Presentation av kursen

Kurshandledning

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning ... 2

Presentation av kursen ... 3

Lokaler ... 3

Registrering ... 3

Välkommen till LiU ... 4

Kursens mål och innehåll ... 6

Kursplan ... 7

Veckoschema och kursinnehåll ... 8

Bedömningsgrunder för kursen ... 12

Muntlig och praktisk redovisning i kursen ... 13

Inlärningsplan ... 14

Portfolions innehåll ... 16

Presentation av kursen

Välkommen till Musik för barn i behov av särskilt stöd, 7,5 hp! Kursen syftar till att i både teori och praktik ge exempel på hur man med musik som medel kan stimulera och stödja barns utveckling – motoriskt, sensoriskt, emotionellt och socialt.

Ansvarig för kursen är Estetiska avdelningen på Institutionen för Kultur och Kommunikation, IKK, vid Linköpings Universitet.

Kursen läses på kvartsfart (7, 5 hp under en termin) och går varje onsdag kväll mellan kl.

17.15 – 19.45, med undantag för några självstudieveckor. I kursen varvas föreläsningar med praktiska tillämpningar och studenten har stort ansvar för sina självstudier. Om ni har några frågor får ni gärna skicka ett mail till kursansvarig nedan.

Upprop sker onsdagen den 2 september kl 17.15 i musiksal 1 hus Key! Meddela om du inte kan delta vid uppropet, men ändå vill behålla din plats annars förlorar du den.

Med hopp om en givande och lärorik kurs!

Anna Englund Bohm Kursansvarig Estetiska avdelningen

Institutionen för kultur och kommunikation 013 – 28 21 66

anna.englund.bohm@liu.se

Lokaler

Föreläsningarna hålls i Musiksal 1 på plan 2 (entréplan) samt musiksal 2 på plan 4 i Hus Key på Campus Valla vid Linköpings Universitet.

Liu-kartor: http://www.liu.se/esi/omesi/lokaler/welcome.html

Registrering

Se dokument ”Välkommen till LiU!”. För de studenter som är nya på Linköpings universitet, kommer mer information att ges vid uppropet. Glöm inte att betala kåravgiften. Det är viktigt att du anmäler om du tänker hoppa av (s k avbrott) från kursen eller göra ett studieuppehåll.

Välkommen till LiU

Du är antagen till kurs/utbildningsprogram höstterminen 2009 vid Linköpings universitet. Efter urval 2 måste man

närvara vid uppropet för att behålla sin plats på kursen/programmet annars stryks man. Om du av någon anledning inte kan närvara vid uppropet måste du meddela detta till respektive kontaktperson på kursen/programmet.

Ny som student

Du som ska läsa din första termin på LiU har en hel del att tänka på. Det mesta du behöver veta om studentlivet finns på sajten www.liu.se/nystudent. Där kan du tex läsa om hur du hittar bostad, vad man kan hitta på i Linköping och Norrköping och vad som händer under nolle-p. Som ny student vid Linköpings universitet bör du även tänka på följande:

Obligatoriskt upprop

Det är obligatorisk närvaro vid upprop på utbildningsprogram/fristående kurser. Om du inte kommer och inte har anmält förhinder riskerar du att bli av med din utbildningsplats. För att meddela frånvaro kontaktar du den kontaktperson som står angiven på utbildningswebben, www.liu.se/utbildning .

Registrering

Du måste registrera dig på din utbildning. Det kan du göra efter att ha deltagit i det obligatoriska uppropet. Registrering görs hos din utbildningsadministratör alternativt på någon av de centrala studerandeexpeditionerna i hus Zenit på campus Valla eller i Kåkenhus på campus Norrköping eller på Studentexpeditionen, ing 65, Campus US. Läs mer om registrering på www.liu.se/uf/studc/studexp.

Kåravgift

Alla som läser på universitet eller högskola måste enligt lag vara medlem i den studentkår som fi nns vid lärosätet.

