SÄKERHET OCH TRANSPORT SAMHÄLLSSÄKERHET
Interaktiv Miljöbedömning vid Insats: IMI- verktyget
Jonatan Gehandler, Robert McNamee, Margaret McNamee & Francine Amon
RISE Rapport 2021:115
Användarens indata av släcktaktik och brandens utveckling
Brandmodell
Miljöriskanalys, lokal mijöpåverkan från kontaminerat släckvatten
(och brandrök)
Förorenat ytvatten Förorenad jord Förorenat dricksvatten Mijlögifter (POP/PBT)
Livscykelanalys, globala effekter från: *Ersättning av släckmedel och
material, *destruktion av insamlat släckmedel, *deponering av kontaminerad jord, *utsläpp av
brandrök och miljögifter, och * transporter
Global uppvärmning Luftföroreningar Vatten- föroreningar POP i vatten
Effekt
Energiresurser
Effekt Mängd, typ och
släckmedlets öde Mängd, typ och släckmedlets öde
Antal fordon, avstånd resa
Föroreningar i släckvatten
(och rök) Föroreningar i rök
Mängden kontaminerad jord
Interaktiv Miljöbedömning vid Insats: IMI- verktyget
Jonatan Gehandler, Robert McNamee, Margaret
McNamee & Francine Amon
Abstract
Continued development of the Fire Impact Tool
The Fire Impact tool was developed to illustrate the environmental impact of choices made during tactical response by fire and rescue services to fires. The environmental impact has been exemplified in the tool using two cases, i.e. vehicle and enclosure fires [1, 2]. In this report the continued development of the tool and the creation of a
Swedish version (named “IMI-verktyget”) is described. The report has been produced as part of the M-KURS project (2020), a project funded by MSB Swedish Civil
Contingencies Agency as part of their efforts to make research accessible.
The Fire Impact tool has three interdependent main parts: the fire models, an
environmental risk assessment (ERA) model, and a life cycle assessment (LCA) model.
There are two fire models, one for vehicle fires and another for enclosure fires. For both the vehicle fires and the enclosure fires the users can create two scenarios that are compared with a reference case in which the responders arrive at the incident and prevent the fire from spreading beyond the vehicle or fire compartment but do not suppress the fire. The ERA model assesses impacts to local air, surface water, soil, and groundwater visualized in the tool by four factors. The LCA model examines the global impacts of the fire response operations that are caused by processes such as
replacement of suppression media, replacement of building and content materials and treatment of waste suppression media. The LCA output is visualized by five factors in the tool, e.g., the impact on global warming or energy usage.
Key words: Environmental impact, environmental risk assessment, life cycle assessment, fire, fire and rescue service
RISE Research Institutes of Sweden AB RISE Rapport 2021:115
ISBN: 978-91-89561-06-9 Borås 2021
Innehåll
Abstract ... 1
Innehåll ... 2
Förord ... 3
Sammanfattning ... 4
1 Introduktion ... 5
1.1 Metod ...5
2 Hur IMI-verktyget fungerar ... 6
2.1 Brandmodellering ... 6
2.2 Miljöriskanalys (lokala effekter) ... 6
2.3 Livscykelanalys (globala effekter) ... 7
2.4 IMI-verktyget ... 8
2.5 Begränsningar ... 8
3 Handledning till datorlabb ... 10
3.1 Inledning ... 10
3.2 Översiktlig beskrivning av verktyget ... 11
3.3 Övningar ... 13
4 Instruktioner till övningsledare ... 17
4.1 Pedagogik ... 17
4.2 Bakgrund... 18
4.3 Förslag på utförande ... 18
4.4 Kommentarer (grön text) till instuderingsuppgift 1 & 2 ... 20
4.5 Övningar med kommentarer (grön text) ... 21
5 Framtida utvecklingsmöjligheter ... 26
6 Referenser ...27
Förord
Den här rapporten har tagits fram som en del av M-KURS-projektet (2020), ett projekt finansierat av MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, som ett led i deras arbete med att göra forskning tillgänglig. Rapporten är en manual till hur IMI-verktyget, Interaktiv Miljöbedömning vid Insats, fungerar och innehåller även ett förslag till utbildningsmaterial som kan användas vid MSB:s skolor eller högskolor/universitet inom brand-området.
Tack till alla de som deltagit i workshops under M-Kurs som hjälpt till i utvecklingen av IMI-verktyget och utbildningsmaterialet!
Sammanfattning
Räddningstjänstens agerande vid insatser har både en lokal och en global miljöpåverkan.
Dock saknas i många fall nödvändig information angående miljökonsekvenserna av olika taktiska val vid aktiva insatser varför det kan vara svårt för räddningstjänster att ta hänsyn till miljön vid taktiska val. Programmet ”IMI-verktyget” är utvecklat för att ge räddningstjänst, studenter och forskare ett verktyg för att öka kunskapen angående konsekvenserna av taktiska val vid respons till en brand, exemplifierad av några fordons- och rumsbränder.
Bedömningsverktyget som tagits fram är en vidareutveckling av verktyget ”Fire Impact Tool” [1, 2]. En mer detaljerad beskrivning av beräkningarna som ligger till grund för verktyget finns i referens [1]. Liksom för det ursprungliga verktyget, Fire Impact Tool, finns det tre huvuddelar i IMI-verktyget, i) brandmodellering, ii) miljöriskanalys (ERA, det lokala perspektivet), samt iii) livscykelanalys (LCA, det globala perspektivet).
Rapporten har tagits fram som en del av M-KURS-projektet (2020), ett projekt finansierat av MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, som ett led i deras arbete med att göra forskning tillgänglig.
Verktyget innehåller två brandmodeller, en för en definierad fordonsbrand samt en för rumsbränder. Skolbränder användes som inspirationsbyggnad för rumsbränderna där flera rum kan finnas inom en brandcell. När man använder de två brandmodellerna kan användaren definiera två olika scenarier som jämförs med ett referensfall där räddningstjänsten anländer och bara begränsar brandspridningen men inte släcker branden. Fordonsbranden är baserad på experimentella data från fullskaliga försök [3]
där både innehållet i röken och spillvattnet analyserades. Rumsbränderna där upp till fyra rum kan ingå är baserade på ekvationer från Karlsson och Quintiere [4] och en testserie från Blomqvist m. fl. [5] där rök från brandexperiment analyserades samt en analys av innehållet i kontaminerat släckvatten från övertända bränder [6].
