Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Icke-farmakologiska metoder för att minska oro hos barn preoperativt
Författare: Handledare:
Mathilda Arvidsson Mats Christiansen
Kim Nordbåge
Examensarbete i vårdvetenskap 15 hp Examinator:
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Barbro Wadensten
2022
SAMMANFATTNING
Introduktion: 50–75% av barn som ska genomgå operation upplever preoperativ oro. Barn har en större sårbarhet för stress och den preoperativa oron kan medföra konsekvenser med onödigt lidande och ett försvårat sövningsmoment preoperativt. Det kan även medföra mer smärta och ökad oro postoperativt. Sederande premedicinering är en av de vanligaste
metoderna för att lindra barns oro preoperativt, men till följd av att läkemedelskonsumtionen då ökar kan alternativa lösningar vara av intresse.
Syfte: Syftet var att undersöka olika preoperativa icke-farmakologiska metoders effekter för att minska oro hos barn i åldrarna två till tolv år.
Metod: Denna allmänna litteraturöversikt granskar och analyserar 13 olika originalartiklar.
Originalartiklarnas metod, resultat och diskussion jämfördes mot varandra för att undersöka effekterna av preoperativa icke-farmakologiska metoder som kan förebygga oro hos barn.
Resultat: Analysering av de 13 studierna har resulterat i att ett flertal olika metoder funnits effektiva för syftet. Informationsundervisning har varit inriktningen i åtta studiers
interventioner där sex av dessa visat på en signifikant lägre orosnivå i interventionsgruppen preoperativt jämfört med kontrollgruppen. Två av dessa åtta studier påvisade ingen
signifikant skillnad i orosnivå. De resterande fem studier vars intervention inriktades på distraktion, påvisade två effektiva metoder där orosnivån signifikant minskades preoperativt efter intervention. Två studier påvisade ingen signifikant skillnad i orosnivån efter
intervention, och en studie hade motsatt effekt med en ökad oro i interventionsgruppen preoperativt.
Slutsats: Alternativ till icke-farmakologiska metoder för att lindra preoperativ oro hos barn har genom denna studie visat sig vara många. Informationsgivande undervisning och
distraherande förberedelser kan konstateras effektiva i vissa utföranden inför barnoperationer och sövningsmoment.
Nyckelord: Barn, ångest, intervention, preoperativt vård
ABSTRACT
Introduction: 50-75% of children undergoing surgery experience preoperative anxiety.
Children are more vulnerable to stress, and preoperative anxiety can result in unnecessary suffering and a more complicated anaesthesia procedure. It can also result in more pain and increased anxiety postoperatively. Sedating premedication is one of the most common methods to reduce children’s preoperative anxiety, but alternative methods can be of interest because of the increase in medication consumption.
Aim: This study aimed to investigate different preoperative non-pharmacological methods and their effects on decreasing preoperative anxiety in children ages two to twelve years.
Method: This general literature review studies and analyses 13 original articles. The original article's methods, results and discussion are compared to investigate the effects of
preoperative non-pharmacological methods to prevent anxiety in children.
Result: The analysing of the 13 studies have resulted in many different effective methods for the aim of this study. Informative education has been the aim of intervention in eight studies, where six of these have shown a significantly lower level of anxiety in the intervention group preoperatively compared to the control group. Two of the eight studies showed no significant difference in anxiety levels. The remaining five studies in which intervention aimed towards distraction showed two effective methods where anxiety decreased significantly preoperative after the intervention. Two studies showed no significant difference in measured anxiety after the intervention, and one study had the opposite effect with an increase of anxiety after the intervention, preoperatively.
Conclusion: Many alternatives to non-pharmacological methods to reduce preoperative anxiety have, through this study, been found. Informative education and distractive preparation can be established to affect some methods in the preparation of paediatric surgeries and anaesthetic procedures.
Keywords: Child, anxiety, intervention, preoperative care
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INTRODUKTION 1
Bakgrund 1
Barns perspektiv 1
Preoperativa förberedelser 2
Premedicinering 2
Postoperativa följder 3
Sjuksköterskans roll 3
Betydelse 3
Teoretisk referensram 4
Problemformulering 5
Syfte 5
METOD 6
Forskningsdesign 6
Sökstrategi 6
Inklusionskriterier 6
Exklusionskriterier 6
Tillvägagångssätt 7
Bearbetning och analys 9
Kvalitetsanalys 9
Resultatanalys 10
Forskningsetiska övervägande 10
RESULTAT 11
Information 11
Uppmuntrande lek 12
Operationssalsvistelse 12
Sagoberättelse 13
Mediaundervisning 13
Psykologisk förberedelse 14
Distraktion 15
Clowner 15
Spel 15
Media 16
DISKUSSION 17
Resultatdiskussion 17
Informationsundervisning 18
Distraktion 19
Metoddiskussion 20
Slutats 22
Självständighetsdeklaration 22
REFERENSER 23
1
INTRODUKTION
Nästan 83 000 barnoperationer genomfördes i Sverige år 2020, på barn i åldrarna noll till 14 år. Antalet barnoperationer har gradvis ökat de senaste tio åren från ca 71 000 operationer år 2009 till ca 90 000 operationer år 2019 (Socialstyrelsen, 2021). Till följd av Covid-19 pandemin skedde en minskning med 31% av den specialiserade vårdens åtgärder och operationer år 2020, vilket förklarar den nedåtgående trenden för barnoperationer samma år (Socialstyrelsen, 2020).
Bakgrund
I samband med operation kan det förekomma mycket oro och ovisshet. Upp till 50–75% av barn som ska genomgå operation upplever oro relaterat till detta (Harris, Sibley, Rodriguez &
Brandt, 2013). Rädsla och oro är naturliga reaktioner vid stress och främmande situationer.
Kroppen ger ett automatiskt svar på dessa känslor i form av ett sympatiskt nervpåslag. Det sympatiska nervpåslaget frisätter stresshormoner såsom kortisol och adrenalin, vilket höjer puls och blodtryck. I vissa situationer är stress alltså en reaktion för överlevnad, men
långvarig stress kommer med följder som kan vara krävande för kroppen i övrigt. Långvarig stress innebär en stor energiförbrukning vilket kan vara krävande för ett barns kropp som dessutom ska genomgå operation (Sand, Sjaastad, Haug & Bjålie, 2006). Barn har större sårbarhet för stress med begränsade energireserver, större hjärnmassa och högre glukosbehov (McCann & Kain, 2001). Preoperativ oro kan dessutom medföra konsekvenser och bland annat försvåra induceringsmomentet och påverka barnens alldagliga rutiner såsom sömn, matintag och toalettvanor. Tidigare studier har även visat att preoperativ oro hos vuxna resulterat i ett ökat läkemedelsbehov i eftervården och förlängda vårdtider (Kain, Mayes, O’Connor & Cicchetti, 1996).
Barns perspektiv
Information och kunskap kan skapa trygghet vid oro och främmande situationer. Barn har även de rätt till att få information, dock kan informationsinsamlingen försvåras av ålder och oförmåga till förståelse, vilket i sin tur kan hindra barn från att lugnas vid stressande
situationer. Hos barn är det även viktigt att skapa en trygghet och minska oro i sjukhusmiljön, då barns förmåga att ta in information påverkas av deras sinnesstämning (Socialstyrelsen,
2 2018). Barns tillvägagångssätt för att samla information sker helst visuellt eller genom
fantasin. Utöver information kan andra metoder, såsom distraktion, även lindra oro. Tidigare studier har gjorts kring olika distraktionsmetoder för att lugna barn inför vårdmoment, bland annat vid venprovtagningar, där distraktion har visat sig fungera effektivt för att minska barns oro (Inan & Inal, 2019). I vårdmiljö finns det olika saker som kan vara skrämmande, men rädslan är även åldersberoende. För de yngsta barnen, upp till fyra år, kopplas rädslan oftast till den främmande miljön och nya människor. Hos barn mellan fyra och sju år bygger upplevelser på fantasier där sjukhusmiljöer kan skapa oro för kroppsskador. När barn kommer upp till åldrarna över sju år börjar de förstå samband mellan orsak och verkan, samtidigt som de får mer förståelse för vad olika sjukdomar innebär (Södersjukhuset, 2019).
