Rörelse i förskolan
En studie om förskollärares syn på barns rörelse
Movement in preschool
A study of preschool teachers´views on children's movement
Annie Ackerot Maria Emilsson
Fakultet: Humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsprogram: Förskollärarprogrammet Nivå/Högskolepoäng: Grundnivå/15 hp.
Handledare: Peter Carlman Examinator: Valerie Margrain Datum: 22-01-19
© 2022 – Annie Ackerot Maria Emilsson Rörelse i förskolan [Movement in preschool]
Ett examensarbete inom ramen för lärarutbildningen vid Karlstads universitet: Förskollärarprogrammet
http://kau.se
The authors, Annie Ackerot and Maria Emilsson, has made an online version of this work available under a Creative Commons Attribution-Noncommercial-Share Alike 3.0 License.
http://diva-portal.org
Creative Commons-licensen: http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/3.0/deed.sv
Abstract
The purpose of our thesis was to investigate preschool teachers’ views on the children's need for movement in preschool activities. We wanted to know how children are given opportunities for movement in preschool. The method for finding out about the survey was through semi-structured interviews with identical and open-ended questions, as well as follow-up questions. We interviewed four preschool teachers each and there were eight teachers in total. The results show that preschool teachers think that movement is important, but they plan and respond to children's movement needs in different ways. Some preschool teachers´ see movement from a health perspective while others see movement as useful for learning. Where
movement can easily be overlooked, as preschool teachers do not appreciate or do not feel able to plan movement activities. When movement does take place, it is then well planned and structured and adapted to the nature of the group of children for the day. Some of the preschool teachers think that movement activities are good and are positive. There are movements activities like dancing, various games, and obstacle courses that children appreciate and are happy to participate in. Preschool teachers believe that movement is a good tool for learning. Some of the preschool teachers believe that it helps the children to gain an understanding of their learning and that they see movement from a health point of view. The Conclusion shows that some of the preschool teachers see body and mind as completeness. That the body is at the centre of learning, while movement activities create
community. Whilst other preschool teachers divide body and mind and do not see that connection. They see movement as health-promoting activities. We could see that preschool teachers take care of the children's movement needs according to their own ability depending on how close or not movement is to them. Keywords: Preschool, Physical activity, Movement
Sammanfattning
Syftet med vårt examensarbete var att synliggöra förskollärares syn på barnens behov av rörelse i undervisningen. Vi ville veta hur förskollärare ser på barnens möjlighet till rörelse i förskolans verksamhet. Metoden för att ta reda på undersökningen var via semistrukturerade intervjuer med identiska och öppna frågor, samt följdfrågor. Vi intervjuade fyra förskollärare var och totalt blev det åtta intervjuer. Resultatet visar att förskollärare tycker att det är viktigt med rörelse men att de planerar och bemöter barnens rörelsebehov på olika sätt. Där rörelse lätt kan hamna i skymundan, då förskollärare inte uppskattar eller inte tycker sig kunna planera rörelseaktiviteter. I våra
intervjuer framkom det att förskollärare använder sig av rörelseaktiviteter när de är välplanerade och strukturerade, samt anpassad efter hur barngruppen är för dagen. Vissa förskollärare tycker att det är bra och positivt med
rörelseaktiviteter. De rörelseaktiviteter som till exempel sker i förskolans verksamhet är dans, hinderbanor och olika lekar som barnen uppskattar och gärna deltar i. Förskollärarna menar att rörelse är ett bra verktyg för
inlärning. Vissa förskollärare anser att det hjälper barnen att få en förståelse vid sin inlärning och vissa förskollärare ser rörelse ur en hälsosynpunkt.
Slutsatsen visar att vissa förskollärare ser kropp och hjärna som en helhet, vilket vi kan koppla till den fenomenologiska teorin. Där kroppen är i
centrum för lärande samtidigt som rörelseaktiviteter ses som ett verktyg som skapar gemenskap. Medan andra förskollärare delar på kropp och själ och inte ser det sambandet, utan ser rörelse som hälsofrämjande aktiviteter. Vi kunde se att förskollärare tar tillvara barnens rörelsebehov efter sin egen förmåga beroende på hur nära eller inte rörelse ligger till hands för dem.
Nyckelord: Förskola, fysisk aktivitet, rörelse.
Förord
Vi vill framföra ett stort tack till alla som har stöttat oss och varit en del i vårt examensarbete. Vi vill säga ett stort tack till rektorerna för ett bra samarbete och till förskollärarna som har ställt upp och tagit sig tid för att delta i vår studie. Vi är tacksamma för att vi har fått tagit del av era intressanta erfarenheter och kunskaper om verksamheten.
Vi vill även tacka vår fantastiska handledare Peter Carlman för att ha stöttat och hjälpt oss med våra frågor och funderingar genom hela arbetet.
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 1
2. BAKGRUND ... 2
2.1.RÖRELSE UR ETT HÄLSOPERSPEKTIV... 2
2.2RÖRELSE SOM UTVECKLING OCH LÄRANDE ... 2
2.3BEGREPP ... 3
2.3.1 Rörelse ... 3
2.3.2 Rörelseglädje ... 3
2.3.3 Rörelsebehov ... 4
2.4SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 4
3. TIDIGARE FORSKNING ... 5
3.1BETYDELSEN AV FYSISK AKTIVITET ... 5
3.2VIKTEN AV ATT PLANERA RÖRELSE I UNDERVISNINGEN ... 6
3.3FÖRSKOLLÄRARES FÖRHÅLLNINGSSÄTT TILL UNDERVISNING ... 7
4. TEORI ... 9
4.1FENOMENOLOGI ... 9
5. METOD ... 11
5.1METODANSATS ... 11
5.2DATAINSAMLINGSMETOD ... 11
5.3GENOMFÖRANDE OCH URVAL ... 12
5.4DATABEARBETNING ... 13
5.5TROVÄRDIGHET OCH TILLFÖRLITLIGHET ... 14
5.6ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 15
6. RESULTAT ... 16
6.1FÖRSKOLLÄRARNAS SYN PÅ OCH FÖRSTÅELSE OM RÖRELSE ... 16
6.2VARFÖR RÖRELSE INTE TAS TILLVARA I VERKSAMHETEN ... 18
6.3HUR RÖRELSE KOMMER TILL UTTRYCK I VERKSAMHETEN ... 20
6.4UTVECKLINGSMÖJLIGHETER MED RÖRELSE ... 23
7. TEORETISK ANALYSDISKUSSION... 25
7.1FÖRSKOLLÄRARES SYN PÅ RÖRELSE ... 25
7.2SAMSPEL OCH LÄRANDE ... 25
7.3RÖRELSE I SKYMUNDAN ... 26
8. DISKUSSION ... 27
8.1BETYDELSEN AV RÖRELSE PÅ FÖRSKOLAN ... 27
8.1.1 Samarbete mellan förskola och vårdnadshavare ... 28
8.2RÖRELSE UR ETT HÄLSOPERSPEKTIV... 28
8.3RÖRELSE I SKYMUNDAN ... 29
8.3.1 Didaktiska dilemman ... 30
8.6METODDISKUSSION ... 32
8.7IMPLIKATIONER FÖR VERKSAMHETEN ... 34
REFERENSER ... 35
BILAGOR ... 39
BILAGA 1 ... 39
BILAGA 2 ... 41
BILAGA 3 ... 42
1
1. INLEDNING
Vi har under vår verksamhetsförlagda utbildning sett hur de gamla rutinerna som att inte springa inomhus finns kvar i förskolans verksamhet. Vi har även sett att pedagogerna planerar stillasittande aktiviteter inomhus och lekar som kurragömma med mera får lekas ute. Ericsson (2005) skriver att varje ny rörelse behöver läras in, upprepas och upprepas igen tills den automatiseras.
Våra tankar är då hur barnen egentligen får använda och utveckla sin rörelse med hjälp av olika fysiska aktiviteter i förskolan för att uppnå en
rörelseförmåga. Så med detta arbete vill vi undersöka hur det förhåller sig i förskolan och fokuserar på förskollärares uppfattningar och erfarenheter.
