PM - Geoteknik Pdf, 10 MB, öppnas i nytt fönster.

(1)

PM/GEOTEKNIK

ÄNGELHOLM 3:28 M.FL.

SLUTRAPPORT

2021-07-02

(2)

Uppdrag: 313059, Stabilitetsutredning Ängelholm 3:28 m.fl. 2021-07-02 Beställare: Ängelholms kommun

O:\HBG\313059\G\_Text\PM\313059_PM Geoteknik.docx

UPPDRAG 313059, Stabilitetsutredning Ängelholm 3:28 m.fl.

Titel på rapport: PM / Geoteknik Ängelholm 3:28 m.fl.

Status: Slutrapport

Datum: 2021-07-02

MEDVERKANDE

Beställare: Ängelholms kommun Kontaktperson: Edvin Hansson

Konsult: Tyréns AB

Uppdragsansvarig: Hans Wennerberg Handläggare: Jon Svensson Kvalitetsgranskare: Magnus Palm

(3)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 OBJEKT ... 5

2 ÄNDAMÅL ... 6

3 UNDERLAG FÖR PM ... 7

4 STYRANDE DOKUMENT ... 8

5 PLANERAD KONSTRUKTION ... 9

6 MARKFÖRHÅLLANDEN ... 10

6.1 TOPOGRAFI, YTBESKAFFENHET OCH BEFINTLIGA KONSTRUKTIONER ... 10

6.2 GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN ... 12

6.3 HYDROGEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN ... 13

6.4 EROSIONSFÖRHÅLLANDEN ... 14

6.5 VÄXT- OCH ROTSYSTEMENS INVERKAN PÅ EROSION OCH SLÄNTSTABILITET ... 15

7 STABILITETSBERÄKNING ... 16

7.1 ALLMÄNT ... 16

7.2 GEOTEKNISKA FÖRUTSÄTTNING ... 16

7.3 HYDROGEOLOGISKA FÖRUTSÄTTNINGAR ... 18

7.4 GEOTEKNISK KATEGORI OCH SÄKERHETSKLASS ... 18

7.5 LASTER ... 18

7.6 BERÄKNINGSMETOD ... 19

7.7 ANTAGANDEN FÖR BERÄKNING ... 19

7.8 RESULTAT ... 20

7.9 ANALYS AV RESULTAT ... 23

8 BEDÖMNINGAR OCH REKOMMENDATIONER ... 23

8.1 STABILITET ... 23

8.2 EROSIONSRISKER ... 24

8.3 GRUNDLÄGGNINGSFÖRHÅLLANDEN ... 24

8.4 SCHAKT- OCH FYLLNINGSARBETEN ... 24

8.5 ANLÄGGNING AV HÅRDGJORDA YTOR ... 25

8.6 GRUNDVATTENSÄNKNING ... 25

8.7 OMGIVNINGSPÅVERKAN ... 25

9 FÖRSLAG TILL VIDARE UNDERSÖKNING ... 25

(4)

4(25)

Bilagor

Beteckning Datum

Bilaga 1 – Planritning med beräkningssektioner 2021-07-02

Bilaga 2 – Valda värden 2021-07-02

Bilaga 3 – Stabilitetsberäkningar 2021-07-02

Tillhörande dokument

Beteckning Datum

MUR (Markteknisk undersökningsrapport) / Geoteknik, Ängelholm 3:28 m.fl. 2021-07-02 PM Miljögeoteknisk Markundersökning Ängelholm 3:28 m.fl. 2021-07-06

(5)

INLEDNING

Föreliggande PM behandlar förutsättningar avseende geoteknik för rubricerat objekt.

Sammanställning av nu utförda fält- och laboratorieundersökningar redovisas i separat handling MUR (Markteknisk undersökningsrapport) / Geoteknik, Ängelholm 3:28 m.fl. daterad 2021-07-02 [1].

1 OBJEKT

Tyréns Sverige AB har på uppdrag av Ängelholms kommun utfört en geoteknisk och miljögeoteknisk undersökning inom fastighet Ängelholm 3:28 m.fl. (fortsättningsvis kallat undersökningsområdet). Resultat och rekommendationer gällande miljögeoteknik presenteras i en separat rapport PM – Miljögeoteknisk Markundersökning Ängelholm 3:28 m.fl., 2021-07-06.

Undersökningsområdet ligger strax nordväst om centrala Ängelholm och utgörs idag av ett promenadstråk på den tidigare banvallen väster om Pyttebron längs med Rönne å, se Figur 1.

Figur 1. Undersökningsområdet är markerat med blå oval och planerad vägsträckning i rött på flygfoto.

Källa Eniro och ESRI.

Den geotekniska undersökningen ska utgöra underlag vid framtagande av detaljplan för Ängelholm 3:28 m.fl. Detaljplanen syftar till att pröva möjligheten att uppföra en ny väg för att koppla samman nuvarande Klippanvägen med Havsbadsvägen och den nya Järnvägsgatan för att minska trafiken i Ängelholms stadskärna. Detaljplanen ska också möjliggöra gång- och

cykeltrafik på samma sträcka. I Figur 2 redovisas ett utklipp från Plankartan [4].

(6)

6(25) Figur 2. Utklipp från Plankarta [4].

Edvin Hansson har varit beställarens kontaktperson. Hans Wennerberg har varit

uppdragsansvarig på Tyréns Sverige AB och Jon Svensson har varit geoteknisk handläggare.

Intern granskning avseende geoteknik har utförts av Magnus Palm.

2 ÄNDAMÅL

Utförd undersökning syftar till att översiktligt klargöra de geotekniska förutsättningarna och rådande grundvattenförhållanden inom området i samband med nu utförd undersökning. Även stabilitetsförhållandena i kritiska sektioner mot Rönne å ska utredas. Resultatet ska utgöra underlag inför vidare detaljplanearbete.

(7)

3 UNDERLAG FÖR PM

Inom aktuellt projekt har Tyréns AB utfört en geoteknisk undersökning. Resultatet därifrån redovisas i följande dokument:

[1] MUR (Markteknisk undersökningsrapport) / Geoteknik, Ängelholm 3:28 m.fl., Daterad 2021-07-02, Upprättad av Tyréns Sverige AB.

Övrigt underlag har varit:

[2] Jordarts-, berggrunds- och jorddjupskarta över området, www.sgu.se.

[3] Planbeskrivning, Detaljplan för Ängelholm 3:28 m fl, Centrum-Nybroområdet, Ängelholms kommun, samråd 2020-11-30 till 2021-01-15; Upprättad av Ängelholms kommun; Daterad 2020-11-10.

[4] Plankarta, Detaljplan för Ängelholm 3:28 m fl, Centrum – Nybroområdet, Ängelholms kommun, Skåne län, Samrådshandling; Upprättad av Ängelholms kommun; Daterad 2020-1-110.

[5] 19-0025 S-V Ängelholm 3_28.dwg; Digital grundkarta över området, DWG-format;

Erhållen av Ängelholms kommun 2021-04-16.

[6] T1010201_Raingarden Kantstöd_210416.dwg; Digitalt underlag avseende utformning av planerad vägsträcka i plan och sektion, DWG-format; Erhållen av Ängelholms kommun 2021-04-16.

[7] LIDAR2017_Grid1m_Ängelholm3_28.dwg; Laserscanning av topografin inom området, DWG-format; Erhållen av Ängelholms kommun 2021-04-16.

[8] 002-003.dwg; Bottenlodning av Rönne å, DWG- och PDF-format; Erhållen av Ängelholms kommun 2021-05-10.