Preoperativa förberedelser
Inför operation behöver flertalet praktiska förberedelser ske. Detta innebär att patienten inför planerade operationer bland annat förbereds med att fasta, duschas och tvättas med
helkroppsdesinfektion, samt kläs i rena patientkläder. För att förbereda patienten inför narkos ska även en anestesibedömning utföras där bedömningen står till grund för individanpassade behov. Patienten har även rätt till att få information om operationen, eventuella risker samt eftervården. Premedicinering med antibiotikaprofylax och analgetika kan ges inför operation för att minska risken för postoperativa infektioner och smärta (Berntzen et al., 2011). Vissa institutioner har rutinmässiga rekommendationer där föräldrar och vårdnadshavare
uppmuntras till att närvara vid barnens sida från de förberedande momenten till dess att barnen sövs (Västra Götalandsregionen, 2021a).
Premedicinering
Att ge barn premedicinering med sederande läkemedel sker inte rutinmässigt, utan enbart på indikation. Syftet kan vara att lindra barns oro, för att underlätta procedurer inför operation, eller för att underlätta själva sövningsmomentet. Ett läkemedel som är vanligt förekommande för att lugna barn preoperativt är det sömninducerande läkemedlet Midazolam. Fördelar med detta läkemedel är att det är korttidsverkande, och att det kan administreras på många olika sätt, exempelvis intravenöst, oralt, eller rektalt (Läkemedelsindustriföreningen, 2021).
Forskning som jämfört olika sederande läkemedel för att lindra preoperativ oro hos barn visar på att Midazolam har haft god verkan och varit det mest effektiva valet för syftet (Bromfalk, Myrberg, Wallden, Engström & Hultin, 2021). En nackdel med läkemedlet är däremot att
3 barn lätt kan få en häftig reaktion där de blir våldsamma eller grips av panik
(Läkemedelsindustrin, 2021). Preoperativ oro hos barn kan försvåra sövningsmomentet och att lugna barn med hjälp av läkemedel kan resultera i att läkemedelskonsumtionen då ökar när sövningsprocessen dras ut (Das & Kumar, 2017).
Postoperativa följder
Preoperativ oro är inte ovanligt bland barn och genomförda studier visar på att det ger
konsekvenser i eftervården, bland annat i form av mer smärta och ökad oro. Att behandla oro och ångest med farmakologiska hjälpmedel kan lugna barnet till viss del preoperativt, men då det inte ger barnet någon vidare information kan de postoperativa effekterna förbli negativa som följd (Kain, Mayes, Caldwell-Andrews, Karas & McClain, 2006). Den preoperativa oron kan ha en negativ påverkan på barn och resultera i dåliga erfarenheter för framtida
sjukvårdsbesök (Ahmed, Farrell, Parrish & Karla, 2011). Preoperativ oro kan leda till ökad premedicinering och utdragna sövningsprocesser och postoperativt kan det leda till längre återhämtningstider, längre vårdtider och högre vårdkostnader (Das & Kumar, 2017).
Sjuksköterskans roll
Att ta hänsyn till alla individer, deras förutsättningar och önskemål är viktiga grunder för sjuksköterskans roll i omvårdnaden av patienter. Som sjuksköterska är det av stor vikt att främja patientens integritet och autonomi. För de patienter som har svårigheter till att uttrycka sig och nyttja sin rätt till självbestämmande, spelar sjuksköterskans förmåga till extra
hänsynstagande en stor roll. I vårdandet av barn bör särskilt beaktande tas då oförmåga att kommunicera vilja och önskemål kan vara överhängande. Hänsyn till vårdnadshavare kan därmed spela in. Sjuksköterskans uppgift vid vårdandet av barn med preoperativ oro kräver kunskap och insikt i förhållanden och förutsättningar. Sjuksköterskans arbete bör därmed utgå från evidensbaserad omvårdnad (Svenska Sjuksköterskeförening, 2016).
Betydelse
Intresset för att finna icke-farmakologiska alternativ till att minska preoperativ oro hos barn ligger på en samhällsnivå. Icke-farmakologiska alternativ kan eventuellt minska kostnader för vården och även minska läkemedelsförbrukning. Kostnadseffektivitetsprincipen kan vara bra att ha i åtanke för att motivera till att finna alternativa metoder för att minska och förebygga preoperativ oro (Läkemedelsboken, 2015). Att främja god hälsa och minska lidandet i
4 vårdandet av barn står i hög prioritet för att se till barnens bästa. Barn har rätt till bra sjukvård och god hälsa och att finna så effektiva och lämpliga metoder som möjligt för att underlätta vårdtiden och på så vis minska risken för oro och rädsla inför vårdmoment hos barn är därför viktigt (Barnkonventionen, i.d). Lösningar till att finna effektiva metoder för att lindra preoperativ oro hos barn kan bidra till att skapa bättre upplevelser och i framtiden underlätta för barnen i kommande vårdsituationer (Ahmed et al., 2011). Att kunna bidra till bra sjukvård och bra erfarenheter för barn kommer även kunna resultera i ett minskat lidande för föräldrar och vårdnadshavare. Att minska anhörigas oro inför barns operationer är även det av intresse då en stor del av vårdnadshavare upplever preoperativ oro för sina barn. Tidigare studier har visat att det finns en koppling mellan vårdnadshavares oro och barns preoperativa oro (Santapuram, Stone, Walden & Alexander, 2021).
Teoretisk referensram
Alvsvåg (2014) definierar Kari Martinsens omsorgsteori som en gemenskap där människor har ett beroende av andra. Genom omsorg ska de svaga få stöttning av de starka för att få samma möjlighet till ett bra liv. Omsorg krävs alltså för ett gott liv där människor ska värna om andra människor och vid behov bära upp och vårda de svagare. Människan formar omsorg genom moral och solidaritet och genom viljan till att skapa större jämställdhet.
Inom vården krävs en ömsesidighet mellan vårdgivare och vårdtagare. God omvårdnad kräver att sjuksköterskan har en förståelse för människans livssituation. Som sjuksköterska finns på så vis ett ansvar att vårda och stötta den svagare, patienten. Kari Martinsens omsorgsteori handlar om att lägga vikten på omvårdnaden kring patienten under hela vårdtiden då detta har en central roll för läkandet och tillfrisknandet. Sjuksköterskan har i uppgift att kunna identifiera patientens behov för att kunna främja tillfrisknande. Utöver att enbart bota vill sjuksköterskan även stötta till välbefinnande hos patienten, då även det psykiska välmåendet har en inverkan på det fysiska läkandet (i Alvsvåg, 2014).
Martinsens omsorgsteori kan appliceras genom att lägga stor betydelse vid den preoperativa omvårdnaden, då den är av minst lika stor vikt som den operativa insatsen. Detta innebär att intresset för att minska oron och ångest hos barn inför operation är minst lika viktigt som operationen i sig för att främja patientens välbefinnande och tillfrisknande. Då barn är mer
5 utsatta och i större behov av stöttning från sin omgivning, krävs ett omsorgsperspektiv för en ultimat omvårdnad.
Problemformulering
Att undersöka icke-farmakologiska metoder för att hjälpa barn att förbereda sig inför operation är av stor vikt då det kan förebygga ångest och oro hos barnet. Att främja den preoperativa vården för barn är av stort intresse då det minskar risken för negativa följder i eftervården (Kain et al., 2006). Det är även av stort intresse att se till vad som är barnets bästa. Behovet av att genomföra en litteratursammanställning rörande detta ämne är viktigt för den evidensbaserade vården och för att finna strategier som kan minska problematiken kring preoperativ oro hos barn.
Syfte
Syftet med denna studie var att undersöka olika preoperativa icke-farmakologiska metoders effekter för att minska oro hos barn i åldrarna två till tolv år.