Kåravgiftsavin skickas hem till dig när du blivit antagen eller om du varit registrerad vid Linköpings universitet närmast föregående termin. Mer information om kåravgiften fi nns på http://ks.liu.studorg.se/. Kontroll av betald kåravgift går att göra i studentportalen under menyalternativet LiU-kortet. Mer information på www.student.liu.se/liu-kortet.

LiU-ID

Ditt LiU-ID är en central användaridentitet som ger tillgång till både e-post, Studentportal, fi llager och datorsalar. Dagen efter att du har registrerat dig kan du hämta ut den aktiveringsnyckel du behöver för att aktivera ditt LiU-ID.

Aktiveringsnyckeln kan du hämta på studerandeexpeditionerna i Zenit eller Kåkenhus samt på Studentexpeditionen, ing 65, Campus US. Läs mer på www.student.liu.se/itsupport/liu-id. När ditt LiU-ID är aktiverat loggar du in i Studentportalen:

www.student.liu.se >> Studentportal, och kontrollerar att din adress är korrekt (under menyvalet Studerandeservice). Här kan du efter kurstart även anmäla dig till tentor och kontrollera dina studiepoäng.

LiU-kortet

Tre dagar efter betald kåravgift och en dag efter registrering kan du hämta ut ditt LiU-kort. LiU-kortet fungerar som ett passerkort, lånekort på universitetsbiblioteket, busskort på Campusbussen m.m. Mer information om LiU-kortet finns på www.student.liu.se/liu-kortet.

Checklista vid utbildningsstart

Stöd och service

Som student kan man ibland behöva stöd och hjälp. Inom Linköpings universitet fi nns en omfattande verksamhet för att hjälpa och underlätta studenternas situation.

Studentportalen

Studentportalen är en IT-tjänst där du som student loggar in och själv utför fl era studieadministrativa rutiner. Här registrerar du dig på kurser, anmäler dig till tentor, beställer studiemeritförteckningar och mycket annat. Du loggar in i Studentportalen med ditt LiU-ID på adressen https://www3.student.liu.se/portal.

e-GO studenternas nya e-post

Webmail-systemet för studenter vid LiU drivs av Google och kallas för e-GO. Förutom e-post erbjuder tjänsten också kalender, ordbehandling, kalkyl och chattfunktion. För mer information se www.student.liu.se/itsupport/e-go.

Datorsupport

Till Studenternas Helpdesk vänder du dig om du har problem med e-post, lösenord eller frågor rörande de allmänna datorsalarna samt deras programvaror. Du når Helpdesk via datorsupport@student.liu.se eller telefon 013-28 58 98.

Centrala studerandeexpeditioner

På de centrala studerandeexpeditionerna kan du uträtta de fl esta studieadministrativa ärenden så som hämta blanketter, ansökningshandlingar och kataloger samt aktivera ditt LiU-ID. De centrala studerandeexpeditionerna fi nns i hus Zenit på campus Valla och i Kåkenhus på campus Norrköping och nås på telefon 013-28 20 00 eller via e-post central.studexp@liu.se. Du som studerar på Hälsouniversitetet kan vända dig till Studentexpeditionen, ing 65, Campus US.

Campusbussen

När du studerar vid Linköpings universitet kan du enkelt ta dig mellan våra tre campusområden i Linköping (Valla och Hälsouniversitetet)

och Norrköping med Campusbussen. Bussarna går vardagar mellan Linköping och Norrköping, 1 gång i timmen i vardera riktningen mellan kl. 7 och 17. Som färdbevis räknas ditt LiU-kort. Mer information fi nner du på www.liu.se/campusbussen.

Biblioteks- och informationsservice

Linköpings universitetsbibliotek, LIUB, består av fyra bibliotek på tre Campus-områden. Här fi nns kurs- och referenslitteratur, läsplatser och även grupprum och datorarbetsplatser. LIUB erbjuder även en chatt- och e-postjänst för stöd och vägledning vid informationssökning. På sidan www.bibl.liu.se fi nns information om öppettider, besöksadresser m.m.

