Luftbehandling Luftbehandling Luftbehandling Luftbehandling och ventilation och ventilation och ventilation och ventilation
Bild från Swegon
Daniel Olsson CIT Energy Management daniel.olsson@cit.chalmers.se
Nästan två timmar om … Nästan två timmar om … Nästan två timmar om … Nästan två timmar om …
1) Olika typer av ventilation –(vilka är de, nackdelar, mm)
2) Hur bör luften tas in och föras bort? –(var, don, mm)
3) Hur mycket behöver vi ventilera? –(symptom, krav, mätning, mm)
4) Varför blir det för låga flöden ibland? –(personlast, OVK, mm)
5) Realistiskt att installera VÅV i bef. bostäder? –(energi, pengar, mm)
F-system (frånluft)
FT-system (från- och tilluft) S-system
(självdrag)
1) 1) 1)
1) Olika typer av ventilationssystem Olika typer av ventilationssystem Olika typer av ventilationssystem Olika typer av ventilationssystem
Teckning: SP
FTX-system (från- och tilluft med
värmeåtervinning)
FX-system (frånluft med värmepump)
F-system
(frånluft) FT-system
(från- och tilluft) S-system
(självdrag)
Teckning: SP
När Småhus: innan 1975 Flerbostadshus: innan 1960
Småhus: 1975 - 2005 Flerbostadshus: 1960 – 2005
Småhus: 1975 – 2005 Flerbostadshus: 1985 – 2005
+
nästan inget underhåll inget fläktbuller rel. låg energianvändning låg investeringskostnad
önskat luftflöde året om begränsad risk för fuktproblem lågt underhållsbehov liten investeringskostnad
önskat luftflöde året om möjlighet till höga luftflöden låg risk för fuktproblem låg risk för dragproblem ren filtrerad tilluft
-
funkar ej om varmt/vindstilla risk för fuktproblem risk för drag risk för ljud utifrån smutsig tilluft risk för luktöverföring
risk för drag
risk för sus i tilluft & ljud utifrån viss risk för fläktbuller smutsig tilluft hög energianvändning
hög energianvändning stor investeringskostnad risk för sus i ventiler risk för fläktbuller visst underhållsbehov
Teckning: SP
När Småhus: innan 1985 - nu Flerbostadshus: 1960 - nu
Småhus: 1975 - 2005 Flerbostadshus: 1960 – 2005
+
låg energianvändning önskat luftflöde året om möjlighet till höga luftflöden låg risk för fuktproblem låg risk för dragproblem ren filtrerad tilluft
låg energianvändning önskat flöde året om begränsad risk för fuktproblem ganska lågt underhåll
-
stor investeringskostnad risk för sus i ventiler risk för fläktbuller underhållsbehov
stor investeringskostnad risk för dragproblem lokalt risk för ljud utifrån smutsig tilluft (pollen, damm, etc.)
FX-system (frånluft med värmepump) FTX-system
(från- och tilluft med värmeåtervinning)
FFF
F----system vanligast i flerbostadshus hittillssystem vanligast i flerbostadshus hittillssystem vanligast i flerbostadshus hittillssystem vanligast i flerbostadshus hittills
SPECIFIKT LUFTFLÖDE SPECIFIKT LUFTFLÖDE SPECIFIKT LUFTFLÖDE
SPECIFIKT LUFTFLÖDE (Luftomsättningar per timme)
1,0
BOSTÄDER
Frånlufts- och självdragssystem Till- och frånluftssystem Tilluftsaggregat för värmning av tilluften
temp=några °C under rumstemp
2,0
0,5 3,0
KONTOR SKOLOR SAMLINGSSALAR KONTOR
Värme
Luftvärmningsbatteri Ev. förvärmningsbatteri Ev. eftervärmningsbatteri Kyla
Kylbatteri
Elenergi Fläktar Pumpar Motorer i roterande värmeväxlare
Schematisk bild av FTX Schematisk bild av FTXSchematisk bild av FTX
Schematisk bild av FTX----aggregataggregataggregataggregat
Luftbehandlingsaggregat Luftbehandlingsaggregat Luftbehandlingsaggregat
Luftbehandlingsaggregat Tryckfall i ventilationssystemTryckfall i ventilationssystemTryckfall i ventilationssystemTryckfall i ventilationssystem
Fläkten måste kompensera för alla förluster i systemet
Vanligt godhetstal SFP: kW/(m3/s) Råd i BBR: 0,6 - 2,0
1) Olika typer av ventilation
2) Hur bör luften tas in och föras bort?