[9] PM – Högvattenberäkningar Ängelholm; Upprättad av Sweco AB; Daterad 2021-03-05.

[10] PM Modellbeskrivning Rönne å; Upprättad av Sweco AB; Daterad 2021-03-26.

[11] Low flow analysis, Rönne å; Upprättad av Lunds Tekniska Högskola; Daterad 2021-04- 29.

[12] PM Rekommendationer Detaljplanearbete Geoteknik, Förbindelse mellan Klippanvägen och Havsbadsvägen; Upprättad av Tyréns AB; Daterad 2013-09-18.

[13] MUR (Markteknisk undersökningsrapport), Exploatering Ängelholm 3:33; Upprättad av Tyréns AB; Daterad 2013-10-18.

[14] PM Geoteknik, Rekommendationer Detaljplanearbete, Ängelholm 3:33, Ängelholm;

Upprättad av Tyréns AB; Daterad 2013-10-18.

[15] MUR (Markteknisk undersökningsrapport), Pyttebron Ängelholm; Upprättad av Tyréns AB; Daterad 2014-05-09.

[16] PM 1 – Planeringsunderlag, Erosions- och stabilitetsutredning för detaljplan,

Klippanvägens förlängning Ängelholm; Upprättad av WSP Sverige AB; Förhandskopia daterad 2014-04-25.

[17] Vegetation som förstärkningsmetod, Litteraturstudie; Upprättad av SGI; Daterad 2002- 03-01.

[18] Grundvattennivåer för juni 2021, hämtat från

www.sgu.se/grundvatten/grundvattennivaer/tidigare-grundvattennivaer/ 2021-06-16.

(8)

8(25)

4 STYRANDE DOKUMENT

Tabell 1. Styrande dokument.

Dokument Eurokod 7, 1997 TK Geo 13, version 2.0

IEG Rapport 2:2008 rev 3.0. Tillämpningsdokument Grunder

IEG Rapport 6:2008, rev 1. Tillämpningsdokument EN 1997-1 Kapitel 11 och 12, Slänter och bankar.

IEG – Rapport 4:2010. Tillståndsbedömning/klassificering av naturliga slänter och slänter med befintlig bebyggelse och anläggningar. Vägledning för tillämpning av

Skredkommissionens rapporter 3:95 och 2:96 (delar av) (2010)

Skredkommissionen – Rapport 3:95. Anvisningar för släntstabilitetsutredningar SGI – Varia 592, Erosion och sedimenttransport i vattendrag

AMA Anläggning 20

Schakta säkert – Säkerhet vid schaktning i jord

(9)

5 PLANERAD KONSTRUKTION

Den tänkta vägsträckningen ligger i direkt anslutning till Rönne å och medför att den befintliga grusade stigen kommer att ersättas med en betydligt bredare asfalterad bilväg samt gång- och cykelväg. Därför har huvudfokus för den geotekniska undersökningen legat på att utreda stabilitetsförhållandena i kritiska sektioner mot Rönne å, se blåmarkerat område i Figur 3. De geotekniska förhållandena har även översiktligt utretts för resterande del av vägsträckan.

Föreslagen vägsträcka är ca 680 meter lång.

De geotekniska förutsättningarna för en eventuell rivning av Pyttebron, upprättande av en ny bro samt området öster om Pyttebron innefattas ej i omfattningen av detta uppdrag.

Figur 3. Utklipp från Planbeskrivning [3] som illustrerar en möjlig utformning av vägen. Röd molnmarkering utgör undersökningsområdet och blå oval markerar kritiskt område avseende stabilitet mot Rönne å.

I Planbeskrivningen [3] presenteras sektioner för föreslagen utformning av den nya vägen. I Figur 4 redovisas föreslagen sektion i längdmätning 0/436 (se plan i bilaga 1) inom blåmarkerat område i Figur 3.

Figur 4. Föreslagen sektion inom blåmarkerat område i Figur 3, längdmätning 0/436.

Utklipp från Planbeskrivning [3].

(10)

10(25)

6 MARKFÖRHÅLLANDEN

6.1 TOPOGRAFI, YTBESKAFFENHET OCH BEFINTLIGA KONSTRUKTIONER

Undersökningsområdet utgörs av ett grusat promenadstråk på den tidigare banvall som är högre belägen än omgivande terräng. Promenadstråket sluttar generellt marginellt åt nordväst.

Uppmätta marknivåer invid nu utförda undersökningspunkter varierar mellan +2,8 och +5,6.

Inom blåmarkerat område i Figur 3 ligger banvallen i direkt anslutning till Rönne å och sluttar brant (ca 1:1) ner mot ån i nordost, se Figur 5. Slänten är beväxt med träd, sly, ormbunkar och gräs. Mellan promenadstråk och slänt ner mot Rönne å återfinns ett nätstängsel.

Figur 5. Vy åt sydost ungefär i anslutning till undersökningspunkt 21T03. Foto taget i samband med platsbesök 2021-03-18.

Inom samma område återfinns även ett erosionsskydd i form av en stenglacis beståendes av stenblock i varierande form och storlek, se Figur 6. Glacisen är till stor del täckt med mossa och gräs och det växer träd, buskar och sly i densamma. I den nedre delen av glacisen saknas enstaka block och material mellan blocken har sköljts bort. Glacisen fortsätter ned ca 3 meter under vattenytan och ligger direkt mot en sandig lerbotten i Rönne å enligt [16].

(11)

Figur 6. Vy åt nordväst från den östligaste delen av befintlig glacis. På bildens syns slänt upp mot promenadstråk, stenglacis och utlopp dagvattentrumma (längst ner i bild). Foto taget i samband med platsbesök 2021-03-18.

Sydost om glacisen återfinns en träspont tillhörandes småbåtshamnen, se Figur 7.

Figur 7. Vy åt nordväst från småbåtshamnen. På bilden syns kaj av träpålar som ansluter mot stenglacis i nordväst. Foto taget i samband med platsbesök 2021-03-18.

(12)

12(25)

Området kring banvallen utgörs, utöver ån, till största del av skogsmark. I närområdet återfinns även viss villabebyggelse, småbåtshamn, pumpstation vid Pyttebron (se Figur 8) samt en idrottshall.

Figur 8. Vy åt söder mot Pyttebrons västra landfäste (till väster i bild), pumpstation (centralt) och upphöjt promenadstråk på den tidigare banvallen (till höger). Foto taget i samband med platsbesök 2021-03-18.

6.2 GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN

Jordlagren utgörs generellt av fyllning på sand på lera.

Den tidigare banvallen utgörs av fyllning av fin- eller mellansand med varierande inslag av grus, lera, silt, organisk jord, kol, asfalt och tegel. Fyllningens mäktighet i utförda

undersökningspunkter varierar mellan 2,0 och 4,2 meter. Lagringstätheten i förekommande fyllning varierar mellan medelfast och fast ner till en meter under markytan och generellt mellan mycket lös och lös därunder.

Fyllningen underlagras i 21T03, 21T06 och 21T09 av sand. Uppmätt mäktighet varierar mellan 0,2 och 1,0 meter. I undersökningspunkt 21T04 underlagras fyllningen istället av silt med en mäktighet om 1,0 meter. Lagringstätheten i sanden och silten varierar mellan mycket lös och lös.

I utförda undersökningspunkter utanför banvallen har fyllning enbart påträffats i

undersökningspunkt 21T07. Fyllningen utgörs här av humushaltig lera, grus, tegel och sand med en mäktighet på 1,1 m. I undersökningspunkt 21T01 utgörs jordlagren överst av 0,5 meter humushaltig sand på 1,7 meter sand och i undersökningspunkt 21T05 utgörs jordlagren av 0,3 meter humushaltig sandig lera som underlagras av 0,2 meter sand med lerskikt.

