Verksamhetsplan 2021
Kvalitetsbaserad resursfördelning Utfall
2020-06-17
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning__________________________________________________________ 2 1 Inledning ______________________________________________________________ 3 2 Publicering och citeringar ________________________________________________ 4 3 Externa medel __________________________________________________________ 7 4 Forskarutbildning _______________________________________________________ 9 5 Redovisning av indikatorer på institutionsnivå _____________________________ 10
1 Inledning
Konsistoriet fastställde en ny modell för kvalitetsbaserad resursfördelning vid sammanträdet i februari 2018 (UFV 2016/1914). Syftet med den kvalitetsbaserade resursfördelningsmodellen är att ge tydliga signaler om i vilka dimensioner verksamheten ska stärkas. Resursfördelningsmodellen ska stimulera kvalitetsutveckling inom forskning och forskarutbildning. Utgångspunkten är att modellen ska ge goda incitament och har inte omfördelning som ett självändamål.
Den universitetsgemensamma modellen ska vara förenlig med de fördelningsmodeller som finns på vetenskapsområdes- och fakultetsnivå. Modellen ska fungera tillfredsställande för verksamheter med olika förutsättningar. Modeller på mer decentraliserad nivå kan bättre anpassas till skilda förhållanden mellan vetenskapsområden och fakulteter.
I den kvalitetsbaserade resurstilldelningsmodellen omfördelas 7,5 procent av basanslaget för forskning och forskarutbildning efter följande indikatorer:
- Externa medel (2,5 procent)
- Publicering enligt den så kallade norska modellen och citeringar (2,5 procent) - Utfärdade doktorsexamen (2,5 procent)
Principen är att utfallet beräknas genom att vetenskapsområdena jämför sig med sina egna prestationer över tid. Utfallet de tre senaste kalenderåren jämförs med de fem föregående.
För att få genomslag i organisationen ska modellen och dess utfall årligen kommuniceras brett i organisationen. För ytterligare information kring beräkningsmetoder, se UFV 2016/1914. Modellen ska utvärderas inför beslut om verksamhetsplan 2022.
Tabell 1.1 Kvalitetsbaserad resursfördelning, tkr
Bas1 Avdrag Resursfördelning netto
10% av bas
Summa Doktors- examina
Externa medel
Publikationer och citeringar
Summa exkl.
egna kvalitets- bedömningar
Humaniora och samhällsvetenskap 653 801 -65 380 49 035 -640 -547 -1 461 -2 649
Medicin och farmaci 443 141 -44 314 33 235 -1 100 724 664 288
Teknik och naturvetenskap 761 267 -76 127 57 095 1 740 -176 797 2 361
Egna kvalitetsbedömningar
Egna kvalitetsbedömningar 46 455
Summa områdesnämnd 1 858 209 -185 821 185 821
1) Summan Bas avser tilldelat basanslag 2020 (exkl SFO och tilldelning Campus Gotland) uppräknat med PLO.
2 Publicering och citeringar
Publicering är en ytterst väsentlig del av forskningen då det är igenom vetenskapliga artiklar och böcker som forskningsresultat kommuniceras till såväl forskargemenskapen som det övriga samhället.
Publicering är också en av komponenterna i den nationella resurfördelningsmodellen och spelade en central roll i den tidigare modellen på Uppsala universitet.
Indikatorn består av två komponenter, vardera värda 50%.
Norska modellen
Publikationer som definieras och poängsätts enligt den norska modellen (för beskrivning
https://npi.nsd.no/informasjon
) för de år som avses. Underlaget hämtas från Uppsala universitets lokala databas DiVA, och gäller publikationstyperna artikel i tidskrift, artikel forskningsöversikter, bok samt kapitel i bok. Dessa poängsätts enligt den s k norska listanhttps://dbh.nsd.uib.no/publiseringskanaler/
Poängen beräknas enligt det år som publiceringen gjordes och delas (fraktioneras) efter antalet författare och adresser (affiliering) som finns på publikationen.
