Mil Rapport 2012-20 Miljöredovisning Landskrona 2011

(1)

(2)

LANDSKRONAS MILJÖREDOVISNING 2011

(3)

INNEHÅLL

Miljöredovisningen har producerats av miljöförvaltningen på kommunstyrelsens uppdrag.

Högni Hansson har varit ansvarig för projektet där Olle Nordell har varit projektledare.

Rainer Weich har formgivit dokumentet, gjort diagram och andra illustrationer.

Osignerade texter är skrivna av Rainer Weich och Olle Nordell.

Ytterligare information om miljötillståndet finns på miljöförvaltningens hemsida, www.landskrona.se under ”Miljö och hälsa”.

Copyright: Innehållet i denna skrift får gärna citeras, refereras eller kopieras om källan anges.

Upplaga: 1000 exemplar

Fotografer:

Omslag och baksida, Sven Halling; sid. 4, Lars Gustavsson; Olle Nordell sid. 3, 10, 11, 12, 14, 15, 16, 28; Rainer Weich sid.17, 18, 19, 21, 22, 23 överst, 24, 25, 26, 27 överst, 36, 37, 38, 40.

Upplysningar om varifrån uppgifter i diagram och tabeller är hämtade finns på

Landskrona stads hemsida.

www.landskrona.se

<http://www.landskrona.se/>

klicka på Miljö och hälsa.

Miljömärkt trycksak Tryckning:

Elvins Grafiska AB Helsingborg

Omslag och baksida: Bronsåldersgravar på Rönneberga backar.

FÖRORD . . . .3

INLEDNING . . . .4

Jordbruket - en hjärtefråga . . . 4

Från stenålder till nutid - jorbruk i förändring . . . 7

NATURVÅRD . . . .10

Naturförbättrande åtgärder i Sundvik . . . 10

Vandringsleder . . . 11

Nytt fågeltorn i Lundåkrabukten . . . 11

Saxtorpsskogen . . . 12

Fårflytt till Gråen . . . 14

Kvärlöv en doldis bland kommunens naturreservat . . . 15

Det våras för den grönfläckiga paddan . . . 16

MILJÖLEDNING . . . 17

Landskronas kommunala miljömål har blivit fyra . . . 18

Ekomat på frammarsch . . . 19

Matsvinnet måste minska . . . 19

Valet blir till kvalet . . . 20

Stadsbussarna är populära. . . 20

Räddningstjänsten kör miljövänligt . . . 20

Från försök till fullskalig bilpool . . . 21

Vitsen med bilpooler - gröna bilister skriver:. . . 21

Fritid & kulturförvaltningen . . . 22

Trädgårdsgillet miljöcertifierat . . . 22

Utbildningsförvaltningen. . . 23

Skräpplockardagen - hela veckan . . . 23

Tallskolan får utmärkelse av Skolverket. . . 23

Teknik & service Parkenheten . . . .24

Vad dödar våra hästkastanjeträd? . . . 24

Teknik & service Kostavdelningen. . . .25

En svår uppgift för kostavdelningen. . . 25

Teknik- & Stadsbyggnadsförvaltningen. . . 26

Den efterlängtade cykelbron är på plats . . . 26

Notiser . . . .27

Hur påverkar din livstil miljön? . . . 27

Bryr vi oss om klimatförändringar? . . . 27

MILJÖTILLSTÅNDET . . . 28

Andas bör man... . . . .29

Bly - en hälsofara . . . 29

Partiklar från dieselavgaser ger cancer. . . 29

Kvävedioxid på väg ned . . . 31

Högt blynedfall . . . 31

Marknära ozon irriterar luftrören . . . 32

Bensen finns i bilavgaser . . . 32

Svaveldioxid minskar kraftigt . . . 32

Partikelhalter i gaturum under miljökvalitetsnorm men över miljömålet. . . 33

Luften i Landskrona och andra svenska städer . . . 34

Vissa freoner skadar ozonskiktet . . . 35

Vågar man doppa sig?. . . .36

Nya EU-regler för våra EU-badplatser . . . 36

Bakterier i vattnet avgör badvattenkvaliteten . . . 36

Saxån-Braån och övergödningen . . . 37

Råån . . . 38

Hälsa och ohälsa . . . .39

Blyhalter i barnens blod minskar . . . 39

Hur gick det med bekämpningsmedelsundersökningen? . . . 40

(4)

FÖRORD

- Landskronas miljöredovisning 2011 - Förord

Miljöredovisningen handlar den- na gång om bl.a. olika natur- vårdsfrågor. Det kanske mest uppmärksammade är kommu- nens köp av delar av Saxtorps- skogen med avsikt att skydda skogen från exploatering. Lands-

krona kännetecknas annars av värdefull åkermark, åkerfält som breder ut sig i landskapet.

Skogsområden är det ont om i Landskrona och desto viktigare är det att värna om de områden som finns. Förhoppningen är att Saxtorpsskogen kan bevaras som viktig tillgång för landskronabor- na. Ett annat värdefullt naturom- råde i kommunen är Lundåkra- bukten som är hotat på olika sätt främst av föroreningar. Det är viktigt att bevara naturvärdena även till havs. Ett nytt fågeltorn har byggts för att underlätta för fågelintresserade att njuta av det fågelliv som frodas vid Lundåk- rabukten. Det finns redan två kommunala naturreservat i kom- munen, Exercisfältet och Kvär- lövs naturreservat. Förhopp- ningsvis blir det fler med tiden.

Insatser har även genomförts i två andra reservat, Gråen och i Sundvik. Naturreservat i Skåne är starkt påverkade av männis- kans brukande av jorden och där- för kan man för det mesta inte lämna naturreservat utan skötsel.

Detta är ingalunda oomstritt. Vi vänjer oss med tiden vid en viss typ av landskap. Många har svårt att acceptera de förändringar som görs för att återställa områ- den till det tillstånd som man en gång ville bevara genom skyddet.

Miljöredovisningen innehåller även den traditionella beskriv- ningen av miljötillståndet i kom- munen. Den visar att vissa föro- reningar har minskat, men att mycket återstår att göra.

Torkild Strandberg

Kommunstyrelsens ordförande

(5)

INLEDNING

Jordbruket - en hjärtefråga

Jordbruk utgjorde den viktigaste näringsverksamheten i Sverige fram till den industriella revolutionen på 1800-talet. Dåtidens jordbruk var arbetsintensivt och sysselsatte större delen av den arbetsföra befolk- ningen. Fram till 1930-talet bodde fler människor på landsbygden än i städerna. Skåne med sina bördiga jordar och mildare klimat hade stor betydelse för jordbrukets utveckling i Sverige.

Jordbruksmark - en oersättlig resurs

Jordbruksnäringen i Landskrona har under 1900-talet bidragit till ett ökat välstånd inte minst genom betydelsefulla växt- förädlingsföretag som Hilleshög AB och Weibull AB. När dessa företag hade etablerats, såg jordbrukslandskapet i prin- cip ut som idag. De stora förändringarna i landskapet hade skett ett århundrade tidigare. För att kunna öka andelen åker- mark, har stora våtmarksområden inom Saxån-Braån området dränerats. Eftersom naturgödsel utgjorde den huvudsakliga näringskällan för kväve- och fosfor, krävdes det en balans mellan djurhållning och storleken på åkermarken för att kunna odla effektivt. Nu fanns det stora områden åkermark men för få djur för att kunna tillgodose gödselbehovet. Som resultat växte de nyvunna markerna igen.

Fram till att konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel gjorde sitt intåg under andra hälften av 1900-talet, följde jordbruket kretsloppsprincipen.

Detta ändrade sig dock när man lyckades omvandla luftens kväve till mineralgödsel i en energikrävande, oljebaserad pro- cess. Konstgödsel, tillsammans med den växande mekaniseringen under 1950-talet, ökade avkastningen men bidrog sam-

tidigt till en ökad energiförbrukning som baserades helt på oljeprodukter. Idag utgör mekaniseringen fortfarande den största energiförbrukande delen av jordbruket.

Fosforgödsel började nu utvinnas från mineraler som impor- terades från olika världsdelar. Tillsammans med kvävegödsel och kalium skapade Supra i Landskrona den till alla världsde- lar exporterade NPK-gödseln.

Naturgödsel och samodling med kvävefixerande växter minskade i betydelse. Övergången från det primitiva till det moderna jordbruket med stora monokulturer, ökade även bekämpningsmedelsberoendet.

För naturmiljöer i sjöar och vattendrag medförde den ökade tillförseln av numera lättrörliga näringsämnen från markerna en ökad näringsstatus. Sjöar och vattendrag började växa igen och på sikt påverkades även våra kustvatten. Effekter av över- gödningen yttrade sig i bl. a syrebrist med efterföljande utslag- ning av högre liv under vissa perioder. Rester av kemiska be- kämpningsmedel hamnade i vattendrag och i grundvatten.