Ovan beskrivna jordlager underlagras av lera med tunna siltskikt ner till provtaget djup, vilket är mellan 2,7 och 8,0 meter under markytan. Tidigare utförd undersökningspunkt P2 indikerar att leran återfinns ner till nivå ca -33,0. Lerans odränerade skjuvhållfasthet varierar mellan låg och medelhög ned till nivå ca +3,0 och ökar därefter till att vara hög vid nivå ca -9,0.

För fullständig redovisning av påträffade jordarter, materialtyp och tjälfarlighetsklass, se bilaga 1 i MUR [1].

(13)

6.3 HYDROGEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN

Vid utförda skruvprovtagningar har en fri vattenyta noterats i en undersökningspunkt (21T06) på djup om 3,5 meter under markytan, vilket motsvarar nivån +1,4.

I installerade grundvattenrör har grundvattennivån mätts vid två tillfällen efter installationstillfället, med noteringar om grundvatten på nivåer som anges i Tabell 2.

Tabell 2. Uppmätta grundvattennivåer i installerade grundvattenrör.

Undersökningspunkt Marknivå Spetsnivå Uppmätt grundvattennivå 2021-06-15 2021-06-23

21T01GW +4,3 +2,1 +2,6 +2,5

21T03GW +4,7 +0,5 Torr Torr

21T04GW +5,0 +1,4 Torr Torr

21T05GW +2,8 -0,9 +0,9 +0,8

21T06GW +4,9 +0,1 +0,4 +0,3

21T07GW +2,8 +0,8 +1,0 +0,8

21T09GW +5,6 +2,1 +3,8 +3,6

Notera att grundvattenytan inte är statisk utan fluktuerar under året. Normalt påträffas de högsta grundvattennivåerna i södra Sverige under februari-mars, medan motsvarande lägsta nivåer normalt infaller under oktober-november. Vid tidpunkten för lodningarna i Tabell 2 ovan var grundvattennivåerna inom regionen under de normala för årstiden i små och stora magasin [18].

Med tanke på förekommande leras silt- och sandsskikt är ett rimligt antagande att det råder hydrostatiskt tryck genom åtminstone den övre delen av lerprofilen. Både ytlig friktionsjord samt förekommande silt- och sandskikt i leran kan antas ha kontakt med ytvattnet (Rönne å), vilket innebär att grundvattennivåerna i dessa olika enheter inte bör skilja sig nämnvärt åt. Dock kan grundvattennivåernas variationer vara mer begränsade i leran jämfört med friktionsjorden till följd av långsam hydraulisk respons i leran. Det kan inte uteslutas att det förekommer en högre trycknivå i jord och berg under leran men med tanke på lerlagrets stora mäktighet bedöms detta inte påverka grundvattenförhållandena i föreliggande utredning.

I samband med mätning av grundvattennivån i installerade grundvattenrör 2021-06-21 utfördes även en inmätning av vattenytan i Rönne å som vid mättillfället låg på nivå +0,1.

Enligt uppgifter från Ängelholms kommun påverkas vattenståndet i den västligaste delen av Rönne å (ungefär från korsningen med väg E6 och nedströms) i olika grad av havsnivån. Den effekten är särskilt viktigt att beakta vid lågflöde i vattendraget. Vid låga flöden sjunker ej nivån i Rönne å under havsnivån. Det krävs således ett sammanfallande av ett lågt vattenflöde och en låg havsnivå för att uppnå extrema lågvattenstånd i nedre delen av Rönne å. Vidare har LTH utfört flödesanalyser i Rönne å [11]. I samband med detta utfördes även en simulering för vattenstånden i ån i samband med de lägsta uppmätta flödena (2 m³/s). Simuleringen visade på att vattennivån för berörd del av Rönne å sammanfaller med havsnivån vid dessa låga flöden. I samråd med Ängelholms kommun antas tillfälligt lägsta vattenstånd baserat på ovan

konservativt till -1,0 i berörd del av Rönne å.

(14)

14(25)

I [10] presenteras beräknade vattenstånd i anslutning till aktuell del av Rönne å (4029 m uppströms). I Tabell 3 sammanställs utvalda vattenstånd.

Tabell 3. Beräknade/antagna vattenstånd i anslutning till aktuell del av Rönne å (4029 m uppströms) [10].

Scenario Vattenstånd

[RH2000]

Framtida 100-års flöde med klimatförändringseffekt i Rönne å kombinerat med framtida 100-års havsnivå inklusive vindpåverkan i Skälderviken.

Antas utgöra tillfälligt högsta vattenstånd i föreliggande PM. +3,33 Genomsnittligt flöde i Rönne å kombinerat med genomsnittlig havsnivå om

+0,0. Antas utgöra medelvattenstånd i föreliggande PM. +0,13

Antagen tillfälligt lägsta vattenstånd. -1,00

Befintlig banvall/promenadstråk utgör idag ett viktigt översvämningsskydd mot extrema högvatten i Rönne å och skyddar bl.a. stationsområdet mot eventuella översvämningar.

6.4 EROSIONSFÖRHÅLLANDEN

Erosion sker vanligtvis i slänterna i ytterkurvor och sedimentation av material sker i och efter innerkurvor. Blåmarkerat, kritiskt område i Figur 3 befinner sig i ytterkurva vilket innebär att det föreligger stor risk för erosion inom detta område.

Stränder som är uppbyggda av siltiga och leriga sediment är känsliga för höga portryck, torrsprickor och tjälskjutning, varför yterosion, skred och ravinformationer är vanligt förekommande.

Förekommande kohesionsjord bedöms vara relativt svåreroderad men är trots denna långsamma och naturliga process som med tiden skapar de flesta stabilitetsproblemen även i denna typ av jordlager. Dessutom är kohesionsjorden i aktuellt område generellt överlagrat av naturligt lagrad finsand och silt mellan nivå +0 och +1 och däröver av fyllning beståendes av framförallt fin- och mellansand som eroderar lättare. Finsand tillhör de mest lätteroderade kornstorleksfraktionerna och det föreligger således en hög risk för erosion i detta material. Erosionsrisken sjunker sedan med såväl ökande som minskande kornstorlek, se Figur 9.

Figur 9. Samband mellan medelvattenhastighet, kornstorlek och erosionsrisk. Utklipp från Skredkommissionen – Rapport 3:95.

Befintligt erosionsskydd inom området utgörs av en stenglacis och beskrivs närmare i kapitel 6.1. Här framgår det att det växer träd, buskar och sly i glacisen. Det saknas även enstaka block och material mellan blocken har sköljts bort i nedre delen av glacisen.

(15)

6.5 VÄXT- OCH ROTSYSTEMENS INVERKAN PÅ EROSION OCH SLÄNTSTABILITET Som beskrivet i kapitel 6.1 är slänten beväxt med träd, sly, ormbunkar och gräs ner mot vattendraget. I strandlinjen återfinns ett erosionsskydd i form av en stenglacis beståendes av stenblock i varierande form och storlek som till stor del täckt med mossa och gräs och det växer träd, buskar och sly i densamma.

Befintligt rotsystem kan antas inverka på jordens egenskaper i form av att det kan bidra till en positiv effekt avseende jordens förmåga att motstå erosion och öka säkerheten avseende slänternas stabilitet. Detta kan förekomma dels genom att jorden har möjlighet att bindas samman, dels genom att skjuvning längs en potentiell glidyta kan förhindras genom att befintliga rottrådar binder samman jorden, enligt [17].