Miljöriskanalysen bedömer konsekvensen vid spridningen av rök eller kontaminerat släckvatten till ytvatten, mark och grundvatten i närområdet. Inverkan på ytvatten (lokalt vattendrag) illustreras med hjälp den totala mängden av ett representativt miljögift (PAHer eller fenoler) som släpps ut till luft respektive släckvatten, av en beräkning där koncentrationen förorening delas med gränsvärden för ytvatten, vilket ger ett mått på hur förorenat släckvattnet är. Inverkan på mark illustreras av en uppskattning av hur mycket kontaminerad jord som skulle kunna behöva grävas upp efter branden (innan det sprids vidare). Inverkan på grundvatten representeras av avståndet från föroreningskällan (branden) som dricksvatten inte uppnår uppsatta gränsvärden, förutsatt att inte den kontaminerade jorden tas omhand.
I livscykelanalysen analyseras den globala påverkan från branden och räddningstjänstens insats. Den innehåller klimatpåverkan ifrån ersättning av släckmedel, ersättning av byggnader och inventarier, destruktion av släckmedel, transporter till brandplatsen, utsläpp av rök samt hantering av kontaminerad jord.
Denna rapport beskriver hur verktyget fungerar och innehåller också exempel på datorlabbar som skulle kunna genomföras inom en brandingenjörsutbildning eller räddningsledarutbildning.
1 Introduktion
Räddningstjänstens agerande vid insatser har både en lokal och en global miljöpåverkan.
Dock saknas i många fall nödvändig information angående miljökonsekvenserna av olika taktiska val vid aktiva insatser. Programmet ”IMI-verktyget” är utvecklat för att ge räddningstjänst, studenter och forskare ett verktyg för att öka förståelsen för konsekvenserna av taktiska val vid fordons- och rumsbränder.
Bedömningsverktyget som tagits fram är en vidareutveckling av ett liknande verktyg,
”Fire Impact Tool” [1, 2]. Det finns tre huvuddelar i programmet Fire Impact tool, brandmodellering, miljöriskanalys (ERA, det lokala perspektivet), samt livscykelanalys (LCA, det globala perspektivet), vilka återfinns i IMI-verktyget.
Denna rapport har tagits fram som stöd för användning av IMI-verktyget i utbildningssammanhang. Underlaget är framtagen genom forskningsprojektet M-KURS som haft som sitt syfte att tillgängliggöra forskningsresultat på sätt som kan komma praktiker till godo. Projektet finansierades genom MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
1.1 Metod
Arbetet med att översätta och vidareutveckla det ursprungliga Fire Impact Tool verktyget har genomförts utifrån följande steg:
• En städning av överbliven kod som inte längre används och förtydligande av utförda beräkningar för att underlätta framtida utveckling av verktyget.
• Översättning från engelska till svenska av användargränssnittet för att underlätta användning i svensk undervisning.
• Framtagning av laborationshandledning för studenter (se Kapitel 3)
• Framtagning av instruktioner för övningsledare (se Kapitel 0)
• Ett tiotal testpiloter genomfördes där IMI-verktyget använts i två olika syften:
1. Deltagare som genomför en tänkt datorlabb, eller
2. Som förberedelse för en tänkt instruktör som ska kunna verka som lärare vid datorlabben.
• 1–2 utvecklare deltog vid varje testpilot och dokumenterade användarupplevelsen.
o Förbättring och förtydligande genomfördes av de delar som upplevts som otydliga eller svåra att förstå.
o Genom detta arbete identifierades ett antal buggar i programmet som rättats till.
2 Hur IMI-verktyget fungerar
Verktyget illustreras i ett flödesschema i Figur 1. Utifrån användarens input gällande släcktaktik och hantering av kontaminerat släckvatten eller jord samt brandens utveckling åskådliggör IMI-verktyget miljöpåverkan i form av fyra lokala effekter (via miljöriskanalysmodellen) och fem globala effekter (via livscykelanalysmodellen).
Figur 1 Flödesschema över IMI-verktyget. Utifrån användarens input gällande släckinsats och brandens utveckling åskådliggörs miljöpåverkan med fyra lokala effekter och fem globala effekter.
Verktyget innehåller två brandmodeller, en för en fordonsbrand samt en för rumsbränder. Skolbränder användes som inspirationsbyggnad för rumsbränderna där flera rum kan finnas inom en brandcell. I det Excel-baserade verktyget kan användaren jämföra miljöpåverkan från två egendefinierade fall samt ett referensfall utan släckning.
Verktyget används för att variera brandscenarier och insatstaktik och illustrera de lokala och globala effekterna av olika taktiska val. Förhoppningen är att detta scenariospel ger en ökade förståelse för att taktiska val vid en insats har stor påverkan på hur stor miljöpåverkan insatsen får.
2.1 Brandmodellering
Fordonsbranden är baserad på experimentella data från storskaliga försök [3] där både innehållet i röken och det kontaminerade släckvattnet analyserades. Rumsbränderna, upp till fyra stycken, är baserade på ekvationer från Karlsson och Quintiere [4] och en testserie från Blomqvist m. fl. [5] där rök från brandexperiment analyserades samt en analys av innehållet i kontaminerat släckvatten från övertända bränder [6].
2.2 Miljöriskanalys (lokala effekter)
Miljöriskanalysen bedömer konsekvensen vid spridningen av rök eller kontaminerat släckvatten till ytvatten, mark och grundvatten i närområdet. Den lokala miljöpåverkan illustreras med följande fyra miljöeffekter:
Användarens indata av släcktaktik och brandens utveckling
Brandmodell
Miljöriskanalys, lokal mijöpåverkan från kontaminerat släckvatten
(och brandrök)
Förorenat ytvatten Förorenad jord Förorenat dricksvatten Mijlögifter (POP/PBT)
Livscykelanalys, globala effekter från: *Ersättning av släckmedel och
material, *destruktion av insamlat släckmedel, *deponering av kontaminerad jord, *utsläpp av brandrök och miljögifter, och *
transporter
Global uppvärmning Luftföroreningar Vatten- föroreningar POP i vatten
Effekt
Energiresurser
Effekt Mängd, typ och
släckmedlets öde Mängd, typ och släckmedlets öde
Antal fordon, avstånd resa
Föroreningar i släckvatten (och rök)
Föroreningar i rök
Mängden kontaminerad jord
• Påverkan på mark visas som en uppskattning av hur mycket kontaminerad jord som kan behöva tas omhand och renas/destrueras efter branden. Måttet förutsätter att den kontaminerade jorden tas omhand i direkt anslutning till branden.