Sollerhed (2017) menar att barn är alltmer stillasittande. Stora delar av dagen sitter barnen framför en skärm i skolan och även i hemmiljön, vilket leder till ohälsa. När skärmen blir vardag för barnen gör det att de inte får möjlighet att utveckla sin motorik under deras första viktiga år. Därför är det viktigare än någonsin att uppmuntra till rörelseaktiviteter. Sollerhed (2017) skriver att vi är skapta för att röra på oss regelbundet från tidig barndom till ålderdom.
Det bästa sättet för att få en hållbar inställning till rörelse genom livet är att hitta det som är kul för att på så vis hitta rörelseglädje. Därför är det viktigt att involvera barnen tidigt så det blir en naturlig och positiv vana. Detta arbete kommer därför att handla om hur förskollärare arbetar med rörelse i förskolan.
2
2. BAKGRUND
I detta kapitel kommer rörelse framföras från olika infallsvinklar för att få en bredare bakgrund om ämnet. Vi har valt att visa fram rörelse utifrån
styrdokument och vad rörelse gör för oss människor. Vi kommer i kapitlet att presentera syftet med studien och våra frågeställningar samt våra begrepp.
2.1. Rörelse ur ett hälsoperspektiv
Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) förklarar att förskolan ska ge barnen förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga och att de ska få uppleva rörelseglädje. Det ska ges möjligheter till barnen att delta i olika fysiska aktiviteter och naturmiljöer. Förskolan ska ge varje barn
förutsättningar att utveckla motorik, koordinationsförmåga och
kroppsuppfattning och ge barnen en förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande. Folkhälsomyndigheten (2021) rekommenderar att barn och unga ska röra på sig regelbundet för att må bra.
För att detta ska kunna ske behöver vi underlätta för barnen att röra på sig i vardagen och ge en variation av olika aktiviteter. Då vanor grundläggs tidigt, är det viktigt att ge förskolebarn möjligheter till mer fysisk aktivitet och därmed bidra till deras utveckling. Barns inställning till fysiska aktiviteter påverkas av hur de har upplevt rörelse tidigare. Faskunger (2008) menar att minskad rörelse är en risk för barns hälsa, då det leder till sjukdom och att barns hälsa är viktig för samhällets framtid.
2.2 Rörelse som utveckling och lärande
Ericsson (2005) skriver att rörelse har en väsentlig betydelse för hur vi utvecklas som människor, samt hur vi uppfattar oss själva. Dessutom får vi genom rörelse ökade kunskaper om världen omkring oss, vad vi själva är kapabla till samt hur vi reagerar i olika sammanhang. Ericsson (2005) menar att barnens koncentrationsförmåga i aktiviteter kan påverkas negativt när det
3 behöver rikta fokus på att hantera sina grovmotoriska rörelsemönster, som egentligen borde vara automatiserad. Palmer m.fl. (2017) lyfter begreppet body mind som innebär att kroppen och medvetandet inte går att skiljas på, det ses som en helhet. Det innebär att barnen använder sina kroppar i
samverkan med deras medvetande för att uppfatta sin omgivning. Hannaford (1997) skriver att rörelse är en av de funktioner som finns grundlagda i kroppen tillsammans med förnimmelse, känslor och hjärnans funktioner.
Hon fortsätter med att inlärning, tanke, kreativitet och intelligens inte bara är processer som sker i hjärnan utan i hela kroppen.
2.3 Begrepp
Vi har valt följande begrepp då vi tycker att de är väsentliga och förekommer frekvent i studien.
2.3.1 Rörelse
Vi avser med rörelse när vi rör på vår kropp och ändrar läge på våra kroppsdelar. I förskolan kan det innebära fysiska aktiviteter som dans som till exempel Zumba. Det kan även vara att gå till och leka i skogen eller olika lekar och idrotter. Även att lägga pussel och rita är typer av rörelse. Ericsson (2005) skriver att människans rörelseförmåga och rörelsemönster kallas för motorik. Motorik delas upp i grovmotoriska rörelser som att gå, springa, hoppa och cykla och finmotoriska som är precision i fingrar, händer och ansikte. Till exempel att hålla i en penna, knyta en knut eller att knäppa knappar. Ericsson (2005) fortsätter med att vi behöver kombinera våra motoriska färdigheter för att kunna använda olika kroppsdelar samtidigt.
2.3.2 Rörelseglädje
Hammar och Johansson (2013) skriver att när människor är i rörelse så skapas en lust i att vilja göra rörelser. Detta visar sig genom att känna lycka och glädje tillsammans med andra i rörelse. När barn i förskolan gör
rörelseaktiviteter tillsammans så kan det skapas en gemenskap som gör att
4 barnen känner att det är roligt. Det gör att barnen får en lust till rörelse och vill fortsätta att röra på sig. Varje människa ska hitta sin egen rörelse eller aktivitet som ger glädje och en vilja fortsätta röra på sig. Det är en glädje som går att finna via att dansa, springa, hoppa etc. Det finns inget rätt eller fel i vad som är glädje i rörelse, utan alla människor känner glädje i rörelse till olika saker.
2.3.3 Rörelsebehov
Alla människor har olika behov av rörelse som behöver tillgodoses. Det kan vara att någon behöver få utlopp för att springa så energibalansen blir stabil, eller någon som behöver göra rörelse för att stärka sin kropp. Hammar och Johansson (2013) skriver att i förskolans verksamhet ska de olika
rörelseaktiviteterna anpassas så att de passar varje enskild människas behov.
Anpassningar i rörelseaktiviteter kan hjälpa människor så att deras behov blir tillgodosett. Ericsson (2005) skriver att barn behöver ständig variation och flexibilitet för att utveckla sina motoriska färdigheter. I förskolan ska det därför erbjudas olika sätt att utföra och delta i de olika rörelseaktiviteterna för att fler ska lockas att delta.
2.4 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att ur ett fenomenologiskt perspektiv, synliggöra förskollärares inställning till rörelse i förskolan.
Frågeställningar:
Hur uttrycker förskollärare sin inställning till barnens rörelse i verksamheten?
Vad innebär rörelse för förskollärarna i verksamheten?
5
3. TIDIGARE FORSKNING
Under detta kapitel kommer vi att lyfta vad tidigare forskning har visat om rörelse ur både ett hälsoperspektiv och vad rörelse gör för lärandet i
förskolan. Vi valde att skriva fram tidigare forskning om vikten av att planera in rörelse i undervisningen för att det inte fanns så mycket forskning om rörelse i förskolan. Vi väljer att lyfta varför rörelse ska planeras in i verksamheten, vilken betydelse fysisk aktivitet har och förskollärarnas förhållningssätt till undervisning.
3.1 Betydelsen av fysisk aktivitet
Sterdt m.fl. (2014) tyska studie handlar om att undersöka vad förskola och vårdnadshavarna har för inflytande på barnens hälsa och fysiska aktivitet. I Sterdt m.fl. (2014) studie lyfter de att fysisk aktivitet i barndomen främjar fysisk, social och psykologisk utveckling och energibalans. Fysisk aktivitet förbättrar inte bara grov- och finmotorik utan även sociala färdigheter som interaktion mellan kamrater. Det hjälper till att etablera vänskap och stärka gruppidentiteten samtidigt som det ökar den egna självkänslan och
självförtroendet. Resultatet från Sterdt m.fl. (2014) studie visar att
vårdnadshavares inställning till fysisk aktivitet har den största påverkan på barnen. Då föräldrar har ett stort inflytande på sina barn. Liksom
vårdnadshavare så har även förskolan ett stort inflytande på barnen och har därmed en mycket viktig roll i hur barnen tar sig an rörelse som främjar en hälsosam livsstil. Därför bör förskollärare se rörelse som en del av
undervisningen.
Ericsson och Karlsson (2012) gjorde en svensk studie på grundskoleelever för att se hur motorik och rörelse är associerad med kognitiva resultat. Det visade sig i resultatet att betygen förbättrades för de elever som hade mer fysisk aktivitet, samt att en högre andel elever kvalificerade sig till högre studier än de som inte hade fysisk aktivitet i samma utsträckning. Rosell m.fl. (2020) studie handlar om att undersöka kostintag och fysisk aktivitet
6 hos barn och ungdomar i Sverige. Resultatet visar att barns socio-
ekonomiska standard avgör huruvida de har en hälsosam livsstil med fysisk aktivitet och sunda kostvanor. Det visade sig i resultatet att fysisk aktivitet minskar hos barnen med åren. Där låg fysisk aktivitet redan i barndomen kan tendera att följa med upp i vuxen ålder och genererar en ökad risk för
hälsoproblem.
