Delta i diskussionen om möjligheterna att främja friare former av verksamhet i civilsamhället - Kommentera de föreslagna alternativen eller kom med egna förslag!
Justitieministeriets arbetsgrupp utreder på vilket sätt man kunde underlätta
förutsättningarna för verksamhet i små registrerade eller oregistrerade föreningar.
Synpunkter på ändringsbehoven och olika alternativ samlas in genom en
webbdiskussion som pågår till den 8 oktober. Av diskussionen görs en offentlig sammanfattning och kommentarerna beaktas i arbetsgruppens fortsatta arbete.
Förslag som diskuteras är:
- ska en oregistrerad förening vara en juridisk person? (1. förslag) - ska en oregistrerad förening kunna får ett FO-nummer? (2. förslag)
- ska det räcka med ett kontoutdrag som bokföring och årsrapport för de minsta
föreningarna? (3. förslag) - vem ska ansvara för åtgärder som vidtas av en oregistrerad förening? (4. förslag)
- ska en registrerad förening kunna ändras till en oregistrerad förening? (5. förslag)
- behövs det standardbestämmelser om de interna förhållandena i en oregistrerad förening om föreningen inte har kommit överens om dessa frågor i ett avtal? (6. förslag)
Vid varje förslag finns en flervalsfråga och möjlighet att diskutera förslaget. Vid
diskussionen finns färdigt några preliminära kommentarer. Det är frivilligt att svara på frågorna. Det tar bara några minuter att ge ett värdefullt svar. Du kan lägga till egna förslag med motiveringar eller rösta på och kommentera de färdiga förslagen och deras
motiveringar.
******************************
1. förslag: Ska en oregistrerad förening vara en juridisk person?
En oregistrerad förening är en juridisk person som registreras genom ett fritt formulerat och daterat avtal.
Ja, nej, vet inte
Kommentar: Avtalet ska innehålla minst följande uppgifter: de grundande medlemmarna (minst två), föreningens namn, syfte och kontaktuppgifter.
Kommentar: I avtalet kan fritt bestämmas om beslutsfattande, företrädande, upptagande till medlem och upphörande av medlemskap osv. Föreningens intressentgrupper, såsom instanser som beviljar offentligt stöd, kan fortsättningsvis kräva tilläggsuppgifter.
Kommentar: Status som juridisk person gör det möjligt att uppta en oregistrerad förening som medlem i en registrerad förening.
Kommentar: Detta kan genomföras genom att ta in bestämmelser om registrering av en juridisk person i 10 kap. i föreningslagen. I propositionen ska ingå exempel på hur viljan att bilda en förening kan uttryckas t.ex. vid verksamhet som sker i en FB- eller WA-grupp eller
i andra sociala nätverkstjänster. Avtalsbestämmelserna kan inverka på ställningen för en tredje man bara om denne hade kännedom om dem.
2. förslag: Ska en oregistrerad förening kunna får ett FO-nummer?
En oregistrerad förening kan få ett FO-nummer om detta behövs t.ex. för att öppna ett bankkonto.
Ja, nej, vet inte
Kommentar: Enligt förslaget ska en oregistrerad förening kunna anmäla sig till skattemyndighetens kundregister och få ett FO-nummer om detta behövs t.ex. för att öppna ett bankkonto, hyra lokaler, ordna ett evenemang osv.
3. förslag: Ska det räcka med ett kontoutdrag som bokföring och årsrapport för de minsta föreningarna?
I en registrerad eller oregistrerad förening vars ekonomi inte överskrider vissa gränsvärden* räcker det med ett maskinläsbart kontoutdrag som ekonomisk dokumentation och rapportering.
*Se förslag till gränsvärden nedan Ja, nej, vet inte
Kommentar: Förslaget ger en liten registrerad eller oregistrerad förening möjlighet till enkel bokföring och årsrapportering enligt kontantprincipen.
Kommentar: Förslaget förutsätter att det i föreningslagen tas in ett undantag enligt 1 kap.
1 a § i bokföringslagen (med egna gränsvärden i föreningslagen). I praktiken är en betydande del av liten förenings inkomster medlemsavgifter och understöd och mervärdesskattepliktiga inkomster förekommer inte eller så är de obetydliga.
Kommentar: Inom gränser av annan lagstiftning kan det vid beviljande av statsunderstöd dock fortsättningsvis krävas tilläggsuppgifter. I ett projekt som leds av finansministeriet (utveckling och digitalisering av statsunderstödsverksamheten) utreds möjligheterna att förenhetliga praxis för understöd till medborgarorganisationer (5-årigt projekt).
Alternativ 1: Gränsvärdena: omsättning eller motsvarande avkastning är högst 20 000 euro, balansräkningen högst 10 000 euro och personalantalet högst 1.