Fältnormerat citeringsvärde (MNCS)
Publikationer som definierats i Web of Science av typen artikel i tidskrift (article) eller artikel,
forskningsöversikt (review). Underlaget hämtas från DiVA och förs över till CWTS Monitor varvid de normerade citeringsvärdena hämtas för de år som avses. Alla publikationer är fraktionerade efter antal författare, även stora multinationella samarbeten fraktioneras, självciteringar räknas ej.
För bägge komponenterna räknas ett medelvärde fram för utfallsperioden (tre år) vilket jämförs med medelvärdet för jämförelseperioden (fem år). Kvoten mellan dessa är ett förändringsvärde vilket används för beräkning av resultatet från indikatorn. Eftersom citeringar kan mätas med någorlunda tillförlitlighet först efter ca två år efter publiceringstillfället så har den aktuella tidsperioden valts till 2016-18 och jämförelseperioden blir sålunda 2010-14.
Utfallet för indikatorn publicering redovisas i tabell 2.1 och 2.2. Vetenskapsområdena för teknik och naturvetenskap respektive för medicin och farmaci har ökat sin publicering vad gäller antalet poäng enligt den norska modellen. Vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap har däremot minskat. Den största ökningen har det teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet uppvisat med 4%. När det gäller den fältnormerade citeringsgraden har endast vetenskapsområdet för medicin och farmait ökat sitt värde (3
%) medan de övriga vetenskapsområdena uppvisar en minskning mellan den senaste treårsperioden och de fem föregående åren.
Ytterligare analyser inom detta område återfinns i den årliga bibliometrirapporten.
Tabell 2.1 Norska modellen poäng 2017-19 jämfört med 2012-16
12-16/medel 17-19/medel Differens Procent
Tek-Nat vetenskapsområde 1 725,2 1 794,4 69,2 4%
Hum-Sam vetenskapsområde 1 333,5 1 283,9 -49,6 -4%
Med-Farm vetenskapsområde 1 295,4 1 332,4 37,0 3%
Tabell 2.2
Fältnormerat citeringsvärde (MNCS) 2016-18 jämfört med 2010-14
11-15/medel 16-18/medel Differens Procent
Tek-Nat vetenskapsområde 1,17 1,16 -0,01 -1%
Hum-Sam vetenskapsområde 1,21 0,99 -0,22 -22%
Med-Farm vetenskapsområde 1,13 1,17 0,04 3%
Utifrån dessa värden räknas det fram ett förändringsvärde vilket sedan multipliceras med den andel av det totala basanslaget som ett vetenskapsområde erhöll året innan (insatsen). Då erhålls ett viktat förändringsvärde vilket i sin tur används för att beräkna utfallet.
Tabell 2.3 Norska poäng, utfall
förändringsvärde viktat
17-19/12-16 andel Bas förändringsvärde insats utfall förändring
TekNat 1,04 0,41 0,43 9 516 9 798 282
HumSam 0,96 0,35 0,34 8 172 7 789 -383
MedFarm 1,03 0,24 0,24 5 539 5 640 101
1,01 1,01 23 228 23 228 0
Tabell 2.4 MNCS, utfall
förändringsvärde viktat
16-18/11-15 andel Bas förändringsvärde insats utfall förändring
TekNat 0,99 0,41 0,40 9 516 10 031 515
HumSam 0,82 0,35 0,29 8 172 7 095 -1 078
MedFarm 1,04 0,24 0,25 5 539 6 102 563
0,95 0,94 23 228 23 228 0
Det totala utfallet för områdena blir sedan summan av förändringarna av de respektive indikatorerna.