3.2 Vikten av att planera rörelse i undervisningen
Den spanska studien av Escolano-Pérez m.fl. (2021) syfte var att undersöka hur levnadssätt, kön och ålder påverkar barnens motoriska färdigheter i förskolan. I resultatet framkommer det att barns olika levnadssätt och bakgrunder kunde påverka deras motorik. Escolano-Pérez m.fl. (2021) menar att därför behöver förskolan aktivt planera rörelseaktiviteter så att det enskilda barnet får möjlighet att utveckla sin motorik över tid. Förskolan blir då en viktig period i barnens liv för deras utveckling och inlärning.
I en engelsk studie av Foulkes m.fl. (2017) ville de undersöka om det kunde se ifall det gick att träna upp barnens grundläggande motorik genom ett rörelseprogram på sex veckor. De ville undersöka detta på barn mellan två och fem år. Foulkes m.fl. (2017) lyfter att barn utvecklar sin grundmotorik i de tidiga förskoleåren genom en snabb hjärntillväxt och neuromuskulär mognad. Resultat visade ett marginellt bättre resultat på de barn som genomfört studien än de som inte gjort det. Foulkes m.fl. (2017) menar att resultatet visar att det går att öva upp vår grundläggande motorik med hjälp av att rörelse. Foulkes m.fl. (2017) tolkar resultatet som att om programmet pågått en längre period så hade de kanske fått se större skillnad.
Renblad m.fl. (2012) svenska studie handlar om att få ta del av fyra förskolechefers syn på läroplanen. Renblad m.fl. (2012) lyfter att många barn i Sverige går i förskola och tillbringar största delen av sin tid i
verksamheten. Åren på förskolan ska ge barnen en grund för kunskaper och möjligheter till utveckling, eftersom barnen utvecklas mycket de första åren.
Förskolan blir då en viktig del för barnens dagliga aktiviteter. Eftersom
7 pedagogerna spenderar mycket tid tillsammans med barnen så är
pedagogernas förhållningssätt i förskolan betydelsefullt. Resultatet i studien visar då att kvaliteten i förskolans verksamhet påverkar barnens
välbefinnande och utveckling. Där arbete med förskolans styrdokument kommer höja kvaliteten på verksamheten och därmed ökar barnens välbefinnande och lärande.
3.3 Förskollärares förhållningssätt till undervisning
I Lindqvist (2019) svenska studie är att syftet att tolka och förstå
förskollärare studenters reflektion över sitt lärande i estetiska uttryck och rörelse. Lindqvist (2019) framträder i sitt resultat att genom hela kroppen kan vi människor utforska, uttrycka och lära oss. Resultatet i studien visar att pedagoger ofta är osäkra i sin profession i att leda en barngrupp i rörelse och estetiska uttrycksformer. Det får då en negativ konsekvens för hur
undervisningen sker tillsammans med barnen. Lindqvist (2019) egen tolkning och förståelse av sitt resultat är att studenterna är osäkra för att i förskollärarutbildningen blir kroppen bortglömd.
I den svenska studien av Hedefalk m.fl. (2021) ville de undersöka
förskollärares studenters planering av en hållbar undervisning. De menar i sitt resultat att det kan bli ett didaktiskt dilemma och en balansgång att dels bedriva en planerad undervisning och dels utöva en undervisning initierad av barnens idérika förslag. Ett sätt att hantera lärande innehåll är att pendla mellan planerad verksamhet och barnens tankar och idéer.
Syftet med Olsson (2020) studie är att utveckla en bredare kunskap om hur förskollärare ser på begreppet undervisning. Resultatet från studien visar att begreppet undervisning uppfattas olika hos förskollärarna. Till exempel funderar förskollärare om det är undervisning när de låter barnens inflytande styra eller om det är undervisning först när förskollärare utgår ifrån sin planering utifrån läroplanen. Olsson (2020) menar i resultatet att när
förskollärare inte har en gemensam syn som tex i undervisning, kan det leda till att förskollärarna kan förhålla sig på olika sätt. Detta kan leda till att
8 förskollärare inte synliggör aspekter från styrdokument för att det inte har en gemensam bild om hur det ska framföras.
I den slovenska studien av Marinsek och Kovac (2019) var syftet att identifiera förskollärares inställning och deras tankar om kompetens samt tron på deras kunskap. Marinsek och Kovac (2019) skriver i sitt resultat att förskollärare ofta vill fördjupa sin kunskap om rörelse och motorik för att få mer variation på aktiviteterna i verksamheten. Detta för att kunna ge varje barn möjlighet till en motorisk utveckling.
Tidigare forskningen belyser vikten av att röra på sig och varför det är viktigt att rörelse finns i förskolans verksamhet. Därutöver kan det vara problematiskt hur pedagoger inkluderar och undervisar rörelse i
verksamheten. Det finns oklarheter i förskollärares förhållningssätt och mycket osäkerhet på hur barnens tankar och idéer ska inkluderas i undervisningen. Den tidigare forskningen visar att det finns potential till kompetensutveckling inom ämnet rörelse, det bidrar till en bättre kvalitet i förskolans verksamhet. Vi kommer därför i vårt arbete att fokusera på förskollärarnas arbetssätt i hur de tar tillvara, planerar och ser på olika rörelseaktiviteter i undervisningen.
9
4. TEORI
I detta kapitel förklarar vi vilket teoretiskt perspektiv vi har valt att använda oss av genomgående i arbetet. Val av teori är fenomenologiska perspektivet utifrån Merleau-Ponty.
4.1 Fenomenologi
Arbetet utgår från ett fenomenologiskt perspektiv och då särskilt Merleau- Pontys fenomenologi. Enligt Merleau-Ponty (Løkken, 2006) är människans existens kroppslig, medvetenheten och tankeförmågan sitter i kroppen. Det är med kroppen som vi upplever fenomen som tankar, motorik, kunskap och känslor. Kroppen ses därmed som en helhet och utgör grunden i vår
upplevelse och kunskap om världen. Med andra ord, vi uppmärksammar världen omkring oss med hjälp av vår kropp. Barnens existens genom den levda kroppen är en del av omvärlden, att barnen konkret visar med sin kropp vad det föredrar eller inte föredrar. Det ger en oförutsägbarhet i hur barnen reagerar och handlar. Johansson (2011) beskriver Merleau-Pontys tankar om livsvärldar som att varje individ har en egen livsvärld, där varje människa har en egen värld med sina upplevelser och erfarenheter. I samhället möter vi människor med olika livsvärldar och där vi interagerar med varandras liv. I stället för att se omvärlden som en förutsägbar och saklig värld så är den både personlig och saklig då vi har olika erfarenheter och kunskaper med oss. Vi påverkar världen och världen påverkar oss.
Merleau-Ponty enligt Johansson (2011) menar att kroppsspråket har en lika stor tyngd som det verbala språket i vår kommunikation till omvärlden. Med kroppen förstår vi omedelbart både oss själva och andra då vi iakttar, härmar och identifierar oss. Barnens rörelse blir då en reaktion både på personer och på miljön kring barnet.
Vi kommer i kapitlet teoretisk analys att använda oss av Merleau-Pontys tolkning av fenomenologi för att analysera och tolka företeelser i studien.
10 Enligt Brinkekjær och Høyen (2020) är fenomenologi ett sätt att få syn på hur människor uppfattar saker eller känslor innan det kommer till uttryck verbalt eller icke-verbalt. I förskolan möts barn av pedagoger med sina egna personliga och professionella erfarenheter. Därför att det sker ett ständigt samspel mellan vuxna och barns intentioner på förskolan. Vi kan föreställa oss att vars och ens erfarenheter bidrar till, och sätter ramar för, de
förhållningssätt som skapas för barns lärande.
Vi kommer att använda oss av fenomenologi i vår metodansats utifrån Szklarski (2019) och Brinkekjær och Høyen (2020) för att få fram och analysera vår data. Resultatet kommer vi att analysera ur Merleau-Pontys tolkning av det fenomenologiska perspektivet i kapitlet teoretisk
analysdiskussionen.