3) Hur mycket behöver vi ventilera?
4) Varför blir det för låga flöden ibland?
5) Realistiskt att installera VÅV i bef. bostäder?
2) 2)
2) 2) Hur bör luften tas in och föras bort? Hur bör luften tas in och föras bort? Hur bör luften tas in och föras bort? Hur bör luften tas in och föras bort?
SOV
WC KÖK
RÄTT!
RÄTT!
RÄTT!
RÄTT!
WC KÖK
FEL!
FEL!
FEL!
FEL! SOV
Enkla indikerande metoder:
Enkla indikerande metoder:Enkla indikerande metoder:
Enkla indikerande metoder:
Foto: Daniel Olsson Foto: Daniel Olsson
Kan slutsats om flödets storlek dras med dessa enkla metoder?
Bra luftföring i rum Bra luftföring i rum Bra luftföring i rum
Bra luftföring i rum ––––mer än bara ”från rent till smutsigt rum”mer än bara ”från rent till smutsigt rum”mer än bara ”från rent till smutsigt rum”mer än bara ”från rent till smutsigt rum”
Rätt!
Fel!
Tillräcklig kastlängd
”Undertempererad” tilluft
Felplacerad frånluft!
1) Olika typer av ventilation 2) Hur bör luften tas in och föras bort?
3) Hur mycket behöver vi ventilera?
4) Varför blir det för låga flöden ibland?
5) Realistiskt att installera VÅV i bef. bostäder?
Trafik Industrier Förbränning
främst småskalig Vegetation (pollen) etc.
+ -
Människor Fukt Byggnadsmaterial Möbler, inredning, kläder Utrustning, apparater Tobaksrökande Mikrobiologisk tillväxt (mögel) Husdjur
etc.
Föroreningar kommer från…
Lukter Allergier Irritation Infektion Inflammation Cancer
...och kan orsaka
3) 3) 3)
3) Hur mycket behöver vi ventilera? Hur mycket behöver vi ventilera? Hur mycket behöver vi ventilera? Hur mycket behöver vi ventilera?
Boverkets Byggregler Arbetsmiljöverket Folkhälsomyndigheten
Krav och råd Krav och rådKrav och råd Krav och råd
Sammanfattas bra i R1:an
(Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav)
Krav:
– lägst 0,35 l/s per m2när rummet används (uteluft)
– ”Bra” luftföring i rum – Ren tilluft – Hänvisning MKN – Tilluft i renare rum – Frånluft från smutsigare rum – ”Bra” byggmaterial – Ingen påverkan från
mikroorganismer / fuktsäkert – Radongas, max 200 Bq/m3
Allmänt råd för bostäder:
1000 ppm CO2 0,5 oms/h
4 l/s per person eller 0,35 l/sm2 Förhöjd fukthalt inne: max 3 g/m3 Undersökningar av ventilationen krävs vid konstaterande eller misstanke om exvis:
- Kondens - Höga radongashalter - Formaldehyd - mm
Boverkets byggregler Folkhälsomyndigheten
Exempel på Exempel på Exempel på
Exempel på myndigheters råd myndigheters råd myndigheters råd och krav myndigheters råd och krav och krav om luftkvalitetoch krav om luftkvalitetom luftkvalitetom luftkvalitet
3,5m
3,0m
A=10,5m2
Folkhälsomyndigheten
1,9m 1,8m A=3,4m2
0,1-2,0 m över golvet
3,5m
3,0m
A=10m2
BBR
2,5m 3,0m A=7, 5m2
0,1-2,0 m över golvet
3,5m
3,0m
A=10m2
P-märkt innemiljö
2,9m 3,0m A=8,7m2
0,0-1,8 m över golvet
Var ska kraven vara uppfyllda?
Var ska kraven vara uppfyllda?
Var ska kraven vara uppfyllda?
Var ska kraven vara uppfyllda?
Ren uteluft..?
Ren uteluft..?
Ren uteluft..?
Ren uteluft..?
