!
Ansökan om intraprenad
Medarbetare på en kommunal förskola som önskar driva sin verksamhet i intraprenadform ska efter kontakt med förvaltningen skicka en ansökan. Detta i enlighet med förskolenämndens riktlinje för intraprenad som antogs av nämnden den xx.
För att förskolenämnden ska kunna ta ställning till ansökan om intraprenad som driftsform är det viktigt att alla delar i ansökan beskrivs så utförligt som möjligt. Till ansökan ska även bifogas en ekonomisk redovisning avseende planerad organisation samt en barnkonsekvensanalys. Ansökan ligger sedan till grund för det beslut som förskolenämnden fattar om att godkänna eller avslå ansökan om driftsformen intraprenad.
Ansökan ska skickas till: forskoleforvaltningen@forskola.goteborg.se
Kontaktuppgifter
Har tilltänkt rektor genomgått rektorsutbildningen?
Har ekonomisk redovisning avseende planerad organisation bifogats till ansökan?
Har en barnkonsekvensanalys bifogats till ansökan?
Kontaktperson/tilltänkt rektor/Intraprenadchef
Annika Bergbom
Telefonnummer
031-366 57 30
E-post
ankaret.kosso@gmail.com
Namn på förskolan
Ankaret Kössö Bryggväg 4A
Adress till förskolan
Kössö Bryggväg 4A
Postnummer
430 81
Ort
Köpstadsö
☐ Ja X Nej
X Ja ☐ Nej Se bilaga 1
X Ja ☐ Nej Se bilaga 2
1. Redogör för personalens utbildningsnivå
Annika Bergbom. Förskollärare.
2-årig Barn och ungdomslinjen. 1975 Vårdskolan.
Företagsekonomi etapp 2 och 3. 1986 Vasa vuxen gymnasium
Olika faktorer som påverkar föräldrarsamtalet. 1976 Psykologenheten Frölunda/Styrsö
Handledarutbildning. 1992 Majornas vuxengymnasium Hitta vilse ledare. 1997 Civilförsvarsförbundet
Mullutbildning. 2003 Friluftsfrämjandet Lärarexamen. 2010 Högskolan Borås Lärledare. 2010 Västra Göteborg
Grundläggande miljöutbildning. 2013 Ekocentrum Futura 2.0. 2015 Göteborgs stad Västra Göteborg
Kristina Sterba. Förskollärare.
Lärarutbildning. 2007 Göteborgs Universitet
Seminarie- och Familjehandledarutbildning. 2012 Family-lab.
Grundläggande miljöutbildning. 2013 Ekocentrum
Dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla förskolans kvalitet - systematiskt. 2014 Göteborgs universitet
Pedagogista utbildning. 2015 Göteborgs Universitet Futura 2.0. 2016 Göteborgs stad Västra Göteborg
Komplettering till förskollärarexamen. 2019 Malmö Universitet
Anna Zackariasson. Barnskötare.
2-årig Barn och ungdomslinjen. 1990 Vårdskolan.
Pedagogista utbildning. 1997 Reggio Emilia institutet Grundläggande miljöutbildning. 2013 Ekocentrum
Göteborgs Stad Ansökningsblankett intraprenad
! (! ) 2 12
2. Beskriv förskolans verksamhetsidé (mål – och verksamhetsbeskrivning).
.
Bakgrund
Förskolan startade som ett trefamiljssystem 2002 av dåvarande SDF Södra Skärgården.
2005 inrättades den som en kommunal förskola, utifrån en politisk vilja av det dåvarande majoritetsstyret, att skapa förutsättningar för barnfamiljer på alla åretruntbebodda öar i Göteborgs södra skärgård. Kommunen hade som mål att skärgården skulle leva och medborgarna erbjudas kommunal service utifrån Kommunallagens likställighetsprincip.
Likställighetsprincipen
3 § Kommuner och regioner ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Lag (2019:835).