Fortfarande utgör jordbruket inom Landskronas geografiska område en viktig näringsverksamhet. En faktor som gynnar Betesmarker och åkermark på Ven.

(6)

jordbruket i Landskrona är den höga kvaliteten på jordbruksmarken, i stora delar av kommunen finns klass 10 jordar.

År 1974 graderades den skånska jordbruksmarken efter dess produktionsförmåga av landbruksnämnderna i före detta Malmöhus respektive Kristianstads län. Jordbruksmarken graderades i klasserna 1-10 där klass 1 är jordbruksmark av lägsta kvalitet och klass 10 av högsta.

Hur kommer jordbruket i Landskrona att se ut i framtiden?

Man har lyckats att minska mängden konstgödsel och tagit fram mindre miljöfarliga bekämpningsmedel. Det för jord-

bruket största hotet i Landskrona utgör dock exploateringen av den värdefulla åkermarken.

I en värld där en ogynnsam klimatutveckling hotar livsmedels- försörjningen, kommer jordbruksmark av god kvalitet utgöra en bristvara.

Dagens jordbrukspolitiska åtgärder har premierat ett intensivt jordbruk med hög produktion. Detta jordbruk har medfört oönskade effekter som övergödning av vattendragen och ha- ven, en minskad biologisk mångfald och ett fattigare kulturlandskap.

- Landskronas miljöredovisning 2011 - Inledning

Västra och södra Skåne utmärker sig genom sina högavkastande jordbruksmarker av klass 8-10. Stora delar av Landskrona stad har högproduktiv jordbruksmark av högsta klass.

Visste du att....

Åkermark är en begränsad naturresurs i vårt land. På 60 år har 900 000 hektar åker försvunnit, åkermark som motsvarar nästan hela Skånes yta. Mycket har blivit skogs- eller betesmark. Men marken har också exploaterats för bebyggelse och infrastruktur.

I dag är bara sju procent av Sveriges landareal åker.

Det finns inte längre någon överproduktion i jordbruket. I ett globalt perspektiv råder det brist på livsmedel. När jordens befolkning ökar, i kombination med klimat- och miljöproblem, blir det extra viktigt att hushålla med marken för att trygga försörjningen av mat.

Men trots att åkermarken är en begränsad resurs som behövs för livsmedelsproduktion går ofta andra intressen före, detta märks särskilt i kommunerna i västra och södra Skåne.

Sedan 1962 har cirka 13 000 hektar åkermark av klass 8-10, jord som hör till Europas bördigaste, exploaterats för bebyggelse. Det motsvarar närmare 10 procent av Skånes bästa jordar.

Av de skånska översiktsplanerna framgår det att inom de kommande 20-30 åren finns planer på att bebygga ytterligare omkring 9000 hektar åkermark.

(7)

Flygfoton av kommunen 1940 och 2012. Tätorterna har vuxit och jordbruksmarken krympt. Odlingsytorna har blivet större genom sammanslagning av mindre åkrar till större enheter.

(8)

Från stenålder till nutid - jorbruk i förändring

Människan har påverkat sin miljö under flera tusen år. I perioder har denna påverkan varit mycket kraftig och överexploatering av naturresurser har förekommit vid ett flertal tillfällen. Dock har vår in- verkan på miljön och våra naturresurser varit extra kraftig under de sista två hundra åren, för att yt- terligare accelerera under det senaste halvseklet.

Jägarstenålder (3900 f.Kr.)

Människan har levt 99 % av sin historia som jägare/samlare.

Dieten utgjordes främst av vilda bär, frukter, rötter och andra växtdelar. Jakten på vilt och fiske kompletterade den vegetaris- ka dieten. Eftersom man saknade fasta bosättningar levde man som nomader. Människans påverkan på naturen var relativt liten jämfört med idag, dock ej helt försumbar. Vid jakt fö- rekom det att elden användes till hjälp varvid även större om- råden kunde brännas ned. Det anses också att människan utrotat ett flertal storvuxna djurarter under denna period.

Bondestenålder (3900-2300 f.Kr.)

Det är bara under de sista ca 10 000 åren det förekommit nå- gon form av jordbruk i världen, i Norden ca 6 000 år. Det för- sta jordbruket i vårt land utgjordes av svedjebruk. Man brän- de ned ett område, vilket åstadkom en röjgödslingseffekt.

Området odlades sedan ett eller ett fåtal år, för att därefter lämnas för en lång träda, kanske 25-50 år eller mer. Även går- darna flyttades med jämna mellanrum. Jordbruk bedrevs jäm- sides eller tillsammans med boskapsskötsel. I Skåne dominerade nötboskap som tamdjur.

Områdena för det tidiga jordbruket var belägna där ädel- lövskogarna (alm, ek, lind) bildat bördiga brunjordar. Röjning och bete förde med sig att skogarna började glesas ut - en kul- turlandskapsmosaik uppstod. Under denna period nyttjades också s.k. skottskogar, där man kapade träden för att använda som byggnadsmaterial och bränsle. De lämnade stubbarna sköt skott och avverkades vid lämplig ålder och storlek på stammarna.

Bronsålder (2300-500 f.Kr.)

Under den sena bondestenåldern och bronsåldern, vilken kännetecknas av ett varmare klimat, blev kulturlandskapet

alltmer betespräglat. Betestrycket ökade dramatiskt. Boskaps- hjordar vilka var 5-10 ggr större än försörjningsbehovet av mjölk och kött blev vanliga. Denna överskottsproduktion an- vändes till handel, bl.a. med brons. Samtidigt åstadkoms en dramatisk avskogning av landskapet i södra delen av vårt land.

Även bruket av skottskogar minskade. År 1000-800 f.Kr. blev de skånska kustslätterna praktiskt taget helt avskogade. Land- skapet dominerades istället av öppna gräsmarker med enstaka träd- och buskdungar, framför allt hassel. Användning av årder (enkel plöjningsredskap) på åkrarna och trampet från de stora boskapshjordarna åstadkom ökad erosion och jordflykt, vilket kan konstateras i sjösedimentens ändrade sammansättning.

Järnålder (500 f.Kr. - 1000 e.Kr.)

Övergången mellan bronsålder och järnålder sammanfaller med ett kallare klimat. Möjligen som en följd av detta började stallning av djuren, i fähus, bli vanligare. Denna förändring möjliggjorde i sin tur gödsling av åkrarna och därmed större skördar. Under stor del av perioden fortsätter ett vandrande åkerbruk. Dock blir bebyggelsen mer permanent. I södra Skå- ne var det vanligt under århundradena kring Kristi födelse med grupper på två till fyra gårdar vilka kunde ligga på samma plats i 200-300 år.

I Skåne sker en fastlåsning i skilda vegetationstyper för inägor (jordbruksmark som inhägnats för att hålla vilda djur ute) och utmark (ängar) från 700-talet e.Kr. Byarnas utmarker, vilka nyttjades som betesmark, var nästan helt trädlösa. De bestod av öppen och halvöppen buskmark med skottskog. Torrare buskmarker dominerades ofta av hassel. I inägorna fanns åk- rarna och ängarna. Torrare marker nyttjades som s.k. hårdvall- sängar, alkärr omvandlades till fuktiga s.k. sidvallsängar.

Bylandskapets tid (1000 - 1800 e.Kr.)

Medeltidens kulturlandskap kännetecknas av uppdelningen mellan inmarkens åkrar och ängar och utmarkens betesprägla- de områden, en landskapsuppdelning vilken utvecklats redan under järnålderns senare del. Byarna blev dock under medelti- den både större och mer permanenta, inte minst genom uppförandet av medeltidskyrkorna.

- Landskronas miljöredovisning 2011 - Inledning

Fähus från järnåldern (rekonstruktion) I det kallare klimatet som rådde under järnåldern höll man djuren i sina hus. Djuren bidrog till att värma upp huset och producerade gödsel till åkrarna.

Att bränna ned skog för att skapa åkermark var vanligt under bondestenåldern. I askan finns det näringsämnen som ger skördar under ett par år. Utan gödsling utarmas jorden dock snabbt.

(9)

Redan under vikingatiden nyttjades olika odlingssystem på åkermarkerna beroende på landskapsförhållanden. I skogs- bygden, där gödseltillgångarna var större p.g.a. stora betes- hjordar, besåddes åkrarna årligen i s.k. ensäde. I välgödslade åkrar odlades råg och korn, i ogödslade åkrar, havre och bove- te. I slättbygden, där gödseltillgångarna var mindre, var åkrar- na uppdelade i två vångar (gärden) vilka odlades växelvis, s.k.

tvåsäde. Hälften av åkerjorden låg således i träda. Under me- deltiden tillkom ett tredje odlingssystem, tresäde med tre vån- gar (gärden). Trädan utgjorde här en tredjedel av marken. Man odlade första året korn, andra året råg, för att tredje året låta jorden ligga i träda.

