• No results found

Överenskommelse mellan Lunds Kommun & Närpolisområde Lund

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Överenskommelse mellan Lunds Kommun & Närpolisområde Lund"

Copied!
16
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Överenskommelse

mellan Lunds Kommun

& Närpolisområde Lund

Åtgärdsplan 2011-2012

(2)

Lunds BRÅ

Lunds Brottsförebyggande Råd, LBRÅ, ska arbeta för att skapa en tryggare kommun att bo, leva och arbeta eller studera i. Rådet består av både kommunala företrädare och

personer från andra verksamheter.

(3)

Överenskommelse mellan Lunds kommun och Närpolisområde Lund

Denna överenskommelse är Lund kommuns och Närpolisområde Lunds gemensamma åt- gärdsplan för 2011 - 2012. Den tidigare åtgärdsplanen gällde 2009 och förlängdes att gälla även 2010 med tre kompletterande fokusområden. Vissa åtgärder ingår numera i den normala linjeverksamheten – andra förtjänar att fokuseras på även fortsättningsvis. Åtgärdsplanen är framtagen utifrån en gemensam problembild och omfattar prioriterade åtgärder som harmo- nierar med parternas ordinarie handlings- och verksamhetsplaner.

Syftet med en gemensam överenskommelse är att fördjupa samarbetet mellan kommun och polis och därigenom minska brottsligheten och förbättra tryggheten för medborgare och verk- samma i Lunds kommun.

Lunds brottsförebyggande råd ansvarar för att arbetet drivs framåt såväl som för uppföljning, utveckling och revidering av överenskommelsen.

Utifrån den gemensamma problembilden föreslår Lunds BRÅ:s arbetsgrupp fyra prioriterade områden för 2011 - 2012 års verksamhet. Dessa områden är:

alkoholrelaterat våld i nöjeslivet (kvarstår från 2009-2010)

ungdomssatsning

trygghetsskapande åtgärder i det offentliga rummet (kvarstår från 2009-2010)

narkotikabekämpning.

I överenskommelsen redovisar kommunen och polisens gemensamma åtgärder och åtaganden inom dessa fyra områden. Alla insatser ska ha mätbara mål och resultatet ska följas upp och redovisas för kommunstyrelsen och polisledningen via Lunds Brottsförebyggande Råd.

En ny överenskommelse ska tas fram eller revideras två gånger per mandatperiod. Målet är att undertecknandet av en överenskommelse för kommande år sker senast första kvartalet det aktuella året.

Processen inleds första kvartalet det andra avtalsåret, då resultatet av föregående överens- kommelse redovisas. Därefter tar förankringsarbetet för kommande överenskommelse vid.

Under sista kvartalet kompletteras överenskommelsen med beskrivningar av de olika insatser- na och remitteras vid behov till berörda aktörer. Ansvarig för framtagandet av detta dokument är Lunds Brottsförebyggande Råds arbetsgrupp.

Överenskommelsen ska vara känd inom polisen, kommunens förvaltningar och förtroende- valda och den ska finnas tillgänglig som broschyr såväl som på nätet.

Mats Helmfrid Tommy Sverngard

Kommunstyrelsens ordförande TF Polismästare

(4)
(5)

Ett tryggare Lund - nu och i framtiden

Innehåll

Nulägesbeskrivning……….………... 4

Mål och problemområden.………... 5

Problemområden och insatser 2011-12……….………... 6

Alkoholrelaterat våld i nöjeslivet………... 6

Ungdomssatsning………..……... 7-8

Trygghetsskapande åtgärder i det offentliga rummet……….… 9-10

Narkotikabekämpning……….... 11-12

(6)

LBRÅ - Lunds Brottsförebyggande Råd

Nulägesbeskrivning

Grunden för det brottsförebyggande arbetet ligger i det långsiktiga arbete, byggt på vetenskapligt beprövade metoder, som bedrivs inom kommunens olika förvaltningar.

Trenden talar för att anmälda våldsbrott och ordningsstörningar i nöjeslivet kommer att öka. Gruppen unga vuxna över 20 år ökar de kommande åren. Till detta kommer ett flyttmönster som innebär att många unga flyttar till Lund, med Lunds Universitet som magnet, där utbudet av nöjen och alkohol är omfattande. En markant ökning av ungdomar över 20 år gör att bostadsbristen ökar betydligt under närmaste åren.