Ja, nej, vet inte
Alternativ 2: Gränsvärdena: omsättning eller motsvarande avkastning är högst 10 000 euro, balansräkningen högst 10 000 euro och personalantalet högst 1.
Ja, nej, vet inte
Annat alternativ, vad? _____________
4. förslag: Vem ska ansvara för åtgärder som vidtas av en oregistrerad förening?
Då en förpliktelse har uppkommit genom en åtgärd som har vidtagits på en oregistrerad förenings vägnar, är de som deltagit i och beslutat om åtgärden
personligen och solidariskt ansvariga för förpliktelsen. Föreningens andra medlemmar är inte personligen ansvariga för förpliktelsen.
Ja, nej, vet inte
Kommentar: Medlemmar som inte har deltagit i beslutfattandet eller företrätt den oregistrerade föreningen, kan inte heller ha personligt ansvar enligt föreningslagen.
Förslaget motsvarar den gällande lagen.
Kommentar: Därtill kan man genom avtal bestämma mer detaljerat om den interna ansvarsfördelningen inom en oregistrerad förening. Medlemmars personliga ansvar mot föreningens avtalsparter kan också begränsas genom avtal.
5. förslag: Ska en registrerad förening kunna ändras till en oregistrerad förening?
En registrerad förening ska kunna ändras till en oregistrerad förening genom ett liknande majoritetsbeslut som vid upplösning av en förening.
Ja, nej, vet inte
Kommentar: Om föreningens syfte inte ändras och ändringen av föreningsform inte påverkar föreningens medel eller skulder, skulle det inte behövas någon obligatorisk upplösning (med t. ex. separat bokslut).
Kommentar: Efter ändringen av föreningsformen skulle borgenärsskyddet basera sig på att de som handlat på den oregistrerade föreningens vägnar och som deltagit i
beslutsfattandet är personligen ansvariga för åtgärderna: t. ex. om medel som den registrerade föreningen hade vid tidpunkten för ändringen av föreningsformen används efter avregistreringen till borgenärernas nackdel. Detta skulle leda till att minst de mest betydande skulderna av en registrerad förening betalas i samband med ändringen av föreningsformen.
6. förslag: Behövs det standardbestämmelser om de interna förhållandena i en oregistrerad förening?
Behövs det följande standardbestämmelser om de interna förhållandena i en oregistrerad förening om föreningen inte bestämt om dessa frågor genom avtal/i sina stadgar?
1. Medlemmar kan vara fysiska personer eller juridiska personer.
2. Medlemmarna bestämmer tillsammans om upptagande till medlem.
3. Medlemmarna bestämmer tillsammans om upphörande av medlemskap.
4. Medlemmar har rätt att träda ut ur föreningen direkt.
5. Medlemmarna beslutar tillsammans om föreningens ärenden.
6. Varje medlem har en röst när det fattas beslut om alla ärenden som gäller föreningen.
7. För föreningsmedlemmarnas gemensamma beslut förutsätts en majoritet av alla medlemmars röster.
8. Alla medlemmar har rätt att företräda föreningen.
Kommentar: Med undantag från den första standardbestämmelsen kan förutsättningarna för medlemskap fastställas fritt i avtalet.
Kommentar: Med undantag från de andra och tredje standardbestämmelserna kan det i avtalet bestämmas att t.ex. den grundande medlemmen, det organ som svarar för
föreningens förvaltning eller ett annat organ med bestämd status eller en viss person har beslutsrätt i dessa frågor.
Kommentar: Med undantag från den fjärde standardbestämmelsen kan det i avtalet bestämmas om begränsningar till rätten att utträda ur föreningen (såsom t.ex. i lagen om andelslag).
Kommentar: Med undantag från den femte standardbestämmelsen kan beslutanderätten i alla eller i vissa ärenden genom avtal överföras t.ex. till stiftaren eller något annat organ som eventuellt finns i föreningen. Begränsningen inverkar på rätten att företräda den oregistrerade föreningen endast om en tredje man borde ha känt till begränsningen.
Kommentar: Med undantag från den sjätte standardbestämmelsen kan det i avtalet bestämmas att medlemmarna har olika antal röster, att rösträtten begränsas till vissa ärenden osv.
Kommentar: Med undantag från den sjunde standarbestämmelsen kan det i avtalet bestämmas om striktare eller lindrigare krav för beslutsfattande. Ett beslut kan också förutsätta att en extern instans samtycker till/understöder beslutet.
Kommentar: Med undantag från den åttonde standardbestämmelsen kan rätten att företräda föreningen delegeras till den grundande medlemmen, det organ som svarar för föreningens förvaltning eller ett annat organ med bestämd status eller en viss person.
Kommentar: Behövlig standardreglering kan genomföras till exempel genom att komplettera bestämmelserna om oregistrerade föreningar i 10 kap. i föreningslagen.