Studievägledning

Har Du frågor och funderingar som rör studie- och yrkesval? Centrala studievägledningen erbjuder studievägledning både till dig som är student och till dig som funderar på att börja studera. De finns en trappa upp i Hus Zenit på Campus Valla och på bv i Kåkenhus, Campus Norrköping. Du når Centrala studievägledningen på centralstudievagledning@liu.se. För studievägledning inom respektive utbildning, se

http://www.liu.se/nystudent/kontakt/studievagledning

Karriärcentrum

Som student på Linköpings universitet kan du få feedback på ditt CV och ditt personliga brev, vägledning och coachning om arbete och karriär samt möjlighet att delta på föreläsningar om vägen till arbete. Vidare annonseras lediga tjänster och uppsatsförslag m m på vår hemsida www.liu.se/karriarcentrum. Vill du ha kontakt med karriärcentrum mailar du karriarcentrum@liu.se

Stöd vid funktionshinder, läs- eller skrivsvårigheter

Studenter med ett permanent eller långvarigt funktionshinder har möjlighet att få stöd och service i studiesituationen.

Funktionshindret ska kunna styrkas med intyg. Med permanent funktionshinder jämställs även dokumenterade läs-och skrivsvårigheter. För mer information om det stöd du kan få, se www.liu.se/uf/studc/funktionshinder.

Försäkring

Som student är du försäkrad under skoltid och under direkt färd mellan bostaden och skolan. Försäkringen täcker personskador genom olycksfall samt vissa fall av sjukdom genom smitta. OBS! Du måste själv teckna olycksfallsförsäkring som gäller övrig tid/fritid och hemförsäkring för att ha ett heltäckande försäkringsskydd. Läs mer på www.student.liu.se/studenthalsan/forsakring.

Studenthälsan

Att må bra är en god grund för lyckade studier. Om balansen i tillvaron rubbas, av fysisk eller psykisk ohälsa är du välkommen till Studenthälsan. Studenthälsan arbetar även förebyggande genom exempelvis hälsoprofi ler, föreläsningar och kurser. För ytterligare information se www.student.liu.se/studenthalsan.

Lika villkor

För att nå målet ”lika villkor” arbetar LiU med jämställdhet och genus, etnisk och religiös mångfald, tillgänglighet för personer med funktionshinder, sexuellt likaberättigande samt mot diskriminering och övrig kränkande särbehandling. Läs mer om LiU:s arbete inom jämlikhet, jämställdhet och likabehandling på portalen för Lika villkor: www.liu.se/likavillkor.

Kårservice

Vid Linköpings universitet fi nns tre studentkårer som tillsammans har en serviceorganisation som bl a administrerar kåravgifter och bevakar studiemedels- och boendefrågor samt driver en förmedling av inackorderingsrum och andrahandslägenheter. Denna serviceorganisation kallas för Kårservice och fi nns i både Linköping (http://ks.liu.studorg.se/) och Norrköping (www.trappan.nu).

Produktion: Avdelningen för Studenttjänster, Linköpings universitet

Kursens mål och innehåll

Efter avslutad kurs ska den studerande kunna

• utifrån litteratur beskriva samt i praktisk handling redogöra för hur man med musik som medel kan arbeta för att främja barns utveckling

• känna till barns motoriska utveckling för att kunna underlätta, stimulera och främja deras inlärnings− och utvecklingsprocess

• förstå innebörden av olika neuropsykiatriska funktionshinder

Pedagogiska utgångspunkter

• Du formar själv din kunskap och tar därmed ansvar för ditt eget lärande. Det är du som tolkar och strukturerar den information du tar del av och som kan argumentera för det du kommer fram till. Som kursdeltagare förväntas du därför vara aktiv och bidra med egna synpunkter och reflektioner.