Ängen var oerhört viktig eftersom där producerades vinter- höet, vars kvantiteter avgjorde gödselproduktionen till åkrar- na och därmed dess avkastning. Därav uttrycket "äng är åkers moder". Ofta var ängsarealen 5-10 ggr större än åkerarealen.

De fuktiga slåtterängarna (sidvallsängen) gödslades genom de årliga naturliga översvämningarna, vilka förde slam och där- med näringsämnen med sig. En annan typ av gödsling skedde på de s.k. stubbskottsängarna där gräshöproduktion samsades med virkesproduktion. Då träden kapades åstadkoms en röj- gödslingseffekt, där trädrötternas förmultning ökade närings- ämnestillgången till fältskiktets växter. Öppna, torrare ängar (hårdvallsängar) saknade dock egna gödslingsmekanismer.

Dessa ängar blev med tiden alltmer utarmade och höproduk- tionen minskade därmed. Dock utgjorde ängarna rika livsmi- ljöer för många växt- och djurarter, m.a.o. stod de för en hög biologisk mångfald.

Utanför den instängslade inmarken betade djuren. På denna utmark, vilken utgjorde en allmänning mellan byarna, tog man också tillvara på virke och ved och bedrev jakt. Utmarken var mer öppen nära byarna p.g.a. mer intensivt bete, medan trädri- kedomen ökade ju längre bort man avlägsnade sig. Utarm- ningen av dessa marker var stor, speciellt på ljunghedar som brändes för att gynna gräsproduktion. Även den mång- formiga utmarken präglades av en hög biologisk mångfald.

Med undantag av 1300-talet, då digerdöden skördade många människoliv, kännetecknas bylandskapets tid av en pågående befolkningsökning. Födobehoven ökade snabbare än utvecklingen av matproduktionen. Från slutet av 1600-talet var Sve- rige ett jordbruksimporterande land. Under 1700-talet utgjor-

de importen ca 10% av förbrukningen. Ett sätt att delvis minska importbehoven var en gradvis övergång från animalis- ka till mer vegetabiliska livsmedel. Befolkningstillväxt ledde till en tilltagande överexploatering av jordbrukssystemen med brist på näringsämnen i marken och jordförstöring som följd.

1800-talet

Slutet av 1700-talet och första halvan av 1800-talet känneteck- nades av jordreformer - det tidigare storskiftet och enskiftet följdes 1827 av laga skifte. Byarna sprängdes och gårdarna flyttades ut. Då många gårdar hamnade på utmarksjordar innebar reformen en stor generell nyodling. Åkerarealen ökade kraftigt under 1800-talet. Processen var dock utdragen och pågick i flera decennier.

I början av 1800-talet och framåt utvecklades och spreds nya växtodlingssystem, 6-8-åriga växtföljder blev allt vanligare.

Odling av rotfrukter, ärtväxter och vall blandades med spann- målsodlingen i olika växtföljder. Införandet av vall innebar att åker och äng samsades på samma marker. Den naturliga ängen minskade drastiskt i betydelse. Genomförandet av skiftena underlättade spridningen av dessa växtföljder.

De nya odlingsmetoderna medförde att markerna förlorade mera näring än som tillfördes. Bristen på näring medförde att man provade olika metoder att tillföra åkrarna mer näring. Fö- rutom stallgödsel nyttjades aska och i kustnära trakter även tång som gödsel. Latrin och annat avskräde från städerna hämtades och transporterades ut på åkrarna. Benmjöl, vilken är rik på fosfor, började användas i Sverige på 1820-talet. För- sta importen av guano (avföring från främst sjöfåglar) till Sve- rige skedde 1844 och denna blev viktig under de följande årtiondena. Under andra halvan av 1800-talet dyker även andra konstgödselmedel upp, t.ex. chilesalpeter och superfosfat.

Användningen av konstgödsel skedde dock i en mycket blyg- sam omfattning, många bönder använde ingen konstgödsel alls. När det väl användes var det ofta inte på fastmarksåkrarna utan i samband med uppodling av sankängar och mossar. I slutet av 1800-talet förekommer gröngödsling (grödor som odlas för att förbättra jordstrukturen, öka mullhalten samt tillföra växtnäring) i Skåne, speciellt på sandjordar.

Genom ängen kunde man utfodra djuren med hö under vinterhalvåret.

Djuren producerade gödsel som var förutsättningen för att kunna odla effektivare.

En intensivare odlingsteknik under 1800-talet krävde allt större näringstillförsel. Genom att så in klöver eller andra kvävefixerande växter, kunde man höja kvävehalterna i jorden.

(10)

Märgling (tillförsel av märgel, dvs. jordarter med hög halt av kalciumkarbonat, för kalkning av åkermark) hade sin stor- hetsperiod i Skåne 1860-1885. Rönnebergs och Harjagers var de två häraderna i Malmöhus län som märglade mest under denna period. Märgellera innehåller mycket kalk men begrän- sade mängder näringsämnen. Det är istället omsättningen av åkermarkens eget näringskapital som ökar vid märgling. Vins- ten blir dock kortvarig och marken tömdes på näring. I Sax- ån-Braåns avrinningsområde fanns över 55 ha småvatten.

Många av märgelgravarna är idag igenfyllda.

1900-talet

Stora förändringar av markanvändningen skedde under 1900-talet. I Sverige minskade naturbetesmarkerna från ca 1,5 miljoner hektar till ca 200 000 hektar under perioden 1927-1990. Slåtterängarna minskade under samma period från drygt 500 000 hektar till 3000 hektar. Ängarna och naturbetesmarkerna ersattes till stor del av den odlade vallen. Störst utbredning hade vallodlingen under 1940-talet. Därefter har den minskat.

Sveriges åkerareal var som störst under 1930-talet då den omfattade 3,7 miljoner hektar. Efter andra världskriget har åker- marken minskat. 1988 fanns det ca 2 950 000 hektar åkermark.

Små, perifera och olönsamma jordbruksenheter på mindre bördiga marker har tvingats lägga ned sin verksamhet. Många av dessa marker har planterats igen med skog, framför allt gran.

Även om användningen av konstgödsel pågått sedan mitten av 1800-talet var det först efter andra världskriget som an- vändningen började öka starkt. Ökningen fortsatte fram till mitten av 1970-talet då konstgödselanvändningen i Sverige uppgick till 380 000 ton, för att därefter minska till 272 000 ton i slutet av 1990-talet. Det är framför allt användningen av fosfor- och kaliumgödsel som minskat. Kvävekonstgödsel har dock ökat från knappt 10 kg per hektar i mitten av 1940-talet, ca 80 kg i början av 1980-talet och i genomsnitt 100 kg per hektar i slutet av 1990-talet.

Ökade krav på rationaliseringar i jordbruket har inneburit en högre grad av specialisering av grödor och djurbesättningar samt en kraftig utveckling av allt större jordbruksmaskiner.

Detta har i sin tur inneburit krav på större enheter och därmed borttagande av odlingshinder. Småbiotoper i jordbrukslandskapet, som gärdesgårdar, odlingsrösen, dikesrenar, åkerhol- mar, märgelgravar och andra småvatten, har kraftigt minskat i antal. Djur och växter knutna till dessa har i samma utsträck- ning också minskat.

Det moderna jordbrukets nya tekniker och ökade konstgöds- ling gynnade och förökade ogräs, svampar och skadeinsekter.

Därför tog även användningen av bekämpningsmedel rejäl fart efter andra världskriget. Betning med kvicksilverhaltiga preparat förbjöds 1966 och DDT förbjöds 1970. Mot slutet av 1990-talet ökade dock försäljningen av ogräsmedel, betnings- medel och svampmedel medan insektsmedel minskade. An- vändningen av bekämpningsmedel är mycket ojämn i landet, t.ex. sprids nästan hälften av Sveriges ogräsmedel i Skåne.

Att tänka på

Åkermark har inget skydd som riksintresse. Enligt 3 kap 4 § Miljöbalken är jordbruksmark av nationellt intresse och får endast tas i anspråk för bebyggelse om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen. Men i praktiken är detta skydd svagt.

Hur skulle Sverige annars kunna ha blivit ett av de europeiska länderna med högst andel hårdgjord yta - asfalt och betong - per invånare? Detta framförde landskapsarkitekten Anders Larsson, SLU Alnarp på seminariet. Planeringsansvaret för hushållande med jordbruksmarken ligger alltså uteslutande hos kommunen. Ingen central myndighet bevakar om jordbruksmarken ska skyddas från exploatering.

