Att vara handläggare för personer med demens och deras anhöriga
Utbildning för biståndshandläggare Göteborg 21 mars 2013 Karin Lindgren
Handläggarens utmaningar i demensärenden
Tidig kontakt som skapar förtroende
Personen med demens ansöker inte om stöd
Anhöriga och företrädarskap
Att följa upp och ligga steget före
Handläggarens kunskapsbas
Socialtjänstlagen
LSS-lagen
Sekretess och företrädarskap, juridik mm
De nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom
Forskning, beprövad erfarenhet
Viktiga paragrafer i socialtjänstlagen i demensärenden
Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver (2 kap 1 §)
Socialtjänsten ska ha en uppsökande verksamhet (3 kap)
Rätten till till bistånd ( 4 kap) Biståndet ska utformas så att det stärker den enskildes möjlighet att leva ett självständigt liv
LSS och yngre personer med demens
LSS har 3 personkretsar
Personkrets 1: personer med
utvecklingsstörning och autism (82%)
Personkrets 2: personer med betydande och bestående begåvningsmässigt
funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder, föranlett av yttre våld eller kroppslig sjukdom (t ex stroke, demens, hjärntumör)
Personkrets 3: personer med andra, stora funktionshinder med stort behov av stöd och hjälp i den dagliga livsföringen
Varför LSS i demensärenden?
LSS är en tydlig rättighetslag, som ger extra rättigheter till de som tillhör personkretsen
Rätten till daglig verksamhet kan omfatta upp till 5 dagar/vecka och heltid
Personlig assistans finns bara i LSS
Tydlig rätt till boende och daglig verksamhet samtidigt
Högre kvalitetskrav än socialtjänstlagen?
Ekonomiskt fördelaktigt för brukaren, eftersom omsorgsavgift inte får tas ut
Juridik och ekonomi – viktigt redan från början!
Fullmakt
God man
Förmånstagare i försäkringar
Testamente
Handikappersättning – personer under 65 år
Hemsjukvårdsbidrag
Hemvårdsbidrag
Anhöriganställning
Färdtjänst
Tandvårdsstöd
De nationella riktlinjerna
Några rekommendationer som berör biståndshandläggning
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör säkerställa ett multiprofessionellt
teambaserat arbete inom vården och
omsorgen av personer med demenssjukdom.
Prioritet 2
De nationella riktlinjerna- uppföljning efter diagnos
Socialtjänsten bör erbjuda en tidig social utredning. Prioritet 1.
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör minst en gång per år göra en medicinsk och social uppföljning av läkemedelsbehandling, kognition, funktions- och aktivitetsförmåga, allmäntillstånd, eventuella
beteendeförändringar och beviljade biståndsinsatser. Prioritet 1.
De nationella riktlinjerna – dagverksamhet
För personer som beviljats dagverksamhet bör socialtjänsten erbjuda dagverksamhet specifikt riktad till personer med
demenssjukdom. Prioritet 2.
För yngre personer som beviljats
dagverksamhet bör socialtjänsten erbjuda dagverksamhet specifikt riktad till denna åldersgrupp. Prioritet 3.
De nationella riktlinjerna - aktiviteter
Socialtjänsten bör erbjuda personer med demenssjukdom möjlighet att delta i
individuellt anpassade aktiviteter inklusive fysisk aktivitet. Prioritet 1.
De nationella riktlinjerna- hjälpmedel
Hälso- och sjukvården kan erbjuda kognitiva hjälpmedel till personer med mild till måttlig demenssjukdom. Prioritet 4.
De nationella riktlinjerna - anhörigstöd
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda:
Utbildningsprogram och psykosociala stödprogram. Prioritet 2.
Olika former av avlösning. Prioritet 2.
Kombinationsprogram. Prioritet 3.
Specifikt anpassat stöd och individuellt anpassad avlösning till anhöriga till yngre personer med demenssjukdom. Prioriet 3.
Rätten till anhörigstöd
Socialtjänstlagen 5 kap 10 §
Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder.
Handläggarens etiska dilemma, när etik och lagstiftning tycks krocka
Det är normalt fel att inleda en utredning utan den enskildes samtycke, men
det är ännu mer fel att känna till omständigheterna kring den enskilde utan att göra något
Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver
Uppsökande verksamhet (15 kap. 6 § Sol)
Bikupa
Hur gör du när det finns ett behov av stöd, men ingen ansökan?
Kanske så här?