Av [17] framgår att vegetation, såsom exempelvis gräs, buskar och ärtväxter, kan hindra erosion och minska risken för skred längs ytliga glidytor, medan trädrötterna kan bidra till förhöjd hållfasthet i enheten bestående av jord och rötter. Storleken på den förhöjda hållfastheten beror på typ av träd, rötternas diameter, djup, dragspänning i rötterna och avstånd mellan träd. Enligt [17] bedöms det att säkerhetsfaktorn kan öka med upptill ca 30 % om det tas hänsyn till effekten av vegetation.

Dock framgår det även ur [17] att större träd kan ha negativ effekt på släntstabiliteten. Dels med tanke på egenvikten från träden, dels med tanke på trädens förmåga att ta upp vindkraft och därigenom påverka slänten negativt. Större träd i släntfot är positivt då ökad vikt ger större mothåll. I de övre delarna av slänten ger egenvikten ett negativ bidrag med en ökad pådrivande vikt men även en hållfasthetsökning då de effektiva spänningarna ökar.

(16)

16(25)

7 STABILITETSBERÄKNING

7.1 ALLMÄNT

Stabilitetsberäkning utförs i tre sektioner i längdmätning 0/400, 0/436 och 0/490, se Figur 10 nedan samt bilaga 1. Beräkningarna utförs för befintliga förhållanden, för föreslagen utformning av ny väg (se Figur 4) och alternativa lösningar för stabilitetshöjande åtgärder.

Figur 10. Stabilitetsberäknade sektioner (rödmarkerade).

7.2 GEOTEKNISKA FÖRUTSÄTTNING

Utifrån utförda undersökningar och redovisade härledda värden, redovisade i MUR [1], har valda geotekniska parametrar, vilka beskriver jordens hållfasthetsegenskaper i läget för beräknade sektioner, sammanställts i Tabell 4 och visualiserats i bilaga 2. Värden på tungheten har valts utifrån TK Geo 13.

Tabell 4. Valda värden för parametrar i jordmodellen i läge för stabilitetsberäkningar.

Material Nivå

[RH2000] Tunghet

γ (γ′) Hållfasthetsegenskaper Ny fyllning av

förstärkningslager - 20 (13) kN/m³ ϕ_{𝑘,residual}^′ = 34° * Befintlig fyllning av sand 1

(tidigare banvallen) +5,0 - +4,0 18 (10) kN/m³ ϕ_valt^′ = 35,0°

Befintlig fyllning av sand 2

(tidigare banvallen) +4,0 - +1,0 18 (10) kN/m³ ϕ_valt^′ = 32,5°

Sand

(sektion 0/400 och 0/490) +1,0 - +0,0 18 (10) kN/m³ ϕ_valt^′ = 33,0°

Silt

(sektion 0/436) +1,0 - +0,0 17 (9) kN/m³ ϕ_valt^′ = 30,0°

Lera +3,0 - -9,0 17 (7) kN/m³ c_u,valt = 40 + 5 kPa/m

c_{𝑣𝑎𝑙𝑡}^′ = 4 + 0,5 kPa/m ϕ_valt^′ = 30°

* I enlighet med IEG 6:2008. Avser karaktäristiskt värde.

(17)

Omräkningsfaktorer har bedömts enligt IEG 6:2008 och redovisas i Tabell 5.

Undersökningspunkterna är belägna inom ett relevant område från beräknade sektioner.

Tabell 5. Sammanställning -faktorer avseende stabilitetsberäkning.

Material 1,2 3 4,5,6,7 8 tot(1-8)

Ny fyllning av förstärkningslager - - - - -

(tidigare banvallen) 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00

Sand

(sektion 0/400 och 0/490) 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00

Silt

(sektion 0/436) 0,95 1,00 1,00 1,00 0,95

Lera 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00

Fasta partialkoefficienter enligt IEG 6:2008 redovisas i Tabell 6 nedan.

Tabell 6. Värde för den fasta partialkoefficienten γm.

Jordparameter Symbol 𝜸_𝑴

Friktionsvinkel 𝛾∅′ 1,3

Effektiv kohesion 𝛾_𝑐′ 1,3

Odränerad skjuvhållfasthet 𝛾_𝑐𝑢 1,5

Tunghet 𝛾_𝛾 1,0

E-modul 𝛾𝐸 1,0

Valt värde enligt Tabell 4 justeras med omräkningsfaktorn η (Tabell 5) och fast partialkoefficient 𝛾_𝑀 (Tabell 6) enligt formler presenterade nedan för att erhålla dimensionerande värden

presenterade i Tabell 7.

𝑋_𝑑= ¹

𝛾_𝑚∙ η ∙ 𝑋̅ samt 𝜙_𝑑= tan⁻¹(η ∙ tan 𝜙′

𝛾_𝑚 ) där

𝛾𝑀 Fast partialkoefficient enligt tabell 6 𝑋̅ Valt värde enligt tabell 4

𝜙′ Valt värde (friktionsvinkel) enligt tabell 4 η Omräkningsfaktor enligt tabell 5

(18)

18(25)

Tabell 7. Dimensionerande värden för parametrar i jordmodellen i läge för stabilitetsberäkningar.

Material Nivå

[RH2000] Tunghet

𝛾_𝑑 (𝛾´_𝑑) Hållfasthetsegenskaper Ny fyllning av

förstärkningslager - 20 (13) kN/m³ ϕ_d,residual^′ = 27,4°

(tidigare banvallen) +5,0 - +4,0 18 (10) kN/m³ ϕ_d^′ = 28,3°

(tidigare banvallen) +4,0 - +1,0 18 (10) kN/m³ ϕ_d^′ = 26,1°

Sand

(sektion 0/400 och 0/490) +1,0 - +0,0 18 (10) kN/m³ ϕ_d^′ = 26,5°

Silt

(sektion 0/436) +1,0 - +0,0 17 (9) kN/m³ ϕ_d^′ = 22,9°

Lera +3,0 - -9,0 17 (7) kN/m³ cu,d = 26,7 + 3,3 kPa/m

c_𝑑^′ = 3,1 + 0,4 kPa/m ϕ_d^′ = 23,9°

7.3 HYDROGEOLOGISKA FÖRUTSÄTTNINGAR

Stabilitetsberäkning utförs för tre scenarion avseende vattenståndet i Rönne å enligt Tabell 8 nedan. Vattenstånden beskrivs utförligare under kapitel 6.3.

Tabell 8. Stabilitetsberäknade vattenstånd i Rönne å.

Scenario Vattenstånd

[RH2000]

Tillfälligt högsta vattenstånd +3,33

Medelvattenstånd +0,13

Tillfälligt lägsta vattenstånd -1,00

Hydrostatiskt tryck förutsätts genom jordprofilen.

Vid tillfälligt lågvattenstånd antas grundvattenytan ligga ovankant lera upp till nivå +0,0 på grund av lerans långsamma hydrauliska respons. Se närmare kapitel 6.3.

7.4 GEOTEKNISK KATEGORI OCH SÄKERHETSKLASS

Objektet hänförs i detta skede av projektet till Geoteknisk kategori 2 (GK2) och säkerhetsklass 2 (SK2).