11
5. METOD
Här nedan kommer vi beskriva hur vi har arbetat med vårt val av metod, urval av deltagare samt hur vi genomförde vår datainsamling. Vi kommer även att belysa hur vi har bearbetat och analyserat vår data. Etiska
överväganden och arbetets trovärdighet och giltighet kommer att tas upp.
5.1 Metodansats
Vi har valt att utgå från den fenomenologiska metodansatsen för att se förskollärares syn på fenomenet rörelse i förskolan. Vi vill ta del av olika upprepade företeelser av förskollärarnas inställning om rörelse. När vi samlar in data så vill vi se vad som framträder. Det innebär att vid datainsamlingen valde vi att vi inte skulle utgå från fenomenologi direkt, utan vi ville se vad som framkom i intervjuerna innan vi satte in svaren i ett teoretiskt perspektiv. Szklarski (2019) skriver att en fenomenologisk
metodansats innebär att studera vad som kommer fram i datainsamlingen och inte utgå från förutbestämda teorier eller begrepp teori. I fenomenologisk ansats är syftet att hitta en gemensam nämnare bland informanternas svar.
Det gemensamma som vi letade efter och ville hitta var förskollärares inställning till rörelse i förskolans verksamhet. För att få ta del av förskollärarnas inställning blev valet av vår datainsamlingsmetod
semistrukturerade intervjuer. Det är för att få en tydlig ram med frågor och för att få svar på det vi undersöker. Som Szklarski (2019) skriver att inom en fenomenologisk ansats sker datainsamlingen genom exempelvis av
semistrukturerade intervjuer.
5.2 Datainsamlingsmetod
Szklarski (2019) skriver att i semistrukturerade intervjuer är alla frågor öppna och identiska, med följdfrågor. Forskarens roll är att vara en aktiv lyssnare som samspelar i dialog med informanten. I intervjuerna ska
12 forskaren hitta viktiga och oviktiga fakta för att få syn på ett väsentligt mönster. Det är där forskaren upptäcker fenomenet som efterfrågas i undersökningen.
Vid intervjuerna använde vi en intervjuguide (bilaga 1), där frågorna var öppna och identiska. Ordningen på frågorna skapades för att intervjun skulle flyta på som ett samtal samt att det fanns en röd tråd så att inte samtalet gled i väg. Där vi var aktiva lyssnare för att kunna ställa följdfrågor för mer utvecklande svar och en samspelande dialog. Frågorna fokuserade på förskollärarnas uppfattning om rörelse, planering, möjligheter och
svårigheter i förskolan. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Detta för lättare kunna analysera intervjuerna och hitta väsentligt svar till vår undersökning.
5.3 Genomförande och urval
För att kunna synliggöra förskollärares inställning till rörelse och hur de tar sig an och bemöter rörelse, började vi fördjupa vi oss i tidigare forskning. Vi sökte på universitetsbibliotekets sida med ord som motor skills, preschool och preschool, learning samt children, activity och hittade flera intressanta artiklar. Vi har tillsammans läst artiklarna och böcker för att sätta oss in i ämnet och gemensamt skrivit all text.
Vi började med att skicka ut ett informationsbrev (bilaga 2) med information om studien till respektive förskolas rektor. Efter rektorns godkännande att få gör intervjuer med dess medarbetare så skickades informationsbrevet till förskollärarna. Med detta informationsbrev följde en samtyckesblankett (bilaga 3) att skriva under om de samtyckte till att delta i studien.
Förskollärare från sex kommunala förskolor i både stad, tätort och landsbygd i västra Sverige intervjuades. Totalt intervjuades åtta kvinnliga förskollärare.
Vi intervjuade fyra utbildade förskollärare var, där vi sedan transkriberade intervjuerna var för sig. Efter det tog vi del av varandras transkriberingar. Vi satte oss sedan tillsammans för att bearbetade och analyserade vi dem, för att sedan gemensamt skriva resultat och diskussion.
13 Förskollärarna valdes ut utifrån ett bekvämlighetsurval. Enligt Christoffersen och Johannessen (2015) betyder det att valet av informanter gjordes utifrån de som var tillgängliga för oss att nå. Vi valde att fokusera på förskollärare då det är de som har ansvaret för att planera undervisningen. Detta urval gjorde vi för att kunna besvara våra frågeställningar. Hjalmarsson (2014) skriver att göra ett urval är att tänka igenom och motivera vad för
avgränsningar som behövs för att fokusera på det som är relevant.
Intervjuerna skedde efter överenskommelse med förskollärarna om tid och plats i ett avskilt rum, utom en intervju som skedde via telefon.
Samtyckesblanketterna skrevs på innan intervjuerna och intervjun via telefon skrevs på digitalt. Intervjuerna spelades in på en surfplatta, som var i
flygplansläge och det var för att inspelningen inte skulle kunna lagras upp och sparas i ett moln. I början av intervjuerna så berättade vi för
förskollärarna att de kunde avsluta intervjun när de ville, att de kommer att anonymiseras i studien och att vi kommer radera ljudinspelningen efter vi har transkriberat den. Intervjuerna varade i genomsnitt i 30 minuter. Efter intervjuerna transkriberade vi inspelningarna på våra egna datorer i ett Word dokument som inte var kopplat till något moln. Vi skrev ut transkriberingen direkt från Word och sparade inte ner något dokument på datorn.
5.4 Databearbetning
Arbetsfördelningen i vår bearbetning av data har genomgående skett tillsammans, där vi har diskuterat, analyserat och sorterat resultatet med varandra. Vi har tagit del av varandras tankar och upplevelser för sedan gemensamt skrivit ner bearbetningen.
När vi bearbetade vår data tillsammans utgick vi ifrån fenomenologisk ansats och vi tog inspiration av Brinkekjær och Høyen (2020) som utförligt
beskriver de steg som vi använde oss av i vår analys. Det första steget i vår analys blev att titta på svaren för att hitta skillnader och likheter mellan dem.
I början betraktade vi resultaten utan intryck av tidigare forskning och fenomenologi. Detta för att inte ha förutfattade meningar. Andra steget var
14 att beskriva det vi såg i våra transkriberingar, vilket Brinkekjær och Høyen (2020) skriver är att beskriva upplevelser. Dels objektivt och dels genom medvetande, erfarenhetsmässigt och i relation mellan fenomenet och en själv. Tredje steget var enligt Brinkekjær och Høyen (2020) att kategorisera förskollärarnas upplevelser och erfarenheter under olika rubriker. Vi
undersökte och analyserade de olika kategorierna ur olika synvinklar med hjälp av litteratur och tidigare forskning, samt ur Merleau-Pontys
fenomenologiska perspektiv. Målet för oss var här att få en strukturell erfarenhet av förskollärares upplevelser. Fjärde steget var enligt Brinkekjær och Høyen (2020) att göra en sammanfattning av de olika stegen. Vi gjorde det i vår bearbetning för att få en helhet av svaren. Detta för att kunna göra en egen reflektion och föreställning om företeelserna.
5.5 Trovärdighet och tillförlitlighet
Vi valde att utföra studien med semistrukturerade intervjuer för att besvara syfte och frågeställningar. Frågorna i intervjun var riktade till förskollärare och utformade så det besvarade våra frågeställningar. Vi följde vår
intervjuguide som bestod av samma frågor till alla informanter och vi spelade in intervjuerna. Inspelningen av intervjuerna gjorde att vi inte kunde förvränga eller glömma svaren, samt med inspelningen kunde vi lyssna flera gånger så att transkriberingarna blev korrekta. Utifrån detta tillvägagångssätt tycker vi att det ökar vår studies trovärdighet och tillförlitlighet. Bjereld m.fl.
(2018) lyfter att en studie ökar sin trovärdighet och tillförlitlighet när en forskare undersöker det som är tänkt att undersökas. Ifall en forskare inte undersöker det studien efterfrågar blir det en låg tillförlitlighet.
Vi har skrivit fram i metodavsnittet hur studien har genomförts och hur vi har tänkt, samt lagt in bilaga till vår intervjuguide (bilaga 1), vilket gör det är möjligt att se vilka frågor och följdfrågor vi använde oss av. Vi fick tack vare engagerade och hjälpsamma informanter tydliga och fylliga svar med mycket information, som gav oss det vi behövde för att kunna genomföra vår studie. Det ger oss både tillförlitlighet och trovärdighet i vår studie.
