandlingsteam till en mer samordnad verksamhet.
De enheter inom IFO som brukare med psykiskt funktionshinder framför allt träffar i kommunen är Myndighetskontoret (beställarna) och Vuxenenheten (utförarna). Myn- dighetskontoret är indelat i tre delar: Utrednings och bedömningsgruppen (UB), Eko- nomigruppen och LSS-handläggarna. Vuxenheten ansvarar för det mesta av utförandet av insatser för brukare som är 19 år eller äldre. Brukarna kan få insatser dels enligt so- cialtjänstlagen (SoL), dels enligt lagen om särskild stöd (LSS), beroende på vilken lag som är tillämplig handläggs de av olika grupper. Utrednings och bedömningsgruppen handlägger enligt SoL och LSS-handläggarna enligt LSS-lagstiftningen. Denna an- svarsfördelning infördes 2006/2007 och är fortfarande under implementering.
4.2 Verksamhet
Inom kommunen bedrivs följande verksamhet för psykiskt funktionshindrade (inom Vuxenenheten):
8 En gruppbostad med sju platser. Personal finns på plats hela dygnet och har va- ken nattpersonal samt sovande jour. Boendet har också en så kallad sviktplats.
Finspångs kommun – Granskning av omsorgen av psykiskt funktionshindrade, oktober 2007 7 8 Två stycken serviceboenden med åtta platser vardera. Boenden har ingen natt-
personal.
8 Behandlingsteamet har öppen verksamhet och också uppsökande verksamhet för personer med missbruksproblematik och psykisk ohälsa. Personalen består av tre socialsekreterare, två behandlingsassistenter och en sjuksköterska.
8 Boendestödsteam; ansvarar för att ha löpande kontakt med brukare i deras bo- ende. De ansvarar också för att sköta den löpande kontakten med personer som innehar andrahandskontrakt via kommunen. Teamet stödjer både missbrukare och personer med psykiskt funktionshinder. Personalen består av en socialsekre- terare (fr.o.m. hösten 2007) och behandlingsassistenter.
8 Boendestödsuppdrag kopplat till de två servicebostäderna.
8 Träffpunktslokal. En lokal i anslutning till ett av serviceboendena där det be- drivs öppet hus-verksamhet på vardagar. Hit kan vem som helst vända sig som har någon form av psykiskt funktionshinder. Verksamheten kräver inga beslut.
8 Dagverksamhet: Cirka tre timmar i veckan finns det viss verksamhet vid Gamla brandstationen. Det är ett arbetslag bestående av sju personer med psykiskt funktionshinder. Kommunen köper också in daglig verksamhet från Ölstad i den kommunala omsorgens regi. Summan är fast och i dagsläget får fem personer med företrädelsevis tyngre psykiska funktionshinder sin dagliga verksamhet vid verksamheten i Ölstad. Det finns också en second hand-affär för barnkläder med ca 10-15 arbetsträningsplatser för psykiskt funktionshindrade.
Landstinget i Östergötland har en öppenvårdsmottagning som är öppen under kontors- tid. Akuta besök hänvisas till Norrköping. Mottagningen har telefontider och man mås- te boka tid för att få komma på besök. Sammanlagt arbetar fem personer vid mottag- ningen och det är en läkare, två sjuksköterska och mentalskötare. Läkaren är inte place- rad i Finspång utan besöker mottagningen med jämna intervaller.
Under våren 2007 genomfördes en omorganisering av den dagliga verksamheten inom Vuxenenheten med resultat att verksamheten för psykiskt funktionshindrade har skurits ned något. Tanken, enligt enhetschefen för Vuxenenheten, med omorganiseringen är att brukare med psykiskt funktionshinder och brukare med missbruksproblematik ska ha mer gemensam daglig verksamhet än vad som varit fallet. Den nya organisationen är i utvecklingsskedet och en översyn av all daglig verksamhet inom kommunen pågår.
Enligt Mål- och aktivitetsplan 2007 ska Vuxenenheten under året också starta upp Ge- nombrottsteam, ett samarbete mellan primärvård, specialistpsykiatri och individ- och familjeomsorgen. En boendetrappa ska också utvecklas så att fler steg finns för att ut- veckla boendeverksamheten inom den kommunala psykiatrin.
4.3 Kommentar
De verksamheter som kommunen bedriver för psykiskt funktionshindrade täcker i det väsentligaste in det behov som brukarna har. Dock är det viktigt att tillse att den omor- ganisering som skett under året inom daglig verksamhet inte har skett på bekostnad av brukarna med psykiskt funktionshinder och deras behov av daglig verksamhet.