7.5 LASTER

Dimensionerande variabel last i form av trafiklast beräknas i enlighet med IEG 6:2008 och TK Geo 13 enligt:

𝑇𝑟𝑎𝑓𝑖𝑘𝑙𝑎𝑠𝑡 𝑣ä𝑔 = 0,91 ∙ 1,40 ∙ 15,00 = 19,11 𝑘𝑁⁄𝑚² 𝑇𝑟𝑎𝑓𝑖𝑘𝑙𝑎𝑠𝑡 𝐺𝐶 − 𝑣ä𝑔 = 0,91 ∙ 1,40 ∙ 5,00 = 6,37 𝑘𝑁⁄𝑚²

Den variabla trafiklasten bedöms inverka negativt på stabiliteten varför den har medräknats i den odränerade analysen. Däremot har den försummats vid den kombinerade analysen i enlighet med TK Geo 13.

(19)

7.6 BERÄKNINGSMETOD

Stabilitetsberäkningarna utförs med partialkoefficientmetoden i odränerad och kombinerad analys i enlighet med IEG 6:2008.

Totalstabiliteten analyseras med datorprogrammet Geostudio Slope/W 2020 version 10.2.0.19460 och redovisade säkerhetsfaktorer är beräknade med Morgenstern-Price analysmetod.

7.7 ANTAGANDEN FÖR BERÄKNING

Geometriska indata till beräknade sektioner utgår från tillhandahållen laserscanning [7], bottenlodning [8] samt tillhandahållna ritningar på planerad utformning [6].

Stödmur i föreslagen utformning har modellerats som höghållfasthetsmaterial med en tunghet om 22 kN/m³.

I beräkningssektion 0/490 har föreslagen stödmur förlängts till 3 meter för att kunna erhålla erforderlig säkerhet mot stabilitetsbrott.

Modellerad spont har antagits från markytan ner till nivå -3,0 med en tjocklek om 0,3 meter och modellerats som höghållfasthetsmaterial. För att konstruktionens egenvikt ej ska påverka beräkningen gynnsamt i form av ökat mothåll för längre glidytor har dess tunghet ansatts till 20 kN/m³.

I beräkningsmodellerna har ej gynnsamma effekter från befintlig växtlighet och erosionsskydd tagits i beaktning.

Inga tredimensionella effekter är medtagna i beräkningarna.

(20)

20(25)

7.8 RESULTAT

Utförda stabilitetsberäkningar presenteras i bilaga 3.

Resultaten från utförda stabilitetsbräkningar sammanfattas i Tabell 9, Tabell 10 och Tabell 11 nedan. Eftersom beräkningen utförs med partialkoefficientmetoden och objektet hänförs till säkerhetsklass 2 (SK2) ska erhållen säkerhetsfaktor 𝐹_𝐸𝑁 överstiga 1,00 i enlighet med IEG 6:2008.

Tabell 9. Sammanställning av resultat av utförda stabilitetsberäkningar i sektion 0/400. Nummer inom parantes avser sidnummer i bilaga 3.

Analys Säkerhetsfaktor

𝐹_𝐸𝑁 Slutsats

Sektion 0/400, Befintliga förhållanden,

Tillfälligt högvatten, Kombinerad analys (1) 0,65 Ej godkänd Sektion 0/400, Befintliga förhållanden,

Tillfälligt lågvatten, Kombinerad analys (2) 0,68 Ej godkänd Sektion 0/400, Befintliga förhållanden,

Medelvattenstånd, Kombinerad analys (3) 0,68 Ej godkänd

Tillfälligt högvatten, Odränerad analys (4) 0,64 Ej godkänd Sektion 0/400, Befintliga förhållanden,

Tillfälligt lågvatten, Odränerad analys (5)

0,67 Ej godkänd

Medelvattenstånd, Odränerad analys (6) 0,67 Ej godkänd

Sektion 0/400, Planerad lösning med stödmur,

Tillfälligt högvatten, Kombinerad analys (7) 0,69 Ej godkänd Sektion 0/400, Planerad lösning med stödmur,

Tillfälligt lågvatten, Kombinerad analys (8) 0,72 Ej godkänd Sektion 0/400, Planerad lösning med stödmur,

Tillfälligt högvatten, Odränerad analys (10) 0,67 Ej godkänd Sektion 0/400, Planerad lösning med stödmur,

Tillfälligt lågvatten, Odränerad analys (11) 0,70 Ej godkänd Sektion 0/400, Planerad lösning med stödmur,

Sektion 0/400, Spont,

Tillfälligt högvatten, Kombinerad analys (13) 1,38 Godkänd Sektion 0/400, Spont,

Tillfälligt lågvatten, Kombinerad analys (14) 1,02 Godkänd Sektion 0/400, Spont, Glidyta under spont,

Tillfälligt lågvatten, Kombinerad analys (15) 1,12 Godkänd Sektion 0/400, Spont,

Medelvattenstånd, Kombinerad analys (16) 1,18 Godkänd

Sektion 0/400, Spont, Glidyta under spont,

Tillfälligt högvatten, Odränerad analys (18) 2,04 Godkänd

(21)

Analys Säkerhetsfaktor 𝐹_𝐸𝑁

Slutsats

Tillfälligt lågvatten, Odränerad analys (19) 1,55 Godkänd Sektion 0/400, Spont,

Medelvattenstånd, Odränerad analys (20) 1,63 Godkänd

Tillfälligt högvatten, Kombinerad analys (21) 0,60 Ej godkänd Sektion 0/436, Befintliga förhållanden,

Tillfälligt lågvatten, Kombinerad analys (22) 0,63 Ej godkänd Sektion 0/436, Befintliga förhållanden,

Tillfälligt högvatten, Odränerad analys (24) 0,59 Ej godkänd Sektion 0/436, Befintliga förhållanden,

Tillfälligt lågvatten, Odränerad analys (25) 0,62 Ej godkänd Sektion 0/436, Befintliga förhållanden,

Tillfälligt högvatten, Kombinerad analys (27) 0,60 Ej godkänd Sektion 0/436, Planerad lösning med stödmur,

Tillfälligt lågvatten, Kombinerad analys (28) 0,63 Ej godkänd Sektion 0/436, Planerad lösning med stödmur,

Tillfälligt högvatten, Odränerad analys (30) 0,58 Ej godkänd Sektion 0/436, Planerad lösning med stödmur,

Tillfälligt lågvatten, Odränerad analys (31) 0,62 Ej godkänd Sektion 0/436, Planerad lösning med stödmur,

Tillfälligt lågvatten, Kombinerad analys (34) 1,03 Godkänd Sektion 0/436, Spont, Glidyta under spont,

Tillfälligt högvatten, Odränerad analys (37) 2,01 Godkänd

(22)

22(25)

𝐹_𝐸𝑁

Slutsats

Tillfälligt lågvatten, Odränerad analys (38) 1,51 Godkänd Sektion 0/436, Spont,

Tillfälligt högvatten, Kombinerad analys (40) 1,20 Godkänd Sektion 0/490, Befintliga förhållanden,

Tillfälligt lågvatten, Kombinerad analys (41) 1,32 Godkänd Sektion 0/490, Befintliga förhållanden,

Tillfälligt högvatten, Odränerad analys (43) 1,19 Godkänd Sektion 0/490, Befintliga förhållanden,

Tillfälligt lågvatten, Odränerad analys (44) 1,29 Godkänd Sektion 0/490, Befintliga förhållanden,

Sektion 0/490, Planerad lösning med stödmur (3m),

Tillfälligt högvatten, Kombinerad analys (46) 1,08 Godkänd Sektion 0/490, Planerad lösning med stödmur (3m),

Tillfälligt lågvatten, Kombinerad analys (47) 1,22 Godkänd Sektion 0/490, Planerad lösning med stödmur (3m),

Sektion 0/490, Planerad lösning med stödmur (3m),

Tillfälligt högvatten, Odränerad analys (49) 1,02 Godkänd Sektion 0/490, Planerad lösning med stödmur (3m),