Ungdomar som flyttar hemifrån söker sig företrädesvis till större städer och lärosäten.

Fler invånare och större befolkningskoncentration leder generellt till fler brott.

Narkotikaproblematiken och den höga tillgången på cannabis kan antas bestå. Antalet individer och grupperingar inom gängmiljön i Skåne ökar. En tydlig trend är att aktörerna blir yngre. Under 2010 har polisens kriminalunderrättelsetjänst kunnat konstatera en etablering av kriminella grupperingar såsom Black Cobra i Lund. Deras huvudsakliga aktivitet är narkotikaförsäljning till Lundaungdomar men kan också betraktas som multikriminella. Grupperingen är inte stor men det är ytterst viktigt att etableringen upphör då nyrekrytering av Lundaungdomar annars är överhängande. Polisen och kommunen har gjort bedömningen att med samhällets samlade resurser bör vi lyckas bryta etableringen i Lund.

Ungdomar i övre tonåren blir färre i Lund de kommande åren. Färre invånare i mest brottsaktiv ålder (15-17 år) leder normalt till färre brott av det slag unga ofta begår såsom stöld i skola och affär samt skadegörelse.

När det gäller arbetet med unga lagöverträdare har Socialförvaltningen i Lund tagit en tätposition i landet. Det gäller både insatser mot unga lagöverträdare och arbetet med medling och stöd till unga brottsoffer. Placeringen av socialsekreterare hos polisen är en framgångsfaktor. Etableringen av kriminella grupperingar i Lund innebär att metoder måste utvecklas för unga som vill lämna dessa grupperingar.

4

(7)

Ett tryggare Lund - nu och i framtiden

Trygghetsindexet för Lund är bland de bästa i Skåne och, i jämförelse med andra städer av samma storlek, mycket gott. Polisen gör årliga trygghetsmätningar. I Lunds kommun ingår 1500 personer fördelade på fem mätområden. För att behålla det goda resultatet måste polisen och kommunen hela tiden ha trygghetsfrågorna i fokus. Bland annat genom att göra trygghetsvandringar som är effektivast i de områden där medborgarna upplever störst otrygghet. Under våren 2010 gjorde Tekniska förvaltningen en kartläggning av otrygghetsupplevelser utifrån ett jämnställdhetsperspektiv på stadsdelen Gunnesbo.

Stadsdelen valdes ut som pilotområde därför att den geografiska ytan var lämplig, inte för att Gunnesbo är särskilt otryggt.

Arbetet byggde på att engagera personer med koppling till området, boende, arbetande och besökare. Under hösten 2010 kommer flera trygghetsskapande åtgärder genomföras som direkt resultat av kartläggningen. Kunskapen om den nya arbetsmetoden kommer att användas under 2011.

Polisens närvaro är viktig för Lundabornas trygghetskänsla. Det gäller både i staden och i de östra delarna där polisstationen i Dalby är särskilt betydelsefull. Efterfrågan på polisiär närvaro är stor men trots Lundapolisens resurstillskott måste närvaron prioriteras till de områden som bland annat Trygghetsmätningen pekar ut som särskilt otrygga.

¹ Läs mer om trygghetsvandringar på www.bra.se

5

(8)

LBRÅ - Lunds Brottsförebyggande Råd

Mål och problemområden

Ur ett längre perspektiv, 3-4 år, har fyra övergripande mål lyfts fram utifrån nulägesanalys samt kunskap om vilka åtgärder som är effektiva att använda. Samtliga mål följs upp med indikatorer som visar på hur måluppfyllelsen varit.

De övergripande målen är att

Den totala brottsligheten ska minska.

Detta mål mäts i antalet polisanmälda brott, där antalet brott per 1000 invånare ska minska 2011 jämfört med 2010.

Antalet människor som känner sig otrygga ska minska.

Trygghet och otrygghet mäts i Polisens årliga medborgarundersökningar.

Droganvändningen bland ungdomar ska minska.

Uppföljning sker av de samverkande parternas åtgärder och resultat.

Inga kriminella grupperingar ska finnas i Lunds kommun.

Uppföljning görs av Polisens Kriminalunderrättelsetjänst.