Finspångs kommun – Granskning av omsorgen av psykiskt funktionshindrade, oktober 2007 8 På boendesidan har man inom både Vuxenenheten och Socialnämnden uppmärksam-
mat att de allt äldre brukarna medför ett allt större behov av stöd och framför allt om- vårdnad. Det är positivt att detta uppmärksammas och att en utredning är tillsatt för att se över kommande års behov av boende.
Omorganiseringen av Socialförvaltningen som skedde 2003 tycks ännu inte ha ”satt sig” fullt ut i hela organisationen. Oklarheter om när vilken enhet inom Myndighets- kontoret ansvarar för handläggningen kring en brukare tycks fortfarande finnas inom IFO. Oro för att verksamheten tappar fokus på gruppen psykiskt funktionshindrade på grund av att förståelsen och intresset för gruppen inte är tillräckligt stort har väckts av handläggare. Stödet till brukarna är det som ska utgöra kärnan i verksamheten och för psykiskt funktionshindrade är det a och o att de handläggare som de träffar har den kompetens som krävs för att stötta dem och att det i så stor utsträckning som möjligt finns en kontinuitet i deras kontakter med Myndighetskontoret.
Finspångs kommun – Granskning av omsorgen av psykiskt funktionshindrade, oktober 2007 9 5 Handläggning
5.1 Rutiner och uppföljning
Med den omorganisering som har skett så sker uppföljningen av beslutet för psykiskt funktionshindrade på lite olika sätt beroende på var i organisationen de kommer in. Om brukaren får beslut enligt SoL vilar uppföljningsansvaret av beslutet på utföraren, Vux- enenheten. I beslut som rör insatser enligt LSS så vilar uppföljningsansvaret av det be- slutet på de två LSS-handläggarna. Vid beslut om personlig assistans, daglig verksam- het och boende hos extern utförare är det Socialnämnden som fattar beslut. Vid om- prövning av det beslut som fattats (enligt LSS-lagstiftningen) görs en ny utredning och därefter fattas ett nytt beslut antingen av handläggare med delegation eller i Social- nämnden. De beslut som fattas i Socialnämnden anser enhetschefen för Myndighets- kontoret leder till ett mer rättssäkert förfarande för den enskilde då en mer utförlig ut- redning genomförs. Detta styrks också till viss del av LSS-handläggarna då de menar att underlaget till beslut som ska fattas i nämnd är något mer utförligt än underlaget för beslut som de har delegation på att fatta. Per år rör det sig om ca 20-30 ärenden som behandlas i nämnden.
LSS-handläggarna tidsbegränsar oftast sina beslut till ett år. Uppföljning och ompröv- ning sker sedan i god tid före beslutet löper ut. Under tiden är det utföraren som har det största ansvaret för vad som händer i brukarens vardag. LSS-handläggarna försöker att inte fatta allt för detaljerade beslut. Som exempel kan ges beviljande av boendestöd, vilket kan vara hjälp vid läkarkontakter eller hjälp vid inköp. Dessa insatser tidsbestäms inte, d.v.s. handläggarna beslutar inte om att inköp beviljas stöd för 2 timmar/vecka.
Anledningen till att de inte gör detta är att tidsomfattningen snabbt blir inaktuell och varierar från dag till dag, vecka till vecka.
Sedan ungefär två år har man inom IFO använt sig av en rutinhandbok vars syfte är att klargöra ansvars- och uppgiftsfördelningen inom IFO. Samtliga ska använda handbo- ken men i dagsläget är det framför allt social- och ekonomisekreterarna som använder den. Enligt LSS-handläggarna är den nuvarande handboken ej fullt tillämpbar på hand- läggningen av LSS-ärenden och ett arbete för att skapa rutiner som är mer tillämpbara har påbörjats. Enhetschefen för Myndighetskontoret menar att LSS-handläggarna en- dast sporadiskt har följt den rutinhandbok som finns idag och att detta har berott på hög arbetsbelastning.
Enligt uppgift ska Myndighetskontoret genomföra interngranskning av akter under hös- ten 2007.
5.2 Kommentarer
Skriftliga rutiner för hur en rättssäker handläggning ska gå till är en förutsättning för att kunna säkerställa att brukarna får en enhetlig biståndsbedömning. I dagsläget finns det rutiner men som inte tillämpas då de anses ej vara tillämpbara för handläggningen av LSS-ärenden. Detta måste ses som en svaghet i omsorgen om de psykiskt funktions- hindrade. Ett första steg för att verka för en rättssäker och enhetlig biståndsbedömning skulle därför vara att heltäckande rutiner avseende processens samtliga moment och
Finspångs kommun – Granskning av omsorgen av psykiskt funktionshindrade, oktober 2007 10 aktiviteter fastställs. Det underlag som ska utgöra grunden för beslut om eventuell in-
sats enligt LSS ska hålla samma kvalitet oavsett om det är nämnden eller en handlägga- re med delegation som fattar beslutet.