• Påverkan på vattendrag (ytvatten) visas genom en beräkning av kvoten mellan släckvatteninnehåll och gränsvärden för ytvatten. Detta mått förutsätter att den ursprungliga kontaminationen inte tagits omhand.
• Påverkan på grundvatten visas som avståndet från föroreningskällan (genom spridning via marken) där dricksvatten inte överskrider uppsatta gränsvärden.
Detta mått förutsätter att den ursprungliga kontaminationen inte tagits omhand.
• Jämförelse av den totala mängden miljögifter (fenol eller 6 PAHer) som släpps ut till miljön via rökplymen (luft) eller via släckvatten. (Dessa ämnen är toxiska, bioackumulerbara och svårnedbrytbara, dvs. miljögifter).
2.3 Livscykelanalys (globala effekter)
I livscykelanalysen analyseras den globala påverkan från branden och räddningstjänstens insats. Den globala påverkan från branden och räddningstjänstens insats innehåller bidrag från:
• ersättning av släckmedel
• ersättning av byggnader och byggnadsinventarier i en typisk enplans skolbyggnad (gäller enbart rumsbranden, fordonet anses vara förlorat oavsett släcktaktik)
• eventuell destruktion av uppsamlat kontaminerat släckvatten
• fordonstransporter till brandplatsen
• utsläpp av brandgaser
• deponering av kontaminerad jord (kontaminerat av släckvattnet som spridits till jorden)
Global miljöpåverkan illustreras i verktyget med hjälp av fem kategorier;
1. Global uppvärmning 2. Luftföroreningar 3. Vattenföroreningar 4. POP i vatten 5. Energiresurser
För varje kategori summeras den samlade påverkan från bidragen i punktlistan ovan.
Det betyder exempelvis att luftföroreningar inte enbart kommer ifrån branden samt att vattenföroreningar inte enbart kommer från det kontaminerade släckvattnet, utan den samlade påverkan från alla globala bidrag. Resultatet för scenario 1, 2 och referensscenariot visas i procent av det scenario som ger högst påverkan (får 100 %) i ett stapeldiagram. Verktyget visar också för varje scenario och kategori vad som bidrar till miljöpåverkan i ett stapeldiagram (ett exempel finns i Kapitel 3).
2.4 IMI-verktyget
IMI-verktyget är en vidareutveckling av Fire Impact Tool. De viktigaste förändringarna jämfört med ursprungsversionen beskriven i [1, 2] är:
• En översättning av inmatningsbladen från engelska till svenska.
• En ny parameter inom Miljöriskanalysdelen som visar den totala mängden miljögifter (PAHer1 eller fenoler) som släpps ut till luft via rök respektive via kontaminerat släckvatten till mark/ytvatten.
• Möjlighet att använda valfritt antal handbrandsläckare (pulver, 6 kg).
• Ett korrigerat sätt att beräkna spridning i mark via grundvatten till godkänt dricksvatten där föroreningen först fördelas på 1 meter tjockt morän-jordlager innan spridningsberäkningen utförs2.
• Några nya gränsvärden för ytvatten/dricksvatten3 hittades för några av substanserna som ingår i verktyget.
• För spridning till ytvatten i miljöriskanalysen så presenteras det farligaste ämnets koncentration delat med gränsvärdet (i stället för som i Fire Impact Tool där mängden vatten som krävs för att späda ner utsläppet till godkända nivåer presenteras). Detta blir alltså i IMI-verktyget ett mått på hur förorenat det kontaminerat släckvattnet är, utan hänsyn till hur stora eller små mängder som släpps ut (detta syns dock i jord-parametern).
2.5 Begränsningar
Fire Impact Tool utvecklades för att ge information om miljöpåverkan av bränder men begränsningar i forskningsprojektet vid dess framtagning innebar att endast två brandscenarier kunde implementeras. Dessutom finns endast ett begränsat antal släckmetoder och släckmedel implementerade. Alternativa taktiska val såsom dimspik eller skärsläckaren som i princip bara använder vatten som släckmedel kan matas in i verktyget i dess nuvarande form om man har en praktisk erfarenhet av hur mycket vatten som går åt för att släcka en bilbrand eller viss rumsbrand, även om dessa metoder inte finns specifikt omnämnda.
1 Med PAH avses PAH-H vilket inkluderar 6 av de farligaste PAH substanserna.
2 Naturvårdsverkets modell som används gäller för förorening ovanför grundvattennivån. Alla parametrar specificeras i Fire Impact Tool utom föroreningens djup. Grundvattennivån i Sverige varierar normalt över året med cirka 1 m. Enligt SGU rapport (http://resource.sgu.se/produkter/sgurapp/s1012-rapport.pdf) ligger grundvattennivån ofta på mellan -1 m och -3 m. Jordmån är den övre delen av en jordavlagring där det ursprungliga materialets sammansättning har förändrats genom påverkan av markprocesserna (https://sv.wikipedia.org/wiki/Jordm%C3%A5n). Jordmånen är enligt 3(https://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/ekosystem/vadarenjordman.14681.html) 1- 2 m djup. Jorddjupet i Sverige ligger på många platser mellan 20-70 cm, men vanligast överskrids 70 cm vilket definieras som ett "mäktigt jorddjup" (https://www.slu.se/miljoanalys/statistik- och-miljodata/miljodata/webbtjanster-miljoanalys/markinfo/markinfo/markprofil/jorddjup/).
Ett djup om 1 m verkar som ett rimligt konservativt antagande.
3 Naphtalene/Phenol PAH från http://st-ts.ccme.ca/en/index.html?chems=190&chapters=all [2020-03-05]. Epiklorhydrin från Livsmedelsverket för dricksvatten, https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/om-oss/lagstiftning/dricksvatten---naturl- mineralv---kallv/livsfs-2017-2_web.pdf. [2020-03-05].
Verktyget utvecklades i Excel då båda utvecklarna och de flesta potentiella användare har tillgång till programmet. För att ytterligare höja användarvänligheten av verktyget skulle en annan mjukvara än Excel kunna användas,
Det är användaren som ansvarar för att inmatningen av insatsdata (förutom defaultvärden) är rimlig. Om användaren matar in att branden släcks så utgår programmet ifrån att branden släcks med den indata på släckmedel och mängd vatten som har matats in.
3 Handledning till datorlabb
3.1 Inledning
Räddningstjänsternas roll är att skydda och rädda liv, egendom och miljö. I ett försök att åskådliggöra de miljöeffekter räddningstjänstens insatser får har IMI- utbildningsverktyget tagits fram. IMI-verktyget illustrerar de miljöeffekter som uppstår vid olika taktiska val som görs när man släcker bränder. Både lokal och global miljöpåverkan analyseras och illustreras. I det Excel-baserade verktyget kan användaren jämföra miljöpåverkan från två egendefinierade fall samt ett referensfall utan släckning.