6
METOD
Forskningsdesign
Detta arbete genomfördes som en allmän litteraturstudie. En allmän litteraturstudie innebär att den litteratur som är relevant för att besvara syftet i denna studie har granskats (Karolinska Institutet, i.d.b). Genom granskning och analys av originalartiklar jämfördes metod,
diskussion och resultat mot varandra för att undersöka effekterna av preoperativa icke- farmakologiska metoder som kan förebygga oro hos barn. En systematisk granskning av originalartiklarna genomfördes där en analys av kvalitet och urval användes för att finna relevant litteratur (Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering [SBU], 2017a).
Sökstrategi
Sökorden är MeSH-termer framtagna med hjälp av Svensk MeSH utvalda för att finna relevanta artiklar som besvarade syftet i studien (Karolinska Institutet, i.d.a). Sökord och resultat visas i Tabell 1. PubMed och CINAHL är de databaser som användes i detta arbete (Karolinska institutet, 2021).
Inklusionskriterier
Inklusionskriterier var randomiserade kontrollerade studier, barn av båda könen mellan två och tolv år som ska genomgå operation. Studierna skulle innehålla en icke-farmakologisk intervention och mäta barns oro preoperativt. Litteraturen skulle inkludera etiska
överväganden, finnas tillgängliga i fulltext och vara publicerade på engelska. Studierna skulle vara publicerade mellan år 2006 och 2021. Studierna skulle även uppnå en medelhög eller hög kvalitetsnivå i enlighet med SBU:s (2017a) kvalitetsmallar för kvalitetsbedömning.
Exklusionskriterier
Exklusionskriterierna var studier vars intervention enbart innefattade läkemedel, eller där sederande eller ångestdämpande premedicinering användes i interventionen. Studier som även exkluderades var de studier som enbart mätte föräldrarnas oro eller där interventionen enbart skedde i sövningsmomenten. Slutligen exkluderades de studier som undersökte barns oro inför tandrelaterade ingrepp och även uppföljningsstudier.
7 Tillvägagångssätt
Tillvägagångssättet för att finna de utvalda artiklarna gjordes med hjälp av urvalskriterierna (Polit & Beck, 2012). Sökningar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Med hjälp av sökorden och applicerade filter, blev utfallet artiklar vars titlar sedan granskades. I denna granskning exkluderades artiklar som inte uppfyllde inklusionskriterierna. Utifrån de kvarvarande artiklarna granskades sedan abstrakten. Åter exkluderades artiklar till samma grunder. Av de artiklar som blev utvalda för vidare granskning återstod 13 artiklar som uppfyllde inklusionskriterierna. De utvalda artiklarna är framtagna från PubMed. Sökningen i CINAHL gav ett utfall av samma artiklar som redan blivit utvalda genom PubMed.
8 Tabell 1. Redovisning av sökstrategin och dess utfall.
Databas Sök- nummer
Sökord Filter Resultat Granskade titlar Granskade
abstrakt
Utvalda för vidare granskning
Utvalda
Pubmed 1 "child"[MeSH Terms] OR "child, preschool"[MeSH Terms] RCT*, 2006–2021 30,618 0 0 0 0
Pubmed 2 "child"[Title/Abstract] OR "youth"[Title/Abstract] RCT, 2006–2021 10,233 0 0 0 0
Pubmed 3 1 OR 2 RCT, 2006–2021 33,947 0 0 0 0
Pubmed 4 "preoperative care"[MeSH Terms] OR "preoperative nursing"[MeSH Terms]
RCT, 2006–2021 2,569 0 0 0 0
Pubmed 5 "preoperative care"[Title/Abstract] OR "preoperative nursing"[Title/Abstract]
RCT, 2006–2021 40 0 0 0 0
Pubmed 6 4 OR 5 RCT, 2006–2021 2,586 0 0 0 0
Pubmed 7 "anxiety"[MeSH Terms] OR "fear"[MeSH Terms] OR "panic"[MeSH Terms]
RCT, 2006–2021 6,264 0 0 0 0
Pubmed 8 "anxiety"[Title/Abstract] OR "fear"[Title/Abstract] OR
"panic"[Title/Abstract]
RCT, 2006–2021 13,061 0 0 0 0
Pubmed 9 7 OR 8 RCT, 2006–2021 13,798 0 0 0 0
Pubmed 10 “nursing intervention” [MeSH Terms] OR “intervention” [MeSH Terms]
RCT 2006–2021
81,486 0 0 0 0
Pubmed 11 “nursing intervention” [Title/Abstract] OR “intervention”
[Title/Abstract]
RCT 2006–2021
76,795 0 0 0 0
Pubmed 12 10 OR 11 RCT, 2006–2021 145,063 0 0 0 0
Pubmed 13 3 AND 6 AND 9 AND 12 RCT, 2006–2021 61 61 32 25 13
CINAHL 1 “child” AND “preoperative period” AND “anxiety” RCT, 2006–2021, Age groups: 2–12 years
7 7 4 2 0
*Randomized controlled trials
9 Bearbetning och analys
Utvalda artiklar har granskats och analyserats för att säkerställa att syftet med denna litteraturöversikt besvarats. En kvalitetsbedömning utfördes på samtliga 13 originalartiklar för att säkerställa en god kvalitet (SBU, 2017a). Genom resultatanalys granskades studiernas resultat som sedan stod till grund för de kategorier som senare framkom. Artiklarna som inkluderas i denna litteraturöversikt presenteras och sammanställs med artiklarnas syfte, metod och resultat i Bilaga 1 (Popenoe, Langius-Eklöf, Stenwall & Jervaeus, 2021).
Kvalitetsanalys
De artiklar som vidare har granskats och bearbetats har bedömts utifrån kvalitet med hjälp av kvalitetsmallar. Kvalitetsgranskning gjordes för att bedöma artiklarnas tillförlitlighet och för att upptäcka eventuella systematiska fel. Mallarna var utformade med frågeställningar som besvarades med “ja”, “nej”, eller “vet ej”, och där svaret “ja” var det mest eftertraktade.
Granskningsmallarna var enbart använda som stöd för kvalitetsbedömningen och antalet “ja”
som artiklarna fick i bedömningen var inte avgörande för kvaliteten. Med hjälp av
frågeställningarna var syftet med mallarna då att visa eventuella brister med studierna och därefter bedöma artiklarnas kvalitet utefter huruvida bristerna påverkade studiernas tillförlitlighet. Med hjälp av kvalitetsmallar klassificerades studiernas kvalitet som låg, medelhög, eller hög (SBU, 2017a).
Artiklarnas frågeställningar har bedömts utefter definition och huruvida studiens syfte framställs. Designens lämplighet har bedömts utifrån syftet av studien och urval och
urvalsprocedur har granskats (Polit & Beck, 2012). Med kvalitetsbedömningen har artiklarnas generaliserbarhet, tillförlitlighet och validitet bedömts (SBU, 2017a) och de valda statistiska metoderna har kontrollerats. De forskningsetiska resonemangen har analyserats och alla artiklar har blivit godkända av en forskningsetisk kommitté där etiska överväganden har motiverats (Forsberg & Wengström, 2016). Vårdnadshavare till barn i studierna har lämnat informerat samtycke till barnens deltagande och i de fall då barn haft möjlighet har dessa även fått lämna ett muntligt godkännande (Polit & Beck, 2012). Med hänsyn till barnens oförmåga till att kunna lämna ett informerat samtycke, har kravet för denna litteraturstudie varit ett informerat samtycke från föräldrar eller vårdnadshavare till barnen. De utvalda
10 artiklarna bedömdes slutligen som hög eller medelhög, och ingen av de utvalda artiklarna bedömdes som låg i kvaliteten efter granskning.
Resultatanalys
Efter noga genomgång och granskning av de utvalda artiklarna till denna litteraturöversikt, har artiklarnas resultat analyserats för att besvara studiens syfte. Utifrån denna granskning har två kategorier tagits fram, där resultatet från artiklarna sammanställs och presenteras. I de utvalda artiklarna har olika interventioner genomförts där dessa interventioner sedan står till grund för de olika kategorierna (Popenoe et al., 2021). I en del av artiklarna fokuserade interventionen på informativa förberedelser, därmed fick detta utgöra en av kategorierna i resultatet. Den andra kategorin sammanställde de artiklar där interventionen syftade till att distrahera patienterna som en förberedande åtgärd för att undersöka den preoperativa oron hos barn.