Med dessa övergripande mål som utgångspunkt har följande fyra problemområden och insatser för år 2011 identifierats. Varje problemområde innehåller en beskrivning kring syfte, förväntad effekt, tidplan, ansvarig, samverkanspartners och en metod för uppföljning.

1 Alkoholrelaterat våld i nöjeslivet 2 Ungdomssatsning/sommarjobb

3 Trygghetsskapande åtgärder i det offentliga rummet 4 Narkotikabekämpning

6

(9)

Ett tryggare Lund - nu och i framtiden

Problemområden och insatser 2011-12

Syfte med avtalsområdet:

att förebygga och minska alkoholrelaterat våld och skador Förväntad effekt:

Misshandeln utomhus ska minska per 1000 invånare i förhållande till 2010.

Den upplevda tryggheten i centrum kvälls- och nattetid ska öka.

Tillvägagångssätt:

» Ansvarsfull alkoholservering

Utbildningen Ansvarsfull alkoholservering, som är en vetenskapligt beprövad arbetsmetod för att förebygga och minska alkoholrelaterat våld och skador i restaurangmiljöer, ska genomföras två gånger under 2011.

Ansvarig: Socialnämnden Samverkanspartner: Krögarna och Polisen Metod för uppföljning: Skådespelarstudier, enkäter

» Tillsyn

Polisen och socialförvaltningen ska under perioden genomföra tillsynsbesök på krogar och nationer i kommunen enligt deras respektive handlingsplan.

Kontroller av butikernas efterlevnad av åldersgränserna vid försäljning av folköl och tobak ska genomföras av socialförvaltningen och polisen.

Ansvarig: Socialnämnden och Polisen Samverkanspartner: Krögarna och ordningsvakter Metod för uppföljning: Protokoll

» Synlighet

Polisen ska vara ett naturligt inslag i Lunds nöjesliv under helgkvällarna. Detta innebär att Polisen varje helg ska ha särskilt avdelad personal med ansvar för Lunds nöjesliv.

Ansvarig: Polisen

Metod för uppföljning: Trygghetsmätningar

1 Alkoholrelaterat våld i nöjeslivet

7

(10)

LBRÅ - Lunds Brottsförebyggande Råd

2 Ungdomssatsning

Syfte med avtalsområdet:

Att genom olika insatser minska brottsligheten bland ungdomar och att på ett tydligt sätt belysa vikten av sysselsättning för ungdomar i preventivt och stärkande syfte

Förväntad effekt:

Att fler ungdomar får möjlighet till utveckling och därmed stärkt självkänsla och större perspektiv kring val och möjligheter i livet.

Tillvägagångssätt:

» Sommarpraktik för ungdomar

Att skapa fler sommarjobb och därmed meningsfull sysselsättning till ungdomar under sommarlovet och att erbjuda ungdomar jobbinspiration och mentorskap i gemensamma projekt och forum. Så många som möjligt av de ungdomar i Lunds kommun som önskar arbeta under sommaren ska ges möjlighet till detta.

Att bjuda in näringslivet och kommunala förvaltningar till informationsmöten om betydelsen av gemensamma projekt för att stärka unga.

Ansvarig: Lunds BRÅ

Samverkansparter: Socialförvaltningen, Kommunkontorets näringslivsenhet, Handelsföreningen m fl

Metod för uppföljning: Rapportering till Lunds BRÅ efter sommaren

» Åtgärder som gör det möjligt för ungdomar att kunna lämna kriminella grupperingar.

Socialförvaltningen ska, som stöd för redan pågående insatser, ta fram en handlingsplan för att hjälpa ungdomar ur gängproblematiken.

Ansvarig: Socialnämnden Samverkanspartner: Polisen

Metod för uppföljning: Rapportering till Lunds BRÅ

» Mentorer inom polisen för ungdomar

Socialförvaltningen och Polisen har gemensamt utbildat poliser till mentorer för ungdomar. Syftet med mentorskapet är att dem unge ska ges möjligheter att reflektera över sin livssituation. Mentorsskapet ska också vara brottförebyggande, gränssättande och vägvisande.

Mentorerna ska under 2011etableras och verksamheten ska utvärderas.