Thornberg och Fejes (2019) skriver att tillvägagångssätt och resultat ska
15 skrivas fram metodiskt och systematiskt för att studien ska få en trovärdighet och ska bli tillförlitlig. Bjereld m.fl. (2018) belyser att det är viktigt för trovärdigheten att studiens material och metod finns tillgänglig för läsaren.
5.6 Etiska överväganden
Vi började med att skicka ut informationsbrev med information om vår studie samt om konfidentialitet och nyttjandekrav till rektor och
förskollärare. Samtyckesbrev (bilaga 3) skickades ut samtidigt för att informanterna kunde signera sitt godkännande för att medverka. Deltagarna har informerats att det är frivilligt och de kan avbryta när helst de vill. Vi har följt Vetenskapsrådet (2017) forskningsetiska principer om
informationskrav, samtyckeskrav, konfidentialitet och nyttjandekravet. I informationsbrevet (bilaga 1) vi skickade ut stod det också om
konfidentialitet, vilket Vetenskapsrådet (2017) skriver att inga obehöriga kommer att få tillgång till intervjuer och ljudinspelningar samt att deras identitet förblir skyddade. Vi avidentifierade våra informanter genom att namnge dem som F:1, F:2, F:3, F:4, F:5, F:6, F:7, F:8. Samtycke behöver ges för att kunna genomföra intervjuer och godkänna att vi ljudinspelade intervjuerna. Vetenskapsrådet (2017) skriver att innan en forskning ska genomföras ska information om studien och samtycke skickas ut till alla som är berörda i studien. När ljudinspelning och videoinspelning ska ske ska det framföras i informationen för att sedan ge ett samtycke. Genom att vi gör ljudinspelningar i vår studie hanterar vi personuppgifter som kön, röster och yrke. Deltagarnas identitet ska skyddas så vi har avidentifierat deltagarna.
Vetenskapsrådet (2017) belyser vikten av att hålla informanternas identitet skyddade och anonyma. Vi har även följt Karlstads Universitets regler om personuppgiftslagen enligt GDPR. Våra informanter fick ta del av den informationen i vårt informationsbrev (bilaga 2) och som de godkände med samtyckesblanketten (bilaga 3) som vi skickade ut.
16
6. RESULTAT
I det här kapitlet kommer vi redogöra vårt resultat från intervjuerna med olika citat som förstärker. I blockcitaten kommer klamrar med tre prickar i att förekomma. Det betyder att vi har hoppat över vissa ord i citatet som inte är väsentliga för vår text. Vi har dessutom delat in resultatet i olika rubriker, där det kommer en sammanfattning under varje rubrik.
6.1 Förskollärarnas syn på och förståelser av rörelse
Genom våra intervjuer såg vi att förskollärarnas första tanke på rörelse var när barnen rörde sig över stora ytor, som när de är ute och barnen rör sig frivilligt på gården. När frågan hade sjunkit in så reflekterade förskollärarna att rörelse även sker inomhus när de dansar, kryper och balanserar. “Barnen springer, hoppar och cyklar utomhus varje dag. Sen är det ju rörelse i allt vi gör. Även inomhus” (F:8). Förskollärarna anser att vi rör på oss hela tiden men att det är skillnad på hur vi rör på oss. De menar är det är mycket som är rörelse, för rörelse kommer in i allt som görs under en dag, som att klä på sig, klättra, dansa och utevistelse. Även grimaser och att lägga pussel ses som olika sorters rörelse. Förskollärarna anser att allt som görs på förskolan under en dag är rörelse.
Det är ju mycket som är rörelse, de är ju det vi är i rörelse hela tiden [...] När vi lyssnar på sagor eller spelar spel, då är det finmotorik, det är en slags rörelse. F:1.
Förskollärarna anser att barn behöver få utlopp för sina rörelser samt få kontroll på de stora, yviga rörelserna och för att få utlopp för sin
överskottsenergi. Även att barnen behöver få utlopp för sin energi för att kunna koncentrera sig och behärska finmotoriken.
Rörelse är jätteviktigt, för barn behöver få utlopp för att kunna bli finmotoriska och kunna koncentrera sig på det lilla. Jag tror att det är viktigt att få kontrollera de stora yviga rörelserna för barn är stumma och stela i början och sen så blir de mjukare på det sättet att de kan styra rörelserna. F:1.
17 I Intervjuerna framkom det även att förskollärare tycker att rörelse är viktigt för den övriga inlärningen, men också att det är viktigt och nyttigt att röra på sig då det är många som sitter stilla idag. “Viktigt att vi får in rörelse i förskolan just för att många barn sitter stilla idag” (F:6). Förskollärarna tyckte därför att det är viktigt att få in rörelse som en naturlig del redan i förskolan. Då en del barn gör långa dagar på förskolan. Vissa förskollärare tänker då att vårdnadshavare inte hinner att aktivera sina barn när de kommer hem. “Det är viktigt att vi får in rörelse i förskolan just för att barn gör långa dagar från att de är ett år. Då hinns det inte med så mycket mer när de kommer hem” (F:6). Detta gör att vissa förskollärare uttryckte att de känner ett ansvar och ett krav på sig att ha en positiv inställning till att visa på rörelseglädje med olika aktiviteter.
Vi vuxna har ett otroligt ansvar att visa att om vi rör på oss och vi är positiva, att vi inte tycker någonting är jobbigt [...] jättestort ansvar tillsammans med
vårdnadshavare [...] dagens föräldrar [...] är det egen tid att de tränar mycket själva [...] men glömmer bort att vara aktiva med sina barn. F:1
Sedan så finns det barn enligt förskollärare som inte är så aktiva utan de är mer stillsamma av sig. “Det finns ju de barn som är mer stillsamma av sig och gärna vill lägga pussel och läsa en bok” (F:5). Vissa förskollärare tycker då att förskolan behöver visa på olika aktiviteter och hjälpa barnen att hitta rörelseglädje. I intervjuerna visade det sig att vissa förskollärare tycker att det är roligt att röra på sig och att visa på att rörelse är glädje och ett sätt att skapa gemenskap. Förskollärarna anser att det skapas kompisband när de gör något tillsammans, att i gemenskapen skapas det en rolig stund. Rörelse hjälper barnen att stärka deras självkänsla när barnen känner att de mår gott i sina kroppar, vilket i sin tur ger självförtroende och en säkerhet som
underlättar vid övrig lek.
Rörelse är glädje för mig [...] det är ett sätt att skapa gemenskap i gruppen. […] det är kompisskap, man gör tillsammans. […] det bygger upp en säkerhet [...] vilket ger bättre självförtroende. F:2
Förskollärarna berättar att de kan se att de flesta barnen tycker att det är roligt med rörelse och hänger gärna på efter sin egen förmåga.
18
Barnen känner glädje och det lyser i ögonen på dem när de till exempel kommer in i ett tomt rum. Som att rummet talar till dem, ungefär som att rummet säger låt oss springa. F:3
Förskollärarna belyser att alla barn är med och deltar efter sin förmåga och om de tycker att det är kul. Det finns alltid några barn som vill iaktta och sitter i soffan och tittar på. Enligt förskollärarna så har vårdnadshavare berättat att barnen är mycket livliga när de sedan kommer hem i sin trygga hemmiljö.
Alla är ju med efter sin egen förmåga, men alla får vara med och sen är det en del som sitter i soffan och kollar och är aldrig med. Dock säger föräldrarna att det kör järnet när det kommer hem. F:2.
Sammanfattningsvis anser förskollärarna att det är mycket som är rörelse.
Där rörelse är något som sker ständigt och naturligt i förskolans verksamhet via att till exempel dansa, gå till skogen, påklädning och sällskapsspel.
Förskollärarna tycker att det är viktigt att göra rörelseaktiviteter för att uppmuntra barnen att röra på sig, eftersom det finns barn som är mycket stillasittande. Förskollärarna anser att rörelse hjälper barnen att få en förståelse för sin inlärning. Där förskollärarna tycker också att rörelse är ett bra verktyg för att skapa gemenskap bland barnen och att det hjälper barnen att utveckla självförtroende och självkänsla. Förskollärarna upplever att barnen uppskattar rörelse och hänger med efter sin egen förmåga.