Regelmässig uppföljning av hur rutinerna tillämpas bör finnas. Enligt uppgift ska det också genomföras uppföljning under hösten 2007, men det är viktigt att det finns hel- täckande rutiner som grund för uppföljningen. Uppföljningen bör göras årligen i form av en slumpmässig interngranskning. En sådan interngranskning kan med fördel ske genom att ett antal ärenden slumpmässigt väljs ut och granskas utifrån definierade kri- terier för rättssäkerhet. Resultatet ifrån granskningen kan därefter analyseras och even- tuella åtgärder vidtas för att åstadkomma förbättringar. Interngranskningar är en viktig del av nämndens interna kontroll.
Finspångs kommun – Granskning av omsorgen av psykiskt funktionshindrade, oktober 2007 11 6 Genomförande
6.1 Beslutsprocess
Biståndsbedömningen för personer med psykiskt funktionshinder genomförs utifrån brukarens behov samt goda levnadsvillkor, alternativt skälig levnadsnivå. För att fatta beslut om bistånd eller insats enligt SoL eller LSS så inhämtas information via hembe- sök, besök på socialförvaltningen, på psykiatrisk avdelning eller inom öppenvården.
Om behov finns begärs underlag från läkare/psykolog, arbetsterapeutisk funktionsbe- dömning eller liknande för att kunna underlätta bistånds- eller insatsbedömningen. De två LSS-handläggarna saknar möjlighet att bevilja sysselsättning via kommunens sys- selsättningsenhet något som de andra socialsekreterarna inom Myndighetskontoret har tillgång till. Under 2008 kommer sysselsättningsverksamheten att införlivas med IFO och då kommer även enhetens uppdrag att utvecklas. Efter det att behovsbedömningen är gjord och beslut har fattats kommuniceras detta. Vid avslag kommuniceras det alltid skriftligen, vid gynnande beslut händer det att det kommuniceras muntligt via telefon men oftast så skickas utredningen tillsammans med beslut till brukaren (eller till dennes gode man eller förvaltare). Enligt företrädaren för landstinget så har kommunen i vissa fall brustit i sin information om hur man överklagar ett avslag på en ansökan om LSS.
Personer som får insatser enligt LSS kan begära att en individuell plan upprättas (LSS § 10). Planen innehåller uppgifter om vem som är handläggare, anledningen till plane- ringen, vilka som närvarade vid upprättandet, den aktuella situationen, övriga uppgifter samt uppföljning och ansvar. Vem som upprättar planen beror på vem brukaren ger uppdraget, det kan vara LSS-handläggaren, LSS Råd och stöd eller annan. Enligt en LSS-handläggare vid Myndighetskontoret skiljer sig inte arbetssättet speciellt mycket åt om ansökan om bistånd är enligt SoL eller enligt LSS.
Under 2002 upprättades ett kvalitetsdokument gällande systemet för biståndshandlägg- ning enligt LSS och den kommunala psykiatrin. Utgångspunkten enligt den är att den enskildes behov av insatser säkerställs ur ett behovs- och genomförandeperspektiv.
Materialet är under revidering.
Under våren 2007 genomförde länsstyrelsen i Östergötland en verksamhetstillsyn i Finspångs kommun. I rapporten uppmärksammades brister i löpande dokumentation inom både SoL och LSS samt brister i aktuell genomförandeplan i det serviceboende de besökte. För att möta de bristområden som länsstyrelsen uppmärksammade i sin rapport angående dokumentation så ska all personal genomgå en dokumentationsutbildning under hösten 2007. Vidare menar enhetschefen för Vuxenenheten att man arbetar med genomförandeplaner (insatsplan) och att ämnet ofta diskuteras på arbetsplatsträffar och planeringsdagar ute i verksamheten. Utöver detta sker också ett samarbete rörande in- formation och utbildning med andra inom IFO-avdelningen.
6.2 Tillvaratagandet av brukarnas intressen
Det finns inga aktiva brukar- eller anhörigföreningar i kommunen. För yngre personer finns det vissa aktiva föräldraföreningar men ingen med speciell inriktning mot psy- kiskt funktionshinder. I dagsläget finns det inte heller något personligt ombud men en-
Finspångs kommun – Granskning av omsorgen av psykiskt funktionshindrade, oktober 2007 12 ligt uppgift från enhetschefen för Myndighetskontoret så pågår en dialog kring att anlita ett personligt ombud från Norrköping.