Anders Larsson och Lisa Germundsson, LRF Skåne, genomförde 2011 en enkätstudie med frågan: ”Har kommunen någon policy angående bevarande av god odlingsmark?” 290 kommuner fick frågan, 58 svarade ”ja”. 20 kommuner svarade ”nej, men arbete pågår”, nästan hälften svarade ”nej” och 69 svarade inte alls.

- Landskronas miljöredovisning 2011 - Inledning

Märglegravar framträder som små prickar på de obeväxta åkrarna (jordbrukslandskap vid Häljarp).

Dagens intensiva odlingar kräver konstgödsel och kemiska

bekämpningsmedel. Avrinning av näringsämnen från åkermarkerna har dock gett upphov till övergödningsproblem i vattendrag, sjöar och kustvattnen. Även bekämningsmedel finns i yt- och grundvattnet.

Hälsofarliga nivåer av nitrat kan ibland påvisas i grundvattnet från områden med lätta jordar .

(11)

NATURVÅRD

Naturförbättrande åtgärder i Sundvik

Hilleshögs dalar och Glumslövs backar bildades under istiden och är huvudsakligen uppbyggda av kalkhaltiga issjö- och deltase- diment. Mellan Sundvik och Åla- bodarna har dock de strandnära backarna till stora delar grävts bort under tegelbrukens epok.

När sedan täktverksamheten upphörde kunde växter och djur inta den blottade jorden och de speciella förhållandena med naken, varm sand och exponera- de lertag visade sig vara lämpli- ga livsmiljöer för många sällsyn- ta arter.

Med tiden har de gamla tegelbruken vuxit igen och växter och djur som be-

höver soliga, varma och sandiga miljö- er har fått krympande livsmiljöer. Un- der 2009 - 2010 genomfördes en omfattande restaurering av det igen- växande gamla tegelbruksområdet norr om Sundvik. En stor del av områ- dets träd, buskar och annan högvuxen vegetation röjdes bort för att släppa in sol och värme. Området ska hållas öp- pet genom bete med nötkreatur.

Efter den inledande restaureringen som i huvudsak genomförts av mark- ägarna har några mindre projekt ge- nomförts med bidrag från Länsstyrel- sens LONA-projekt (Lokala natur- vårdssatsningen).

De allra värdefullaste torrängarna har inhägnats för att dels skötas med slåt- ter och sent bete då korna släpps på först i augusti. Tanken är att de inhäg-

nade områdena ska tjäna som sprid- ningslokaler för resten av området. I några av sluttningarna tränger ytligt grundvatten fram och bildar fuktängar.

Dessa kan bli mycket artrika med rätt skötsel. Den sällsynta och rödlistade kärrjohannesörten har ökat påtagligt efter röjningarna. De värdefullaste partierna har rensats omsorgsfullt från ris, pinnar och mindre trädstammar för att göra dem enkla att sköta med bete och slåtter.

Här och var har detta samlats ihop till så kallade faunadepåer. Det innebär att man lämnar kvar risbunkar, stenhögar och stockar på lämpliga ställen - det blir utmärkta gömställen och boplatser för fåglar, sandödlor och diverse småkryp.

En faunadepå

Väddklint En stäppartad torräng innanför inhängnaden

(12)

- Landskronas miljöredovisning 2011 - Naturvård

Vandringsleder

Under de senaste åren har det etablerats flera vandringleder i Landskrona. Skåneleden kom- mer från Fortuna vid kom- mungränsen i norr och går längs havet ända in i centrum av staden. Därefter fortsätter den genom industriområdet till

Saxtorpsskogen för att sluta vid Järavallen i Kävlinge.

Den mest spektakulära delen är na- turligtvis "havsleden" från Citadellet och upp till Fortuna. Leden har hela tiden en god kontakt med havet och utsikten är stundtals hänförande. Vill man inte gå tillbaka kan man fortsät- ta en bit till Rydebäck och ta pågatå-

get hem. Den senaste sträckan är den som går längs Saxån vid Häljarp. Här kan man vandra längs ån och njuta av både fågel- sång och spännande växter. Här finns ock- så ett litet skogsparti som planterats för snart 25 år sedan.

För mer information besök gärna http://www.landskrona.se/vandringsleder.aspx

Nytt fågeltorn i Lundåkrabukten

Lundåkrabukten med sina grundområden och betade strandängar är ett naturområde av intres- se för hela EU (Natura 2000) och ett våtmark- sområde av internationell klass.

Området har mycket stor betydelse för både häckande och rastande fåglar. Grundområdena fungerar också som barnkammare för Öresunds fiskar. Det är dock inte helt lätt att komma till och studera det rika fågellivet. Strax norr om ån har det funnits ett fågeltorn i ca 20 år. Under det senaste året har det satts upp ytterligare ett fågeltorn söder om ån.

För att komma dit får man ta sig längs Barsebäcksvägen söderut över motorvägen för en promenad på några hundra meter längs markvägen norrut.

(13)

Saxtorpsskogen

Vad gjorde militären i det sandiga Saxtorpsområ- det? Under 1850-talet påbörjades med militärens hjälp planteringen av det sandiga området i nuva- rande Saxtorpsskogen med framför allt tall.

Att man valde ett barrträd som tall var ingen tillfällighet, eftersom arten trivs bra på sandiga jordar. Detta hänger samman med trädets pålrotsystem som djupt penetrerar jorden för att kunna nå grundvattnet på sandiga marker med låg vattenhållande förmåga.

Tack vare pålrötterna är träden dessutom välförankrade och därmed relativt okänsliga mot stormfällning i kraftiga vindar. I motsats till granen som med sitt ytliga rotsystem lättare vältar i hårda vindar, står tallen kvar eller stammen bryts helt enkelt av.

Avsikten med planteringen var dock främst att förhindra sandflykten av de lätta jordarna som under torra och blåsi- ga perioder kunde vara omfattande.

Saxtorpsskogen är Landskronas största skog och ett popu- lärt område för rekreation och fritidsaktiviteter. Skogen ligger nära Häljarp och kan lätt nås med cykel och kollektiva färdmedel från Landskrona tätort därmed är anspråken på skogen många. En stor del av skogen ägs av kommunen men det finns även privata markägare.

Merparten av området består av skog - huvudsakligen tall med inslag av björk, men smärre partier av ren lövskog med björk, bok, ek, al och allehanda utländska trädslag fö- rekommer. Marken består av näringsfattiga sandjordar, vilka var öppna gräsmarker fram till slutet av 1800-talet. Som vi nämnde tidigare, ville man begränsa sandflykten genom att plantera stora delar av området med tall. Den tallskog som finns kvar i dag kan vara över 100 år gammal. Skogen har med tiden utvecklats från barrskog till att områdesvis mera utgöra blandskog. Floran är ganska varierad och styrs i huvudsak av det näringsfattiga underlaget. Här finns bl.a blåbär, lingon, ljung och mossor men sällsynta barrskogs- växter förekommer också.

Skogens värde och användning har varit föremål för många utredningar de senaste tre decennierna. I skogen har även några intensiva strider stått om förslag på bebyggelse och andra former av exploatering. Ny bebyggelse har tillkom- mit under det senaste årtiondet och anspråken på skogen är av många olika slag. Bland de lite större utredningarna och besluten kan bl a följande nämnas: "Koncept - underlag för diskussioner om naturskydd i Saxtorpsskogen" (1999),

"Program till detaljplan för del av Saxtorpsområdet"

(2004), "Grön skogsbruksplan" (för de kommunalt ägda områdena) samt flera detaljplaner i och i anslutning till skogen.

Hjärtrotsystem (gran) och pålrotsystem (tall)

(14)

- Landskronas miljöredovisning 2011 - Naturvård

Under 2011 inleddes ett arbete med att utveckla skogens natur- och rekreationsvärden.

Utvecklingsarbetet har i huvudsak fokuserats på:

1. Utökade fritids- och rekreationsaktiviteter.

Saxtorpsskogen nyttjas flitigt av många landskronabor för olika typer av rekreation. Det finns ett flertal mer eller mindre etablerade stigar och motionsspår i området. Skogen används också av föreningar, skolor och förskoleverksam- het. Skåneleden som går längs kusten från Helsingborg, genom Landskrona tätort, Häljarp och genom skogen för att nå Järavallen i Kävlinge kommun.

Ett omfattande inventeringsarbete över befintliga stigar och var olika fritids och rekreationsaktiviteter kan vara lämpliga att lokalisera har gjorts.