Målet är att laborera med olika bränder och insatstaktiker för att uppnå en ökad förståelse av miljöpåverkan.
De avsedda användarna av IMI-verktyget är de som utbildar eller på annat sätt påverkar räddningstjänstens hantering av bränder. Detta inkluderar insatsledare eller befäl från räddningstjänsten, och personer som är inblandade i relaterade utbildningar. Andra intressenter som skulle kunna dra nytta av verktyget är till exempel miljövetare, regionalplanerare, beslutsfattare, försäkringsföretag, och myndigheter som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Naturvårdsverket, och Kemikalieinspektionen.
IMI-verktyget är inte avsett att användas vid en brandincident under en pågående händelse. Det är däremot vår förhoppning att räddningstjänsten kommer kunna använda verktyget i utbildnings- och förplaneringssyfte samt att andra intressenter kan använda det för planering och utbildningsändamål.
3.2 Översiktlig beskrivning av verktyget
I IMI-verktyget finns tre huvuddelar; inmatning av brand- och insatsdata samt resultat i form av lokala och globala miljöeffekter. Verktyget innehåller två typer av bränder, en fordonsbrand (blad 2) samt en rumsbrand (blad 3). I rumsbranden kan fyra rum finnas inom en brandcell. Genom att mata in olika brand- och insatsdata kan användaren definiera två olika scenarier som jämförs med ett referensfall. I referensfallet släcker räddningstjänsten inte branden, men begränsar brandspridningen, se Figur 1.
Resultaten i form av miljöeffekter visas kontinuerligt utifrån de värden som är inmatade.
Fordonsbranden är baserad på experimentella data där både innehållet i brandgaser och kontaminerat släckvatten analyserades. Rumsbranden är baserad på brandekvationer och olika brandtester där brandgaser och släckvattnet från experimenten analyserades.
Figur 1: Visar vilka olika indata som användaren kan ändra (gröna fält). Genom att variera indata kan man jämföra två scenarier med ett referensfall där räddningstjänsten anländer och bara begränsar brandspridningen men inte släcker branden
Lokala miljöeffekter handlar om en möjlig påverkan i närområdet vid spridning av brandgaser eller kontaminerat släckvatten till mark, vattendrag, grundvatten och luft, se Figur 2. Den lokala miljöpåverkan visas i form av följande fyra effekter:
• Påverkan på mark visas som en uppskattning av hur mycket kontaminerad jord som kan behöva tas omhand och renas/destrueras efter branden.
• Påverkan på vattendrag (ytvatten) visas genom en beräkning av kvoten mellan släckvatteninnehåll och gränsvärden för ytvatten.
• Påverkan på grundvatten visas som avståndet från föroreningskällan (genom spridning via marken) där dricksvatten inte överskrider uppsatta gränsvärden.
Figur 2: Längre ner i Excel-bladet visas den lokala miljöpåverkan för de inmatade värdena. Resultaten visas kontinuerligt utifrån den input som är inmatad. I två av graferna visas bidraget från ev. skumtillsatsmedel separat.
Den globala påverkan från branden och räddningstjänstens insats innehåller bidrag från:
• ersättning av släckmedel
• ersättning av byggnader och byggnadsinventarier
• eventuell destruktion av uppsamlat kontaminerat släckvatten
• fordonstransporter till brandplatsen
• utsläpp av brandgaser
• deponering av kontaminerad jord (skapad av allt släckvatten som sprids till jorden)
Den samlade globala miljöpåverkan illustreras med hjälp av fem effekter, se Figur 3. Den globala miljöpåverkan visas hela tiden i andel av det scenario som ger störst global påverkan (som får värdet 100 %). Exempelvis kan man se att referensscenariot när
branden inte släcks orsakar en större påverkan på den globala uppvärmningen (släpper ut mer växthusgaser). Den undre grafen visar andelen av bakomliggande faktorer som ligger bakom miljöpåverkan i den övre grafen. Exempelvis så orsakas den större påverkan på global uppvärmning i referensscenariot av den större mängden brandgaser som släpps ut (ca 98%).
Figur 3: Ytterligare lite längre ner i Excel-bladet visas den globala miljöpåverkan för de tre fallen; scenario 1, Scenario 2 samt referensfallet att låta det brinna. Resultaten visas kontinuerligt givet den input som är inmatad. I den undre grafen visas de olika faktorernas bidrag till staplarna i den övre grafen.
3.3 Övningar
Med hjälp av verktyget ska ni nu bedöma och diskutera vilken miljöpåverkan olika taktiska val har. Läs först igenom varje övning innan ni börjar mata in uppgifterna i
Övning 1
Anta att en bil brinner och ni ska jämföra miljökonsekvenserna för två olika taktiker vid insats. Ställ in samma antal utryckande fordon och avstånd för scenario 1 och 2 som är default för referensscenariot. I båda fall gäller att fordonet har brunnit 15 minuter innan släckning påbörjas.
Mata in följande släcktaktiker:
• Scenario 1: Ni väljer att släcka och det går åt totalt 3 000 liter vatten (0 l skum)
• Scenario 2: Ni väljer att släcka med 2 liter skumvätska (AFFF) och totalt 200 liter vatten
• (Referens scenario: ingen insats men på plats, behöver inte matas in)
• Ingen pulversläckare eller brandfilt används.
• 75 % av påfört vatten blir till kontaminerat släckvatten. Anta också att följande sker med det kontaminerade släckvattnet (för scenario 1 och 2):
o 0% av det kontaminerade släckvattnet går till kommunens reningsverk, o 0% samlas upp och destrueras,
o 0% av sprids ner i marken, och
o 100 % rinner ut till ett närbeläget vattendrag (dvs. ytvatten).
a) Vad blir skillnaderna i miljökonsekvenserna av de tre olika taktikerna; scenario 1, scenario 2 och referensscenariot? Gå igenom och försök förstå skillnader och eventuella likheter.
b) Ändra så att 50% av släckvattnet rinner ner i marken och 50 % rinner ut i ett vattendrag i scenario 1 och 2 (OBS att marken då grävs upp och deponeras i den globala analysen)? Hur förändras resultatet?
c) Utgå ifrån samma insatsdata som i inledningen av uppgiften men släck med 1000 liter vatten och inget skum för båda scenarierna. Prova sedan att ändra en parameter i taget i scenario 1 och 2. Vilken skillnad på miljökonsekvenser innebär alternativen nedan (diskutera i grupp):
• Om ni påbörjar släckning efter 5 respektive 20 minuter? (Sätt 5 minuter i scenario 1 och 20 minuter i Scenario 2, gå sedan tillbaka till 15 minuter innan nästa punkt nedan)
• Om ni åker till branden med 1 respektive 5 brandbilar (tunga fordon)? (gå sedan tillbaka till 1 brandbil innan nästa punkt nedan)
d) Ändra så att 100% av släckvattnet rinner ut i ett vattendrag i scenario 1 och 2.