Förutsättningar
Öarna i skärgården är beroende av båtförbindelser på oregelbundna tider vilket gör det omöjligt att som i övriga staden erbjuda förskoleplats utifrån ett effektivt resursutnyttjande. De barn som finns på en ö utan broförbindelse under ett skolår är de enda barn som kan placeras i öns förskola. Detta skapar en stor variationen mellan åren, men utan stadens möjlighet att anpassa verksamheten till en fluktuerande beläggning år från år. Organisationen måste hålla en viss storlek för att kunna drivas oavsett antal barn. Detta skapar en högre personalkostnad per barn än i staden. Å andra sidan kompenseras detta av att omkringkostnaderna per barn är avsevärt lägre, vilket måste beaktas.
Förskolan är inrymd i en lokal ägd av Föreningen Gamla Skolhuset Köpstadsö, FGSK.
Föreningen hyr ut lokalen till självkostnadspris vilket ger en mycket låg lokalkostnad per barn. Föreningen sköter vaktmästeriuppgifter utan extra kostnad. Inom pedagogernas tjänster ryms matlagning och städning, inga adderade kostnader för kök och städ finns. Förskolans hållbarhetsprofil innebär en noggrann resurshushållning med inslag av lokala råvaror och låg kostnad för livsmedel.
Intraprenad
Förskolan blev redan 2016 intraprenad. Driftsformen har varit mycket framgångsrik och har skapat en stabilitet i organisationen som har inneburit en trygghet för både personal och vårdnadshavare. Intraprenadformen drivs av en styrelse bestående av personalen och föräldrarepresentanter. Detta har inneburit ett tätt samarbete med vårdnadshavarna och stor möjlighet till flexibilitet för att möta vårdnadshavarens behov. Nöjdheten är extremt stor för att vara en kommunal verksamhet.
Vårdnadshavarna har också bidragit till driften genom att tex vikariera vid behov eller anpassa tiderna. På så sätt har ytterligare kostnadseffektivitet kunnat uppnås.
Driftsformen är ett välfungerande sätt att erbjuda god kommunal service i glesbygd till rimlig kostnad och kan tjäna som exempel för andra vid nystart.
Pedagogisk profil
Förskolans profil är Hållbar Utveckling. En del i det arbetet är bland annat att förskolan tillsammans med vårdnadshavarna har köpt in ett växthus. Växthuset har medfört att det pedagogiska lärande inom utvecklingsområdet kunnat konkretiseras ihop med barnen och kretsloppet gestaltas på ett sätt så att barn kan lära med alla sinnen. Hållbar utveckling såväl socialt, ekonomiskt och ekologiskt har legat till grund för undervisningens planering och utformning. Växthuset har gett utrymmer för att samspela med naturen och samarbeta med varandra.
Förskolan ingår även i ett regionalt nätverk inom hållbar utveckling, Hållbar Framtid.
Deltagandet i det regionala nätverket innebär att delta i olika nätverksträffar. Under hösten 2020 hade Köpstadsö förmånen att anordna en nätverksträff på Köpstadsö, där personalen fick dela med sig av sin kunskap i arbetet med Hållbar utveckling.
Den sociala dimensionen
Förskolan hade under några år ett tätt samarbete med Smaragdgatans förskola i Tynnered. En grupp med pedagoger och barn kom från Tynnered och tillbringade en dag i veckan på Köpstadsö förskola. Utbytet gav Tynnereds barnen möjlighet att möta natur och kultur på Köpstadsö, och för alla barn att möta barn med annan bakgrund.
På Köpstadsö förskola har pedagogerna stort intresse av ny forskning och att dela med sig av sin kunskap. Ett kollegialt lärande och utbyte kunde ske med kollegorna ifrån Tynnered i undervisning för hållbar utveckling. Köpstadsös unika miljö och goda kvalitet i undervisningen skulle fortsatt i framtiden kunna tjäna som resurs för stadens arbete med kompetensförsörjning och likvärdighet.
Se bilaga 3
Göteborgs Stad Ansökningsblankett intraprenad
! (! ) 4 12
3. Verksamheten ska bedrivas för att stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda en trygg omsorg.
Verksamheten utgår från det demokratiska uppdraget som ligger till grund för mötet mellan barn, familjer och pedagoger. Vi har ett undersökande förhållningssätt, där lyssnadet är centralt och olikheter uppmuntras och utmanas. Omsorgens betydelse är en stor del av barnens trygghet, utveckling och lärande. Omsorg för oss är en känslomässig social handling där ömsesidigheten och samspelet är centralt. Vi ser inte lärandet enbart som en individuell process utan som någonting vi gör, förhandlar och blir tillsammans.