Forskningsetiska övervägande
I sammanställningen av denna litteraturöversikt har författarna varit objektiva i granskandet för att på ett så sanningsenligt sätt förmedla den statistik och information som framkommit genom forskningen i studierna. Den utvalda litteraturen har granskats och enbart godkänts utefter att etiska överväganden har tagits i utförandet av själva studierna (Forsberg &
Wengström, 2016). Extra vaksamhet med etiska principer har tagits då barn berörts, då dessa anses som en extra utsatt grupp med svårighet för informerat samtycke till bidragande av studier (Polit & Beck, 2012).
11
RESULTAT
Efter bearbetning och analys av artiklar sammanställdes resultaten från 13 olika studier vars syften har varit att undersöka icke-farmakologiska metoders effekter för att minska barns oro preoperativt. Alla studier genomfördes mellan år 2009 och år 2021 på barn från åldrarna 2 till 12 år och totalt deltog 1446 barn. Det var 629 pojkar och 584 flickor totalt deltagandes bland de studier där kön på barnen dokumenterades. 233 barn totalt från Golan, Tighe, Dobija, Perel & Keidan (2009) och Al-Yateem, Brenner, Shorrab & Docherty (2016), vars kön ej dokumenterades men där fördelningen beskrevs vara homogen.
Studierna är genomförda i olika länder från ett flertal kontinenter. Två studier är utförda i USA (Golan et al., 2009; Kerimoglu, Neuman, Paul, Stefanov & Twersky, 2013), två i Italien (Liguori et al., 2016; Vagnoli, Caprilli & Messeri, 2010), och sedan en från respektive land;
Brasilien (Meletti, Meletti, Camargi, Silva & Modolo, 2018), Danmark (Clausen et al., 2021), Indien (Chaurasia, Jain, Mehta, Gandhi & Mathew, 2019), Iran (Karimi, Fadaiy, Nikbakht Nasrabadi, Godrazi & Mehran, 2014), Jordanien (Shaheen et al., 2018), Portugal (Fernandes, Arriaga & Esteves, 2014), Singapore (Nair et al., 2020), Turkiet (Ünver, Güray & Aral, 2020) och en studie som genomfördes i både Jordanien och i Förenade Arabemiraten (Al-Yateem et al., 2016). Artiklarna har använt sig av olika mätinstrument genom studierna för att mäta oro hos barn preoperativt, detta presenteras i Bilaga 2. Resultaten har sedan jämförts mellan grupperna med intervention- och kontrollgrupp. I vissa studier användes även en
jämförelsegrupp för att ytterligare jämföra effekten av utförd intervention.
Resultatet är sammanfattat i en översiktstabell (se Bilaga 1). Utifrån de olika artiklarnas inriktning på intervention, har två kategorier med åtta underkategorier tagits fram där resultaten kommer sammanställas och jämföras. Huvudkategorin “information” har underkategorierna “uppmuntrande lek”, “operationssalvistelse”, “sagoberättelse”,
“mediaundervisning” och “psykologisk förberedelse”. Andra huvudkategorin “distraktion”
har underkategorierna “clowner”, “spel” och “media”.
Information
Åtta olika artiklar, med totalt 1062 barn, hade interventioner utformade för att förbereda barnen inför operation med interaktiva aktiviteter och undervisning som gav barnen information inför kommande operationsmoment. De olika förberedande interventionerna
12 inkluderade uppmuntrande och informerande lek (Chaurasia et al., 2019), guidade rundturer av operationssalen (Karimi et al., 2012), sagoberättelser och färgläggningsbilder av
operationsmoment (Al-Yateem et al., 2016; Shaheen et al., 2018), psykologiska förberedelser (Meletti et al., 2018), och förberedelser med hjälp av mediateknik (Fernandes et al., 2014;
Liguori et al., 2016; Nair et al., 2020).
Uppmuntrande lek
I en av artiklarna deltog och analyserades 80 barns oro, där det var 40 barn i kontroll- respektive interventionsgruppen. Studiens intervention gick ut på att leka en lek där barnen fick bekanta sig med anestesimasken. Barnen blev uppmuntrade till att blåsa i anestesimasken för att blåsa upp en ballong, där barnen tävlade om att blåsa i anestesimasken under så lång tid som möjligt. Barnen fick veta att vinnaren fick en äppeljuiceförpackning efter
operationen. Alla barnen i interventionen blev utsedda till vinnare. Vårdnadshavarna till barnen var närvarande under hela momentet och uppmuntrade barnen till att blåsa i masken för att vinna. I denna studie mätte en oberoende forskare barnens orosnivå med hjälp av mätinstrumentet modified Yale Preoperative Anxiety Scale (mYPAS). Med hjälp av mYPAS kunde man se att interventionsgruppens orosnivå minskade signifikant inne i operationssalen jämfört med kontrollgruppens orosnivå, samt att barnen blev mer samarbetsvilliga i
interventionsgruppen vid användningen av anestesimasken (Chaurasia et al., 2019).
Operationssalsvistelse
Karimi et al. (2012) hade 70 barn som deltog, med 35 barn i vardera kontroll- och interventionsgrupp. Barnen i interventionsgruppen tilläts att få en guidad tur av operationssalen innan operation. I den guidade turen fick barnen en genomgång och förklaringar till de olika operationsmomenten och förklaringar kring den utrustning som skulle komma att användas. I denna studie använde de sig utav instrumentet Child drawing:
hospital (CD:H) för att mäta barnens emotionella status. En blindad psykolog analyserade teckningarna för att fastställa barnens orosnivå pre- och postoperativt. Den guidade turen visade sig dämpa orosnivån hos barnen preoperativt med en signifikant skillnad jämfört med kontrollgruppen, vilket visar på en effekt av denna typ av icke-farmakologisk intervention mot oro.
13 Sagoberättelse
Två av artiklarna hade liknande interventioner där bägge gick ut på att läsa berättelser som introducerade barnen för operationsmiljöerna och där barnen även fick färglägga bilder som hör ihop med operation (Al-Yateem et al., 2016; Shaheen et al., 2018).
I Al-Yateem et al. (2016) gick interventionen ut på att barnens vårdnadshavare skulle läsa en berättelse om en pojke som skulle opereras och där olika operationsmoment introduceras.
Barnen fick även möjlighet att ställa frågor till sina föräldrar. Kontrollgruppen i denna studie fick i stället premedicinering med Midazolam. Denna studie använde sig utav
mätinstrumentet mYPAS där en anestesiolog observerade barnen för att mäta den preoperativa orosnivån. Även barnens vitala parametrar i form av blodtryck, puls, och andningsfrekvens mättes. Detta gjordes innan, under, och efter intervention och operation.
Föräldrarna fick även skatta sina barns oro med hjälp av State-Trait Anxiety Inventory for Children (STAIC). Den andra studien vars intervention även den gick ut på att barnen fick höra en berättelse skiljer sig åt då det inte var samma berättelse, men även för att sagan lästes av en forskare i stället för av vårdnadshavare och att barnen då fick ställa frågor till forskaren i stället. Barnens oro i denna studie mättes med självskattningsinstrumentet State-Anxiety Scale for Children (SASC). Denna studie mätte även barnens vitala parametrar efter
operationen och då enbart blodtryck och puls (Shaheen et al., 2018). Båda studierna visade på en god effekt av interventionen i förhållande till syftet. Shaheen et al. (2018) påvisade en signifikant skillnad med lägre orosnivå uppmätt hos barnen i interventionsgruppen i jämförelse med kontrollgruppen, efter att interventionen skett och innan operation. I Al- Yateem et al. (2016) påvisades ingen signifikant skillnad mellan intervention- och kontrollgruppen.