Förskollärarna tycker de har ansvar att göra rörelseaktiviteter och ha en positiv inställning till rörelse. Eftersom barnen spenderar mycket tid på förskolan och kanske inte hinner röra på sig så mycket hemma.
Förskollärarna menar att det är därför viktigt och nyttigt att få in rörelse i förskolan utifrån en hälsosynpunkt.
6.2 Varför rörelse inte tas tillvara i verksamheten
Vi såg även i intervjuerna att ibland är det svårt att få till rörelse i förskolan.
Det beror ofta på enligt förskollärare, att det faller sig mer naturligt med rörelseaktiviteter utomhus än inomhus och att det är svårt att få till aktiviteter när lokalerna är små och trånga. Förskollärarna berättar att de inte har
19 tillgång till stora rörelserum på många förskolor då de inte är byggda som förskolor från början. “Den är inte byggt som en förskola, så vi har väldigt små och trånga utrymmen” (F:1). En del förskolor har tillgång till ett rörelserum en dag per vecka för att utöva olika rörelseaktiviteter och att de tycker det är svårt utöver det att planera för rörelse inomhus. ”Vi har ju ett rörelserum, där vi brukar vi ha en tid i veckan” (F:3).
I intervjuerna framkom det att förskollärarna tycker det är problematiskt att planera och utföra rörelseaktiviteter. De fokuserar mycket på vad för rörelseaktiviteter de ska göra och hur de ska genomföras. Förskollärarna är rädda för att göra fel och därför fokuseras det mycket på rätt eller fel vid planeringen, vilket ses som ett hinder och gör att rörelse lätt hamnar i
skymundan. “Det är lite svårt att planera rörelseaktiviteter inomhus, faktiskt.
För att få det rätt (F:7).
Förskollärarna anser även att det blir svårt att tillgodose varje enskilt barn vid stora barngrupper. De menar även att med många barn blir det fort trångt med mycket knuff och bråk som följd. Samtidigt som det blir det högljutt och det blir svårjobbat när det springer runt barn som stör andra barns lekar. Att det just blir så högljutt återkommer förskollärarna till och det är en av anledningarna till att det inte blir så mycket till rörelse inomhus.
Vilket ljud och vilket spring det skulle bli [...] Ljud och rörelse hör ju liksom ihop.
Svårigheter för mig med rörelse är ju att jag är ju ljudkänslig och det där ljudet som blir, det blir i just det momentet. Så jag drar mig just för rörelsemoment. F:7
Intervjuerna visade även att det finns förskollärare som inte vågar använda sig av rörelse och speciellt om de tycker att de inte kan till exempel dansa.
Då låter de hellre bli än att försöka. Förskollärare tycker också att det kan vara svårt att lösa rörelsebehovet när de ser att det börjar springas inomhus när de av olika anledningar inte kan komma ut en dag.
Det hamnar lätt i skymundan lite grann eller att man kanske inte vågar. Som pedagog kan man tycka att jag inte kan dansa, så då dansar man inte. [...] När det börjar springa inne, hur ska det få utlopp för det när vi ändå ska vara inne, vi kanske inte alltid kan gå ut. F:3
20 Rörelseaktiviteter sker oftast utomhus i förskolorna och inomhus när det passar de vuxna och då vill de ha helst i förväg planerade rörelseaktiviteter.
För att få dagen och verksamheten att fungera så är det mycket som går på rutin. Förskollärarna ser även en fara i att barn springer runt inomhus.
Rutin är viktigt för att det ska fungera, [...] De kan inte springa runt hur som helst det kan bli farligt. Vi har olika förutsättningar med lokaler, men jag kan tycka att barn inte riktigt får samma utlopp inomhus [...] händer mer skador inomhus, möblemang är i vägen. F:6
Förskollärarna tycker också att rörelse även handlar om lekkoder och
förståelse. I rörelseaktiviteter menar förskollärarna att det inte bara är rörelse i sig som är i fokus utan även att barnen lär sig turtagning och samspela med varandra. Det är mycket som ska fungera för att vara i en stor grupp.
Förskollärare önskar att det fanns möjlighet att i större utsträckning kunna dela barngruppen och göra saker med färre barn per tillfälle.
Ibland är det så många barn och det handlar bara inte om rörelse utan om lekkoder, förståelse, det är så mycket annat som ska vara i en sån stor grupp [...] så ibland kan jag tycka och önska att jag kunde göra det i mindre utsträckning med färre barn. F:1
Avslutningsvis visar resultatet att vissa förskollärare tycker ämnet rörelse kan vara problematiskt att göra i verksamheten. De tycker att det är svårt på grund av trånga och små lokaler. Förskollärare tycker också att det är svårt att tillgodose varje enskilt barn. För att i rörelseaktiviteter behöver
förskollärare ta hänsyn till flera aspekter så som lekkoder, turtagning och samspel. Vid rörelseaktiviteter blir det gärna högljutt och stimmig med bråk och knuff mellan barnen vilket vissa förskollärare tycker är jobbigt. Vissa förskollärare menar att rörelse inte ligger dem varmt om hjärtat och därför väljer de att inte utföra rörelseaktiviteter så det hamnar i skymundan.
6.3 Hur rörelse kommer till uttryck i verksamheten
Utifrån det förskollärarna berättade i intervjuerna om svårigheter med att arbeta med rörelse, så belyste de även vilka möjligheter de kan ge barnen så de får utlopp för sitt rörelsebehov i verksamheten. Förskollärarna berättade
21 att barnen får tillgång till rörelse i olika former. Några förskolor låg nära skogen dit de gick en gång i veckan. Vidare förekom det att förskollärare tog med barnen till närliggande lekparker. “Vi har valt att gå till skogen en dag i veckan med barnen. Sen finns det en lekpark en lite bit bort dit vi kan gå ibland beroende på barngruppen för dagen” (F:6). Förskolorna i våra
intervjuer hade även fina utegårdar där barnen kunde leka, cykla, klättra och gå balansgång. Förskollärarna lyfte att de utgår mycket från musik, dans och rörelselekar som exempelvis Zumba, musikstopp och trollsånger. Ibland gjordes det även yoga eller gympapass som till exempel Bamses gympapass på Youtube. “Vi har mycket rörelse här på förskolan. Vi går till skogen ofta och vi har en fin utegård där barnen kan klättra, cykla och balansera. Inne har vi Bamsegympa och yoga. Ibland kör vi ett Zumbapass” (F:8).
I intervjuerna berättade vissa förskollärare att de själva hade rörelse
utmaningar sinsemellan varandra, där det hade utmaning att gå ett antal steg om dagen. Det resulterade i att barnen blev intresserade av deras utmaning och därför skapade de tillsammans med barnen en egen rörelseutmaning.
Förskollärarna berättade att utmaningen innehöll olika rörelseaktiviteter som att till exempel spela innebandy, springa runt gården, vara i hinderbanan, dansa till två låtar. Där de tillsammans kom fram till att varje rörelseaktivitet ger olika mycket poäng.
Våra rektorer gav oss pedagoger uppmuntran att vi skulle röra på oss [..] Försöker alltid bjuda in barnen i våra samtal och då berättade jag om våran utmaning för barnen om vad vi hade fått för slags utmaning och frågade om de också ville vara med. Jaa skrek dom då [...] så vi frågade vad skulle vi kunna göra för rörelse liksom, vad tycker ni [...] någon sa dansa, då hjälpte vi att värdera att vi dansar två låtar så är det ett poäng [...] kunna springa [...] hinderbana […] innebandy. F:1
I intervjuerna framkom det att förskollärarna tycker att de har ansvar för vilken inställning de som förskollärare har till rörelse. Där flera belyser att när de är positiva och själva är delaktiga så hänger barnen på och på det viset får rörelse mer utrymme i verksamheten. Förskollärarna tycker även att förskolan är väldigt bra på att anpassa verksamheten och tillgodoser det enskilda barnets behov. Förskollärarna ser vad barnen har för behov och
22 uppmuntrar och följer barnen i deras intentioner under dagen. Till exempel om ett barn har ett större rörelsebehov så följer de med barnet ut för att tillgodose det behovet.