• Dina egna erfarenheter är en tillgång i kursen och de har stor betydelse både för Ditt eget och kurskamraternas lärande. Du kommer därför fortlöpande inbjudas att reflektera över ditt eget och andras lärande.

• Vi lär av varandra. Genom att öppet och prestigelöst möta andras perspektiv, uppfattningar och erfarenheter kan Du både få nya idéer och bekräftelse för sådana som Du redan tillägnat dig. Du har därför ansvar för det egna arbetet samt det i grupp.

• En akademisk nivå bör upprätthållas under samtal och diskussioner. Det innebär att Du skall värdera den information Du tar del av kritiskt, argumentera för dina uppfattningar och ta stöd i olika källor.

• Vi lär både kognitivt och emotionellt och därför integreras både analytiska och estetiska moment i kursen.

Kursplan

Kursnamn Musik för barn i behov av särskilt stöd, 7,5hp

Kurskategori Fristående kurs Kurskod 918G06

Mål

Efter kursen skall studenten kunna

− utifrån litteratur beskriva samt i praktisk handling redogöra för hur man med musik som medel kan arbeta för att främja barns utveckling − känna till barns motoriska utveckling för att kunna underlätta, stimulera och främja deras inlärnings− och utvecklingsprocess − förstå innebörden av olika neuropsykiatriska funktionshinder

Kursinnehåll

Kursen innehåller teoretiska studier utifrån litteratur och forskning om musik, motorik och barn i behov av särskilt stöd. Vidare innehåller kursen verksamhetsförlagda observationer, praktiska tillämpningar inom musik, motorik, rytmik och rörelsesånger samt en översikt av musikterapeutiska inriktningar.

Undervisning/Arbetsformer

Arbetsformerna är av både teoretisk och praktisk art och består av seminarier, föreläsningar, verkstäder och självstudier.

Examination

Kursen examineras fortlöpande genom både muntliga och praktiska redovisningar i grupp samt ett individuellt skriftligt arbete. Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle. Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Förkunskap

För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet

Betyg

På kursen ges betyget Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. Internationella studenter får dessutom betyg enligt ECTS−skalan.

Kursbevis

Kursbevis utfärdas av Områdesstyrelsen för utbildningsvetenskap, efter begäran av den studerande. Begäran om bevis ska göras på särskild blankett som finns att hämta på Centrala studerandeexpeditionerna eller via

http://www.liu.se/gf/studc/examen/ . Blanketten lämnas till StudentCentrum.

Kurslitteratur

Lista över kurslitteratur fastställs av ansvarig institution/motsvarande

Övrigt

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen. Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Veckoschema och kursinnehåll

Vecka 36/AEB

Introduktion; Praktisk och teoretisk presentation av kursens innehåll, litteratur samt hur den examineras.

Eget arbete; Portfolioarbete: att skriva egna mål och förväntningar samt en inlärningsplan.

Vecka 37 : Självstudier

Eget arbete: Fundera kring och besvara frågeställningarna om rytmik, rörelse och barns utveckling som delas ut vid första tillfället. Litteraturstudier kapitel 4 i Tanke – visa – språk.

Vecka 38/JH & TA

Musikterapi - musik som medel för att nå utommusikaliska mål; Vad är funktionsinriktad musikterapi (FMT-metoden)? Hur kan man observera och analysera barns rörelserepertoar och med musik som medel skapa förutsättningar för deras utveckling och lärande?

Eget arbete: Litteraturstudier kapitel 2, 3 och 6 i Tanke - visa - språk.

Vecka 39/GB

Föreläsning/workshop; Teoretiskt och praktiskt om psykodynamisk musikterapi och GIM.

Eget arbete: Litteraturstudier – kapitel 5, 7 o 8 i Tanke – visa – språk samt utdrag om musiskt lärande.

Vecka 40/MG

Att arbeta musiskt; Föreläsning om det musiska och hur man kan arbeta med detta i praktiken.