Mediaundervisning
Fernandes et al. (2014) undersökte huruvida en mediaapplikation kan förebygga preoperativ oro hos barn. Mediaapplikationen innehöll videos med jämngamla barn som går igenom olika operationsmoment på ett undervisande sätt. För att repetera förståelse fick barnen i samband med videorna spela interaktiva spel kopplade till vad de har sett i videorna. I denna studie mätte man barnens blodtryck och puls, och barnen fick även självskatta sin preoperativa oro med hjälp av Child Surgery Worries Questionnaire (CSWQ). Barnen fick även skatta sin egen sinnesstämning med Self-Assessment Manikin (SAM). Liguori et al. (2016) lät interventionsgruppen se en 6 minuter lång video som visar en guidad tur av
14 operationsrummet gjord med två clowner. Clownerna visade olika operationsmoment och utrustning på ett komiskt och informativt sätt. Till skillnad från Fernandes et al. (2014), fick barnen inte utföra några uppgifter relaterade till videon. Mätinstrumentet som användes för att mäta barnens preoperativa oro i denna studie var mYPAS, och utfördes av tre olika oberoende forskare (Liguori et al., 2016). Även Nair et al. (2020) lät barnen i
interventionsgruppen se en 6 minuter lång, åldersanpassad, informativ video om operations- och sövningsmomenten. Utförandet av denna intervention skedde i hemmet, med start tre dagar innan operation. Efter videon fick barnen uppgifter att göra kopplade till nyckelbegrepp som de lärt sig från videon. Barnens emotionella status mättes med hjälp av Children’s
Emotional Manifestation Score (CEMS) och utfördes av forskningssamordnare och
anestesiologer. Barnen fick även självskatta sin preoperativa orosnivå med mätinstrumentet STAIC och barnen under sju år eller de som inte kunde förstå STAIC, fick skatta sin oro med Likert-skalan. Anestesiologen skattade även barnens orosnivå vid sövningsmomentet med hjälp av Visual Analog Scale (VAS), baserat på barnens uttryck under momentet. Hos Fernandes et als. (2014) interventionsgrupp var det en signifikant lägre orosnivå hos barnen jämfört med kontrollgruppen och jämförelsegruppen. Barnen i interventionsgruppen hade även en bättre inställning med lägre orosnivå kring sjukdom, sjukhus och medicinska procedurer. I artikeln där clownerna visade operationssalen fanns det en signifikant skillnad mellan interventionsgruppen och kontrollgruppen efter interventionerna, där barnen i
interventionsgruppen hade en lägre orosnivå preoperativt (Liguori et al., 2016). I studien där interventionen skedde i hemmet medförde interventionen inte någon reducering av barnens oro, varken i det preoperativa väntrummet eller vid anestesimomentet (Nair et al., 2020).
Psykologisk förberedelse
Meletti et al. (2018) fokuserade interventionen på att förbereda barnen inför operation genom psykologiska förberedelser. Detta innebar att barnen tillsammans med sina föräldrar fick intervjuas av en psykolog och besvara fyra olika frågor rörande oro. Föräldrarna fick även information om hur de skulle underlätta för barnen vid separationen som skulle ske vid ankomsten till operationsrummet. Barnen fick även höra en berättelse som handlar om en barnkaraktär där karaktären behöver genomgå en operation och upplever en bra dröm under anestesin. Berättelsen handlar även om karaktärens mod och självständighet och hur han hanterar en främmande situation utan sina föräldrar. Barnens preoperativa orosnivå skattades av en anestesiolog med hjälp av mätinstrumentet mYPAS. Den förberedande interventionen i
15 denna studie visade sig ha god effekt på barnens orosnivå, då interventionsgruppen hade en signifikant lägre oro preoperativt jämfört med kontrollgruppen.
Distraktion
Fem olika artiklar hade interventioner som var inriktade på att distrahera barnen inför operationen och operationsmomenten. I dessa artiklar deltog totalt 384 barn. Olika
interventioner gjordes där man försökte få barnen att göra annat eller tänka på annat för att minska deras oro preoperativt. Distraktioner skedde med hjälp av clowner (Golan et al., 2009;
Vagnoli et al., 2010), eller med hjälp av media och spel (Clausen et al., 2021; Kerimoglu et al., 2013; Ünver et al., 2020) som skulle underlätta för barnen att fokusera på något annat än operation och de kommande momenten kring operationen.
Clowner
Två artiklar som togs med i denna litteraturöversikt hade interventioner där clowner närvarade. I båda studierna anpassade clownerna sina tillvägagångssätt efter barnens ålder och erfarenhet för att distrahera barnen. Vårdnadshavarna var närvarande hos alla barn i båda studierna. Interventionerna i bägge studier jämfördes mot premedicinering med Midazolam samt mot en kontrollgrupp där enbart föräldrar var närvarande och där ingen annan
intervention skedde. För att mäta orosnivån preoperativt använde båda studierna sig av
mätinstrumentet mYPAS, där oberoende observatörer skattade barnens orosnivå (Golan et al., 2009; Vagnoli et al., 2010). Vagnoli et als. (2010) clowngrupp visade sig ha en viss effekt på barnens oro i det preoperativa väntrummet. Barnens oro steg sedan i induceringsrummet men clowngruppens oro steg minst medan premedicineringsgruppen och kontrollgruppen steg signifikant. Liknande resultat framkom även från Golan et al. (2009) bortsett från att clowngruppens orosnivå var signifikant högre vid applikationen av induceringsmasken än kontrollgruppen och jämförelsegruppen.
Spel
Ünver et al. (2020) undersökte 94 barn, där interventionsgruppen utöver
standardförberedelser fick spela gruppspelet Jenga med sina mammor och en medlem från forskningsteamet i väntrummet innan operation. Kontrollgruppen fick enbart
standardförberedelser inför operation och vänta i väntrummet utan några vidare åtgärder.
Mätinstrumentet som användes i denna studie för att skatta barnens orosnivå preoperativt var självskattningsinstrumentet Facial Affective Scale (FAS). Interventionen i denna studie hade
16 en positiv effekt på den preoperativa oron hos barnen i interventionsgruppen då orosnivån minskade signifikant och var signifikant lägre än kontrollgruppens orosnivå.
Media
Kerimoglu et al. (2013) lät interventionsgruppen ha på sig videoglasögon preoperativt där barnen fick välja från ett antal åldersanpassade tv-program. Barnen hade videoglasögonen på sig under transporten till operationssalen, under sövningsmomentet och de togs av först efter att barnen var sövda. I Clausen et al. (2021) fick interventionsgruppen en surfplatta med valmöjligheten till 50 olika åldersanpassade online-spel. Barnen uppmuntrades att spela på surfplattorna från väntrummet, under transporten till operationssalen och under
anestesimomentet inne på operationssalen. I denna studie var vårdnadshavarna närvarande under hela förloppet fram tills att barnen var sövda, till skillnad från Kerimoglu et al. (2013) där barnen separerades från föräldrarna under transporten till operationssalen. Båda studierna använde sig av mätinstrumentet mYPAS för att skatta barnens orosnivå. I Kerimoglu et al.
(2013) utfördes orosmätningen av sex olika oberoende observatörer som genomgått utbildning i användandet av mätinstrumentet mYPAS. I Clausen et al. (2021) utförde projektansvarig sjuksköterska skattningen av barnens oro med mätinstrumentet. I båda artiklarna visade sig interventionen av distraktion med hjälp av videoglasögon och spel på surfplatta ha en viss effekt på oron vid anestesiinduceringen då oron inte ökade lika mycket som det gjorde hos kontrollgrupperna vid samma tidpunkt (Clausen et al., 2021; Kerimoglu et al., 2013).