Prova sedan att ändra en parameter i taget i scenario 1 och 2. Vilken skillnad på miljökonsekvenser innebär alternativen nedan (diskutera i grupp):
• Om ni släcker med 1000 liter vatten respektive om ni släcker med en brandfilt?
• Om ni släcker med 1000 liter vatten respektive ni släcker med två
handbrandsläckare (och ingen brandfilt)? (gå sedan tillbaka till 1000 liter och ingen handbrandsläckare innan nästa punkt nedan)
• Om ni samlar upp och destruerar allt kontaminerat släckvatten i scenario 1 medan allt vatten (100%) rinner ut i ett lokalt vattendrag i scenario 2?
Övning 2
I denna övning ska ni studera miljökonsekvenserna utifrån en verklig händelse:
Det började brinna i en skolbyggnad och eleverna kunde snabbt evakueras. När räddningstjänsten kom fram behövdes inga livräddande insatser.
Skolbyggnaden är uppbyggd i tre sektioner enligt figur 4. Branden startade i paviljongen och räddningstjänstens taktik var att om möjligt begränsa branden dit eller begränsa vid expeditionen.
Figur 4 Brand i skola.
Det första steget är att mata in uppgifter om byggnaden. Tre stora rum i brandcellen ska representera de drabbade områdena: paviljongen (rum 1), expeditionen (rum 2) och biblioteket (rum 3). Ställ in enligt följande:
• Standardvärdet på 1,2 m för den genomsnittliga öppningshöjdsdimensionen (rum 1–3).
• Öppningsarea 10 m2 (för rum 1 – 3).
• Rummen har ungefär samma storlek enligt figur 1, och de är mycket större än ett vanligt klassrum så välj 100 m2 för rum 1 – 3.
• En bränslebelastning på 350 MJ / m2 används för paviljongen och
expeditionen. Biblioteket har en högre bränslebelastning på 450 MJ/m2 på grund av mängden böcker.
• Rum 4 behövs inte och kan sättas till 0
Bibliotek
Paviljong
• Branden startade i paviljongen så välj 0 minuter som starttid för branden i paviljongen (rum 1).
• Räddningstjänsten avslutades ungefär fyra timmar efter det första larmet. Ställ in 240 minuter för sluttiden för branden i paviljongen.
• Det är inte klart när elden spred sig till expeditionen (rum 2). Gissa på 30 minuter.
• Det är inte heller klart när branden slutade i expeditionen, gissa på 90 minuter.
• Branden spreds inte till biblioteket så sätt start och sluttid till 0.
• Rum 4 behövs inte så sätt start och sluttid till 0
• Invändig släckinsats utfördes i rum 1 och 2 (välja ”ja” för rum 1 och rum 2 och
”Nej” för rum 3 och 4).
Låt brandutvecklingen i scenario 2 vara likadant som scenario 1.
Tredje steget är att välja släcktaktik enligt samma princip som vid fordonsbranden (först utifrån det verkliga fallet, Scenario 1):
• Mängden vatten som användes nämndes inte i rapporten så välj 10 000 liter.
• Mängden skumkoncentrat rapporterades inte. Om man antar en 3% koncentrat / vattenblandning och att 1/4 av det totala vattnet som användes vid insatsen blandades med skumkoncentrat ger det en uppskattning av 75 liter
skumkoncentrat.
• Typ av skum rapporterades inte så välj ”Okänd mix”.
• Utifrån rapporten ryckte följande fordon ut: 2 ledningsfordon (personbilar), 10 brandbilar (tunga fordon) och 1 ambulans (lätt lastbil).
• Det genomsnittliga avståndet enkel väg kan uppskattas till 15 km.
• Det nämndes inte hur släckvattnet hanterades, anta att 50 % av påfört vatten blir till kontaminerat släckvatten. Anta också att följande sker med det kontaminerade släckvattnet:
o 25% av det kontaminerade släckvattnet går till kommunens reningsverk, o 25% samlas upp och destrueras,
o 25% av sprids ner i marken, och
o 25 % rinner ut till ett närbeläget vattendrag (dvs. ytvatten).
Skapa sedan ett likadant Scenario 2. Men ändra till släckning utan skum (0 l skum) och 15 000 l vatten för scenario 2. Det tredje scenariot är precis som tidigare ett referensscenario där ingen släckning sker, men räddningstjänsten är på plats för att bevaka.
Använd verktyget och reflektera över följande frågeställningar:
• Med hänsyn till enbart miljöeffekter, hade det varit bättre att låta hela
byggnaden brinna ut utan att genomföra någon släckinsats som i referensfallet?
• Vilken skillnad avseende miljöeffekter ger de olika insatstaktikerna (Scenario 1, 2 och referensscenariot)?
Övning 3 (extrauppgift).
Ni arbetar med en grupp som ska ta fram riktlinjer för hur ni ska släcka bilbränder och bostadsbränder. På vilket sätt kan verktyget hjälpa er i bedömningen?
4 Instruktioner till övningsledare
I detta kapitel beskrivs ett övningsupplägg som du som instruktör eller lärare kan genomföra med dina deltagare/studerande.
Ämnesområde Lokal och global miljöpåverkan från
brandinsatser.
Antal instruktörer/lärare 1
Gruppstorlek 4–16
Förberedelse -Bjud in till övningen i konferens/grupprum alternativt digitalt.
-Stäm av att alla deltagare har nödvändiga förkunskaper.
-Skriv ut och distribuera Kapitel 3 ”Handledning till datorlabb” till varje grupp.
-Se till att Labbdator(er) finns med MS Excelfilen ”IMI-verktyget”.
-Gå igenom datorlabben 1–2 ggr så att du kan svara på frågor under övningen, se nedan.
Omgivning/Miljö Konferens- eller grupprum alternativt digitalt.
Utrustning/resurser -1 labbdator per 2–4 deltagare. Alt. 1 labbdator för hela gruppen.