Tabell 2.5 Utfall indikatorn publicering
Utfall publicering insats utfall förändring
Tek-Nat vetenskapsområde 19 032 19 829 797
Hum-Sam vetenskapsområde 16 345 14 884 -1 461
Med-Farm vetenskapsområde 11 078 11 742 664
Diagram 2.1 Antal publikationer per vetenskapsområde 2012-2019
Publikationstyperna artikel i tidskrift, artikel forskningsöversikt, bok, kapitel i bok, konferensbidrag som omfattas av den norska modellen
Diagram 2.2 Antal poäng norska modellen per vetenskapsområde 2012-2019
Publikationstyperna artikel i tidskrift, artikel forskningsöversikt, bok, kapitel i bok, konferensbidrag som omfattas av den norska modellen
0 500 1000 1500 2000 2500 3000
2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019
1 Tek-Nat vetenskapsområde 2 Hum-Sam vetenskapsområde 4 Med-Farm vetenskapsområde
0 500 1000 1500 2000 2500
2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019
1 Tek-Nat vetenskapsområde 2 Hum-Sam vetenskapsområde 4 Med-Farm vetenskapsområde
3 Externa medel
Externa medel är ett mått på kvantitet men medel erhållna i konkurrens antas ge en indikator på att kvaliteten är god. På ett principiellt plan är det inte självklart att denna indikator ska ingå. Externa medel fungerar som en intermediär insatsvara för att producera forskning som vi kanske bättre mäter med publiceringar och citat. Det faktum att de flesta fördelningsmodeller innehåller ett brett mått på externa medel kan motivera att de ska ingå även i vår modell. Däremot tycker vi att det är motiverat att reducera den relativa vikten av externa medel genom att ta bort den separata indikatorn för VR-medel.
Man kan diskutera hur man ska se på uppdragsforskning i detta sammanhang. Det är inte helt uppenbart att universitetet vill stimulera mer uppdragsforskning utan att diskutera kvalitetskontroller.
Uppdragsforskningen kan också diskuteras som ett mått på samverkan. Ett enkelhetsargument talar för att räkna in uppdragsforskning i externa medel.
Indikatorn beräknas enligt följande:
*Bidrags- och avgiftsintäkter inom bidrags- och uppdragsforskning ingår. Interna intäkter, bidrag från Akademiförvaltningen samt bidrag från Kammarkollegiet ingår inte. Enbart intäkter till
vetenskapsområdena ingår. SCAS och The Svedberglab ingår ej. Uppgifterna är hämtade ur universitetets ekonomisystem.
Kontogrupp 310 och 350; Verksamhetsgren 220 och 230. De motparter som exkluderas är interna motparter (9*), Akademiförvaltningen (512 000 och 512 001) samt Kammarkollegiet (191 003 och 192 003).
Tabell 3.1 Externa medel, utfall
2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019
HS 266 420 275 798 304 727 341 086 344 076 354 973 353 764 366 964 382 622 TN 615 832 675 386 732 342 846 212 914 160 918 351 919 575 937 631 994 596 MF 540 119 523 936 624 753 670 067 735 711 747 413 778 818 822 596 876 343
Förändring = Medelvärdet de tre sista åren jämförs med de fem föregående åren. I detta fall (medel 2017–
2019) dividerat med (medel 2012–2016).
Viktat värde = Förändringen viktas mot andelen Basanslag.
Uträkning
Förändring
Andel BAS
Viktat
värde IN UT Differens
HS 1,1347 35,2% 0,3992 16 345 15 798 -547,4
TN 1,1631 41,0% 0,4765 19 032 18 855 -176,3
MF 1,2507 23,8% 0,2983 11 078 11 802 723,7
100% 1,1740 46 455 46 455 0,00
IN =Andel BAS * summan som ska omfördelas (hur stor andel av den summa som ska omfördelas som respektive vetenskapsområde bidrar med innan fördelning)
UT = den uträknade ökningen i förhållande till summan av det viktade värdet * summa som ska omfördelas.