Förskolan är ju väldigt bra på att sättet att man anpassar mycket individuellt, så vi försöker ju alltid att anpassa till det som barnet har behov av. Har man ett behov av tex att vara ute och röra sig mycket så ska man ju få det behovet tillfredsställt.
F:4
Det planeras in mycket dans och rörelse efter vilket tema förskolan arbetar med, då förskollärarna tycker att rörelse är en fin form av lärande.
Förskollärarna tycker även att det ska vara stora ytor för barnen att röra sig på för att kunna planera rörelse. De vill kunna ha ytor att bygga hinderbanor, dansa och leka på. Förskollärarna vill att barnen ska känna att rummet är tillåtande och inbjudande att röra sig i men samtidigt ska det vara lätt att möblera om för andra aktiviteter. Detta för att barnen kan få vara uppe och studsa och hoppa lite som de vill emellanåt för att sedan kunna koncentrera sig på lugna och stillasittande aktiviteter.
Vi planerar in såna saker som gör att man rör på sig mycket. [...] dans och rörelse [...] få vara uppe och studsa och hoppa lite som man vill. [...] orkar inte sitta still länge utan behöver få upp och skutta med jämna mellanrum. F:5.
Sammanfattningsvis såg vi att förskollärarna upplever att förskolan ger barnen möjligheter till rörelse. Flera förskolor har nära till skogen och lekparker som ger barnen möjlighet att på röra på sig. Förskollärarna berättar att deras utemiljö stimulerar till rörelse och där barnen kan cykla, springa, balansera och klättra. Inomhus i deras innemiljö görs det dans, yoga och olika rörelselekar, där vissa förskollärare ser rörelse som en fin form för lärande. Vissa förskollärares inställning är att när de ser att något barn behöver få utlopp av rörelse så försöker de tillgodose det barnets behov. De ser att rörelse hjälper barnen att få utlopp för sin energi så de kan sedan koncentrera sig på stillasittande aktiviteter. Vissa förskollärarnas inställning är att skapa en positiv bild av rörelse och anser att rörelse är en fin form av lärande. Där förskollärarna kan utmana barnen och utveckla deras
rörelseförmåga.
23
6.4 Utvecklingsmöjligheter med rörelse
I intervjuerna framgick det att förskollärarna tidigare har tänkt på att de skulle vilja ha fler möjligheter och resurser för att utveckla rörelsen i förskolan. Förskollärarna berättade att de vill att barnen redan under förskoletiden ska få möta olika lokaler, att förskolan har tillgång till
idrottshallar, så barnen får testa på olika idrotter. Förskollärarna menade att om barn hade fått testa på och vara i olika lokaler när de var små så har barnen i framtiden lättare att känna en trygghet i att möta nya sammanhang.
Förskollärarna i intervjuerna ansåg att när barnen är tillsammans med förskollärare och kamrater skapas det en trygghet som gör att barnen vågar testa nya saker. Om barnen tidigt får vara tillsammans i olika lokaler med olika aktiviteter kommer de känna igen sig.
Något jag önskar är att barnen skulle kunna få komma och möta större
idrottshallar [...] jag önskar att barn på förskolan fick komma och leka mer för att våga [...] det är trygga med oss och sina kompisar [..] komma och prova på nytt tex tennis [...] komma då till ny lokal, en ny ledare [...] är en otrolig ansträngning för barnen [...] om det då får komma in i det olika lokalerna [...] skulle det vara trygga, det här har jag provat och kan [...] jag tror att många barn är rädda att testa på nya grejer och misslyckas. F:1
Förskollärarna berättade att det är viktig att barnen får testa på olika
rörelseaktiviteter för att hitta det som de själva tycker är roligt. Det menar att alla barn inte tycker om samma saker och därför behöver förskollärarna hitta flera sätt så barnen upptäcker sin rörelseglädje. Förskollärarna tycker det är viktigt att barnen hittar sin egen glädje till rörelse så de har det med sig in i framtiden.
Att få barnen att inse att det är roligt [...] att det ska hitta sin rörelse [..] så det kan hålla i sig ända upp till vuxna ålder. F:4
Förskollärarna tror också att just rörelse ses som en självklarhet för många och att det lätt glöms bort. De insåg att de behöver i sin profession rannsaka sig själva och reflektera över hur de arbetar med rörelse i förskolan. “Nu när du frågar mig en massa känner jag att jag behöver lägga in reflektion i min planering om hur vi rör på oss” (F:6)
24 Intervjuerna visade också att förskollärarna reflekterade och insåg att de kan samarbeta med andra avdelningar för att få större ytor att röra sig på.
Förskollärarna menar att de kan blanda barngrupperna men även dela in i mindre grupper för att kunna göra rörelser som passar just en specifik grupp av barn. Förskollärarna ansåg att de även skulle kunna ha mer rörelse i samband med lärande om det fanns möjligheter, tid och ytor.
Att använda utemiljön på ett annat sätt kombinerat med lärande[...] göra roligare hinderbanor och så [...] om tid fanns. Just för förberedelse. F:5.
Avslutningsvis såg vi att förskollärarna ser utvecklingsmöjligheter till rörelse i förskolan om de hade haft andra förutsättningar i deras verksamhet.
Förskollärarna menar att om möjligheten fanns till större lokaler så skulle det utforma fler rörelseaktiviteter. Förskollärarna menar att det kan samarbeta med andra avdelningar för att få ta del av varandras olika lokaler. Även blanda barngruppen och dela på gruppen så det kunde få möjlighet att individanpassa. Samtidigt som förskollärare vill samarbeta med kommuner och olika föreningar för att få ta del av olika lokaler så barnen får testa på olika idrotter och rörelseaktiviteter. Förskollärarna ansåg att rörelse ofta ses så självklart i verksamheten att det glöms bort. Men att det är viktigt som förskollärare att reflektera över sin inställning till rörelse.
25
7. TEORETISK ANALYS
I detta kapitel kommer vi synliggöra resultatet genom det fenomenologiska perspektivet. Vi har valt att dela upp analysen i olika rubriker efter svaret på resultaten. Vi vill förtydliga att det inte är förskollärarnas tankar om
fenomenologi, utan det är vi som kommer att göra en teoretisk analys av resultatet i enlighet med Merleau-Pontys tolkning av fenomenologi.
7.1 Förskollärares syn på rörelse
I resultatet framkom förskollärarnas tankar och syn på begreppet rörelse.
Förskollärarnas tankar om rörelse är att det är glädje och att det är ett viktigt ämne att belysa i förskolan. De menar att det är via kroppen och rörelse som vi kan stärka vår självkänsla och självförtroende. Vissa förskollärare
berättade att de planerar in rörelse som en del av undervisningen, då de ser att det är med kroppen som barnen får en förståelse för det de gör. Det innebär att förskollärarna tycker att kroppen hjälper barnen med inlärning.
Det är ett synsätt som har likheter med Merleau-Pontys (Løkken, 2006) tankar om att vi lever genom våra kroppar. Merleau-Ponty (Løkken, 2006) ansåg att genom kroppen upplever vi tankar, motorik och kunskap om både oss själva och världen. Resultatet visar att förskollärarna i intervjuerna har likheter och tänker mer eller mindre medvetet utifrån Merleau-Pontys (Løkken, 2006) tolkning av fenomenologi. Det vill säga att förskollärarna tänker att det kroppsliga är centralt för lärandet, att kropp och det kognitiva sitter ihop som en helhet.
7.2 Samspel och lärande
Resultatet visar att vissa förskollärare ser rörelse som något de gör
tillsammans med barnen. Förskollärarna menar att en god rörelseförmåga ger barnen en säkerhet som underlättar relationen med kamrater. Det skapas då en gemenskap när barnen är i rörelse och de lär sig av varandra när de rör sig tillsammans. I likhet med Merleau-Pontys (Johansson 2011) tankar om
26 livsvärldar, beskrivs här hur barn i en gemenskap tar del av varandras
erfarenheter, motorik, kunskaper om dem själva och andra. Det görs
exempelvis genom att barnen härmar och iakttar varandra. Detta kan vara en viktig aspekt i förskolans verksamhet då det kan göra att barn lär och
utvecklas genom att integrera med andra barn och vuxna med andra erfarenheter.