Den känslomässiga omsorgen håller samman de olika delarna i det pedagogiska arbetet.Vi ser lärandet och omsorgen som en helhet och det finns en medvetenhet hos oss som gör att vi alltid strävar att använda oss av utbildningssituationer så att det också blir goda omsorgssituationer.
Med hjälp av pedagogisk dokumentation och observationer vill vi få syn på och utveckla förutsättningarna för barnens lärande, visa vilka förmågor varje enskilt barn har samt den kapacitet som en grupp med barn skapar tillsammans. Vi pedagoger har en nyfikenhet till barnen och deras intressen där vi försöker förstå vad de tycker är meningsfullt och på så sätt skapa förutsättning för ett lärande. Genom att vi tar en aktiv roll som den lyssnande pedagogen tar vi ansvar för att barnets perspektiv (tankar, teorier, upplevelser) får en central plats i vår verksamhet.
Genom ett projekterande arbete tillsammans med barnen utforskar, undersöker och integrera vi ämnen för att skapa mening i det som sker på förskolan. Med hjälp av våra föränderliga pedagogiska miljöer, många olika uttrycksformer och kommunikationssätt samt pedagogisk dokumentation vill vi tillsammans bättre förstå, förundras, upptäcka, leka och lära för livet.
För att stimulera barns utveckling och lärande behövs en varierande, innehållsrik och inbjudande miljö. Vi vill skapa en miljö som uppmanar till nyfikenhet, lek och kreativitet. Ett exempel på denna typ av miljö är att vi har skapat en ateljé med varierande material som finns tillgängligt för barnen. Vi har även skapat andra miljöer i olika konstruktionsmaterial som utgår från barnens intressen. Då förskolan ligger i skärgården finns det en rik närmiljö som vi på ett pedagogiskt sätt kan använda oss av för att bidra till barnens lärande.
I samband med att vi blev intraprenad så fick vi även ansvar för matlagningen, detta har medfört ett ökat intresse för mat och odling både hos oss och barnen. Matlagningen tillsammans med vårt växthus-projekt och den odling som pågår året runt har gett barnen möjlighet att få följa och få en förståelse för kretsloppets färd från frö till tallrik.
Genom dokumentation följer vi barnens intressen och synliggör därigenom också barnens lärande i denna process, såsom hur barnen förstår hållbar utveckling och hur de söker kunskap om det. Dokumentationen är vår metod som vi använder oss av för att gå vidare i att utmana barnen och oss i odlingens väg. Barnen är själva delaktiga i
dokumentationen genom att fota, berätta och gestalta det de gjort i olika former. Bilder, text och deras gestaltningar sätts synligt upp på väggen så att det blir tydligt för både barn och vuxna. Detta har gjort att vi tillsammans kan gå tillbaka och reflektera över delar i processen/projektet. Genom att reflektera tillsammans med barnen får vi reda på barnens tankar kring naturen, jorden och hur allt hänger samman. Detta gör vi för att skapa möjlighet att kunna gå djupare med deras frågeställningar i det fortsatta arbetet.
4. Förskolan ska arbeta med värdegrundsfrågor utifrån skollagen och läroplanens mål och riktlinjer.
I vårt arbete skapar vi tillsammans med barnen gemensamma värderingar och normer som ger varje barn och vuxen möjlighet att vara den hen är och utan att bli diskriminerad. Vi arbetar med att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Detta gör vi genom att ha temaarbete till exempel om känslor där barnen får möjlighet att tillsammans med oss reflektera utifrån egna erfarenheter och upplevelser. Reflektionsarbetet blir här ett redskap för oss och barnen i det dagliga arbetet kring värdegrunden. Vi försöker hitta andra sammanhang där barnen får nya infallsvinklar utifrån värdegrundsfrågor. Ett exempel på detta är museilektionen REDE
= Respekt, Empati, Djur och Etik en lektion där vi fick ta del av djurens känslor. Vår förskolehund Eszter hjälper också till i detta arbete där hon bidrar till att öka barnens empati och förståelse för den andra.