Tillfälligt lågvatten, Odränerad analys (50) 1,15 Godkänd Sektion 0/490, Planerad lösning med stödmur (3m),

Tillfälligt högvatten, Odränerad analys (55) 12,21 Godkänd Sektion 0/490, Spont,

Tillfälligt lågvatten, Odränerad analys (56) 7,80 Godkänd

(23)

Analys Säkerhetsfaktor 𝐹_𝐸𝑁

Slutsats

7.9 ANALYS AV RESULTAT

Utförda beräkningar visar på en relativt omfattande stabilitetsproblematik vid kritiska sektioner för planerad anläggning. Befintlig slänt går endast att räkna hem i en av de kontrollerade sektionerna (0/490), trots att slänten idag står stabilt i alla tre sektioner. Att slänten står stabilt med befintliga förhållanden även i sektion 0/400 och 0/436 beror förmodligen på faktorer som inte går att ta hänsyn till i beräkningarna, såsom befintlig växtlighet och stenglacis. I utförda beräkningar har tredimensionella effekter ej heller beaktats, vilka kan vara en bidragande orsak till att slänten står i befintligt utförande. Tredimensionella effekter kan dock enbart

tillgodoräknas i kohesionsjord i det odränerade beräkningsfallet.

Mot bakgrund av att det inte går att beräkna en tillräcklig säkerhet med befintliga förhållanden i två av tre kontrollerade sektioner så kommer det krävas större förstärkningsåtgärder än den planerade lösningen med stödmur, då last tillförs på befintlig vall. Med den planerade lösningen går glidytan under stödmuren med resultat att stödmuren inte har avsedd effekt för att förhindra skred. I sektion 0/490 har stödmuren förlängts till 3 m, vilket ger tillräckligt hög säkerhetsfaktor då glidytan tvingas gå djupare och involvera en större jordvolym. Denna lösning bedöms dock inte vara tillämpbar i sektion 0/400 och 0/436, där slänten mot Rönne å är brantare.

Överslagsmässiga beräkningar med spont har utförts. Beräkningarna visar att det går att beräkna en erforderlig säkerhetsfaktor i slänten genom att förskjuta glidytan till att gå under sponten. Likt den längre stödmuren i sektion 0/490 kan en spont alltså tvinga ned glidytan och därmed ge en tillräckligt hög säkerhetsfaktor mot brott. Notera att utförda beräkningar med spont främst är avsedda att illustrera en möjlig förstärkningsåtgärd och att det krävs vidare beräkning och dimensionering för denna åtgärd. Eventuell spont kräver bakåtförankringar för att förhindra rotation, något som inte dimensionerats eller tagits hänsyn till i utförda beräkningar.

Det ska även beaktas att i fallet med spont så beräknas den kritiska glidytan till att inträffa framför sponten mot Rönne å. Detta innebär att spontens mothåll försvinner vid ett skred eller vid erosion varpå detta ska beaktas vid en lösning som inkluderar spont.

8 BEDÖMNINGAR OCH REKOMMENDATIONER

8.1 STABILITET

Stabiliteten utmed stora delar av den gamla banvallen är ej tillräcklig och förstärkningsåtgärder kommer att krävas vid anläggande av planerad väg. Planerade förstärkningsåtgärder med stödmurar som är tänkta att fungera som stöttning mot påförda laster från föreslagen vägkonstruktion bedöms inte vara tillräckligt för att erhålla erforderlig stabilitet. Detta beror delvis på att befintlig slänt i dag ej erhåller en tillräcklig säkerhet mot brott.

Spontning är ett alternativ för att uppnå tillräcklig säkerhet mot brott i jord, förutsatt att sponten installeras på ett sådant sätt att den kritiska glidytan kan tvingas ned under sponten och att en tillräckligt hög säkerhetsfaktor med avseende på stabilitetsbrott därmed kan uppnås, vilket visas i utförda beräkningar. Spontens funktion är att ge ett mothåll mot jorden vilket medför att ett eventuellt brott i jord kommer att ske djupare. Detta innebär att förhållandet mellan pådrivande och mothållande jordtryck jämnas ut och därmed blir säkerhetsfaktorn högre och vägen

stabilare. Det krävs dock vidare dimensionering av eventuell spont där horisontella rörelser, vilka kan orsaka sättningar i vägen, måste beräknas så att vägens funktion ej äventyras. Detta kan förslagsvis göras genom bakåtförankring med ankarplattor. Erforderlig längd för dessa stag avgörs vid dimensionering av sponten, och möjligen kan det innebära att förankringen hamnar utanför aktuellt planområde.

(24)

24(25)

Om förankringsstagen blir för långa och riskerar att hamna utanför planlagt område bör sponten kunna slås djupare samt att befintlig fyllning skiftas ur och ersätts med lättfyllning i form av exempelvis leca-kulor eller cellplast. Detta för att minska lasten på den pådrivande sidan och därmed erhålla tillräcklig stabilitet även utan förankringsstag.

Ett alternativ till spontning är att anlägga vägen på bankpålar i kritiska sektioner. Detta medger att påförda laster förs ned genom pålarna ner i den underliggande leran och motverkar att befintlig slänt utsätts för ytterligare lastpåkänning. Vid bankpålning rekommenderas att befintlig fyllning schaktas ut, därefter utförs pålning till erforderligt djup, varpå lättfyllning påförs ovanpå pålplattorna till rätt nivå.

Samtliga lösningar ovan kräver att befintlig slänt skyddas mot erosion innan spontning/pålning utförs, då föreslagna lösningar är beroende av den horisontalstabiliserande effekten från jordmassorna i befintlig slänt.

8.2 EROSIONSRISKER

Det befintliga erosionsskyddet utmed delar av banvallen i form av en sk stenglacis kräver restaurering och förstärkning i syfte att förhindra att slänten undermineras genom erosion. I dess nuvarande skick är stenglacisen delvis överväxt med buskar, träd och sly. Det saknas även stenblock och material mellan stenblocken har delvis sköljts bort. All växtlighet i

erosionsskyddet bör tas bort då detta riskerar att innebära en ökad risk för skador och erosion i slänten.

I samband med att stenglacisen restaureras/byts ut så kan även tryckbankar anläggas på mothållande sida av sponten. Vid detaljprojektering av sponten kan förhållandet mellan spontlängd och tryckbank studeras närmare och kostnadsoptimeras.

8.3 GRUNDLÄGGNINGSFÖRHÅLLANDEN

Utifrån nu utförd undersökning bedöms grundläggningsförhållandena av planerad väg som relativt goda längs stora delar av planerad dragning. Delar med mindre goda förutsättningar avser längdmätning mellan 0/360 och 0/540 där planerad väg löper tätt intill Rönne å med branta slänter ned mot vattnet. Vid grundläggning inom detta område krävs

förstärkningsåtgärder för att erhålla tillräcklig stabilitet, se kapitel 8.1 och 8.2. Utöver beskrivna förstärkningsåtgärder rekommenderas att befintlig fyllning skiftas ut mot lättfyllning i kritiska sektioner. Detta i syfte att minska lasttillskottet i marken och på så vis minska risken för

stabilitetsbrott. Eftersom befintlig fyllning ställvis innehåller organiskt material kommer det ändå krävas utskiftning av detta.

Vid områden som ej löper i direkt anslutning till Rönne å bedöms planerad väg kunna

grundläggas direkt på fyllning eller naturligt lagrad jord utan speciella förstärkningsåtgärder, förutsatt att jordlager med organiskt innehåll har skiftats ut. Utskiftning av dessa jordlager erfordras då dessa är kompressibla och känsliga för sättningar vid belastning.