2. Saxtorpsskogens roll i utbildning och pedagogik

Saxtorpskogen ligger nära flera skolor och förskoleverk- samheter. Tillsammans med Saxån har dessa skolor ut- märkta möjligheter att använda omgivningarna i sin pedagogiska verksamhet.

I arbetet undersöks lämpliga områden för exkursionsverk- samhet för olika stadier i skola och för förskoleverksamhet, områden för att samla in naturalier samt områden för att belysa landskapets utveckling. Informationsmaterial och förslag till hur skogen ska kunna användas i utbildningen utarbetas.

Utomhuspedagogik har medvind och just nu är det inne att lära in ute hör man pedagoger säga. Klassrum ute låter ju logiskt för att lära sig något om naturen. Ingen klassrums- miljö eller internet kan någonsin förmedla eller ersätta känslan och upplevelsen man får i naturen när man upp-

täcker, upplever och utforskar på egen hand i den riktiga skogen eller håvar i bäcken. Forskningen visar också att den nyttiga utevistelsen är positiv både för barns hälsa och gagnar miljöengagemanget.

Idag ägs delar av området av Landskrona stad. I detta om- råde påbörjades under 2011 ett projekt med syfte att höja skogens pedagogiska värde. Genom att skapa olika slingor och tillhandahålla anpassade övningar, ska barnen kunna lära sig att upptäcka skogen och dess växter och djur. Mer- parten av aktiviteterna är så klart anpassade för skogen.

Men även för ängen i anslutning till skogen finns det en del övningar, liksom för håvning i bäcken och dammarna. Det finns också några övningar för studier av fåglar. För de yng- re finns många kända lekar samlade under sin egen rubrik.

Så länge det saknas markerade spår i skogen kan det vara svårt att hitta på egen hand. Sedan många år finns det en orienteringskarta över skogen. Den är aktuell och uppdaterad. Elementär kartkunskap är viktig och därför finns det två lätta OL- (orienteringslöpning) banor med fasta kon- troller (stolpar med stiftklämmor) som finns året om.

3. Bevara och utveckla skogens naturvärden

Skogen har delats in i ett 40 tal mindre områden där både natur- och rekreationsvärdena har bedömts och förslag på hur värdena ska behållas och utvecklats har utarbetats. För den kommunalt ägda skogen har även en så kallad grön skogsbruksplan utarbetats. Det innebär att skogen ska skö- tas så att natur- och rekreationsvärden kan gynnas. För en del av skogen har kommunen utfärdat ett interimistiskt för- bud att vidta vissa åtgärder bl a avverkning. Förbudet gäller under tre år och syftet är att skogen ska skyddas som naturreservat.

Orienteringskarta av den nordliga delen av Saxtorpsskogen.

(15)

Fårflytt till Gråen

Gråen har varit naturreservat ända sedan 1952. Reservatet är även ett byggnadsminnesmärke. Befäst- ningsanläggningen började anläg- gas av kung Adolf Fredrik i mitten på 1700-talet.

Största delen av det 30 ha stora området består av vatten. Det har blivit ett eldora- do för fågellivet. Tidigare fanns en av Skånes största skrattmåskolonier där.

Skrattmåsen är nu försvunnen som på så många andra platser i Skåne. Numera huserar ca 500 par av storskarvar där.

Åsikterna om storskarven går väl isär. På många håll är skarvungar favoritbyte bland havsörnar, ett snabbt och enkelt att hämta sin lunch. Ur ett antikvarisk perspektiv gör skarven nytta, eftersom fåg- larna dödar träd som skymmer fornmin- nen. Försvinner träden kan skarven häcka på marken om den känner sig trygg.

Ur både fågel- och fornminnessynpunkt är det önskvärt med en kortvuxen vegetation och så lite träd och buskar som möjligt. Enklaste sättet är att får eller kor gör jobbet. Under de senaste åren har fårbetet återupptagits. Under några år skeppades fåren över till Gråen med fär- jan Dumle. Detta blev dock både dyrt och opraktiskt. Så vad göra? Jo, en speci- alflotte för fårfrakt tillverkades. Om vår- en fraktas fåren över till ön för som- marbete och i slutet av hösten tillbaka till Ven. Kanske inte helt lätt - men med lite envishet så går det bra.

(16)

- Landskronas miljöredovisning 2011 - Naturvård

Kvärlöv en doldis bland kommunens naturreservat

Landskrona har sju naturreser- vat: Vens backafall, Hilleshögs dalar, Glumslövs naturvårdsom- råde, strandängarna norr om Saxån, Gråen samt de kommu- nala reservaten Exercisfältet och Kvärlövs naturområde. Det sena- re är väl något av en doldis bland kommunens reservat men har genom flera naturvårdande åtgärder börjat bli riktigt fint och besöksvärt.

Reservatet vid Kvärlöv är beläget mellan Västkustbanan och Saxån på en sträcka av ca 2 km. Större delen av reservatet är åkermark som odlas ekologiskt (dvs utan konstgödsel och be- kämpningsmedel). Det är längs Saxån som de största naturvärdena finns.

Här kan man vandra på en enkel stig längs den slingrande ån. På några stäl- len finns bänkar att filosofera på. Det går också att avnjuta sin matsäck vid några bord.

I södra delen av området har det an- lagts ett par dammar och hästar sköter om betet. Här finns också två ängs- marker som sköts genom slåtter. Om våren och försommaren är blomster- prakten imponerande på slåtterängar- na. Fågelsången kan vara bedövande i maj och under soliga dagar är det gott om fjärilar och trollsländor.

(17)

Det våras för den grönfläckiga paddan

Våra groddjur har länge haft det besvärligt och vissa arter har stått på utrotningens rand. Men genom idogt arbete från både, stat, kommun och inte så lite ideella krafter har minskningen av groddjuren i landskapet bru- tits. Flera groddjur som lövgro- da och klockgroda har nu stabi- la bestånd.

Detta mycket tack vare att specialde- signade dammar har skapats för deras lek och äggläggande. Andra arter har

varit kinkigare att få tillbaka. Den grönfläckiga paddan är en sådan be- svärlig art. Den fanns bara kvar på några enstaka ställen i landet. Under många år så har det grävts fina dammar och uppodlade småpaddor har satts ut. Det tar ca tre år för en padda att bli könsmogen så det är ett tåla- modskrävande arbete. På senare år har man i stället börjat sätta ut ägg di- rekt i dammarna.

Det är mycket arbetsbesparande att slippa sköta paddorna från ägg till fär- dig småpadda. Äggen tas från platser

där det finns ett överskott. Under några veckor förvaras äggen i speciella burar för att hindra att några rovdjur äter upp dem. När larverna vuxit till sig lite släpps de ut i dammen och får klara sig själva. I Landskrona har småpaddor och ägg satts ut på Gråen, Ven och vid Hildes- borg. Under de senaste åren har man om natten kunnat njuta av den grönfläckiga paddans vackra drillande spel. Då och då kommer rapporter om paddor på nya platser. Under 2011 kunde tre spelande paddor höras vid Citadellet mitt i inne i staden. Det våras!

(18)

MILJÖLEDNING

- Landskronas miljöredovisning 2011 - Miljöledning

(19)

Landskronas kommunala miljömål har blivit fyra

De tidigare 8 kommunala miljömålen har dels genom- förts, dels blivit inaktuella, omprioriterats eller blivit en naturlig del i det dagliga miljöarbetet. De 4 nya miljömålen ska gälla för perio- den 2012-2020. Dessa fyra mål- områden har valts ut utifrån hur stor effekt och förbättringspoten- tial de har för miljön samt också i förhållande till den finansiella insatsen.

Övergripande upphandlingskrav

I likhet med alla kommuner står Landskrona stad genom sin konsumtion av varor och tjänster för en bety- dande miljöpåverkan. Genom att ställa större krav på miljöhänsyn vid upphandling kan de negativa miljökons- ekvenserna reduceras. Upphandling är den enda möjligheten att ställa miljö- krav på varor och tjänster. När inkö- pen väl är gjorda är det för sent. Lands- krona stad har därför ett särskilt ansvar för hållbar utveckling genom att fun- gera som förebild och påverka både personal, deras familjer och alla kom- muninvånare i deras konsumtions- mönster.

Ansvariga upphandlare vid varje för- valtning/bolag med upphandlingsen- heten som resurs, ska ställa miljökrav vid alla upphandlingar, även vid upphandling av köp av varor och tjänster som inte omfattas av avtal.

Kontinuerlig utbildning ska ske till ansvariga upphandlare på förvaltningar- na/bolagen om vilka miljökrav som kan ställas vid upphandlingar. Miljö- styrningsrådet har mallar för bas-, avancerade- och spjutspetskrav.

Att miljökrav ställs vid upphandlingar- na följs upp och redovisas som andelen gjorda upphandlingar med miljö- krav av det totala antalet gjorda upphandlingar per år.