Kontakt mellan handläggare och demenssjuksköterska/demensteam
Demensteam kan aktualisera ärendet
Handläggare och team gör hembesök
Om behov finns inleds utredning, även om samtycke saknas. Anledning dokumenteras
Erbjud insatser på ett sätt som är
meningsfullt och begripligt för den enskilde
Vilka behov är viktigast att tillgodose?
Kort beslut, kontinuerlig uppföljning
Fler förslag?
Familjen genom demensresan särskilt kritiska skeden
Perioden före, under och efter utredning
Dags att ansöka om insatser
Beteendestörningar och inkontinens
Att ta beslut om boende
Beslut och flytt
Första året på särskilt boende
Att vara anhörig på särskilt boende
Bikupa
Fundera över vilka skeden i
demenssjukdomen som du tycket innebär de största utmaningarna för dej som
handläggare
Kritiska skeden
Vikten av flexibla övergångar mellan olika insatser: ledsagare, avlösare,
dagverksamhet, korttidsboende , personlig assistent, särskilt boende
Steget före när beteendestörningarna börjar visa sig!
När personen saknar beslutsförmåga
Ombud (Förvaltninglagen 1986:223)
God man
Förvaltare
Personliga ställningstaganden
Stödperson
Handboken Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten
S.208-209, 213-215 och 216
GENERALFULLMAKT
för min sambo Anna Andersson född 50 01 01, att företräda mig Pelle Andersson, född 49 12 12, i all mina enskilda angelägenheter av vad slag de vara må, innebärande fullmakten bland annat att uppbära och utkvittera medel, värdeförsändelser och
värdehandlingar, samt att därvid teckna mitt namn.
Fullmakten innebär även rätt för Anna Andersson att uttaga medel å mig tillhöriga bankkonton, att transportera och kvittera checkar, försälja aktier samt att försälja mig tillhörig fast och lös egendom.
Vidare innebär fullmakten rätt för Anna Andersson att ta del av försäkringshandlingar, sjukvårdsjournaler, socialtjänst- och LSS- akter och övriga handlingar av vad slag de vara må i samband med min sjukdom.
Vidare innebär fullmakten rätt för Anna Andersson att företräda mig och utföra och bevaka min talan gentemot alla slags myndigheter.
Stockholm 2002-08-01 Pelle Andersson
Egenhändiga namnteckningen bevittnas
Samtycke från den enskilde
Uttryckligt samtycke, skriftligt eller muntligt
Konkludent samtycke, visar underförstått att man samtycker
Presumerat samtycke, man förutsätter att åtgärden är förenligt med den enskildes vilja
Inre samtycke, den enskilde medveten om planering, men uttrycker det inte
Hypotetiskt samtycke, skulle ha samtyckt om det varit möjligt
Meddelandeblad från SoS nr 2/2010
Sekretess och tystnadsplikt i
socialtjänsten och i hälso- och sjukvården Offentlighets- och sekretesslagen
(2009:400)
Bestämmelser om självbestämmande och integritet i SoL, LSS och i HSL
Inhämta samtycke
Menprövning
Sekretess inom en myndighet
Sekretess mellan myndigheter
Ett demensinriktat arbetssätt, sammanfattning
Baseras på att det handlar om mångårigt samarbete med familjen
Nätverksarbetets betydelse
Samverkan mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst
Uppsökande verksamhet (Sol 3 kap)
Tidiga insatser
Trygghet och omhändertagande under hela sjukdomsförhoppet
Kontaktperson/team som följer personen och familjen under hela sjukdomsförloppet
Sammanhang och flexibla övergångar mellan stödinsatserna:
hemtjänst, ledsagare, avlösare, dagverksamhet, assistans, korttidsboende, gruppboende
Steget före när de svåra symptomen gör debut; beteendestörningar, vanföreställningar, inkontinens mm
Referenser
Meddelandeblad, SoS, maj 2010 ”Upphävda föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder”
Sekretess- och tystnadspliktsgränser i socialtjänsten och i hälso- och sjukvården, SoS, Vägledning febr. 2012 (artikelnummer2012-2-28)
Bra länkar
www.demenscentrum.se
www.anhoriga.se
www.vardalsinstitutet ( tematiska rum/leva med demens)
www.socialstyrelsen.se
www.demensforbundet.se
www.alzheimerforeningen.se
Karin Lindgren
Föreläser och utbildar om demens, anhörigstöd, socialrätt mm
Handleder biståndshandläggare, LSS- handläggare, anhörigkonsulenter med flera
Arbetar med regeringsuppdrag för Socialstyrelsen
E-post: karinlindgren09@gmail.com
Mobil: 072- 710 22 10