Eget arbete: Läs kapitel 1,3, 4 och 10 i Barn med behov av särskilt stöd samt egen vald litteratur från listan.

Vecka 41/MB

Barns motoriska utveckling; Föreläsning om den motoriska utvecklingen och vad olika lärstilar kan innebära.

Eget arbete: Litteraturstudier/portfolioarbete/studiebesök

Vecka 42/JH & TA

Neuropsykiatriska funktionshinder; Föreläsning om några av de vanligaste neuropsykiatriska funktionshindren, vad det innebär det att ha ett ”osynligt” funktionshinder och hur kan man använda musiken som medel för att främja utvecklingen.

Eget arbete: Litteraturstudier – sid 7-28 i Tanke – visa - språk/portfolioarbete/studiebesök.

Vecka 43/KG

Musik i särskolan; Workshop om hur man kan använda musik som medel för att främja barns utveckling i sitt dagliga arbete. Vad kan vara viktigt att tänka på när man sjunger och spelar med barn och ungdomar och hur kan man lägga upp det?

Eget arbete; Portfolioarbete samt litteraturstudier kap 5 & 9 i Barn med behov av särskilt stöd

Vecka 44/Självstudier

Självstudier; Litteraturstudier på resterande sidor i Barn med behov av särskilt stöd och samt två valfria böcker från litteraturlistan.

Vecka 45/Studentlett

Litteraturseminarium; Muntlig redovisning då ni går igenom och diskuterar litteraturen i större och mindre grupper utifrån en fallbeskrivning samt ett antal frågeställningar.

Eget arbete; Litteraturstudier, portfolioarbete samt förberedelse av examinationsuppgifterna.

Vecka 46/YC

Musik Introduktion för Nybörjare i Grupp: Att spela och musicera med barn i behov av särskilt stöd.

Eget arbete; Litteraturstudier, portfolioarbete samt förberedelse av examinationsuppgifterna.

Vecka 47/Självstudier

Sammanställande av portfolio, litteraturbearbetning samt arbete med hemtentamen.

Vecka 48/Skriftlig hemtentamen lämnas in!

Vecka 49/Självstudier

Förberedelser av den praktiska redovisningen.

Vecka 50/AEB

Examination; Praktisk redovisning av egen vald musikaktivitet.

Avslutning; Diskussioner och reflektioner kring de verksamhetsförlagda observationer som gjorts samt muntlig utvärdering av kursen. Återlämning av hemtentamen samt portfolio!

Lärare/föreläsare i kursen:

AEB Anna Englund Bohm – univ.adj i musik, musikterapeut (FMT), musiker JH Jan Henbrant - FMT-terapeut vid FMT center i Linköping

TA Torbjörn Andersson - FMT-terapeut vid FMT center i Linköping

GB Gunilla Bohm - musiklärare, musikterapeut (psykodynamisk musikpsykoterapi) MG Margaretha Grahn – fil.dr i ped, musikdirektör

MB Monica Bunte – idrottslärare, univ adj

KG Karin Ganestål – musikterapeut (FMT), musiklärare i särskolan

YC Ylva Carlsson – förskolelärare, utbildad i MING och specialpedagogik

Litteraturlista

Obligatoriskt:

• Asmervik/Ogden/Rygvold. (1999). Barn med behov av särskilt stöd. Lund:

Studentlitteratur.

• Uddén. Berit. (2004). Tanke – visa – språk. Musisk pedagogik med barn. Lund:

Studentlitteratur.

Valfri obligatorisk litteratur i musik - en av nedanstående böcker:

• Fagius, J. (2001). Hemisfärernas musik. Göteborg: Bo Ejeby Förlag.

• Lilliestam, Lars, (2006). Musikliv – vad människor gör med musik – och musik med människor. Göteborg: Bo Ejeby Förlag

• Ruud, Even. (2001) Varma ögonblick. Om musik, hälsa och livskvalitet. Göteborg: Bo Ejeby Förlag.