Kontroll av upphandling av miljöan- passade produkter sker genom stick- prov från upphandlingsenhetens sida, på samma sätt som man idag kontrol- lerar hur avtalstrogna vi är vid inköp.

Miljömål 1 - Utbildning och information Mål: Personal och förtroendevalda ska ha kompetens inom miljöområdet.

Det kommunala miljöarbetet styrs av olika policydokument som miljöpolicy, upphandlingspolicy, resepolicy, energi- plan, avfallsplan och kommunens kli- matstrategi med flera. För att admini- strera och följa upp miljöarbetet finns även ett miljöledningssystem. Vägle- dande dokument är dessutom de nationella och regionala miljömålen.

Personal och förtroendevalda behöver därför ha kunskap om dessa styrdoku- ment och mål samt ha förståelse för miljöproblematiken generellt. Denna kunskap och förståelse ligger sedan till grund för ett ökat engagemang och bättre miljöarbete på respektive ar- betsplats.

Miljömål 2 - Hållbara energisystem Mål: Kommunens verksamheter ska vara fos- silfria (spillvärme räknas som fossilfri).

Det är allmänt fastställt att produktionen av energi är en av de största orsa- kerna till växthusgasproblematiken på global, regional och lokal nivå. Det är därför av stor vikt att Landskrona stad drar sitt strå till stacken genom att sätta energifrågan högt upp på dagordning- en när det gäller det kommunala miljö- arbetet och försöka skapa hållbara energisystem.

Miljömål 3 - Hållbara transportsystem Mål: Alla fordon som köps in eller leasas måste kunna drivas med grön gas eller grön el.

Utgångspunkten för ett hållbart transportsystem är att allt transportarbete är energieffektivt och sker med minsta möjliga utsläpp av växthusgaser och andra hälsoskadliga ämnen. För att åstadkomma detta från Landskrona stads sida krävs det bland annat att for- donshanteringen samordnas när det gäller inköp, leasing, underhåll mm.

En utökad bilpool möjliggör en bättre utnyttjandegrad av kommunens bilar och minskar behovet av att använda privat bil i tjänsten. Som vägledning för detta transportarbete finns två policydokument - ett för inköp av fordon och ett för fordonshantering - som båda tagits fram av Hållbar Mobilitet Skåne tillsammans med ett antal Skå- nekommuner, bland annat Landskro- na stad.

Miljömål 4 - Varor och tjänster

Mål: Ekologiskt producerade livsmedel ska utgöra minst 50% av budgeten för livsmedels- inköp.

I begreppet ekologiska livsmedel ingår också livsmedel producerade enligt Svenskt Sigill och liknande.

Ända sedan inköpsstarten 2004 har det funnits ett stort engagemang från per- sonalens sida att öka andelen ekologiska produkter inom kommunens kost- verksamheter.

I dagsläget närmar vi oss det nationella miljömålet 25% för offentlig verksamhet och befinner oss bland de främsta kommunerna i Skåne. Mat och miljö- frågor hänger väl ihop. Med ekologiska inköp visar vi tydligt ett ansvar för vår gemensamma miljö. Detta är pedago- giskt viktigt inom skolan som har håll- bart lärande som utbildningsmål.

(20)

Ekomat på frammarsch

Ekologiska livsmedel od- las utan bekämpningsme- del och konstgödsel. Ut- över den positiva

effekten för vår hälsa gynnas naturens biolo- giska mångfald.

Landskrona stad är fortfarande bland de främsta skåne- kommunerna att handla ekologiska livsmedel. På sju år,

sedan starten 2004, har Landskrona ökat andelen ekologiska livsmedel från 1%

till 20,5% av budgeten.

Landskronas nya miljömål ökar ribban ytterligare. Fram till 2020 ska andelen ekologiska livsmedel inom de kommunala verksamheterna har ökat till minst 50%. Det gäller att kämpa vidare för att kunna nå målet.

Faktaruta - matsvinnet

Den svenska livsmedelshanteringen svarar för en stor del av vår totala miljöpåverkan. Till exempel står den för cirka 50 % av den totala övergöd- ningen och 20-25 % av den totala klimatpåverkan. Livsmedelsproduk- tionen ger också upphov till spridning av gifter, bland annat bekämpnings- medel. Livsmedelssektorn är också en av de mest vattenkrävande sektorer- na.

Matsvinnet förekommer i hela pro- duktions-, försäljnings- och kon- sumtionskedjan för livsmedel och in- nebär att miljöbelastningen från livsmedelsproduktionen blir onödigt stor. Matavfall uppkommer i flera olika led i livsmedelskedjan; vid tillverk- ning, hos grossister, leverantörer, butiker, restauranger och storkök samt hos hushållen. Beroende på pro- dukt varierar svinnet mellan 10 och 50 % i hela kedjan.

Mängden matavfall i Sverige 2010 uppskattas till ungefär en miljon ton i hela kedjan. Då är inte jordbrukssek- torn inkluderad.

Hushållen svarar för den absolut stör- sta delen, i storleksordningen 670 000 ton. Det motsvarar cirka 72 kg/per- son och år eller 0,8 kg matavfall för en familj på fyra personer varje dag.

Produktionen av den mängd mat som slängs varje år motsvarar utsläpp på omkring 2 miljoner ton koldioxid.

Det motsvarar cirka 3 procent av de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige.

Källa: Naturvårdsverket

Matsvinnet måste minska

Charlotte Hansson

När maten hamnar på bordet har den genomgått en föräd- lingsprosess, transporterats och tillagats. Energiförbrukning- en och miljöeffekterna från pro- ducent till konsument är bety- dande.

Sedan 2010 har man inom kostavdelningen sorterat matavfallet. Denna hantering är positivt ur miljösyn- punkt eftersom organsikt material kan omvandlas till biogas.

Vi hade helst inte producerat något matavfall alls, vilket är omöjligt eftersom hantering av råvaror alltid leder

till restprodukter. Det vi däremot kan påverka, är den maten som läggs upp på tallriken och som sedan inte kon- sumeras. Hanteringen blir inte lättare genom livsmedelslagens regelverk som föreskriver att mat som har stått på uppvärmning i mer än två timmar ska kasseras. Även mat som har serverats i bufféer får inte serveras igen utan hamnar istället soppåsen för organiskt avfall.

Vi letar hela tiden efter lösningar för att kunna reducera matsvinnet. Ett led i arbetet är att analysera hela han- teringskedjan, men även att upplysa våra matgäster om att inte lägga mer på tallriken än vad de kan äta upp.

(21)

Valet blir till kvalet

Kommunala gymnasiesko- lor och de kommunala bo- lagen ingår numera i Landskronas kommunala organisation, vilket inne- bär att de kommunala miljömålen ska tillämpas i deras verksamheter.

Enligt den kommunala re- sepolicyn ska tåg utnyttjas istället för flyg om det är möjligt.

För att stimulera tågresor tillämpas ett rabattsystem.

Under 2011 uppgick flygre- sorna för samtliga förvalt- ningar till ca 500 000 km vilket motsvarar ca 90 ton koldioxidutsläpp.

Gymnasieförbunden och Utbildningsförvaltningen svarade för den flitigaste an- vändningen av flyget.

Stadsbussarna är populära

Den positiva utvecklingen för kollektivtrafiken i Landskrona håller i sig. Även under 2011 över- steg antalet resor 2 miljoner. Begränsade parke- ringsmöjligheter i innerstaden kan förväntas öka resandet med stadsbussarna ytterligare.

Landskronaborna älsker sina stadsbussar. Under december 2011 fick staden en snabbare och tätare stadsbusstrafik med plats för fler kunder. I samband med tidtabellsskiftet i december ändrade Skånetrafiken linjenätet och införde bl a en ny stadsbusslinje, linje 5, som bland annat når delar av staden som tidigare har saknat bussförbindelse.

Skånetrafiken förutspår ännu flera resor med kollektivtrafiken under kommande år. Det ser vi fram emot.

Räddningstjänsten kör miljövänligt

Per Illerhag

Sedan 2011 snurrar den lilla röda brandbilen ge- nom Landskronas gator. Bilen rullar tyst och far- ten och accelerationen känns som hos en vanlig bil med förbränningsmotor. Men det är den inte.

Vi åker nämligen i Räddningstjänstens elbil.

Bilen av märket Mitsubishi i Miev drivs av ett elaggregat med litiumjonbatterier. En fulladdad bil kan köra en sträcka på 150 km innan det är dags att koppla den till nätet. Bilen kan nämligen laddas från ett vanligt vägguttag eller från speciella laddningsstationer. Från 0 till full laddning tar c:a 7 timmar, med ett snabbladdningsaggregat kan bilen dock uppnå 80% av fulladdning på 30 min. Körkostnaden beräk- nas till 15 kr på 10 mil.