8.4 SCHAKT- OCH FYLLNINGSARBETEN

Påförda fyllnadsmassor rekommenderas utgöras av materialtyp 2.

Vid utförda undersökningspunkter bedöms grunda schaktslänter (max 4 m) med obelastade släntkrön vid urschaktning kunna utföras i lutning 1:2 i fyllning, 1:1,5 i naturligt förekommande friktionsjord och 1:1 i lera, förutsatt att urschaktning sker ovan grundvattenytan. Vid

urschaktning nära rådande grundvattenyta ska grundvattnet avsänkas till minst 0,5 m under planerad schaktbotten innan schaktarbeten påbörjas.

Schaktarbeten rekommenderas inte att utföras under perioder med kraftig nederbörd. Ställvis innehåller jordlagren silt, som är erosions- och flytbenägen vid vattenöverskott. Vid schakt under ogynnsamma förhållanden kan silt och lerors egenskaper förändas drastiskt till det sämre.

Schaktslänter och schaktbotten rekommenderas därför att skyddas mot nederbörd. Om terrassen förstörs ska utskiftning av material utföras.

Alla schakt- och fyllningsarbeten ska utföras i enlighet med AMA Anläggning 20. Vid schaktarbeten ska föreskrifter och rekommendationer i ”Schakta säkert – En säkerhet vid schaktning i jord” beaktas.

(25)

8.5 ANLÄGGNING AV HÅRDGJORDA YTOR

Under förutsättning att fyllning och naturliga jordlager med innehåll av organiskt material schaktas ur inför anläggande av hårdgjorda ytor utgörs ytligt förekommande jordlager inom undersökningsområdet huvudsakligen av materialtyp och tjälfarlighetsklass 2/1, 3B/2 och 4B/3, se MUR.

Fyllningar och naturligt lagrade jordlager med innehåll av organiskt material är kompressibla och är därför känsliga för sättningar vid belastning, till exempel vid anläggande av parkeringsytor och vägar.

8.6 GRUNDVATTENSÄNKNING

Utifrån uppmätta grundvattennivåer i installerade grundvattenrör bedöms det inte bli aktuellt med någon grundvattenavsänkning i samband med utskiftning av massor och anläggande av planerad väg.

Vid eventuellt uttagande av schakt ned till rådande grundvattennivå ska grundvattnet succesivt avsänkas till en slutlig nivå motsvarande 0,5 meter under lägsta schaktbottennivå innan schakten tas ut. En avsänkning av grundvattennivån rekommenderas att utföras med lämpligt utformade pumpgropar inom schakten alternativt med sugspetsar, som även omhändertar tillrinnande yt- och sjunkvatten.

Tillfällig avsänkning av grundvattennivån får endast utföras om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom erforderlig pumpning. I annat fall krävs tillstånd enligt miljöbalken.

8.7 OMGIVNINGSPÅVERKAN

Då planerat objekt angränsar till befintliga konstruktioner måste omgivningspåverkan beaktas i form av deformationer, vibrationer, buller och sättningar som kan uppstå i samband med schaktarbeten, installation av spont, pålningsarbeten och eventuell grundvattensänkning.

9 FÖRSLAG TILL VIDARE UNDERSÖKNING

Efter att planerade anläggningars utformning och laster har bestämts kommer en kompletterande detaljerad geoteknisk undersökning att erfordras. Omfattningen på

undersökningen beror av planerade anläggningarnas läge, laster, trolig grundläggningsmetod etc. Troligtvis kan följande undersökningar bli aktuella:

• Kompletterande geoteknisk skruvprovtagning och/eller ostörd provtagning med kolvprovtagare.

• Kompletterande CPT- och/eller HfA-sonderingar för att erhålla mer detaljerad information om fyllningens tekniska egenskaper.

• Ytterligare geotekniskt laboratoriearbete av ostörda prover med direkta skjuvboxförsök för att ytterligare förfina vald jordmodell.

• Installation av grundvattenrör och framförallt kontinuerlig mätning av grundvattennivån.

• Vid val av spont som stabilitetshöjande åtgärd måste en känslighetsanalys av vad som händer vid eventuell erosion utanför sponten utföras. Analysen ska utröna hur mycket detta påverkar totalstabiliteten och säkerställa att det inte uppkommer ett brott som fortplantar sig.

Den kompletterande detaljerade geotekniska undersökningen ska verifiera vald

grundläggningsmetod och beräknad släntstabilitet samt leda fram till ett projekteringsunderlag innehållandes rekommendationer och dimensionerande parametrar för planerad grundläggning.

(26)

THORSLUND KOLIBRIN

GÄRDSMYGEN

TALLEN

APELN

ASPEN GRANEN

Bilaga 1

Sida 1/1

2021-07-02

(27)

Valda värden

Uppdrag: Ängelholm 3:28 m.fl. Uppdragsnummer: 313059

Handläggare: Jon Svensson Datum: 2021-07-02

-10,0 -9,0 -8,0 -7,0 -6,0 -5,0 -4,0 -3,0 -2,0 -1,0 +0,0 +1,0 +2,0 +3,0 +4,0 +5,0 +6,0

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120

N iv å

Odränerad skjuvhållfasthet, c

_u

(kPa) Lera 0/360 - 0/540

2021-07-02

(28)

Valda värden

-10,0 -9,0 -8,0 -7,0 -6,0 -5,0 -4,0 -3,0 -2,0 -1,0 +0,0 +1,0 +2,0 +3,0 +4,0 +5,0 +6,0

29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41

N iv å

Friktionsvinkel, φ (°)

Fyllning av sand (banvall) 0/360 - 0/540

21T03 (CPT) 21T04 (CPT) 21T06 (CPT) Valt värde

Bilaga 2

Sida 2/4

2021-07-02

(29)

Valda värden

-10,0 -9,0 -8,0 -7,0 -6,0 -5,0 -4,0 -3,0 -2,0 -1,0 +0,0 +1,0 +2,0 +3,0 +4,0 +5,0 +6,0

29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41

N iv å

Friktionsvinkel, φ (°) Sand 0/360 - 0/490

2021-07-02

(30)

Valda värden

-10,0 -9,0 -8,0 -7,0 -6,0 -5,0 -4,0 -3,0 -2,0 -1,0 +0,0 +1,0 +2,0 +3,0 +4,0 +5,0 +6,0

29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41

N iv å

Friktionsvinkel, φ (°) Silt 0/436

21T04 (CPT) Valt värde

Bilaga 2

Sida 4/4

2021-07-02

(31)

Lera komb Bef. fyllning 1

Bef. fyllning 2

Sand Sand

0,648

Ni vå

-5 0 5

Ni vå

-5 0 5

Stabilitetsutredning Ängelholm 3:28 m.fl.

Ängelholms kommun

Color Name Model Unit

Weight (kN/m³)

Phi' (°) C-Datum (kPa)

C-Rate of Change ((kN/m²)/m)

Cu-Datum (kPa)

Cu-Rate of Change ((kN/m²)/m)

Datum (Elevation) (m)

Constant Unit Wt.