För att synliggöra våra normer och värderingar diskuterar vi kontinuerligt begrepp och förhållningssätt och har en pågående reflexiv dialog mellan oss pedagoger och tillsammans med barnen. När situationer uppstår där vi eller barnen slentrianmässigt benämner till exempel legofigurer som gubbar vill vi ge barnen och oss tillfälle att reflektera över hur det kommer sig och varför. Den rätta vägen kanske inte är att säga till barnen att ” -Nej, det är ju inte en gubbe utan kanske en tjej eller något djur”. Utan det sättet vi snarare använder oss av är att vi vuxna pedagoger använder ett mer normkritiskt språkbruk så att barnen snappar upp det istället och på så sätt får ett mer vidgat språkförråd där de reflekterat över vad figurerna egentligen föreställer.
Genom att pröva teorianknytning, observera, dokumentera och reflektera tillsammans fortsätter vi att utveckla vårt förhållningssätt vilket även gör att vi kan förankrar teori med praktik. I mötet med barn och föräldrar synliggör vi våra normer och värderingar.
Vi arbetar utifrån ett demokratiskt förhållningssätt där delaktighet och inflytande är grunden för barns lärande. För att barnen ska känna sig delaktiga måste vi låta dem vara med i besluten som rör deras vardag så att de känner att de har ett inflytande över sitt egna lärande. Varje barn måste få möjlighet att uttrycka sina tankar och uppfattningar till pedagogerna som ställer sig nyfikna och intresserade för vad barnen har att säga.
Vi eftersträvar ett normkritiskt perspektiv i verksamheten där vi möjliggör för barnen att vidga sina perspektiv från de normer och maktstrukturer som råder i samhället.
Detta speglar också av sig i vårt val av litteratur, teaterföreställningar, och museibesök.
Göteborgs Stad Ansökningsblankett intraprenad
! (! ) 6 12
5. Verksamheten ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen på enhetsnivå.
Som en del i vårt systematiska kvalitetsarbete observerar och dokumenterar vi barnens lärande. Dessutom reflekterar vi tillsammans med barnen för att undersöka eventuella utvecklingsområden. Reflektioner följs av att vi gör en uppföljning, analys och slutligen en utvärdering. Vi använder oss av skolverkets stödmaterial (2015) i vårt arbete med systematisk kvalitetsarbete.
Deras vägledande frågor är följande:
-
Var är vi?Då vi redan nu är intraprenader arbetar vi med denna fråga genom att det är vi som skriver i Stratys där vi bygger vår verksamhetsplan. Vi formulerar våra prioriterade mål utifrån nulägesanalysen och våra tidigare resultat, här kopplas sedan planerade aktiviter för att nå målen. I den här fasen så genomförs de olika stegen; ställningstaganden, utvecklingsområden, målformulering, nuläget, fortbildningsplan och hur vi ska involvera barn och vårdnadshavare. Frågor vi ställer oss i arbetet är bland annat; Har vi någon litteratur som är kopplad till detta utvecklingsområde och till målen? Behöver vi någon fortbildning och har vårdnadshavarna någon kunskap som de kan bidra med?
Hur använder vi oss av vår planeringstid och andra möten och träffar för att lära oss mer om området?
-
Vart ska vi? Hur gör vi?I denna fasen gör vi observationer, dokumentation och reflektion utifrån mål och utvecklingsområden. Vi lyssnar in och fångar upp det barnen är uppfyllda av och detta lägger grunden för hur det fortsatte arbetet fortskrider. Det är i den här fasen som barnen kan få det reella inflytandet över utbildningens utformning som skollagen föreskriver. För att organisera det fortsatta arbetet är det frågor som vi måste ta reda på;
Är de erbjudanden som vi tänkt ut intressanta? Vilka egna förslag har barnen? Passar alla material alla barn? Utifrån veckans reflektion under observationsfasen har vi möjlighet att reflektera över syftena av veckans aktiviteter. Dokumentation är viktig under denna fasen både för oss och barnen för att veta hur vi ska gå vidare. Utifrån reflektion och dokumentation ser vi vad vi ska förändra i det fortsatta arbetet. För att följa och utvärdera om verksamheten utvecklas mot de mål vi har behöver vi kontinuerligt ha en uppföljning/avstämning.