Agenda 21-samordnaren provkörde bilen och kunde konstatera att det kändes riktigt bra att köra elbil. Vi hoppas på flera elbilar i framtiden.

(22)

Från försök till fullskalig bilpool

Den kommunala bilpoolen i stadshuset introducerades först som försöksverksam- het. 2011 fanns det 6 bilar som användes flitigt. Men de räcker inte till. Snart ska alla kommunala bilar ingå i bilpoolen har politikerna be- stämt. Teknik- och Service- förvaltningen administrerar bilpoolen.

Flertalet bilar ska vara boknings- bara av all personal i samband med tjänsteresor. Avsikten med bilpoolen är att på sikt kunna till- handahålla miljöbilar som körs

på biogas och som har hög krocksäkerhet. Samtidigt reduceras det totala antalet bilar, eftersom befintliga bilar utnyttjas effektivare.

Nya bilar ska drivas med biogas.

Även alkolås kommer i framtiden att kunna höja säkerheten ett snäpp till.

Genom att kunna garantera till- gången på tjänstebilar, ska man även kunna reducera privata kör- ningar i tjänsten som i dagsläget uppgår till ca 500 000 kilome- ter/år (motsvarande 95 ton CO2), d v s tio gånger bilpoolens totala körsträcka i dagsläget.

Vitsen med bilpooler - gröna bilister skriver:

Finessen med bilpooler är att du bara betalar för bilen då du använder den. När du själv äger en bil kostar den pengar dygnet runt – året runt.

Om Du årligen kör kring 1 000 mil eller mindre och inte behöver bil varje dag är bilpool något för Dig att överväga.

•

I en bilpool får du oftast möjlighet att välja bland flera bilmodeller.

Du kan då välja bilstorlek efter ak- tuellt behov.

•

Du får tillgång till nya, miljövänli- ga, bränslesnåla, säkra och bra för- säkrade bilar.

•

Det har visat sig att den som går med i en bilpool ofta minskar sitt bilåkande genom främst bättre planering.

•

Det har också visat sig att personer som går från att äga en egen bil till att delta i en bilpool oftast sparar mycket pengar.

Detta gör Gröna Bilister för att öka an- talet bilpooler

Gröna Bilister bistår dem som är intresse- rade av idén med bilpool, som också kallas bildelning, med kunskap. Det går mycket lättare att starta en bilpool om man har till- gång till andras erfarenheter.

(23)

Fritid & kulturförvaltningen

Trädgårdsgillet miljöcertifierat Trädgårdsgillet miljöcertifierat

Emeli Zeilon

Trots gråmulet väder och få solglimtar besök- te många Landskronabor årets trädgårdsgille.

Trädgårdsgillet arrangeras av Landskrona Fri- tids- och kulturförvaltning och Teknik- och serviceförvaltning i samarbete med föreningar och företag.

Trädgårdsgillet i Landskrona ansökte om att bli miljö- certifierat arrangemang 2011 och med möjlighet för tre år. Då får man anledning att fokusera på miljöarbete i ett längre perspektiv. Syftet med Håll Sverige Rents mi- ljödiplomering är att minska ett arrangemangs totala belastning på miljön. Det delas ut till arrangörer som aktivt och målinriktat arbetar med att minska sin miljö- belastning utifrån sina egna förutsättningar. Arrangö- ren måste uppnå bestämda kriterier inom åtta områden för att erhålla miljömärkningen, bland annat inköp, transporter och avfallshantering.

Det vi upptäckte tack vare kriteriegenomgången var att mycket redan görs; vi återanvänder material, vi kör med biogasbilar, elen är grön, vi erbjuder ekologiskt odlade grönsaker från närbelägna Rothoffska kolonin vid skördegillet med mera. Till de flytande trädgårdar-

na används tegel- och asfaltkross som är återvunnet material. Speciella insatser som gjordes 2011 var cykel- arrangemang till öppna trädgårdar, sopsortering på området, samtal om miljöarbete i trädgården och att vi uppmanade till kollektivt resande till arrangemanget.

En enkät visade att 52% av besökarna promenerade, cyklade eller gick till parken vid Konsthallen. 2012 hoppas vi att fler väljer att ställa bilen!

Diplomutdelning med representant från Håll Sverige Rent skedde lördagen den 20 augusti i samband med ett av Gunnel Carlsons Gröna samtal från scenen vid Konsthallen.

(24)

Utbildningsförvaltningen

Skräpplockardagen - hela veckan

28 olika verksamheter med 3266 deltagare deltog i 2011-års skräpplockardagar i Landskrona.

Varje år utlyser Håll Sverige Rent nationella skräpplockardagar, en manifestation mot nedskräpningen som har deltagare över hela landet. Skräpplockardagarna har visat sig vara ett mycket användbart verktyg för kommuner som vill engagera invånare och verksamheter i den egna kommunen mot nedskräpningen. 2011 deltog 622 000 personer och 134 kommuner anslöt sig till manifestationen för att stötta sina deltagare.

Bra jobbat!

Tallskolan får utmärkelse av Skolverket

Under 2011 har man intensivt arbetat med att kunna få utmär- kelsen "Skola för hållbar ut- veckling" av Skolverket.

Det lyckades! Som första skola i Landskrona får Tallskolan den äran.

Utmärkelsen har kommit till för sko- lornas tydliga uppdrag att bidra till en social, ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling. För att få utmär- kelsen kvävs att verksamheten upp- fyller ett antal kriterier som handlar

både om den pedagogiska ledningen och det pedagogiska arbetet samt lämnar in sin ansökan. Utmärkelsen gäller därefter i tre år.

- Vi är mycket stolta över att ha fått diplomet med utmärkelsen från Skolverket. Bland våra inlämnade kriterier finns mycket av vårt tidigare hälsoarbete som till exempel Grön Flagg och vår certifiering från Kom- munförbundet Skåne, säger Ingrid Mårtensson, rektor på Tallskolan.

Syftet med utmärkelsen är för Skol- verket att stödja och att vara en inspi- rationskälla i det pedagogiska arbetet med hållbar utveckling.

- Jag vill passa på att tacka barnen, eleverna och personalen för deras stora engagemang och framför allt ett tack till eldsjälen Katarina Hellner

för hennes stora arbete och intresse kring detta arbete. Nu känner vi oss ytterligare sporrade att fortsätta detta viktiga arbete, avslutar Ingrid Mår- tensson.

(25)

Teknik & service Parkenheten

Vad dödar våra hästkastanjeträd?

Magnus Landtblom

Stadsparken under juni månad. Ett hästkastanjeträd saknar blad. Under ett sista stapplande försök att bilda nya blad, förbrukar trädet sina sista krafter.

Flera träd visar symptom som tyder på att allting inte står rätt till.

Kastanjemal, bakterie- och svampsjukdomar drabbar våra hästkastanjer i Landskrona. Vad ligger bakom dessa sjukdomar?

Vädret ställer till det. Varma, fuktiga vintrar varvas med kraftiga köldperioder, vilket stres- sar växterna och försvagar deras motstånd- skraft. Även under sommarmånaderna kan långa perioder utan nederbörd påverka trädens hälsa negativt.

Problemet ligger i dessa ständiga klimatväx- lingar som dessa träd inte är anpassade för. Det är inte bara kanstanjeträden utan många andra trädarter som drabbas. Även träd från sydligare breddgrader klarar inte av vårt nutida klimat.

Snart vet vi inte vilka träd vi ska plantera. Träd- planteringar är kostsamma och kräver skötsel, främst genom bevattningsbehovet under torr- perioder när träden är unga och rotsystemen inte är fullt utvecklade.

Det märks tydligt att klimatet har förändrats under de sista decennierna. Jag är orolig för framtidens klimat. Vi får hoppas att vi kan njuta av våra träd även i framtiden.

(26)

Teknik & service Kostavdelningen

En svår uppgift för kostavdelningen

Kostavdelningens uppdrag är bl a att följa de svenska näringsrekom- mendationerna att lunchen ska kun- na tillgodose ca 25-35 % av dagens energi och näringsbehov. Hur ser det ut i verkligheten? Tidigare studi- er har visat att barnen åt för mycket godis, läsk, glass, snacks och bak- verk. Nästan en fjärdedel av den energi barnen fick i sig kom från dessa livsmedel som bidrar med en stor andel mättade fettsyror, trans- fettsyror och tillsatt socker, med risk för framtida hälsoproblem som följd.