Valfri obligatorisk övrig litteratur - en av nedanstående böcker eller en likvärdig:

• Adler, B & Holmgren, H. (2000). Neuropedagogik – om komplicerat lärande. Lund:

Studentlitteratur.

• Ayres, J. (1999). Sinnenas samspel hos barn. Stockholm: Psykologiförlaget.

• Björkvold, J. (1994). Den musiska människan. Kristianstad: Runa Förlag AB.

• Bojner Horowitz, E./Bojner, G. (2005). Må bättre med musik. Västerås: ICA / Forma publishing group.

• Duvner, T. (1994). Barnneuropsykiatri; MBD/DAMP, autistiska störningar, dyslexi.

Stockholm: Liber AB.

• Gerland, G. (1998). En riktig människa. Stockholm: Bokförlaget Cura AB.

• Grönlund/Alm/Hammarlund. (1999). Konstnärliga terapier – Bild, dans och musik i den läkande processen. Stockholm: Natur och kultur.

• Hammershöj, H. (1995). Musikalisk utveckling i förskoleåldern. Lund: Studentlitteratur.

• Hjelm, Lasse. (2005). Med musik som medel. FMT-metoden, som den blev till… Uppsala:

Musikterapiinstitutet.

• Holle, B. (1994). Normala och utvecklingshämmade barns motoriska utveckling.

Stockholm: Natur och kultur.

• Jederlund, U. (2002). Musik och språk; ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling.

Stockholm: Runa Förlag.

• Jerlang, E.(red.). (1999). Utvecklingspsykologiska teorier. Stockholm: Liber AB.

• Kinge, Emelie. (2000). Empati hos vuxna som möter barn med särskilda behov. Lund:

Studentlitteratur.

• Lundström, Ilona Antal. (1996). Musikens gåva. Uppsala: Konsultförlaget AB.

• Uddholm, M. (1993). Pedagogen och den musikaliska människan. Mölndal: Lutfisken.

• Sacks, O. (1998). Mannen som förväxlade sin hustru med en hatt. Brombergs Bokförlag.

• Tikkanen, M. (1999). Sofias egen bok (1982)/Sofia vuxen (1998). Stockholm: Bokförlaget Forum AB.

Redovisningar och examinationsuppgifter

Inom kursen används både muntliga, praktiska och skriftliga redovisningar:

• Den muntliga redovisningen sker vid ett litteraturseminarium då kurslitteraturen diskuteras utifrån en fallbeskrivning samt ett antal frågeställningar.

• Den praktiska redovisningen sker vid det sista lektionstillfället. Den studerande ska då leda en kort musikaktivitet (ca 5-10 min) med den övriga gruppen och använda musiken som medel för att främja barns utveckling. Detta beskrivs även skriftligt i portfolion.

• Den skriftliga redovisningen är examinerande och består av en hemtentamen där ni använder portfolion (utförlig beskrivning på nästa sida) som underlag. Till hemtentamen ska ni samla data från fältet genom något av nedanstående alternativ;

Alt 1 besök en speciallärare, träningsskola, särskola eller något likvärdigt under en dag/halvdag och observerar hur de arbetar där, vad de använder för metoder samt tar reda på vilka övriga specialpedagogiska/terapeutiska metoder de eventuellt känner till.

Alt 2 intervjua en speciallärare, träningsskola, särskola eller något likvärdigt under och undersöker hur de arbetar där, vad de använder för metoder samt tar reda på vilka övriga specialpedagogiska/terapeutiska metoder de eventuellt känner till.

Alt 3 Beskriv en specialpedagogisk eller terapeutisk metod (helst med koppling till musik eller estetiska ämnen).

Om ni redan arbetar som speciallärare på en särskola eller liknande kan ni antingen välja att beskriva ert eget arbete och de metoder ni använder/

känner till eller besöka en kollega för att få ett annat perspektiv.