-Dokument med övningsuppgifter till alla kursdeltagare. Möjlighet att dokumentera.
Tidsåtgång 3 h
Mål med övning Att deltagarna ska få fördjupad kunskap inom bränders lokala och globala miljöpåverkan Avslut/uppföljning/reflektion Återsamling i grupp med återkoppling
4.1 Pedagogik
För att deltagarna ska ges möjlighet att diskutera och reflektera över det som de har lärt sig under kursen inleds övningen med att instruktören ställer en utmanande fråga till deltagarna. Deltagarna svarar först individuellt, sedan diskutera de sina svar i par och slutligen får de svara på frågan igen. Genom att diskutera frågan får deltagarna
förståelse av att bedöma miljöpåverkan utifrån ett breddat perspektiv som är målet, och inte en exakt tillämpning av exempelvis ”rätt” släckteknik.
4.2 Bakgrund
Räddningstjänsternas roll är att skydda och rädda liv, egendom och miljö. I ett försök att åskådliggöra de effekter räddningstjänstens insatser får på miljön har utbildningsverktyget Interaktiv miljöbedömning av insats (IMI-verktyget) tagits fram.
IMI-verktyget illustrerar de miljöeffekter som uppstår vid olika taktiska val som görs när man släcker bränder. Både lokal och global miljöpåverkan analyseras och illustreras i utbildningsverktyget. I verktyget kan användaren jämföra miljöpåverkan från, två egendefinierade fall samt ett referensfall utan släckning.
4.3 Förslag på utförande
• Gå igenom presentationen som tillhör övningen tillsammans med gruppen. Här får ni en gemensam bild av syftet med övningen samt hur verktyget fungerar.
• Reflektera och diskutera instuderingsfråga alt. reflektionsfråga 1 och 2, först i par om två, och sedan i stor grupp. Det viktiga är inte i det här läget att komma till en gemensam syn eller slutsats utan att alla par får uttrycka sin syn och lyssna på andras tankar (samma fråga återkommer i slutet).
o Reflektionsfråga 1: Hur påverkas miljön av en insats mot en brand i personbil?
o Reflektionsfråga 2: Hur påverkas miljön av en insats mot en brand i en byggnad?
• Alt. 1: Dela in deltagarna i grupper om 2–4 personer med 1–4 labbdatorer per grupp.
• Alt. 2: Använd en dator för hela gruppen.
• Varje grupp utför de olika uppgifterna i Kapitel 3 (Datorövning 1, 2 och 3) i IMI- verktyget och diskuterar tillhörande frågor. Vid större oklarheter kan grupperna samlas till en gemensam diskussion av respektive uppgift.
• Avsluta i stor grupp genom att återigen diskutera instuderingsfråga alt.
reflektionsfråga 1 och 2, först i par om två, och sedan i stor grupp.
Datorövning 1, 2 och ev. 3, se Kapitel 3: ”Handledning till datorlabb”.
Instuderingsfråga 1: Miljöpåverkan från en insats mot en brand i personbil påverkas av följande (välj ett eller flera av alternativen):
A) Släckning med mycket vatten och efterföljande hantering av kontaminerat släckvatten och jord B) Användningen av miljöfarligt släckmedel, ex.vis skum C) Släckning med minimal mängd vatten med
alternativa metoder såsom pulver eller dimspik D) Utsläpp av miljöfarlig brandrök (till luften) E) Räddat material
F) Omgivningens egenskaper och känslighet G) Något annat?
Instuderingsfråga 2: Miljöpåverkan från en insats mot en brand i byggnad påverkas av följande (välj ett eller flera av alternativen):
A) Släckning med mycket vatten och efterföljande hantering av kontaminerat släckvatten och jord B) Användningen av miljöfarligt släckmedel, ex.vis skum C) Släckning med minimal mängd vatten med
alternativa metoder såsom skärsläckare D) Utsläpp av miljöfarlig brandrök (till luften)
E) Räddat material (delar av byggnad och inventarier som räddas från branden och vattenskador) F) Omgivningens egenskaper och känslighet G) Något annat?
4.4 Kommentarer (grön text) till instuderingsuppgift 1 & 2
Instuderingsfråga 1: Miljöpåverkan från en insats mot en brand i personbil påverkas av följande (välj ett eller flera av alternativen):
H) Släckning med mycket vatten och efterföljande hantering av kontaminerat släckvatten och jord – JA hanteringen av släckmedel står för den största globala miljöpåverkan i det här fallet.
I) Användningen av miljöfarligt släckmedel, ex.vis skum – JA skum kan ge den största lokala miljöpåverkan i det här fallet (om det inte samlas upp).
J) Släckning med minimal mängd vatten med alternativa metoder såsom pulver eller dimspik – JA, detta minimerar både den lokala och globala
miljöpåverkan.
K) Utsläpp av miljöfarlig brandrök (till luften) – JA, störst mängd miljöfarliga ämnen från branden släpps ut via röken.
L) Räddat material – NEJ (Ja om bilen eller intilliggande bilar eller byggnader kan räddas).
M) Omgivningens egenskaper och känslighet – JA, detta har stor påverkan på eventuell lokal miljöpåverkan.
N) Något annat?
Instuderingsfråga 2: Miljöpåverkan från en insats mot en brand i byggnad påverkas av följande (välj ett eller flera av alternativen):
H) Släckning med mycket vatten och efterföljande hantering av kontaminerat släckvatten och jord – NEJ, i jämförelse med räddat byggnadsmaterial och inventarier så står en eventuell hantering av släckvatten och jord för en mindre global miljöpåverkan.
I) Användningen av miljöfarligt släckmedel, ex.vis skum – JA skum kan ge den största lokala miljöpåverkan i det här fallet (om det inte samlas upp).
J) Släckning med minimal mängd vatten med alternativa metoder såsom skärsläckare – JA, detta minimerar den lokala miljöpåverkan.
K) Utsläpp av miljöfarlig brandrök (till luften) JA, störst mängd miljöfarliga ämnen från branden släpps ut via röken.
L) Räddat material (delar av byggnad och inventarier som räddas från branden och vattenskador) – JA, detta står för den största globala miljöpåverkan i det här fallet. miljöpåverkan.
M) Omgivningens egenskaper och känslighet – JA, detta är viktigt för eventuell lokal miljöpåverkan.
N) Något annat? – Bränder i byggnader och bostadsområden kan exempelvis påverka boenden i närheten med giftig brandrök
4.5 Övningar med kommentarer (grön text)
För att du som instruktör ska ha bättre förutsättningar att stödja gruppen under övningen är det bra om du har genomfört övningen på egen hand 1–2 gånger innan övningstillfället. Du får också ett särskilt stöd i form av kommentarer till instuderingsfrågorna samt kommentarer till övningsuppgifterna nedan (kommentarer i grön text).