17
DISKUSSION
Det finns flera alternativ för att lindra barns oro preoperativt, där sederande premedicinering är en av de vanligaste metoderna (Västra Götalandsregionen, 2021b). Intresset för att
undersöka omvårdnad i den preoperativa fasen hos barn är av stor betydelse till grund för att kunna leverera den bästa och den mest relevanta vården. I enlighet med Svensk
Sjuksköterskeförening (2016) ska all omvårdnad ske baserad på forskning och evidens. I denna studie har flera alternativ till icke-farmakologiska metoder undersökts för att lindra barns preoperativa oro. Bland de åtta studier vars interventioner inriktades på
informationsundervisning, visade sig sex av dessa studier ha en signifikant förbättring på barns preoperativa oro. Även två av fem studier vars intervention syftade till att distrahera barnen påvisade en signifikant skillnad i att minska barns preoperativa oro. Fyra av de totala 13 studierna visade ingen signifikant skillnad för interventionens påverkan på den
preoperativa oron, däremot visades interventionen inte heller ha en negativ påverkan vilket innebar att de icke-farmakologiska interventionerna var lika effektiva som kontrollgruppens förberedelser. En av de totala 13 studierna resulterade i en ökad oro hos barnen efter den icke-farmakologiska interventionen.
Resultatdiskussion
Resultatet visar att icke-farmakologiska metoder för att minska preoperativ oro hos barn har funnits effektiva i fler fall än inte. Den preoperativa omvårdnaden har i enlighet med Kari Martinsens omsorgsteori, i Alvsvåg (2014), bekräftats ha en stor betydelse för patientens välmående och tillfrisknande. Som tidigare diskuterat strävar sjuksköterskan efter att vårda patienten efter de förutsättningar och hinder som finns. Att genomföra icke-farmakologiska åtgärder som resulterat i minskad preoperativ oro har därmed visat sig effektiv för patientens psykiska välmående. Som inledningsvis nämns av Kari Martinsen, står den psykiska hälsan i korrelation med det fysiska välmåendet (i Alvsvåg, 2014). Att stötta det psykiska
välbefinnandet värderas högt i relation till sjuksköterskans värdegrunder (Svensk Sjuksköterskeförening, 2016).
Då en majoritet av interventionerna visat sig vara effektiva kan man konstatera att
möjligheten till att främja patientens välmående och minska oro finns genom denna typ av icke-farmakologiska metoder. I studier där kontrollgruppen saknade en intervention för att lindra den preoperativa oron visade sig det i de flesta fall att oron ökade vilket kan ses som ett
18 onödigt lidande. Genom minskad oro kan man främja barns psykiska välmående och
möjligen hindra en del postoperativa konsekvenser (Kain et al., 2006).
Genomgående i de olika studierna använder sig forskarna av olika typer av mätinstrument för att mäta barnens preoperativa orosnivå (Bilaga 2). Trots att alla mätinstrument varit
funktionella för syftet kan skillnader i dess utföranden och i analyseringen av resultaten ha skiljt sig åt så pass att resultaten i denna litteraturöversikt påverkats. Hade valet av
mätinstrument varit densamma i alla originalartiklar hade detta kunnat bidra till en ökad validitet av det sammanställda resultatet (SBU, 2017b).
Informationsundervisning
Informationsundervisning som intervention för att lindra preoperativ oro visade sig vara effektiv i de flesta studierna bortsett från Al-Yateem et al. (2016) och Nair et al. (2020). Al- Yateem et al. (2016) vars intervention inriktades på att en sagoberättelse skulle läsas visade sig inte ha en bättre effekt än kontrollgruppens förberedelse. Interventionsgruppen skiljde sig inte mycket från Shaheen et als. (2018), där interventionen visade sig vara effektiv för den preoperativa oron, men däremot fick kontrollgruppen i Al-Yateem et al. (2016)
premedicinering med Midazolam. Effekten av den icke-farmakologiska metoden och premedicineringen i detta avseende hade alltså samma effekt på den preoperativa oron hos barnen. Dock kan fördelar med den icke-farmakologiska metoden argumenteras för, som tidigare nämnts. Detta bland annat då det minskar läkemedelsförbrukningen och innebär en kostnadseffektivitet, och inte minst gynnar barnen med information inför kommande moment som berör dem (Läkemedelsboken, 2015). Resultatet av Nair et al. (2020) påvisade inte heller någon signifikant skillnad mellan interventionsgruppen och kontrollgruppen. Fördelar kan ändå finnas med denna typ av intervention då barnen tilldelas information om kommande vårdmoment.
Det fanns sex studier där informationsundervisning som intervention påvisades effektiva för syftet. Informationsinterventionerna som tillät barnen undersöka operationssalen, leka med anestesimasken och bekanta sig med operationsinstrumenten visade sig ha en god effekt på barns preoperativa oro (Chaurasia et al., 2019; Karimi et al., 2012). Åldersanpassad
mediaundervisning med information kring operationsmomenten minskade den preoperativa oron hos barnen, vilket påvisar att även denna typ av intervention var effektiv för syftet
19 (Fernandes et al., 2014; Liguori et al., 2016). Psykologiska förberedelser där samtal med en utbildad psykolog och där högläsning av en informativ bok skedde verkade även det effektivt för att minska den preoperativa oron (Meletti et al., 2018). Som tidigare nämnts fann man även Shaheen et als. (2018) studie effektiv för syftet att minska den preoperativa oron.
Sammantaget kan man se att informationsundervisning har haft en effekt för att bidra till en minskad oro hos barnen preoperativt. Denna typ av intervention för att skapa trygghet hos barn och minska oro var ett väntat resultat till grund för tidigare erfarenheter som visat att information är en bra grund och ett nödvändigt alternativ för att lugna vid stressande situationer (Socialstyrelsen, 2018). I relation till Kari Martinsens omsorgsteori kan
informationsundervisning ha en betydande roll för det psykiska välmåendet som i sin tur kan inverka på det fysiska läkandet (i Alvsvåg, 2014).
Distraktion
Bland studierna där interventionen syftade till att distrahera barnen inför operation visade sig Ünver et al. (2020) och Vagnoli et al. (2010) ha en signifikant påverkan för att minska den preoperativa oron hos barn. Vagnoli et al. (2010) vars intervention inkluderade clowner för att distrahera barnen liknade Golan et al. (2009) där interventionen syftade till samma typ av metod och design. Golan et al. (2009) visade däremot på en motsatt effekt där barnens preoperativa oro ökade i interventionsgruppen. Skillnaderna i studierna som kan ha påverkat det slutgiltiga resultatet kan möjligen grundas i clownernas olika tillvägagångssätt för att distrahera barnen. Kontrollgrupperna i Vagnoli et al. (2010) och Golan et al. (2009) fick premedicinering med Midazolam. Golan et als. (2009) interventionsgrupp påvisades alltså inte ha en bättre effekt än premedicineringen. I detta fall bekräftades användningen av Midazolam ha den goda effekt som tidigare forskning kring sederande läkemedel påvisat (Bromfalk et al., 2021). Interventionsgruppen i Ünver et al. (2020) där barnen fick spela gruppspelet Jenga i det preoperativa väntrummet var effektivt för att minska den preoperativa oron. Då tidigare studier gjorts som visat på att distraktionsmetoder varit effektiva för att lindra barns oro inför vårdmoment, såsom venprovtagning, var utfallet av Ünver et al. (2020) inte oväntat (Inan & Inal, 2019).
Kerimoglu et al. (2013) och Clausen et al. (2021) hade interventioner för distraktion med hjälp av media. Interventionerna var åldersanpassade tv-program (Kerimoglu et al., 2013) och åldersanpassade online-spel (Clausen et al., 2021). Interventionerna i dessa studier påvisade
20 ingen signifikant skillnad i att minska den preoperativa oron hos barn. Kontrollgruppen i Clausen et al. (2021) fick standardförberedelser och en leksak men ingen intervention riktad till att minska barns preoperativa oro. Kerimoglu et als. (2013) kontrollgrupp fick även de standardförberedelser inför operation, men även premedicinering med Midazolam. Då det saknades en signifikant skillnad i den preoperativa oron mellan interventionsgrupperna och kontrollgrupperna kan man tolka resultatet som jämställt mellan intervention och avsaknad av intervention eller premedicinering med Midazolam. Denna typ av interventioner som
genomförts i Kerimoglu et al. (2013) och Clausen et al. (2021) kan därför ses som ett alternativ till att förbereda barnen inför operation.