-
Hur blev det?I dokumentationen och i den pedagogiska dokumentationen kan vi följa barnens utveckling och lärande såväl i socialt samspel som enskilt. Här gör vi en tillbakablick på det utvecklingsarbete vi gjort. Detta gör vi genom att vi går in på de olika delarna i processerna och även tittar på det ur ett helhetsperspektiv. Hur använder vi oss av det som vi kommer fram till och leder det till någon förändring? Nu kan vi jämföra var barnen befann sig i sitt lärande vid uppstarten med det som kommer fram hos barnen till i detta läget. Detta väcker nya tankar, idéer och frågor som vi kan ta med oss inför nästa termin.
Att analysera innebär att undersöka olika beståndsdelar i verksamheten grundligt och sammanställa dem till en helhet (Eidervald 2013). Analyserna utgör sedan underlag för utvärderingen. Att utvärdera innebär att på ett systematiskt sätt bedöma helheten genom att värdera effekterna av de insatser man genomför för att utveckla verksamheten.
Utvärderingen pekar ut vilka delar av en verksamhet som behöver prioriteras för kvalitetshöjande utvecklingssatser och genom analys granskas närmare (Lundström 2016).
6. Personalen ska ges möjlighet till kompetensutveckling.
7. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver.
Som en del i pedagogernas kompetensutveckling ingår vi i ett regionalt nätverk om Hållbar framtid. Nätverket ger oss möjligen att både delge vår kunskap och få ta del av andras kunskap och erfarenhet. Detta nätverk skapar även utrymme för oss pedagoger att få diskutera begreppet hållbar utveckling från flera olika perspektiv. Nätverket ger föreläsningar med inbjudna föreläsarna som är från olika discipliner. Att få arbeta i smågrupper/workshop:s med andra pedagoger runt om i landet ger bland annat möjligheten att reflektera och utbyta tankar kring olika begrepp. Detta utbyte av erfarenheter med varandra, om hur vi arbetar kring vissa frågor i våra verksamheter, breddar också vår syn på hållbar utveckling och skapar nya frågeställningar och intresse för att utveckla vår kunskap i ämnet.
I nätverket ingår också studiebesök där vi får möjlighet att få inspiration, kunskap och ta del av andras verksamheter. Arbetet har även påverkat vår verksamhet på flera olika sätt. Ett exempel är att vi startade ett utbyte med en förskola inne i stan och senare med en förskola på en annan ö.
Då vi har ansvar över vår ekonomi kan vi utifrån barngruppens behov och våra utvecklingsområden även köpa in utbildning och föreläsningar till oss. Vi har även varit på gemensamma studiedagar med Västra Göteborg.
Vi har erfarenheter av barn med särskilda rättigheter där vi, i samarbete med vårdnadshavarna, tidigt uppmärksammat behov av ytterligare professionellt stöd. Vi har kopplat in resursteamet som har hjälpt både oss och vårdnadshavarna. Vi har kunnat anpassa vår verksamhet utifrån barnets speciella behov. Barnet har kunnat vara inne med en pedagog och till exempel hjälpt till med matlagningen eller en aktivitet utifrån det barnets behov och intresse. Det kan ha varit att till exempel få gå ut och rasta förskolehunden Eszter.
Vi har fått hjälp av EHT där psykologen har kommit ut och genom samtal har vi fått stöd och bekräftelse på vårt förhållningssätt och arbetssätt i att bemöta barnet. Vi har också inför skolstart utformat en handlingsplan ihop med specialpedagog som vi med vårdnadshavarnas tillåtelse delgett läraren i förskoleklassen. Detta för att få så bra start som möjligt vid skolstarten.
Göteborgs Stad Ansökningsblankett intraprenad
! (! ) 8 12
8. Verksamheten är huvudmannens förlängda arm och är ansvarig för barnens säkerhet under den tid de vistas i verksamheten.
SBA - Systematiskt brandskyddsarbete. Det sker årlig tillsyn av brandsläckare, nödutgång skyltar, brandvarnare och brandfiltar.
För att barnen ska få en förståelse och veta vad som gäller om det skulle börja brinna har vi brandövningar med dem minst en gång per termin. Vi sätter på brandlarmet en gång när barnen är förberedda och andra gången utan att förvarna barnen. Vi har en utrymningsplan som vi tittar på ibland med barnen och diskuterar under terminens gång vad vi gör om det börjar brinna och våra rutiner i samband med det.