Exempelvis polyaromatiska kolväten, PAH
CPAH= 30 ng/m30 ng/ m3 3 C120 ng/ mPAH= 120 ng/m33
Luftintagens placeringar är viktigt !
Luftfilter för ren tilluft Luftfilter för ren tilluftLuftfilter för ren tilluft Luftfilter för ren tilluft
Hur ofta behöver filter bytas?
1 10 100 1 000 10 000 100 000
0,01 0,1 1 10
Partikelstorlek (µm) dN/dlog(dp) (antal partiklar/cm3)
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Avskiljningsgrad (%)
dN/dlog(dp) F5 F6 F7 F8
Källa: Matson, 2004
Filter Filter Filter
Filter ---- AvskiljningsgradAvskiljningsgradAvskiljningsgradAvskiljningsgrad
Partikelhalt (stadsmiljö)
cm/s
0.01 0.1 1.0 10 100
0.1 0.5
1.0 5
10 50 30
Metal dust
Concrete dust
Pollen Tobacco smoke
Virus
Settling velocity
Gas molecules
Bacteria carrying particles
Mould spores
Partikelstorlek PartikelstorlekPartikelstorlek Partikelstorlek
Kan vi enkelt mäta föroreningar inne?
Kan vi enkelt mäta föroreningar inne?
Kan vi enkelt mäta föroreningar inne?
Kan vi enkelt mäta föroreningar inne?
Inte helt enkelt, men vi kan mäta föroreningsalstrande aktivitet…
Inte helt enkelt, men vi kan mäta föroreningsalstrande aktivitet…
Inte helt enkelt, men vi kan mäta föroreningsalstrande aktivitet…
Inte helt enkelt, men vi kan mäta föroreningsalstrande aktivitet…
Aktivitet Aktivitet Aktivitet
Aktivitet VuxenVuxenVuxenVuxen (l/h)(l/h)(l/h)(l/h) Barn Barn (l/h)Barn Barn (l/h)(l/h)(l/h)
Sovande 10 – 12 7 - 10
Sittande 12 – 15 9 - 12
Kontorsarbete 19 – 24 15 - 20
Lätt arbete, gymnastik 33 – 42 25 - 34
Dans, bollspel 55 – 70 42 - 56
CO2– en ofarlig och luktlös gas, men ändå viktig i dessa sammanhang
Koldioxid Koldioxid Koldioxid
Koldioxid COCOCOCO2 2 2 2 ärärärär enenenen indikatorindikatorindikatorindikator påpåpåpå haltenhaltenhalten avhaltenavavav luftföroreningarluftföroreningarluftföroreningarluftföroreningar somsomsom
som alstrasalstrasalstrasalstras avavavav människormänniskormänniskormänniskor… … … …
400 500 600 700 800 900 1 000 1 100 1 200
00:00 03:00 06:00 09:00 12:00 15:00 18:00 21:00 00:00 Klockslag
CO2-Koncentration (ppm)
Koldioxid
…
…
…
…eftersomeftersomeftersom COeftersomCOCOCO2222ochochochoch andraandraandraandra ämnenämnenämnenämnen samvarierarsamvarierarsamvarierarsamvarierar ((((skapligtskapligtskapligt))))skapligt
400 500 600 700 800 900 1 000 1 100 1 200
00:00 03:00 06:00 09:00 12:00 15:00 18:00 21:00 00:00 Klockslag
CO2-Koncentration (ppm)
0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000 40000 45000 50000
Partikelkoncentration (antal per ft3) Koldioxid Partiklar större än 2.0 µm
(Efter Fanger, 1988) 0
10 20 30 40
0 500 1000 1500 2000 2500
Andel missnöjda(%)
CO2-koncentration (ppm) Indikator för upplevelse av föroreningar från människor
OBS ! OBS ! OBS ! OBS ! Gäller Gäller Gäller Gäller besökarebesökarebesökarebesökare Vad
VadVad
Vad betyderbetyderbetyderbetyder COCOCOCO2222----halten?halten?halten?halten?
0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500
0 10 20 30 40
Uteluftsflöde (l/s per person) CO2-koncentration (ppm)
CO CO CO
CO2222----halten halten halten berorhalten berorberor avberoravavav uteluftflödetuteluftflödetuteluftflödet till uteluftflödettill till rummettill rummetrummetrummet ochochochoch antaletantaletantaletantalet personer
personerpersoner
personer iiii rummetrummetrummetrummet
Praktisk tumregel Lätt och billigt att mäta!