Metoddiskussion
Valet av att genomföra denna studie som en allmän litteraturstudie ansågs mest lämpat för att besvara studiens syfte då en granskning av den mest relevanta litteraturen gjordes och endast originalartiklar inkluderades (Karolinska Institutet, i.d.a). Databaser valdes baserat på
möjligheten till att finna den relevanta litteraturen kopplat till att besvara studiens syfte. Detta då PubMed och CINAHL är de främsta databaserna att inkludera tidskrifter inom omvårdnad och medicin (Karolinska Institutet, 2021).
De utvalda artiklarna bestod av randomiserade kontrollerade studier. Denna typ av studier valdes då de randomiserade grupperna stärker generaliserbarheten och tillförlitligheten för resultatet i studierna. Kontrollgrupperna underlättar möjligheten för att finna effekten av utförda interventioner. Att kunna upptäcka eventuella effekter av utförda interventioner blir därmed enklare att identifiera och syftet för denna litteraturstudie kan besvaras. Urvalet för studien baserades på relevanta variabler till att finna litteratur som besvarar syftet (Polit &
Beck, 2012). Inklusionskriterier var bland annat barn av båda kön mellan två och tolv år som ska genomgå operation. Då urvalets åldersspann varierade med tio år kan detta ha bidragit till en svaghet för studien. Då barns oro och möjlighet till att påverka oro varierar mycket mellan åldrarna kan ett snävare åldersspann ha varit aktuellt för att finna effekten av metoder och dess resultat till syftet. Syftet till att exkludera premedicinering med sederande eller ångestdämpande läkemedel var för att undersöka de icke-farmakologiska metodernas effekter. Övriga exklusionskriterier var även de utvalda med anledning för att underlätta undersökningen av studiens syfte (Polit & Beck, 2012). Tandrelaterade ingrepp valdes bort med risken för tandläkarskräck, då så många som 5–20% av barn och ungdomar lider av
21 detta. Tandingrepp exkluderades därmed för att minimera risken att den preoperativa oron var relaterat till tandläkarskräck (Gao, Hamazah, Yiu, McGrath & King, 2013). Med hjälp av den sammanställning och dataanalys av originalartiklar (Bilaga 1) som gjordes säkerställdes det att utvalda artiklar var relevanta för syftet till litteraturöversikten (Popenoe et al., 2021).
Valet av de kvalitetsmallar som stod till grund för den kvalitetsanalys som genomfördes av originalartiklarna baserades på SBU:s mallar för kvalitetsgranskning. Dessa mallar används enbart som stöd men underlättar för författarna att systematiskt granska och bedöma kvalitet av inkluderade artiklar (SBU, 2017a). Till följd av att originalartiklarna analyserats och sammanställts har författarna i största möjliga mån varit objektiva i sitt granskande. Detta för att ta hänsyn till de forskningsetiska principerna och att förmedla den forskning och resultat som framkommit på ett så korrekt sätt som möjligt (Forsberg & Wengström, 2016). Utöver detta har etiska överväganden tagits då krav på att alla inkluderade studier i denna översikt motiverat etiska resonemang. I de grundläggande principerna för forskning på människor ska deltagarna ha fått information om studiens syfte, de ska även ha gett samtycke till deltagande till studien om möjligt. De grundläggande principerna innebär även att deltagarnas
personuppgifter och medverkan i största möjliga mån ska hållas konfidentiellt och att uppgifter som samlas in under studiens gång enbart används för studiens syfte
(Vetenskapsrådet, 2002).
Randomiserade kontrollerade studier för att undersöka effekten av icke-farmakologiska metoder som kan minska preoperativ oro hos barn kan fortsatt vara nödvändig att genomföra.
Detta då behovet av vidare forskning kvarstår för intresset av att ständigt utveckla och uppdatera den evidensbaserade vården i enlighet med sjuksköterskans värdegrunder för omvårdnad (Svensk Sjuksköterskeförening, 2016). För framtida studier kan det eventuellt vara av intresse att undersöka interventioners effekt på barn i ett mindre åldersspann än vad som genomförts i denna litteraturöversikt. Detta då barns förmåga att hantera stress och påverka sinnesstämning möjligen korrelerar till barns ålder och kan variera stort mellan olika åldrar.
22 Slutats
Alternativen till icke-farmakologiska metoder för att minska preoperativ oro hos barn har med hjälp av denna studie visat sig vara många, vilket bör övervägas vid den preoperativa omvårdnaden av barn. Både informationsgivande undervisning och distraherande
förberedelser kan konstateras effektiva i vissa utföranden inför barnoperationer och sövningsmoment. Vidare forskning för att minska preoperativ oro hos barn kvarstår då intresset för att bibehålla en uppdaterad och evidensbaserad omvårdnad finnes.
Självständighetsdeklaration
Författare Mathilda Arvidsson och författare Kim Nordbåge har i lika stor omfattning bidragit till alla delar i detta examensarbete.
23
REFERENSER
* = Studier inkluderade i litteratursammanställningen.
Ahmed, M.I., Farrell. M.A., Parrish, K. & Karla, A. (2011). Preoperative anxiety in children risk factors and non-pharmacological management. Middle East Journal of Anesthesiology, 21(2), 153-170. PMID: 22435267
Alvsvåg, H. (2014). Kari Martinsen: philosophy of caring. I M.R. Alligood (Red.), Nursing theorists and their work. (8. uppl., s. 147-170). St. Louis: Mosby.
*Al-Yateem, N., Brenner, M., Shorrab, A. & Docherty, C. (2016). Play distraction versus pharmacological treatment to reduce anxiety levels in children undergoing day surgery: a randomized controlled non-inferiority trial. Child: Care, Health and Development, 42(4), 572-581. DOI: 10.1111/cch.12343
Barnkonventionen. (i.d). Unicef.se. Hämtad 10 november, 2021, från https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#hela-texten
Berntzen, H., Almås, H., Gran Bruun, A.M., Dørve, S., Giskemo, A., Dåvøy, G. & Grønseth, R. (2011). Perioperativ och postoperativ omvårdnad. I H. Almås, D-G. Stubberud & R.
Grønseth (Red.) Klinisk omvårdnad 1 (2. uppl., s. 269-334). Lund: Studentlitteratur.
Bromfalk, Å., Myrberg, T., Wallden, J., Engström, Å. & Hultin, M. (2021). Preoperative anxiety in preschool children: a randomized clinical trial comparing midazolam, clonidine, and dexmedetomidine. Pediatric Anesthesia, 31(11), 1225-1233. DOI: 10.1111/pan.14279
*Chaurasia, B., Jain, D., Mehta, S., Gandhi, K., & Mathew, P. (2018). Incentive-based game for allaying preoperative anxiety in children: a prospective randomized trial. Pediatric Anesthesiology, 129(6), 1629-1634. DOI: 10.1213/ANE.0000000000003717
24
*Clausen, N., Madsen, D., Rosenkilde, C., Hasfeldt-Hansen, D., Larsen, L. & Hansen, T.
(2020). The use of tablet computers to reduce preoperative anxiety in children before anesthesia: a randomized controlled study. Journal of PeriAnesthesia Nursing, 36(3), 275- 278. DOI: 10.1016/j.jopan.2020.09.012
Das, S. & Kumar, A. (2017). Preoperative anxiety in pediatric age group - a brief
communication. Journal of Anesthesia & Critical Care: Open Access, 8(5), 11-12. DOI:
10.15406/jaccoa.2017.08.00317
*Fernandes, S., Arriaga, P., & Esteves, F. (2014). Using an educational multimedia
application to prepare children for outpatient surgeries. Taylor and Francis Online, 30(12), 1190-1200. DOI: 10.1080/10410236.2014.896446
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016) Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm:
Natur & Kultur
Gao. X., Hamazah, S.H., Yiu, C.K.Y., McGrath, C. & King, N.M. (2013). Dental fear and anxiety in children and adolescents: qualitative study using youtube. Journal of Medical Internet Research, 15(2), e29. DOI: 10.2196/jmir.2290
*Golan, G., Tighe, P., Dobija, N., Perel, A. & Keidan, I. (2009). Clowns for the prevention of preoperative anxiety in children: a randomized controlled trial. Pediatric Anesthesia, 19(3), 262-266. DOI: 10.1111/j.1460-9592.2008.02903.x
Harris, T.B., Sibley, A., Rodriguez, C. & Brandt, M.L. (2013). Teaching the psychosocial aspect of pediatric surgery. Seminars in Pediatric Surgery, 22(3), 161-166. DOI:
10.1053/j.sempedsurg.2013.05.005
Inan, G. & Inal, S. (2019). The impact of 3 different distraction techniques on the pain and anxiety levels of children during venipuncture. A clinical trial. The Clinical Journal of Pain, 35(2), 140-147. DOI: 10.1097/AJP.0000000000000666
25 Kain, Z.N., Mayes, L., Caldwell-Andrews, A., Karas, D. & McClain, B. (2006). Preoperative anxiety, postoperative pain and behavioral recovery in young children undergoing surgery.