Övning 1
Anta att en bil brinner och ni ska jämföra miljökonsekvenserna för två olika taktiker vid insats. Ställ in samma antal utryckande fordon och avstånd för scenario 1 och 2 som är default för referensscenariot. I båda fall gäller att fordonet har brunnit 15 minuter innan släckning påbörjas.
Mata in följande släcktaktiker:
• Scenario 1: Ni väljer att släcka och det går åt totalt 3 000 liter vatten (0 l skum)
• Scenario 2: Ni väljer att släcka med 2 liter skumvätska (AFFF) och totalt 200 liter vatten
• (Referens scenario: ingen insats men på plats, behöver inte matas in)
• Ingen pulversläckare eller brandfilt används.
• 75 % av påfört vatten blir till kontaminerat släckvatten. Anta också att följande sker med det kontaminerade släckvattnet (för scenario 1 och 2):
o 0% av det kontaminerade släckvattnet går till kommunens reningsverk, o 0% samlas upp och destrueras,
o 0% av sprids ner i marken, och
o 100 % rinner ut till ett närbeläget vattendrag (dvs. ytvatten).
e) Vad blir skillnaderna i miljökonsekvenserna av de tre olika taktikerna; scenario 1, scenario 2 och referensscenariot? Gå igenom och försök förstå skillnader och eventuella likheter.
LOKAL: Notera föroreningen till vattendrag från skumvätska i Scenario 2. Den totala mängden förorening i släckvattnet från branden är samma i Scenario 1 och 2, men koncentrationen blir högre i scenario 2 när mindre vatten används.
GLOBAL: Notera att en tidig släckning (påbörjas efter 15 min brand) har en positiv effekt på global uppvärmning och luftföroreningar. PFAS är ett POP ämne som inte ska spridas i naturen.
f) Ändra så att 50% av släckvattnet rinner ner i marken och 50 % rinner ut i ett vattendrag i scenario 1 och 2 (OBS att marken då grävs upp och deponeras i den globala analysen)? Hur förändras resultatet?
LOKAL: En större mängd jord blir lätt förorenad jord i scenario 1 och en mindre mängd jord blir svårt förorenad jord i scenario 2, om denna inte grävs upp riskerar PFAS kontaminera dricksvatten genom spridning i mark och grundvatten upp till 1800 m från branden!
GLOBAL: Scenario 1 ger störst global påverkan utifall att den större mängden lätt förorenad jord skulle grävas upp och köras till en deponi.
• Om ni påbörjar släckning efter 5 respektive 20 minuter? (Sätt 5 minuter i scenario 1 och 20 minuter i Scenario 2, gå sedan tillbaka till 15 minuter innan nästa punkt nedan)
LOKAL: En snabb släckning ger ett mindre utsläpp av miljögifter till mark, vatten och luft.
GLOBAL: Scenario 1 och 2 ger störst global påverkan utifall att förorenad jord skulle grävas upp och köras till en deponi.
• Om ni åker till branden med 1 respektive 5 brandbilar (tunga fordon)? (gå sedan tillbaka till 1 brandbil innan nästa punkt nedan)
LOKAL: -
GLOBAL: Viss ökad miljöpåverkan på vattenföroreningar, ex. vis försurning av vattendrag och POP i vatten från ett större transportarbete.
h) Ändra så att 100% av släckvattnet rinner ut i ett vattendrag i scenario 1 och 2.
Prova sedan att ändra en parameter i taget i scenario 1 och 2. Vilken skillnad på miljökonsekvenser innebär alternativen nedan (diskutera i grupp):
• Om ni släcker med 1000 liter vatten respektive om ni släcker med en brandfilt?
LOKAL: Brandfilten ger ingen lokal miljöpåverkan (givet att den inte lämnas kvar).
GLOBAL: Produktionen och hanteringen av den brandkonaminerade filten ger en mycket större global miljöpåverkan än produktionen av 1000 l dricksvatten.
• Om ni släcker med 1000 liter vatten respektive ni släcker med två
handbrandsläckare (och ingen brandfilt)? (gå sedan tillbaka till 1000 liter och ingen handbrandsläckare innan nästa punkt nedan)
LOKAL: Pulvret ger ingen lokal miljöpåverkan
GLOBAL: Produktionen av pulver ger en större global miljöpåverkan på fyra av fem effekter än produktionen av 1000 l dricksvatten.
• Om ni samlar upp och destruerar allt kontaminerat släckvatten i scenario 1 medan allt vatten (100%) rinner ut i ett lokalt vattendrag i scenario 2?
LOKAL: Att samla upp släckvatten ger ingen lokal miljöpåverkan.
GLOBAL: Att samla upp och destruera kontaminerat släckvatten ger en stor global miljöpåverkan.
Övning 2
I denna övning ska ni studera miljökonsekvenserna utifrån en verklig händelse:
Det började brinna i en skolbyggnad och eleverna kunde snabbt evakueras. När räddningstjänsten kom fram behövdes inga livräddande insatser.
Skolbyggnaden är uppbyggd i tre sektioner enligt figur 4. Branden startade i paviljongen och räddningstjänstens taktik var att om möjligt begränsa branden dit eller begränsa vid expeditionen.
Figur 4 Brand i skola.
Det första steget är att mata in uppgifter om byggnaden. Tre stora rum i brandcellen ska representera de drabbade områdena: paviljongen (rum 1), expeditionen (rum 2) och biblioteket (rum 3). Ställ in enligt följande:
• Standardvärdet på 1,2 m för den genomsnittliga öppningshöjdsdimensionen (rum 1–3).
• Öppningsarea 10 m2 (för rum 1 – 3).
Bibliotek
Paviljong
• En bränslebelastning på 350 MJ / m2 används för paviljongen och
expeditionen. Biblioteket har en högre bränslebelastning på 450 MJ/m2 på grund av mängden böcker.
• Rum 4 behövs inte och kan sättas till 0
Andra steget är att definiera branden för scenario 1 (enligt verkliga fallet):
• Branden startade i paviljongen så välj 0 minuter som starttid för branden i paviljongen (rum 1).
• Räddningstjänsten avslutades ungefär fyra timmar efter det första larmet. Ställ in 240 minuter för sluttiden för branden i paviljongen.
• Det är inte klart när elden spred sig till expeditionen (rum 2). Gissa på 30 minuter.