Diagram 3.1 Externa medel per vetenskapsområde 2012-2019
0 200 000 400 000 600 000 800 000 1 000 000 1 200 000
2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019
HS TN MF
4 Forskarutbildning
Forskarutbildning är en central del av vårt uppdrag och ingår i de flesta fördelningsmodeller. Vår
bedömning är att den även bör ingå i vår modell. Antal doktorsexamina (med halv ”poäng” för licentiat) är ett rimligt mått på kvantiteten som levereras i en central del av vårt uppdrag. Systemet med externa granskare av doktorsavhandlingar utgör här en rimlig kvalitetskontroll.
Tabell 4.1 Forskarutbildning, utfall
Summa poäng
2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019
HS 85 69 96 88 86 96 90 78
TN 120 107 122 118 157 147 134 160
MF 130 127 110 121 145 120 126 120
Total 335 302 327 326 387 363 350 358
Uträkning
Förändring
Andel BAS
Viktat
värde IN UT Differens
HS 1,0394 35% 0,3657 16 345 15 741 -604
TN 1,1807 41% 0,4837 19 032 20 820 1 789
MF 0,9639 24% 0,2299 11 078 9 894 -1 185
1,0634 100% 1,0793 46 455 46 455 0,00
Diagram 4.1 Antal doktorsexamina per vetenskapsområde 2012-2019
0 20 40 60 80 100 120 140 160 180
2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019
Tek-Nat Hum-Sam Med-Farm
Appendix.
Kvalitetsbaserad resursfördelning VP 2020, beräkning indikatorer
5 Redovisning av indikatorer på institutionsnivå
I appendix redovisas de ingående indikatorerna per vetenskapsområde och institution. När det gäller externa medel och publikationer är huvudprincipen att endast redovisa institutioner som existerar i nuläget. Om en institution har uppgått i sin helhet i en annan institution redovisas den upphörda institutionens externa medel och publikationer under den nya enheten. För institutioner som har delats på flera enheter så är inte denna redovisning möjlig att göra. Upphörda institutioners externa medel och publikationer ingår dock i underlaget för fördelning på vetenskapsområdesnivå. För forskarexamina redovisas även resultatet för upphörda institutioner.
5.1 Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet 5.1.1 Externa medel
0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000 40000
Externa medel, tkr Sam fak 2012-2019
2012-2016 2017-2019
0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 14000 16000 18000
251 Juridiska inst o fakulteten 252 Inst f fastighetsrättsl forskn 258 Centrum för polisforskning
Externa medel, tkr Jur fak 2012-2019
2012-2016 2017-2019
0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 14000 16000 18000 20000
Externa medel, tkr Hist Fil fak 2012-2019
2012-2016 2017-2019
0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 14000 16000 18000
532 Engelska inst 536 Inst f nordiska språk 543 Inst f lingvistik och filologi
545 Inst f moderna språk
Externa medel, tkr Språk fak 2012-2019
2012-2016 2017-2019
0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000
260 Fakulteten f utbildn vetenskap
261 Ped, didaktik o utbildn stud
263 SWEDESD 265 Avd f
rektorsubildningen
Externa medel, tkr Utb vet fak 2012-2019
2012-2016 2017-2019
5.1.2 Publicering och citeringar
Norska modellen 0
2000 4000 6000 8000 10000 12000 14000 16000 18000
551 Teologiska inst
Externa medel, tkr Teolfak 2012-2019
2012-2016 2017-2019
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90