SAM - Systematisk arbetsmiljöarbete
Giftfri förskola - Vi arbetar mot en giftfri förskolan där vi är noga med inköp av material och leksaker och att minska kemikalier i barnens vardag.
Miljöförvaltningen genomgick en planerad kemikalietillsyn på vår förskola i maj 2020
9. I all utbildning ska barnets bästa vara utgångspunkt. Barnens bästa ska tas tillvara, och de ska ges inflytande över utbildningen.
En förutsättning för att vi ska kunna arbeta med barns inflytande och delaktighet är att vi pedagoger är inlyssnande, nyfikna och intresserade och tar barnens åsikter, intressen och tankar på allvar. Delaktighet och inflytande är något som måste levas i verksamheten, att barnen såväl i vardagliga situationer som i projekt känner att de blir lyssnade på och tagna på allvar vilket ger en trygghet för barnen. Vi känner in och lyssnar på vad barnen vill, till exempel då barnen är i ett meningsskapande låter vi dem avsluta i sin egen takt så att vi inte avbryter deras process.
Vi ser barnen som medmänniskor med inneboende förmågor där vi är de nyfikna vuxna som ställer öppna frågor istället för att korrigera och ge färdiga svar. Vi vill eftersträva en jämbördig relation mellan oss och barnen genom att vi försöker frånsäga oss den makt som vi redan besitter bara genom att vara vuxna.
När barnen får känna sig mer delaktig och ha mer inflytande blir det också mer meningsfullt för dem.
Vi arbetar med attityder och värderingar som en naturlig del i vår verksamhet Konflikter som uppstår i vardagen ger oss möjlighet att hjälpa och stödja barnen.
Genom att vi bearbeta, reflektera och bekräfta barnen och hjälpa dem att sätta ord på sina känslor och handlingar blir det ett verktyg som gör att vi kan lösa det tillsammans.
Vi samtalar, diskuterar och läser litteratur om känslor, olikheter och bemötande.
För att involvera barnen i vårt projektinriktat arbetsätt utgår vi från våra observationer för att se vad barnen undersöker och är intresserade av. Dokumentationsarbetet blir här ett verktyg för oss och barnen för att gå vidare i processen, även för att involvera vårdnadshavarna.
Miljön är utformad så att barnen kan röra sig mellan olika aktivitetszoner utifrån intresse och gruppkonstellation. Den är också tillåtande där barnen utifrån eget intiativ och lust kan skapa meningsfullhet.
Göteborgs Stad Ansökningsblankett intraprenad
! (! ) 10 12
10. Beskriv hur barnens vårdnadshavare ska erbjudas möjlighet till
inflytande i förskolan, samt hur samarbetet med hemmen kommer att se ut.
Utvärdering av Intraprenad; se bilaga 5 Referenslista; se bilaga 6
Protokoll från styrelsemöten; se bilaga 7
Underskrift
Intraprenadskapet har gett möjlighet till ett större inflytande och ett nära samarbete för vårdnadshavarna. Vi har styrelsemöte en gång i månaden där en föräldrarepresentant är närvarande där de bl.a får ta del av förskolans verksamhetsplan, budget och verksamhetsfrågor. Vi har också gemensamma arbetsdagar för att förbättra både inne och utemiljön samt stärka våra relationer och göra vårdnadshavarna delaktiga och känna inflytande. Vi har även gått på gemensamma föreläsningar och haft efterföljande reflektioner och diskussioner ihop. Vi ger föräldrarna möjlighet att dela med sig av deras kompetens i ett workshop format antingen med oss pedagoger eller tillsammans med barnen.
Varannan vecka får vårdnadshavarna ett veckobrev där vi synliggör arbetsprocessen med bilder och text med våra och barnens tankar.
Vi eftersträvar en öppen dialog med vårdnadshavarna. När de har funderingar kring barnet delar vi gärna med oss kring vårt förhållningssätt. Vid behov erbjuder vi också samtal kring deras barn.
Se bilaga 4
Ort och datum
Namnteckning, behörig företrädare för sökanden Namnförtydligande
Ort och datum
Namnteckning, behörig företrädare för sökande Namnförtydligande
!
Göteborgs Stad , Ansökningsblankett intraprenad ! (! ) 12 12