Above Water Table (kN/m³)

Bef. fyllning 1 Mohr-Coulomb 20 28,3 18

Lera komb Combined, S=f(datum) 17 23,9 3,1 0,4 26,7 3,3 3

Sand Mohr-Coulomb 20 26,5 18

Sektion 0/400, Befintliga förhållanden, Tillfälligt högvatten Kombinerad analys

Skala: 1:200 (A3)

2021-07-02

(32)

Lera komb Bef. fyllning 1

Bef. fyllning 2

Sand Sand

0,675

(m)

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65

Ni vå

-10 -5 0 5

Ni vå

-10 -5 0 5

Created By: Jon Svensson Date: 2021-06-24

File Name: 210624_400_Bef.gsz

Directory: O:\HBG\313059\G\_Berakningar\Stabilitetsberäkning\

Stabilitetsutredning Ängelholm 3:28 m.fl.

Ängelholms kommun

Sektion 0/400, Befintliga förhållanden, Tillfälligt lågvatten Kombinerad analys

Skala: 1:200 (A3)

Bilaga 3

Sida 2/57

2021-07-02

(33)

Lera komb Bef. fyllning 1

Bef. fyllning 2

Sand Sand

0,675

Ni vå

-5 0 5

Ni vå

-5 0 5

Stabilitetsutredning Ängelholm 3:28 m.fl.

Ängelholms kommun

Sektion 0/400, Befintliga förhållanden, Medelvattenstånd Kombinerad analys

Skala: 1:200 (A3)

2021-07-02

(34)

Lera odr Bef. fyllning 1

Bef. fyllning 2

Sand Sand

0,644

(m)

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65

Ni vå

-10 -5 0 5

Ni vå

-10 -5 0 5

Stabilitetsutredning Ängelholm 3:28 m.fl.

Ängelholms kommun

C-Datum (kPa)

Phi' (°)

Lera odr S=f(datum) 17 26,7 3,3 3

Last GC-väg:

6,37 kN/m³ Sektion 0/400, Befintliga förhållanden, Tillfälligt högvatten Odränerad analys

Skala: 1:200 (A3)

Bilaga 3

Sida 4/57

2021-07-02

(35)

Lera odr Bef. fyllning 1

Bef. fyllning 2

Sand Sand

0,670

Ni vå

-5 0 5

Ni vå

-5 0 5

Stabilitetsutredning Ängelholm 3:28 m.fl.

Ängelholms kommun

Phi' (°)

Last GC-väg:

6,37 kN/m³ Sektion 0/400, Befintliga förhållanden, Tillfälligt lågvatten Odränerad analys

Skala: 1:200 (A3)

2021-07-02

(36)

Lera odr Bef. fyllning 1

Bef. fyllning 2

Sand Sand

0,669

(m)

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65

Ni vå

-10 -5 0 5

Ni vå

-10 -5 0 5

Stabilitetsutredning Ängelholm 3:28 m.fl.

Ängelholms kommun

Phi' (°)

Sektion 0/400, Befintliga förhållanden, Medelvattenstånd Odränerad analys

Skala: 1:200 (A3)

Last GC-väg:

6,37 kN/m³

Bilaga 3

Sida 6/57

2021-07-02

(37)

Lera komb

Sand Sand

Stödmur Bef. fyllning 2

Bef. fyllning 1 Ny fyllning

0,687

Ni vå

-5 0 5

Ni vå

-5 0 5

Stabilitetsutredning Ängelholm 3:28 m.fl.

Ängelholms kommun

Sektion 0/400, Planerad lösning med stödmur, Tillfälligt högvatten Kombinerad analys

Skala: 1:200 (A3)

Phi' (°)

Above Water Table (kN/m³)

Lera komb Combined, S=f(datum)

17 23,9 3,1 0,4 26,7 3,3 3

Ny fyllning Mohr-Coulomb 23 27,4 20

Stödmur High Strength 22

2021-07-02

(38)

Lera komb

Sand Sand

Stödmur Bef. fyllning 2

Bef. fyllning 1 Ny fyllning

0,717

(m)

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65

Ni vå

-10 -5 0 5

Ni vå

-10 -5 0 5

File Name: 210623_400_Planerad.gsz

Stabilitetsutredning Ängelholm 3:28 m.fl.

Ängelholms kommun

Sektion 0/400, Planerad lösning med stödmur, Tillfälligt lågvatten Kombinerad analys

Skala: 1:200 (A3)

Phi' (°)

17 23,9 3,1 0,4 26,7 3,3 3

Bilaga 3

Sida 8/57

2021-07-02

(39)

Lera komb

Sand Sand

Stödmur Bef. fyllning 2

Bef. fyllning 1 Ny fyllning

0,717

Ni vå

-5 0 5

Ni vå

-5 0 5

Stabilitetsutredning Ängelholm 3:28 m.fl.

Ängelholms kommun

Sektion 0/400, Planerad lösning med stödmur, Medelvattenstånd Kombinerad analys

Skala: 1:200 (A3)

Phi' (°)

17 23,9 3,1 0,4 26,7 3,3 3

2021-07-02

(40)

Lera odr

Sand Sand

Stödmur Bef. fyllning 2

Bef. fyllning 1 Ny fyllning

0,666

(m)

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65

Ni vå

-10 -5 0 5

Ni vå

-10 -5 0 5

Stabilitetsutredning Ängelholm 3:28 m.fl.

Ängelholms kommun

Last GC-väg:

6,37 kN/m³ Last väg:

19,11 kN/m³

Sektion 0/400, Planerad lösning med stödmur, Tillfälligt högvatten Odränerad analys

Skala: 1:200 (A3)

Phi' (°)

Bilaga 3

Sida 10/57

2021-07-02

(41)

Lera odr

Sand Sand

Stödmur Bef. fyllning 2

Bef. fyllning 1 Ny fyllning

0,699

Ni vå

-5 0 5

Ni vå

-5 0 5

Stabilitetsutredning Ängelholm 3:28 m.fl.

Ängelholms kommun

Last GC-väg:

6,37 kN/m³ Last väg:

19,11 kN/m³

Sektion 0/400, Planerad lösning med stödmur, Tillfälligt lågvatten Odränerad analys

Skala: 1:200 (A3)

Phi' (°)

2021-07-02

(42)

Lera odr

Sand Sand

Stödmur Bef. fyllning 2

Bef. fyllning 1 Ny fyllning

0,699

(m)

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65

Ni vå

-10 -5 0 5

Ni vå

-10 -5 0 5

Stabilitetsutredning Ängelholm 3:28 m.fl.

Ängelholms kommun

Sektion 0/400, Planerad lösning med stödmur, Medelvattenstånd Odränerad analys

Skala: 1:200 (A3)

Last GC-väg:

6,37 kN/m³ Last väg:

19,11 kN/m³

Phi' (°)

Bilaga 3

Sida 12/57

2021-07-02

(43)

Lera komb

Sand Sand

Bef. fyllning 2

Ny fyllning Bef. fyllning 1

Spont

Bef. fyllning 2 Sand

1,379

Ni vå

-5 0 5

Ni vå

-5 0 5

Stabilitetsutredning Ängelholm 3:28 m.fl.

Ängelholms kommun

Sektion 0/400, Spont till nivå -3,0, Tillfälligt högvatten Kombinerad analys

Skala: 1:200 (A3)

Phi' (°)

17 23,9 3,1 0,4 26,7 3,3 3

Spont High Strength 20

2021-07-02

(44)

Lera komb

Sand Sand

Bef. fyllning 2

Ny fyllning Bef. fyllning 1

Spont

Bef. fyllning 2 Sand

1,022

(m)

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65

Ni vå

-10 -5 0 5

Ni vå

-10 -5 0 5

File Name: 210623_400_Spont.gsz

Stabilitetsutredning Ängelholm 3:28 m.fl.

Ängelholms kommun

Phi' (°)

17 23,9 3,1 0,4 26,7 3,3 3

Spont High Strength 20