Sam fak 2012-2019
2012-16/medel 2017-19/medel
0 10 20 30 40 50 60
Hist fil fak 2012-2019
2012-16/medel 2017-19/medel
0 10 20 30 40 50 60 70 80
532 Engelska inst 536 Inst f nordiska språk 543 Inst f lingvistik och filologi
545 Inst f moderna språk
Språk fak 2012-2019
2012-16/medel 2017-19/medel
Fältnormerat citeringsvärde (MNCS) 0
20 40 60 80 100 120 140
25 Juridisk fak 26 Fakulteten f utbildn.vetenskap 55 Teol fak
Jur fak+Teol fak+Utb vet fak 2012-2019
2012-16/medel 2017-19/medel
0,20 0,40,6 0,81 1,21,4 1,61,82 2,22,4 2,6
Fältnormerat citeringsvärde (MNCS) Sam-fak 2011-2018
2011-2015 2016-2018
0,20 0,40,6 0,81 1,21,4 1,61,82
Fältnormerat citeringsvärde (MNCS) Hist fil-fak 2011-2018
2011-2015 2016-2018
0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 1,4 1,6
Engelska inst Inst f lingvistik och fil Inst f nordiska språk Inst f moderna språk
Fältnormerat citeringsvärde (MNCS) Språk-fak 2011-2018
2011-2015 2016-2018
5.1.3 Forskarutbildning
Poäng (doktorsexamen utan föregående examen ger 1 poäng, doktorsexamen med föregående examen samt licentiatsexamen ger 0,5 poäng)
Hist fil fak
Institution 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019
512 Inst f arkeologi o antik hist 5 0 2 2 3 2 5 1
517 Filosofiska inst 5 4 0 1 1 1 2 7
518 Historiska inst 2 2 0 3 3 3 4 6
519 Inst f idé- o lärdomshistoria 0 2 1 1 0 2 2 2
520 Konstvetenskapliga inst 2 0 1 0 1 1 3 1
521 Inst f kulturantr o etnologi 2 2 1 2 2 1 2 0
522 Litteraturvetenskapliga inst 1 2 2 1 0 5 2 3
523 Inst f musikvetenskap 0 1 2 2 0 1 0 0
527 Inst f ABM 1 0 0 0 1 0 2 0
Jur fak
Institution 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019
251 Juridiska inst o fakulteten 3 5 4 7 4 6 8 3
0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2
Fakulteten f utbildn.vete Teol fak Juridisk fak
Fältnormerat citeringsvärde (MNCS) Utbvet+Teol+Jur fak 2010-2017
2011-2015 2016-2018
Sam fak
Institution 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019
212 Ekonomisk-historiska inst 2 4 1 3 4 3 6 2
213 Inst f freds- o konfliktforskn 2 1 2 3 5 3 1 2
214 Företagsekonomiska inst 6 10 7 4 4 9 6 5
216 Kulturgeografiska inst 4 2 7 6 4 6 2 7
217 Nationalekonomiska inst 5 9 8 9 8 8 4 5
220 Sociologiska inst 4 6 8 3 5 3 2 4
221 Statistiska institutionen 3 1 5 1 0 0 0 1
222 Statsvetenskapliga inst 5 1 6 3 7 9 4 6
225 Inst f kostvetenskap 1 2 0 0 1 3 1 1
226 Inst f psykologi 8 1 7 7 7 4 9 6
227 Inst f informatik o media 1 0 4 3 6 1 2 1
Teol fak
Institution 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019
551 Teologiska inst 5 3 8 7 5 9 7 7
Språk fak
Institution 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019
532 Engelska inst 3 2 2 1 2 4 3 1
536 Inst f nordiska språk 1 1 3 6 5 5 1 0
543 Inst f lingvistik och filologi 8 6 5 7 2 2 6 4
545 Inst f moderna språk 5 2 3 5 1 3 2 2
Utb vet fak
Institution 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019
261 Ped, didaktik o utbildn stud 4 2 10 4 7 4 4 2
5.2 Medicinsk-farmaceutiska vetenskapsområdet 5.2.1 Externa medel
0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 40 000 45 000 50 000
451 Inst f läkemedelskemi 452 Inst f farmaceutisk biovetensk 453 Inst f farmaci
Externa medel, tkr Farm fak 2012-2019
2012-2016 2017-2019
0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000