Beskriv ovanstående med egna tankar och reflektioner samt kopplingar till litteratur och föreläsningar och bifoga i portfolion för att kunna använda dem i er hemtentamen

Observera att veckorna 45, 47 och 50 är redovisningstillfällen!

Bedömningsgrunder för kursen

Det skriftliga arbetet innebär en hemtentamen vilken är examinerande och betygsgrundande för kursen. I och med att portfolion (där kursens alla delar kontinuerligt dokumenteras) används som underlag för hemtentamen kan och bör kursens olika redovisningsmoment – muntliga, praktiska såväl som skriftliga - synliggöras även i hemtentamen.

Godkänd

För att studenten skall erhålla betyget godkänd på kursen skall följande krav uppfyllas:

• Studenten skall med hjälp av litteratur, seminarier och erfarenheter reflektera kring kursens innehåll såväl muntligt som skriftligt.

• Studenten skall aktivt delta i seminarier, övningstillfällen och gruppdiskussioner samt ta ansvar för att diskussionerna blir konstruktiva och att allas röster blir hörda.

• Studenten skall använda vetenskaplig litteratur som utgångspunkt för kursuppgifter och examinationsuppgifter.

• Studenten skall genom sina texter visa att han/hon tagit till sig litteratur, föreläsningar och seminariediskussioner. Texterna skall ha ett relevant innehåll och en tydlig struktur.

• Tydliga referenser till litteratur och källmaterial skall anges i samtliga skriftliga arbeten.

Väl godkänd

För att studenten skall erhålla betyget väl godkänd för kursen skall hon/han uppnått de krav som tas upp under betyget godkänd. Därutöver skall studenten leva upp till följande krav:

• Förmåga att förhålla sig konstruktivt kritisk såväl positivt som negativt till både teori, praktik och gruppdiskussion.

• Förmåga att integrera kursinnehåll och egna och andras tankar på ett fruktbart sätt med musik som medel samt med ett specialpedagogiskt perspektiv.

• Förmåga att argumentera i såväl muntlig som skriftlig framställning samt att använda litteratur som verktyg i självständiga resonemang.

Underkänt

Då studenten inte uppfyller något eller några av kraven för att erhålla betyget godkänd kan det leda till underkänt, exempelvis kan det röra sig om:

• Allmänt tyckande och brist på förankring i t.ex. litteratur eller föreläsningar.

• Olika typer av fusk, t.ex. plagiat av andras texter.

• Undermålig referensgivning.

• Examinationsuppgiften saknar tydlig struktur och man har inte följt anvisningarna vid genomförandet.

Muntlig och praktisk redovisning i kursen

För att studenten ska utvecklas i sin ledarroll kommer vi vid muntliga/praktiska redovisningar att titta på följande kvalitéer:

Eget framförande Kroppsspråk, publik- kontakt/interaktion,

röstanvändning/språk

Användning av material Material/multimedia där det och multimedia är befogat samt stödjer och lyfter

framställningen

Organisation Graden av förberedelse Struktur

Upplägg

Kreativitet Graden av nytänkande Egna idéer

Helhetsintryck Användandet av musik som medel utifrån ett special-

pedagogiskt förhållningssätt med koppling till kursinnehåll och litteratur.

Engagemang

Inlärningsplan

Portfolions innehåll

Skriftlig redovisning

Reflektioner kring de andras

redovisningar Reflektioner kring den egna redovisningen Reflektioner

från

föreläsningar

och workshops Egna mål och

förväntningar på kursen Reflektioner kring

obligatorisk samt egen litteratur och andra källor

Självvärdering: Egen insats och utveckling i förhållande till mål och förväntningar

Inlärningsplan med utvärdering

Summerande reflektioner Reflektion och

utvärdering av examinationerna Beskrivning av samt reflektioner kring studiebesöket (alt 1, 2 eller 3)