Ansvarig: Polisen

Samverkanspartner: Socialförvaltningen Metod för uppföljning: Utvärdering

8

(11)

Ett tryggare Lund - nu och i framtiden

» Kontaktpoliser i skolorna

Arbetet med ungdomar och samverkan med skolan är en av polisens allra viktigaste brottsförebyggande uppgifter. Därför är polisens kontaktskapande verksamhet i skolorna av största vikt. Varje skolområde ska ha avdelade poliser som är välkända bland skolpersonal, elever och föräldrar.

Ansvarig: Polisen

Samverkanspartner: Skolförvaltningarna Metod för uppföljning: Utvärdering

» Ungdomsråd/ungdomsting

Ungdomars delaktighet i samhället är en underskattad brottsförebyggande metod. När ungdomar känner att de kan påverka sin vardag stärker det deras självkänsla. Statens Folkhälsoinstituts 11 folkhälsomål har delaktighet och inflytande som det första och viktigaste mål för hälsan. En ökad dialog mellan polisen och Lunds ungdomar är viktigt för förståelsen båda parters situation och är samtidigt ett preventionsarbete för ungas hälsa samt bidrar till att utveckla polisens arbete med unga.

Polisen ska under 2011 etablera det ungdomsråd som startats upp under 2010.

Ansvarig: Kultur- och fritidsförvaltningen och polisen Samverkanspartner:

Metod för uppföljning: Rapport till Lunds BRÅ

Syfte med avtalsområdet:

Påverka det offentliga rummet ur ett trygghetsperspektiv.

Förväntad effekt:

Minskad brottslighet och ökad trygghet Tillvägagångssätt:

» ”24 timmars-regeln”

- Att arbeta för att minska klotter, nedskräpning och skadegörelse är viktigt för att öka medborgarnas trygghetskänsla.

Lunds kommun har sedan 2000 en handlingsplan mot klotter och i den står bl a att Lunds kommun inte tolererar något klotter någonstans i kommunen och att kommunen inte heller ska medverka i skapandet av ”lagliga” klotterväggar.

3 Trygghetsskapande åtgärder i det offentliga rummet

9

(12)

LBRÅ - Lunds Brottsförebyggande Råd

”24 timmars-regeln” innebär att klotter tas bort inom 24 timmar för att förhindra att klottret eller taggar exponeras för ett större antal personer.

Kommunens förvaltningar har ansvar för att polisanmäla och dokumentera skadegörelse på kommunens egendom. Möjligheten för privata fastighetsägare att teckna avtal med kommunen avseende sanering av klotter ska utredas under 2011.

Ansvarig: Kommunens förvaltningar och bolag Samverkanspartner: Fastighetsägare, polisen

Metod för uppföljning: Trygghetsmätningarna och statistik över antal insatser

» Skaderaporteringssystem för fastigheter

Efter beslut i kommunfullmäktige används ett skaderapporteringssystem för kommunens fastigheter sedan 2009.

En noggrann rapportering av inträffad skadegörelse ger ett underlag till att identifiera och analysera risker. Motåtgärder kan effektivt sättas in på utsatta områden och på sikt öka den totala säkerheten inom kommunen.

Ansvarig: Samtliga kommunens förvaltningar Samverkanspartner: Kommunkontoret, Lundafastigheter Metod för uppföljning: Statistik över skador och kostnader

» Trygghetsvandringar

Trygghetsvandringar innebär ett samarbete mellan boende, fastighetsägare/-förvaltare, närpolis och andra verksamma inom området och bidrar till att fler påverkar arbetet för tryggare och vackrare utemiljöer. Under 2011 ska minst en trygghetsvandring genomföras vilken ska baseras på kunskaperna från Gunnesboprojektet. Platsen väljs ut av Lunds BRÅ;s arbetsgrupp.

Ansvarig: Tekniska nämnden

Samverkanspartner: Boende, näringsidkare och fastighetsbolag, Polisen

Metod för uppföljning: Trygghetsmätningar och protokoll från trygghetsvandringarna

» Nattvandringar

Verksamhet med ”nattvandrande vuxna” ska stimuleras, så att organiserad vandring kan ske på de platser som kommunen och polisen anvisar

Ansvarig: Kommunkontoret, Polisen

Samverkansparter: Kultur- och fritidsförvaltningen, skolförvaltningarna samt intresserade ideella föreningar

Metod för uppföljning: Rapport till Lunds BRÅ

10

(13)

Ett tryggare Lund - nu och i framtiden

» Synlighet

Polisens närvaro är viktig för Lundabornas trygghetskänsla. Det gäller både i staden och i östra delarna, där polisstationen i Dalby är särskilt betydelsefull. Detta gäller såväl dagtid i bostadsområden som kvällstid och helger. Polisens trygghetsmätning ska utgöra underlag vid val av de platser och bostadsområden som särskilt ska uppmärksammas under 2011.