Inom både Myndighetskontoret och Vuxenenheten försöker man att tillvarata brukarnas intressen på bästa sätt. Dock anser man från Myndighetsenhetens sida att det är viktigt att skilja på handläggarens roll, d.v.s. myndighetsutövning, och vad som är utförarens uppdrag. Gruppen psykiskt funktionshindrade är dock ofta en grupp som i mindre ut- sträckning än andra gör sin röst hörd. För att ytterligare ta tillvara brukarnas intressen så har det startats upp brukarråd vid ett av serviceboendena, detta är också som ett led i att ta tillvara kritiken som länsstyrelsen hade i sin verksamhetstillsyn våren 2007. Syftet är att brukarna i rådet ska kunna ta upp olika frågor om boendet som de vill diskutera.
Enhetschefen för Vuxenenheten menar dock att det varit svårt att få fram något riktigt konkret vid mötena, de flesta tycks vara nöjda med hur det fungerar. Dock har boende- na stormöten två gånger per år där brukarna har möjlighet att framföra sina åsikter. I länsstyrelsens verksamhetstillsyn konstaterades också att det var oroande att möjlighe- terna att lämna synpunkter och klagomål inte är förankrade hos brukarna.
6.3 Kommentar
Det är viktigt att brukaren blir informerad om hur ett överklagande på ett avslag på en ansökan om LSS går till, detta ansvar vilar på LSS-handläggaren. Det är också av störs- ta vikt att kommunen fortsätter att uppmuntrar de försök till brukarråd som har påbör- jats vid ett av serviceboenden samt att arbetet med att ”köpa in” personligt ombud från Norrköping fortskrider.
Länsstyrelsens rapport från våren 2007 pekade på brister gällande genomförandeplaner (insatsplaner) och dokumentation. Arbetet med att åtgärda bristerna har påbörjats enligt uppgift. En uppföljning under våren 2008 över hur arbetet fortskrider bör genomföras för att kontrollera att åtgärderna har fått avsedda effekter.
Finspångs kommun – Granskning av omsorgen av psykiskt funktionshindrade, oktober 2007 13 7 Samverkan
7.1 Bakgrund
Enligt kartläggningen av långvarigt och allvarligt psykiskt funktionshinder som kom- munen genomförde 2006 framgår att det för 107 av de 194 personerna som identifierats är insatserna planerade i samverkan mellan olika verksamheter. Enligt de som besvarat enkäten var aktörer som man oftast ville samverka med den kommunala psykiatrin, psykiatrin inom landstinget samt övrig socialtjänst.
7.2 Samverkan inom kommunen (IFO)
Samarbetet mellan Myndighetskontoret och Vuxenenheten fungerar enligt enhetschefen för Vuxenenheten bra. Enhetschefen har en löpande dialog kring brukare och har oftast kännedom om vilka insatser som kommer att beviljas. Viss oklarhet har rått kring bru- kare med psykiskt funktionshinder och som får sina insatser enligt SoL. Enligt en före- trädare för behandlingsteamet har det inte i deras verksamhet framgått vad som gör att en brukare handläggs av en socialsekreterare eller av en av LSS-handläggare vid Myn- dighetskontoret. Enligt LSS-handläggarna är praxis att brukare med långvarig proble- matik, kroniska diagnoser och som har behov av boende/sysselsättning hamnar hos dem. En gång i veckan träffas LSS-handläggarna och enhetschefen och diskuterar ären- den som är oklara och därefter beslutas om brukaren ska lotsas vidare till socialsekrete- rare eller utredas enligt LSS.
7.3 Samverkan mellan Finspångs kommun och landstinget i Östergötland För samverkan med lanstinget och kommunen kring personer med psykiska funktions- hinder finns det bland annat ett samverkansdokument som är under återinförande i verksamheten. Dokumentet är brukarens eget och en ansvarig person ska utses, oftast behandlare eller skötare, som har ansvar att sammankalla berörda parter. Dokumentet innehåller uppgifter om behov, svårigheter, mål på kort och lång sikt och åtgärder för att uppnå målen och vem som ansvarar för vad samt uppföljning. Arbetet med att införa dokumentet påbörjades under våren 2007. Responsen från landstinget har varit positiv.
Enligt enhetschefen på Vuxenenheten anser landstinget att de psykiskt funktionshind- rade har tagit allt för stora resurser från psykiatrin i Norrköping och de välkomnar där- för att brukarnas problem i större utsträckning löses på hemmaplan.