Externa medel, tkr Med fak 2012-2019
2012-2016 2017-2019
5.2.2 Publicering och citeringar
Norska modellen
0 10 20 30 40 50 60 70 80
451 Inst f läkemedelskemi 452 Inst f farmaceutisk biovetensk 453 Inst f farmaci
Norska modellen Farm fak 2012-2019
2012-16/medel 2017-19/medel
0 50 100 150 200 250
Norska modellen
Med fak 2012-2019
Fältnormerat citeringsvärde (MNCS)
0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 1,4
Inst f farmaceutisk biove Inst f läkemedelskemi Inst f farmaci
Fältnormerat citeringsvärde (MNCS) Farmfak 2011-2018
2011-2015 2016-2018
0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 1,4 1,6 1,8 2 2,2
Fältnormerat citeringsvärde (MNCS) Med fak 2011-2018
2011-2015 2016-2018
5.2.3 Forskarutbildning
Poäng (doktorsexamen utan föregående examen ger 1 poäng, doktorsexamen med föregående examen samt licentiatsexamen ger 0,5 poäng)
Institution 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019
451 Inst f läkemedelskemi 7 2 4 3 5 3 7 5
452 Inst f farmaceutisk biovetensk 6 11 8 4 12 10 9 9
453 Inst f farmaci 3 5 2 2 4 4 1 8
459 Medicinska fakulteten 3 2 0 1 2 1 0 0
460 Inst f folkhälso- o vårdvet 10 9 13 13 10 7 10 18
462 Inst f imm, genetik o patologi 13 19 8 18 24 13 19 13
463 Inst f kirurgiska vetenskaper 21 20 17 14 22 16 24 15
464 Inst f kvinnors o barns hälsa 12 16 13 11 19 23 19 19
465 Inst f med biokemi o mikrobiol 13 5 6 11 10 13 6 13
466 Inst f medicinsk cellbiologi 2 4 3 8 6 4 4 4
467 Inst f medicinska vetenskaper 15 14 14 17 17 11 14 17
468 Inst f neurovetenskap 22 19 17 19 17 19 14 6
469 Inst f radiol, onk, strålnvet 6 3 8 1 1 0 0 0
Total 130 127 110 121 145 120 126 124
5.3 Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet 5.3.1 Externa medel
0 20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 120 000 140 000 160 000 180 000 200 000
2012-2016 2017-2019
5.3.2 Publicering och citeringar
I datakällan för det diagram som gäller norska modellen, GLIS, har inte publikationer för Institutionen för teknikvetenskaper hänförts till de tre nya institutioner denna institution delats upp i. Så har dock gjorts i CWTS Monitor, den datakälla på vilken MNCS-diagrammet baseras. I det sistnämnda diagrammet är därför de nya institutionerna, och inte Institutionen för teknikvetenskaper, representerade.
Norska modellen
Fältnormerat citeringsvärde (MNCS)
0 100 200 300 400 500 600 700
Tek-nat 2012-2019
2012-16/medel 2017-19/medel
0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 1,4 1,6 1,8 2
Tek-nat 2011-2018
5.3.3 Forskarutbildning
Poäng (doktorsexamen utan föregående examen ger 1 poäng, doktorsexamen med föregående examen samt licentiatsexamen ger 0,5 poäng)
Institution 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019
104 Matematiska inst 6 7 3 4 9 6 4 8
106 Inst f informationsteknologi 12 14 18 12 29 15 19 18
113 Inst f fysik och astronomi 18 18 13 19 21 25 21 28
125 Inst f teknikvetenskaper 30 19 27 25 27 35 27 33
130 Inst f kemi - BMC 11 5 11 9 9 7 8 7
139 Inst f kemi - Ångström 9 12 15 14 13 19 21 18
146 Inst f ekologi o genetik 12 12 7 15 10 12 11 18
147 Inst f evol,genomik/systematik 0 0 0 0 0 0 0 0
148 Inst f organismbiologi 2 5 9 4 7 5 4 4
152 Inst f cell- o molekylärbiol 14 9 9 6 9 10 13 20
161 Inst f geovetenskaper 8 8 12 12 25 16 9 9
Total 120 107 122 118 157 147 135 160