Vissa förskollärare ansåg sig vara bra på att anpassa verksamheten för att tillgodose varje enskilt barns behov och för att de ska hitta sin rörelseglädje.
För att förskollärarna ska kunna anpassa och hjälpa barnen att hitta sin rörelseglädje så är det bra att ha Merleau-Ponty Johansson (2011) synsätt som utgångspunkt. Detta innebär att pedagogerna känner av barnens uttryck och vad barnen vill med ett icke-verbalt språk. Det innebär att
förskollärarnas inställning ska vara att känna av och lyssna in barnens intentioner för att kunna anpassa verksamheten.
7.3 Rörelse i skymundan
Förskollärarna i vår studie tyckte att det var svårt att få in rörelse i
undervisningen på grund av de stora barngrupperna då förskollärarna ansåg att det då blir svårt för dem att tillgodose varje enskilt barn. De menade också att med många barn blir det fort trångt med mycket knuff och bråk som följd samtidigt som ljudnivån blir för hög när rörelseaktiviteter sker med många barn. Mot bakgrund av Merleau-Pontys (Johansson (2011) är detta ett bra exempel på hur barnen tydligt visar med kroppen vad de tycker och inte tycker om. Kroppen reagerar på omvärlden. Det gör att förskollärare tycker att barnen reagerar oförutsägbart då vissa barn kan reagera med att göra höga ljud när de är i rörelse, eller att de reagerar med kroppen genom att knuffas.
27
8. DISKUSSION
Här kommer vi att diskutera resultatet med tidigare forskning och litteratur.
Diskussionen är uppdelad i rubriker utifrån innehållet. Vi sedan kommer framföra studiens slutsats i slutet av kapitlet. Vi kommer diskutera vår metod under en egen rubrik och till sist lyfta implikationer i verksamheten.
8.1 Betydelsen av rörelse på förskolan
I resultat framkom det att förskollärare tycker att rörelse är ett viktigt ämne att lyfta i förskolans verksamhet. Det handlar om glädje, gemenskap och lärande. Förskollärarna tycker att rörelse även handlar om lekkoder och förståelse. I rörelseaktiviteter menar förskollärarna att barnen lär sig turtagning och samspela med varandra. Förskollärarna menar att barnen lär av varandra när de interagerar i rörelseaktiviteter och att det är den stunden som skapar glädje. Förskollärarna berättade att det ansåg att med kroppen lär sig barnen, skapar självkänsla och utvecklar förståelse för sin omvärld.
Även Hannaford (1997) är inne på detta när hon menar att rörelse är en funktion som finns grundlagd i kroppen tillsammans med olika sinnesintryck känslor och hjärnans funktioner. Hannaford (1997) fortsätter med att
inlärning, tanke, kreativitet och intelligens är processer som sker i hela kroppen och inte bara i hjärnan. På liknande sätt beskriver Stedt m. fl. (2014) att rörelseaktiviteter skapar vänskaper och stärker gruppidentiteter samtidigt som den egna självkänslan och självförtroendet ökar. Sterdt m.fl. (2014) menar vidare att fysisk aktivitet i barndomen gynnar en fysisk, social och mental utveckling. Detta tycker vi är något som blir användbart i förskolans verksamhet, att förstå att kroppen är en grund i barnens lärande och för att skapa gemenskap. Ericsson och Karlsson (2012) såg i sin studie hur motorik och rörelse är associerad med kognitiva resultat. De såg att betygen
förbättrades för de elever som hade mer fysisk aktivitet.
Genom våra intervjuer fick vi veta att förskollärarna tycker att
rörelseaktiviteter är ett bra sätt att få kontroll på de stora och yviga rörelserna
28 för att sedan kunna koncentrera sig och få kontroll på de små finmotoriska rörelserna. Ericsson (2005) menar att barnen behöver kunna hantera sina grovmotoriska rörelser, som egentligen ska vara automatiserade, för att kunna koncentrera sig. Precis som Foulkes m.fl. (2017) menar att det går att öva upp vår grundläggande motorik med hjälp av att rörelse. Samtidigt som Escolano-Pérez m.fl. (2021) menar att planera in olika rörelseaktiviteter i förskolan så ges barnen möjlighet att utveckla sin motorik.
8.1.1 Samarbete mellan förskola och vårdnadshavare
Escolano-Pérez m.fl. (2021) skriver att i förskolan har barn med sig olika erfarenheter av motorik utifrån vilken sorts bakgrund och levnadssätt barnen har. Förskollärarna belyser i resultatet att de är bra på att anpassa
verksamheten utifrån varje barns olika behov. De menar att barnen har med sig olika förutsättningar i förskolan och att de uppmuntrar och tillgodoser barnens olika rörelsebehov. Sterdt m.fl. (2014) lyfter dessutom att liksom vårdnadshavare så har förskolan ett stort inflytande på barnen och har därmed en mycket viktig roll i hur barnen tar sig an rörelse och lägger
grunden till en hälsosam livsstil. Det kan vi se i resultatet från våra intervjuer med förskollärarna där de påpekar att de känner ett ansvar att utforma
rörelseaktiviteter i förskolan. För att många barn spenderar mycket tid i förskolan och kanske inte får stimulans för sitt rörelsebehov hemmiljön.
Förskollärarna beskriver i våra intervjuer att de behöver och vill samarbeta mer med vårdnadshavare så barnens rörelsebehov blir tillgodosett. Utifrån detta tänker vi att barnen behöver få rörelse i både förskolans miljö och deras hemmiljö eftersom det påvisats att vi ha olika bakgrunder, vilket ger oss olika förutsättningar och levnadssätt. Som Escolano-Pérez m.fl. (2021) lyfte i sin studie.
8.2 Rörelse ur ett hälsoperspektiv
Det visade sig även i intervjuerna att vissa förskollärare inte alltid ser kropp och hjärna som en helhet. Förskollärarna såg att barnen behövde röra på sig
29 för att kunna koncentrera sig på att göra andra saker. Några förskollärare ser att rörelse är ett sätt att få energibalans och att barnen får ut sin
överskottsenergi. Det vill säga att de fokuserar på att rörelse bara är en aktivitet och inte ett tillfälle för lärande och utveckling av hela barnet.
Förskollärarna beskriver att de ser rörelse som en hälsoaspekt och delar den bilden som samhället ger av att barn behöver röra på sig mer, det vill säga, som Faskunger (2008) som menar att minskade rörelseaktiviteter är riskfyllt för barnens hälsa. Minskade rörelseaktiviteter leder enligt Faskunger (2008) till sjukdomar och fetma. Barnens välmående och hälsa är viktigt för
samhällets framtid och barnens inställning till fysiska aktiviteter påverkas hur det har upplevt rörelse tidigare.
Resultatet visade att förskollärarna bemötte rörelsebehovet på olika sätt samt att förskollärarnas inställning till rörelse var viktig för att visa barnen vad rörelseglädje kan vara. Förskollärarna menar att barn inte gör som vi säger utan som vi gör. Förskollärarna i vår studie menar att barnen behöver hitta sin rörelseglädje. De menar att det är viktigt att planera in olika
rörelseaktiviteter så att barnen får möta olika sorters rörelse för att i sin egen takt hitta glädje till rörelse tidigt i livet. Rosell m.fl. (2020) skriver att en låg fysisk aktivitet i barndomen tenderar att följa med upp i vuxen ålder och generera en ökad risk för dålig hälsa. Förskollärarna i vår studie menar att deras inställning till rörelse blir därför viktig för barnen för att kunna lägga en bra grund för rörelse på förskolan, då många barn idag gör långa dagar.
Rosell m.fl. (2020) menar på att den fysiska aktiviteten hos människor minskar med åren. I våra intervjuer framkom det att vissa förskollärare tycker det är viktigt för barnens hälsa att det ska hitta sin egen rörelseglädje, så att barnen skapar en bra och hållbar inställning till rörelse.
8.3 Rörelse i skymundan
Vissa förskollärare sa att de ofta tänkte att rörelse är en så självklar sak att de inte reflekterade över den och hur den finns och planeras in i verksamheten.
Förskollärarna planerade främst in lugna och stillasittande aktiviteter