Den främsta kanalen till landstinget är via sjuksköterskan i behandlingsteamet. Från landstingets sida tycker man att det fungerar bra med att ha begränsade kontaktkanaler då det underlättar samarbetet.
När det gäller medicinering och behandling så är regeln den att brukarna träffa en psy- kiatriker minst en gång per år. I övrigt är det sjuksköterskan i behandlingsteamet som ansvarar för medicinering och att detta följs upp med jämna mellanrum. Sjuksköterskan medverkar också alltid vid ronden som läkaren på öppenvårdsmottagningen gör varje vecka och kan där diskutera ett ärende för att sedan gå vidare. Ute i boendena har varje brukare en kontaktperson som ansvarar för att brukarens medicinering är uppdaterad
Finspångs kommun – Granskning av omsorgen av psykiskt funktionshindrade, oktober 2007 14 och sköter också kontakten med sjuksköterska vid behov. LSS-handläggarna är vid
behov delaktiga i vårdplaneringen exempelvis om det gäller ytterligare behov av bi- stånd. Vid utskrivning från slutenvården finns samverkansdokumentet mellan de två huvudmännen. Enligt företrädaren för landstinget fungerar utskrivningen från sluten- vården inte optimalt då rutinen att slutenvården i god tid ska kontakta kommunen angå- ende en utskrivningsklar patient inte fungerar fullt ut. Enligt sjuksköterskan har sam- verkansdokumentet endast använts vid kontakt med öppenvården i Finspång och psy- kosenhetens öppenvård.
Samverkansdokument finns både på ett övergripande plan, exempelvis för utskrivning- ar från slutenvården och SOSFS 2006:11 samt i form av dokument som reglerar olika huvudmäns ansvar. För individen regleras samverkan framför allt i insatsplaner, indivi- duell plan och andra dokument som brukaren skriver under i form av samtycke till sam- verkan mellan olika huvudmän. Enligt enhetschefen för Myndighetskontoret är det i undantagsfall som detta inte sker.
Tillsammans med landstinget planerar Finspångs kommun att hålla en utbildning i för- hållningssätt gentemot psykiskt funktionshindrade. Utbildningen kommer att ske under hösten och det är framför allt behandlingsassistenter och skötare som kommer att gå den.
Både företrädare för Myndighetskontoret och Vuxenenheten uppger att de kontakter som finns med landstinget i stor utsträckning är personbaserade. Enligt enhetschefen för Myndighetskontoret leder det i vissa fall till att ansvarsområdet mellan personal vid landstingets öppenvårdspsykiatri och kommunen blir oklart. Det positiva med den per- sonbaserade kontakten är att flexibla lösningar är lätta att åstadkomma. Från landstinget anser man att ansvarsfördelningen är tydlig, men ,enligt i de fall det finns oklarheter så händer det att någon annan gör den andre huvudmannens insats om man upplever att det inte händer något. Företrädaren för landstinget upplever också att det finns för lite kunskap om psykiska funktionshinder på ledningsnivå inom IFO.
7.4 Brukarna och landstinget i Östergötland
Brukarnas kontakter med den psykiatriska öppenvården som landstinget i Östergötland har i Finspång sker oftast genom att det initieras av anhörig, handläggare inom IFO eller kontaktperson vid ett boende. Andra kontaktvägar är remiss från primärvården eller företagshälsovården.
Bilden som en företrädare för landstinget har av hur omsorgen för psykiskt funktions- hindrade fungerar i Finspång är att den kommunala omorganiseringen har lett till att det är svårare för personalen vid öppenvårdsmottagningen att hitta rätt kanaler in till IFO.
Det har dock efter sommaren börjat klarna och företrädare för landstinget upplever att när väl kontakt är etablerad inom IFO så finns det väl fungerande rutiner för vem som gör vad och vem som bär ansvaret.
7.5 Kommentar
Samverkan med landstinget i Östergötland kring omsorgen om psykiskt funktionshind- rade tycks fungera relativt väl. Detta beror till mångt och mycket på de upparbetade
Finspångs kommun – Granskning av omsorgen av psykiskt funktionshindrade, oktober 2007 15 kanaler som finns mellan kommunen och landstinget. För att säkerställa att omsorgen
om psykiskt funktionshindrade är optimal bör samverkansavtal mellan kommunen och landstinget finnas och samarbetsforum bör också finnas både på chefsnivå och på ope- rationell nivå. Samarbetet bör också utvärderas av båda parter varje år för att eventuella problem ska kunna rättas till.