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 Ventilation rate, l/s per standard person 60
50 40 30 20 10 0
North Americans
Europeans Japanese
Dissatisfied, %Andel missnöjda (%)
Uteluftsflöde (l/s per person)
Diskuteras bland forskare Vanlig lufthygien- dimensionering idag Ventilationsbehov Ventilationsbehov Ventilationsbehov Ventilationsbehov
Men hyresgästerna mäter inte CO2 Men hyresgästerna mäter inte CO2 Men hyresgästerna mäter inte CO2 Men hyresgästerna mäter inte CO2 ----de använder sina egna ”luftkvalitetssinnende använder sina egna ”luftkvalitetssinnende använder sina egna ”luftkvalitetssinnende använder sina egna ”luftkvalitetssinnen””””
Termiskt sinne
Luktsinne
Kemiskt sinne (utan att det nödvändigtvis luktar)
Temperatur TemperaturTemperatur
Temperatur ochochoch luftfuktighetochluftfuktighetluftfuktighet inverkarluftfuktighetinverkarinverkarinverkar påpåpåpå upplevd
upplevd upplevd
upplevd luftkvalitetluftkvalitetluftkvalitetluftkvalitet
1) Olika typer av ventilation 2) Hur bör luften tas in och föras bort?
3) Hur mycket behöver vi ventilera?
4) Varför blir det för låga flöden ibland?
5) Realistiskt att installera VÅV i bef. bostäder?
4) 4) 4)
4) Varför blir det för låga flöden ibland? Varför blir det för låga flöden ibland? Varför blir det för låga flöden ibland? Varför blir det för låga flöden ibland?
---- och vad gör man åt det?och vad gör man åt det?och vad gör man åt det?och vad gör man åt det?
WC KÖK
SOV
Beror ofta på de boende… men inte pga. illvilja!
Beror ofta på de boende… men inte pga. illvilja!
Beror ofta på de boende… men inte pga. illvilja!
Beror ofta på de boende… men inte pga. illvilja!
Otillräcklig ventilation i flerbostadshus fångas förhoppningsvis in med OVK…
- var 3e år om FT- eller FTX-system - var 6e år om S- eller F-system
Tätade don och spaltventiler (pga. drag eller ljud) Fler boende än dimensionerat
Smutsiga don och kanaler
Bild: Länsstyrelsen Södermanlands län
1) Olika typer av ventilation 2) Hur bör luften tas in och föras bort?
3) Hur mycket behöver vi ventilera?
4) Varför blir det för lite ibland?
5) Realistiskt att installera VÅV i bef. bostäder?
5) 5) 5)
5) Realistiskt att byta F mot FTX eller FX? Realistiskt att byta F mot FTX eller FX? Realistiskt att byta F mot FTX eller FX? Realistiskt att byta F mot FTX eller FX?
Mycket viktigt åtgärd i befintliga flerbostadshus för att nå de nationella målen om en halverad energianvändning fram till år 2050!
Idag står många av de flerbostadshus som byggdes mellan 1940 och 1970 inför omfattande renoveringar/ombyggnader.
FTX FX
Värmebesparing ca 25-70 kWh/m2 ca 40-75 kWh/m2 Elökning ca 1-3 kWh/m2 ca 15-35 kWh/m2 Installationskostnad ca 300-650 kWh/m2 ca 200-550 kr/m2
Val av VÅV-lösning beror bl.a. på energipriser, hur el värderas miljömässigt och hur viktig luftkvaliteten och den termiska komforten är
Temperatur-
verkningsgrad Luftläckage Hög
Medel
Låg Inget
Inget – litet Lågt – litet
Foto: Fläkt-Woods
Teckning: SP
Roterande vvx
Batteri-vvx
Platt-vvx
Olika typer av värmeåtervinnare
Foto: Tietoenator Foto: Eurodan Huse
Faktorer att beakta:
•Krav på grad av värmeåtervinning (indirekt krav genom BBR 2006)
•Luftkvalitet och lukter i frånluft
•Monteringsutrymme
•Avstånd mellan till- och frånluftskanaler
Foto: Per Westergård Foto: IVL
Foto: Restaurangguiden