Ansvarig: Polisen

Samverkanspartner: -

Metod för uppföljning: Trygghetsmätningarna

» Information

Hushållen i Lunds kommun ska via media, exempelvis bilagor i tidningar, kommunens hemsida, www.lund.se, eller speciellt framtagen broschyr informeras om överenskommelsen och de åtgärder som föreslås. Där ska även finnas råd och information om hur man förebygger brott och olyckor.

Ansvarig: Polisen, Lunds kommun Samverkanspartner: Lunds BRÅ

Metod för uppföljning: Utskick till hushållen

Syfte med avtalsområdet:

Att på ett strukturerat och långsiktigt sätt samverka och samarbeta för att den totala narkotikaanvändningen ska minska såväl som nyrekryteringen av unga brukare i Lunds kommun. Under 2011 är arbetet främst riktat mot nyttjandet av cannabis.

Förväntad effekt:

Mindre brottslighet, ökad trygghet och färre skador för enskilda medborgare.

Att långsiktigt skapa en medvetenhet och förändrad attityd kring narkotikabruk, dess skador och kostnader.

4 Narkotikabekämpning

11

(14)

Tillvägagångssätt

» Fortbildning av skolpersonal

Fortbilda skol- och fritidspersonal inom området för cannabis- och alkoholprevention.

» Opinionsbildning

Information och opinionsbildning genom möten med allmänheten och beslutsfattare för att öka kunskapen inom området för cannabisanvändning.

» Tillsyn

Genom kontroller verka för att tobakslagen efterföljs och därigenom motverka all illegal försäljning av tobak. På detta sätt försvåras etablering av den organiserade brottsligheten. Tobaksrökning är för ungdomar ofta inkörsporten till narkotikamissbruk.

» Information

Under våren 2011 presentera polisens och kommunens strategiska arbete under en för allmänheten öppen tillställning och därmed öka kunskapen kring de åtgärder som görs, och behövs, för att bekämpa narkotikaanvändning i Lunds kommun.

Ansvarig: Polisen,

Socialnämndens samordnare för alkohol- och narkotikaprevention

Samverkanspartners: Kommunala förvaltningar och bolag Metod för uppföljning: Sammanställning över genomförda insatser

LBRÅ - Lunds Brottsförebyggande Råd

12

(15)
(16)

References

Related documents

I yttrandet framgår bland annat att den berörda skolan bytt rektor samt att skolkontor Lund stad har tagit fram en digital stödprocess för skolledarna avseende

Lunds kommuns politiska organisation består utöver fullmäktige och kommunstyrelsen av 14 nämnder samt revisionen. Samtliga bestående av förtroendevalda ledamöter vilka ges

Utfallet per augusti 2016 uppgår till 14 mnkr vilket är ca 33 mnkr lägre än utfallet för samma period 2015. Det prognostiserade resultatet uppgår till

Enligt EVP för 2019-2021 så skall resultatmålen uppgå till 2% av skatteintäkter, generella statsbidrag vilket inte beräknas uppnås, och skuldsättningsmålet skall uppgå till

► Nettolåneskulden ska 2020 uppgå till högst 60% av skatteintäkter och generella statsbidrag. ► För 2020 uppgår nettolåneskulden till 39% beroende på att alla

Enligt EVP för 2020-2022 så skall resultatmålen uppgå till 2% av skatteintäkter, generella statsbidrag vilket inte beräknas uppnås, och skuldsättningsmålet skall uppgå till

EY har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Lunds genomfört en uppföljande granskning med syfte att bedöma om socialnämnden har en ändamålsenlig

För att kunna följa upp och analysera anledningar till att medarbetare och chefer slutar i kommunen och för att kunna vidta åtgärder har centrala HR-avdelningen