Pediatrics, 118(2), 651-658 DOI: 10.1542/peds.2005-2920
Kain, Z.N., Mayes, L.C., O’Connor, T.Z. & Cicchetti, D.V. (1996). Preoperative Anxiety in Children Predictors and Outcomes. Archives of Pediatrics and Adolescent Medicine, 150(12), 1238-1246. DOI: 10.1001/archpedi.1996.02170370016002
*Karimi, R., Fadaiy, Z., Nikbakht Nasrabadi, A., Godarzi, Z., & Mehran, A. (2012).
Effectiveness of orientation tour on children’s anxiety before elective surgeries. Japan Journal of Nursing Science, 11(1), 10-15. DOI: 10.1111/j.1742-7924.2012.00223.x
Karolinska institutet. 2021. Användbara databaser och webbplatser. Stockholm: Karolinska institutet. Hämtad 14 januari, 2022, från
https://kib.ki.se/soka-vardera/soka-information/anvandbara-databaser-och-webbplatser
Karolinska institutet. (i.d.a). Hitta medicinska sökord. Stockholm: Karolinska institutet.
Hämtad 9 november, 2021, från https://mesh.kib.ki.se/
Karolinska institutet. (i.d.b). Systematiska översikter. Stockholm: Karolinska institutet.
Hämtad 15 november, 2021, från https://kib.ki.se/soka-vardera/systematiska-oversikter
*Kerimoglu, B., Neuman, A., Paul, J., Stefanov, D., & Twersky, R. (2013). Anesthesia induction using video glasses as a distraction tool for the management of preoperative anxiety in children. Society for Pediatric Anesthesia, 117(6), 1373-1379.
DOI: 10.1213/ANE.0b013e3182a8c18f
*Liguori, A., Stacchini, M., Ciofi, D., Olivini, N., Bisogni, S., & Festini, F. (2016).
Effectiveness of an app for reducing preoperative anxiety in children, a randomized clinical trial. JAMA Pediatrics, 170(8), e160533 DOI: 10.1001/jamapediatrics.2016.0533
26 Li, H.C.W. & Lopez, V. (2007). Development and validation of a short form of the Chinese version of the state anxiety scale for children. International Journal of Nursing Studies, 44(4), 566-573. DOI: 10.1016/j.ijnurstu.2005.12.004
Läkemedelsboken. (2015). Kostnadseffektivitetens betydelse vid prioritering av läkemedel.
Läkemedelsboken.se. Hämtad 10 november, 2021, från
https://lakemedelsboken.se/kapitel/lakemedelsanvandning/kostnadseffektivitetens_betydelse_
vid_prioritering_av_lakemedel.html
Läkemedelsindustriföreningen. (2021). Midazolam Accord. Fass.se. Hämtad 12 december, 2021, från https://www.fass.se/LIF/product?userType=0&nplId=20070714000034
McCann, M.E. & Kain, Z.N. (2001). The management of preoperative anxiety in children: an update. Pediatric Anesthesia: Review Article, 93(1), 98-105. DOI: 10.1097/00000539-
200107000-00022
*Meletti, D., Meletti, J.F., Camargo, R., Silva, L., & Modolo, N. (2018). Psychological preparation reduces preoperative anxiety in children. Randomized and double-blind trial.
Jornal de Pediatria, 95(5), 545-551. DOI: 10.1016/j.jped.2018.05.009
*Nair, T., Choo, C., Abdullah, N., Lee, S., Teo, L., Chen, Y., Nah, S. & Chiang, L-W.
(2020). Home-initiated-programme-to-prepare-for-operation: evaluating the effect of an animation video on peri-operative anxiety in children. European Journal of Anesthesiology, 2021(38), 880-887. DOI: 10.1097/EJA.0000000000001385
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. (9th ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer.
Popenoe, R., Langius-Eklöf, A., Stenwall, E. & Jervaeus, A. (2021). A practical guide to data analysis in general literature reviews. Nordic Journal of Nursing Research, 41(4), 175-186.
DOI: 10.1177/2057158521991949
27 Sand, O., Sjaastad, Ø.V., Haug, E. & Bjålie, J.G. (2006). Människokroppen fysiologi och anatomi (2. uppl.). Stockholm: Liber.
Santapuram, P., Stone, A.L., Walden, R.L. & Alexander, L. (2021). Interventions for parental anxiety in preparation for pediatric surgery: a narrative review. Children, 8(11), 1-9. DOI:
10.3390/children8111069
SBU. (2017a). Kvalitetsgranskning av studier. SBU.se. Hämtad 30 november, 2021, från https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok_kapitel06.pdf
SBU. (2017b). Värdering och syntes av studier utförda med kvalitativ analysmetodik.
SBU.se. Hämtad 14 januari, 2022, från
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok_kapitel08.pdf
*Shaheen, A., Nassar, O., Khalaf, I., Kridli, S., Jarrah, S. & Halasa, S. (2018). The effectiveness of age-appropriate preoperative information session on the anxiety level of school-age children undergoing elective surgery in Jordan. International Journal of Nursing Practice, 2018(24), e12634. DOI: 10.1111/ijn.12634.
Socialstyrelsen. (2018). Att samtala med barn: kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården. Socialstyrelsen.se. Hämtad 10 november, 2021, från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2018-11-14.pdf
Socialstyrelsen. (2020). Analys av första covid-19-vågen – produktion, köer och väntetider i vården. Socialstyrelsen.se. Hämtad 14 december, 2021, från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2020- 11-7065.pdf
Socialstyrelsen. (2021). Statistikdatabas för operationer. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 10 november, 2021, från https://sdb.socialstyrelsen.se/if_ope/val.aspx
28 Svensk Sjuksköterskeförening. (2016). Värdegrund för omvårdnad. Stockholm: Svensk Sjuksköterskeförening.
Södersjukhuset. (2019). Till dig som har barn i vården - Föräldravägledning.
Södersjukhuset.se. Hämtad 10 november, 2021, från https://www.sodersjukhuset.se/barn-- ungdomar/foraldravagledning/
*Ünver, S., Güray, Ö. & Aral, S. (2020). Effectiveness of a group game intervention in reducing preoperative anxiety levels of children and parents: a randomized controlled trial.
Aorn Journal, 111(4), 403-412. DOI: 10.1002/aorn.12990
*Vagnoli, L., Caprilli, S. & Messeri, A. (2010). Parental presence, clowns or sedative premedication to treat preoperative anxiety in children: what could be the most promising option? Pediatric Anesthesia, 2010(20), 937-943 DOI: 10.1111/j.1460-9592.2010.03403.x
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
https://lincs.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf
Västra Götalandsregionen. (30 mars 2021a). Preoperativa förberedelser. Sahlgrenska.se https://alfresco-
offentlig.vgregion.se/alfresco/service/vgr/storage/node/content/10395/Preoperativa%20f%C3
%B6rberedelser.pdf?a=false&guest=true
Västra Götalandsregion. (13 oktober 2021b). Premedicinering inför operation.
Sahlgrenska.se https://alfresco-
offentlig.vgregion.se/alfresco/service/vgr/storage/node/content/13981/Premedicinering%20in f%c3%b6r%20anestesi.pdf?a=false&guest=true