Under 2011 genomfördes en studie med syfte att undersöka lunchens näringskvali- té för skolluncher i tre utvalda grundskolor i Landskrona. Man följde ett antal elever under en vecka och antecknade vad som lades upp på tallriken och vad som släng- des. På menyn fanns det dagligen tre olika huvudrätter, grönsaker och en salladsbuf- fé. I ett samlingsprov för hela veckan spa- rades motsvarande mängd mat som respektive elev hade konsumerat, för senare analys av näringsämnen.

Ett av problemen med skolmaten utgör matsvinnet som också skulle uppskattas i undersökningen. Vidare skulle man under- söka halter av vissa miljögifter i maten.

Som jämförelse genomfördes parallellt en undersökning i Stockholm, där man huvudsakligen serverade ekologisk mat.

Utan att föregripa resultaten, kunde man konstatera att många elever åt en alltför ensidig kost, där grönsaker och sallader ofta uteslöts. Matsvinnet var ibland relativt

omfattade, ett miljöproblem som kost- verksamheten ska arbeta vidare med.

Trots att man erbjöd en varierande och enligt skribenten, välsmakande kost, åt eleverna dåligt. Det är tveksamt om barnen kan täcka en tredjedel av sitt dagliga nä- ringsbehov genom skollunchen. Om så inte är fallet, är det desto viktigare att fö- räldrarna tar sitt ansvar. I det moderna samhället, där många hushåll använder fär- digrätter eller förenklar matlagningen, är detta en svår uppgift. Det finns definitivt ett behov av att komplettera undersök- ningen ur ett annat perspektiv, för att komma underfund med varför eleverna tycks sakna aptit och ratar de för hälsan så viktiga grönsakerna. Här krävs det en dialog med föräldrar och lärare.

Maten var det i alla fall inget fel på.

Dagens lunch. En vårrulle och några spagetti.

Det mesta av vårrullens innehåll åts inte.

(27)

Teknik- & Stadsbyggnads- förvaltningen

Den efterlängtade cykelbron är på plats

Landskrona 21 oktober 2011

Efter många års planering är den nya gång- och cykelbron som förbinder cykelvägen mel- lan Asmundtorp och Landskro- na äntligen på plats. Byalaget i Asmundtorp har länge kämpat för en cykelbro mellan orterna.

Torkild Strandberg invigde cy- kelbron och skolelever från As- mundtorp bjöds på olika aktivi- teter, inte minst grillad korv.

Bron byggdes som ett samarbets projekt mellan Landskrona stad och Trafikverket.

Det är inga småpengar vi talar om, projektet var budgeterat till ca 14 miljoner kronor. I priset ingick an- slutningsvägar, själva bron, belysning och omkrinliggande ytor.

Med hela 55 m sträcker sig brons körbana över den tvåfiliga motorvä- gen. Bredden uppgår till 3 m och höjden över motorvägen är ca 5 m så att även höga fordon kan passera utan problem.

Man når Landskrona via Kronans företagspark och hamnar i Lands- kronas industriområde. Den branta stigningen mot bron medför att man måste trampa på om man inte vill leda cykeln.

För att kunna sätta körbanan på plats var man tvungen att stänga motor- vägen över en helg. Allt gick dock som planerat och idag kan vi för

första gången testa bron officiellt.

Nu ska Landskronas cykelkarta ritas om, vilket man gärna gör eftersom bron verkligen behövs.

Personalen från Stadsbyggnadsför- valtningen i Landskrona stad hoppas att cykelbron ska vara till glädje för många. Kanske väljer fler att cykla från och till arbetet, vilket gagnar häl- san och miljön.

Fakta - framtidens cykelvägar Inom Landskrona stads geografiska område finns det ca 60 km cykelvägar. Den fort- satta utbyggnaden av cykel- vägarna kommer att presen- teras i en uppdaterad cykel- plan under 2012. Som exempel kan följande projekt näm- nas:

Koppling mellan tågstationen och DVS är planerad för att underlätta

för pendlare att lätt kunna ta sig till och från arbetsplatsen på cykel. I nuläget finns ingen cykelväg ut till DSV från stationen. När DSV öppnar kommer en parkering byggas på den östra sidan av stationen.

Gångtunneln som går under spåren kommer att "öppnas upp" mot östra sidan och kan utnyttjas från båda hållen. Det ska även finnas en låst cykelparkering samt tillgång till hyrcyklar i anslutning till bilparkeringen.

Landskronas cykelkarta kommer att uppdateras under 2013.

Torkild Strandberg klippper det rosa bandet och öpnnar cykelbron.

(28)

Notiser

Hur påverkar din livstil miljön?

Katarina Dürholt har praktiserat hos Agen- da 21-samordnaren på miljöförvaltningen i Landskrona och skrivit en broschyr om vad vi bör tänka på för att kunna konsu- mera mer miljövänligt.

Katarina läste miljövetarprogrammet på Malmö Högskola. Praktiken ingick i kursen "Miljöarbete i teori och praktik".

I publikationen gör Katarina oss medvetna om hur vår livstil påverkar miljön. Här kan du även få tips om hur man bör konsumera livsmedel, hushållsap- parater, kemikalier och kosmetiska produkter på ett miljövänligt sätt.

Den som ska byta ut sina vitvaror bör tänka på energiförbrukningen.

I broschyren finns det även information om energi- märkning av vitvaror som kan vara till hjälp vid in- köp av energieffektiva hushållsmaskiner.

Bryr vi oss om

klimatförändringar?

År 2011 genomfördes Earth Hour lördagen den 26 mars mellan 20:30 och 21:30. Earth Hour (jord- timmen) är en internationell kam- panj som uppmanar hushåll och företag att under en timme släcka belysningen i hemmet för att att visa att man uppmärksammar klimatfrågan.

I Landskrona släcktes Vattentornets och Sofia Albertinas belysning under kampanjen. Även många hushåll i Landskrona deltog i kampanjen efter omfattande information i press och TV.

(29)

Provfiske utanför Ven

MILJÖTILLSTÅNDET

(30)

Andas bör man...

- Landskronas miljöredovisning 2011 - Miljötillståndet

Bly - en hälsofara

Sedan 1981 har sallat och grönkål od- lats i Landskrona för att mäta nedfallet av bly. Under 1987 började man även odla gräs i samma syfte. Mätstationer närmast industriområdet uppvisar de högsta blyhalterna.

Bly i gräs

Eftersom gräs inte används för konsumtion finns det inga gränsvärden för bly. Medelvärdet för bly i gräs har minskat från starten 1987 till 2001 och varit relativt "lågt" under de senaste tre åren.

Bly i grönkål och sallat

Grönkål och sallat kan genom sina stora blad- ytor ansamla ansenliga mängder bly. Blyhalter- na i grönkål har varierat kraftigt mellan mät- åren. Trots att medelhalterna under perioden 2009-2011 har varit relativt låga, kvarstår re- kommendationen att inte odla grönkål i Lands- krona tätort.

Enstaka prover överskrider kraftigt gränsvär- det 0,3 mg/kg färskvikt (EU-förordning).

Partiklar från dieselavgaser ger cancer

Det slår en expertgrupp från världshälsoorganisa- tionen WHO fast. Det är i och för sig inget nytt men nu har man klassifi- cerat hälsoriskerna från

"kan eventuellt vara can- cerframkallande" till "är cancerframkallande".

Det finns dessutom många gasformiga luftföroreningar som påverkar vår hälsa negativt. Symptom och sjukdomar är vanligt knutna till våra andningsorgan. På sikt kan besvären bli kroniska och leda till allvarliga sjukdoms- tillstånd.

I Landskrona är vi sedan länge måna om ren luft och övervakar luftkvaliteten kon-

tinuerligt. Halter av vissa gasformiga ämnen som mark- nära ozon, svavel- och kvävedioxider samt bensen mäts kontinuerligt medan partiklar och nedfall av bly analyseras i samlingsprov.

Luftföroreningar som trans- porteras från andra delar av världen till oss, kan vi knap- past påverka. Det är dock de lokala utsläppen som har den största negativa hälsopåver- kan. I Landskrona står indus- trin och trafiken för de stör- sta utsläppen av hälsofarliga ämnen till luften.

Många åtgärder mot luftfö- roreningar kan inkräkta på vår bekvämlighet men kan samtidigt skydda oss från en alltför tidig död.

(31)

Grönkål och sallat odlades som tidigare på 9 platser i Landskrona och Häljarp under 2011. Gränsvärdet 0,30 mg/kg färskvikt överskreds under 2011 för grönkål på Tegelbruksgatan. På Gränsgatan, där man har förväntat sig höga halter (0,55 mg/kg friskvikt i grönkål under 2010), misslyckades odlingarna av sallat och grönkål.

Grönkål är p g a sin stora yta en lämpling försöksväxt för att fånga upp metaller i fallande stoft.