• Det är inte heller klart när branden slutade i expeditionen, gissa på 90 minuter.
• Branden spreds inte till biblioteket så sätt start och sluttid till 0.
• Rum 4 behövs inte så sätt start och sluttid till 0
• Invändig släckinsats utfördes i rum 1 och 2 (välja ”ja” för rum 1 och rum 2 och
”Nej” för rum 3 och 4).
Låt brandutvecklingen i scenario 2 vara likadant som scenario 1.
Tredje steget är att välja släcktaktik enligt samma princip som vid fordonsbranden (först utifrån det verkliga fallet, Scenario 1):
• Mängden vatten som användes nämndes inte i rapporten så välj 10 000 liter.
• Mängden skumkoncentrat rapporterades inte. Om man antar en 3% koncentrat / vattenblandning och att 1/4 av det totala vattnet som användes vid insatsen blandades med skumkoncentrat ger det en uppskattning av 75 liter
skumkoncentrat.
• Typ av skum rapporterades inte så välj ”Okänd mix”.
• Utifrån rapporten ryckte följande fordon ut: 2 ledningsfordon (personbilar), 10 brandbilar (tunga fordon) och 1 ambulans (lätt lastbil).
• Det genomsnittliga avståndet enkel väg kan uppskattas till 15 km.
• Det nämndes inte hur släckvattnet hanterades, anta att 50 % av påfört vatten blir till kontaminerat släckvatten. Anta också att följande sker med det kontaminerade släckvattnet:
o 25% av det kontaminerade släckvattnet går till kommunens reningsverk, o 25% samlas upp och destrueras,
o 25% av sprids ner i marken, och
o 25 % rinner ut till ett närbeläget vattendrag (dvs. ytvatten).
Skapa sedan ett likadant Scenario 2. Men ändra till släckning utan skum (0 l skum) och 15 000 l vatten för scenario 2. Det tredje scenariot är precis som tidigare ett referensscenario där ingen släckning sker, men räddningstjänsten är på plats för att bevaka.
Använd verktyget och reflektera över följande frågeställningar:
• Med hänsyn till enbart miljöeffekter, hade det varit bättre att låta hela
byggnaden brinna ut utan att genomföra någon släckinsats som i referensfallet?
Ja, ur ett lokalt miljöperspektiv bortsett från utsläpp av miljögifter via rökplymen. Nej, inte ur ett globalt miljöperspektiv, se nedan.
• Vilken skillnad avseende miljöeffekter ger de olika insatstaktikerna (Scenario 1, 2 och referensscenariot)?
LOKAL: Den större mängden vatten i scenario 2 gör att potentiellt mer jord kan behöva grävas upp. Släckvattnet i scenario 1 är på grund av PFAS farligare för miljön (för vattendrag och ev. kontaminering av dricksvatten) om inte marken saneras och släckvatten samlas upp.
GLOBAL: Referensfallet ger störst global miljöpåverkan på fyra av fem effekter eftersom 100 m2 byggnad och inventarier räddas i scenario 1 och 2. Scenario 1 ger en mycket större global påverkan inom effekten ”POP i vatten” dvs utsläpp av POP-ämnen, i det här fallet PFAS.
5 Framtida utvecklingsmöjligheter
Flera testpiloter har föreslagit att implementering av flera alternativa släckmedel eller taktiska scenarier skulle förbättra användbarheten hos verktyget. En anledning till att inte fler släckmedel finns implementerade ännu är att det krävs information från producenter av släckmedel kring vad produkterna innehåller för att kunna beräkna deras miljöpåverkan. Sådan information finns sällan i offentligt material. En annan aspekt som användare har efterfrågat är släckning av elfordon. Troligtvis kommer släckdata snart finnas tillgänglig som skulle kunna implementeras i IMI-verktyget. Användare har även efterfrågat fler scenarier än bilbrand och brand i byggnad som de möter i sin vardag.
Implementering av dessa scenarier och tillägg har dock legat utanför projektet och rekommenderas som framtida utveckling för att ytterligare öka dess användbarhet.
Eventuellt skulle mätningar på miljöpåverkan som görs efter verkliga insatser kunna administreras i en databas och kopplas till en uppdaterad version av verktyget för att fånga den stora spridningen av olika typer av verkliga händlerser som svensk räddningstjänst möter.
Flera av de parametrar som kan ändras i IMI-verktyget skulle kunna kopplas till information om acceptabla gränser för att inte oerfarna användare skulle kunna mata in orimliga värden.
6 Referenser
1. Amon, F., et al., Measuring the impact of fire on the environment (Fire Impact Tool, version 1) : Project report and user manual, in RISE Rapport. 2019. p. 74.
2. Amon, F., et al., Fire Impact Tool- Measuring the impact of fire suppression operations on the environment. Fire Safety Journal, 2020: p. 103071.
3. Lönnermark, A. and P. Blomqvist, Emissions from an Automobile Fire.
Chemosphere, 2006. 62: p. 1043-1056.
4. Karlsson, B. and J.G. Quintiere, Enclosure fire dynamics. 2000, London: CRC Press.
5. Blomqvist, P., L. Rosell, and M. Simonson, Emissions from Fires Part II:
Simulated Room Fires. Fire Technology, 2004. 40: p. 59-73.
6. Wieczorek, C., B. Ditch, and R. Bill, Environmental Impact of Automatic Fire Sprinklers: Part 2. Experimental Study. Fire Technology, 2011. 42: p. 765-779.
Through our international collaboration programmes with academia, industry, and the public sector, we ensure the competitiveness of the Swedish business community on an international level and contribute to a sustainable society. Our 2,800 employees support and promote all manner of innovative processes, and our roughly 100 testbeds and demonstration facilities are instrumental in developing the future-proofing of products, technologies, and services. RISE Research Institutes of Sweden is fully owned by the Swedish state.
I internationell samverkan med akademi, näringsliv och offentlig sektor bidrar vi till ett
konkurrenskraftigt näringsliv och ett hållbart samhälle. RISE 2 800 medarbetare driver och stöder alla typer av innovationsprocesser. Vi erbjuder ett 100-tal test- och demonstrationsmiljöer för framtidssäkra produkter, tekniker och tjänster. RISE Research Institutes of Sweden ägs av svenska staten.
RISE Research Institutes of Sweden AB Box 857, 501 15 BORÅS
Telefon: 010-516 50 00
E-post: info@ri.se, Internert: www.ri.se
Samhällssäkerhet RISE Rapport 2021:115 ISBN: 978-91-89561-06-9
