Yttrande över förslag till gemensamma ståndpunkter gällande STRUT

Il ^U LINKÖPINGS

e UNIVERSITET

Sveriges universitets- och högskoleförbund

2019-04-29 DNR LIU-2019-01303 BESLUT 1(1)

Yttrande över förslag till gemensamma ståndpunkter gällande STRUT

Beslut

Linköpings universitet (LiU) har inga invändningar mot eller förslag till justeringar av föreliggande förslag.

Ärendet

SUHF har som internremiss översänt ett förslag till formulering av principiella ståndpunkter vilka avses utgöra viktig del av SUHF:s svar på betänkandet SOU

Handläggningen av beslutet

Beslut i detta ärende har fattats vid rektors beslutsmöte i närvaro av universitets- direktör Kent Waltersson, chefsjurist Christina Helmer, studeranderepresentanten Sofia Ritenius och rektors sekreterare Maria Fält efter föredragning av planerings- och ekonomidirektör Agneta Frode Blomberg.

~ ~ µ . l ! _ L

Marg; eta Bachrack Lindström

Sändlista

U niversitetsstyrelsen Dekaner

Prefekter Kanslichefer UDL

Kårordförande Internrevisionen

Lokala fackliga organisationer

LINKÖPINGS UNIVERSITET UNIVERSITETSLEDNINGEN

SUHF

Sveriges universitets-

och högskoleförbund 2019-03-26

Internremiss till SUHFs medlemmar rörande SUHFs gemensamma ståndpunkter på STRUT-betänkandet

Utbildningsdepartementet har sänt ut STRUT-betänkandet på remiss med svarsdatum 24 juni 2019. SUHF har i enlighet med diskussionerna vid förbundsförsamlingarna hösten 2018 och våren 2019 för avsikt att lämna ett gemensamt svar som sammanfattar de

ståndpunkter som lärosätena är överens om. Lärosätena får sedan utveckla sina egna ståndpunkter och detaljerade inspel i sina respektive remissvar.

Baserat på diskussionerna vid förbundsförsamlingen i Gävle den 13 mars 2019 då möjlighet gavs att ge kommentarer på ett tidigt utkast till remissvar så har bifogat underlag tagits fram. Det föreliggande utkastet är hållet på en övergripande och principiell nivå med ambitionen att den beskrivna önskvärda övergripande riktningen i utveckling är något som SUHF:s medlemmar kan ha en samsyn i.

Internremissen till SUHFs medlemmar syftar till att förankra de principiella

ställningstagande och den önskvärda riktningen som utkastet till remissvar innehåller. Vi inser att alla lärosäten kommer att ha detaljkommentarer eller företräda nyanser som är viktiga att de kommer fram. Platsen för dessa är dock i lärosätenas egna remissvar.

Vi ber lärosätena att senast den 30 april inkomma med eventuella allvarliga invändningar på, eller förslag på stora justeringar i utkastet till gemensamma remissvaret. Svaren på internremissen sänds till Linda Ge ren (linda.geren@suhf.se). Vi vill påminna om vikten av att SUHF lämnar ett så tydligt gemensamt remissvar som möjligt för att underlätta att önskvärda förslag i betänkandet får förutsättningar att kunna realiseras.

De inkomna svaren på internremissen kommer att behandlas i SUHFs styrelse som också fastställer den slutliga versionen av SUHFs gemensamma remissvar.

Enligt uppdrag

Marita Hilliges

generalsekreterare

SU HF

Sveriges universitets-

och högskoleförbund Dnr: 8-19

2019-03-24

YTIRANDE - FÖRSLAG

Utbildningsd~p,artementet

u.remissvå}.@/~:geringskanslitet.se

·.·:•:·:··

,:-:·?):::::.

Yttrande över En långsiktig, samordnad cich dialo~i}ci.se. rad styrning av högskolan, SOU 2019: ;:~:.. · .. i::.:

Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF{ha.r fått inöjJighet:~'n a·ti\i~:~a på remiss av betänkandet En långsiktig, samoq:lniJd och dialogba'serad,:~tyr-nJl)g av högskolan (SOU 2019:6), ert diarienummer U2019/00304/UH.

Inledning

Betänkandet En långsiktig, samordnad och dialogbaserad s.tyrning av högskolan utgår från regeringens utredningsdirektiv .att.s~y~ningen ska:.främja .st.arka och ansvarsfulla lärosäten.

Utredningens mål är)if{b'e~kri;i dc°h)&eslfett ra.~y:e/~·för styrning och resurstilldelning som ger goda för~\sä't°tnin·g:~h ör lärosätena ~t(utve~°ki~ och förmedla kunskap för samhi fiets långsikii'ga l,Jtveckli°Rg. .;,:::

/::. . ( :: •.• :-:

sO'A'·F vill inlednirgsvis ·g~.'en:·e·loge till utred'ningen för den öppenhet som har präglat utrednf~·gsproce~sen:·.Antal~:t:tillfälle'riför Qlika aktörer att komma till tals med utredningen och fr~·r.i)'föra synpunkt~,r:;.har v'~_r_i_t många.

'i'

.:i.::d~t ge'kö):,:iförda arbet~t: har fäh-stor vikt vid dialogmöten med olika intressenter .

. :;:::::::;:~,, ·:~· .. ":: ·'.·> • •·. · .

. ·{?)Principer fÖr-.en ändamålseri.lig styrning och förstärkning av normer

\ \?.UHF stödjer den ambition som redovisas för utredningen och betänkandet. SUHF vill också

hel.ti enlighet med utredningens utgångspunkter bekräfta den avgörande betydelsen av akaderr,i:i~k frihet och b'etydelsen av en långtgående självständighet för lärosätena.

Unive~·~it~ts och högskolors roll att fritt problematisera, ställa frågor och söka svar är omistlig för..:.en gynnsam samhällsutveckling. De förslag som framförs i utredningen måste alla bedömas ·utifrån vikten av en långtgående rådighet för lärosätena. Stor egen rådighet är en förutsättning för hög och hållbar kvalitet på utbildning och forskning. Statlig styrning av processer och innehåll måste minimeras och fokus vara på det resultat och det bidrag till en långsiktigt gynnsam samhällsutveckling som universitet och högskolor lämnar. Det är viktigt att hinder som begränsar universitets och högskolors frihet och möjligheter att utveckla verksamheten undanröjs, så att de kan bidra till nödvändig kunskapsutveckling för en gynnsam samhällsutveckling.

SUHF stödjer utredningens utgångspunkter för betänkandet, nämligen att (1) styrningen ska främja akademisk frihet, kvalitet och ansvarstagande, (2) styrningen ska främja ett rollsäkert samhällsansvar och (3) styrningen ska främja lärosätenas strategiska

handlingsförmåga. I linje med detta stödjer SUHF förslaget om förstärkning av viktiga normer i högskolelagen. En betoning av utbildningens frihet, det kollegiala ansvaret, samt

sambandet mellan utbildning och forskning är betydelsefull. Sambandet mellan utbildning och forskning ska därvid, precis som utredningen framför, ses som en princip för lärares arbetsuppgifter. SUHF stödjer således uppmaningen till regeringen att ta initiativ i frågan om översyn av högskolelagen för att i lagstiftningen förstärka innebörden av akademisk frihet och ansvar.

Långsiktighet och dialog

En ökad långsiktighet och stabila planeringsförutsättningar välkomnas. Förslaget om inrättande av fyraåriga högskolepropositioner där utbildning och forskning innefattas stöds av SUHF. Förslaget följer logiskt på utredningens principiella utgångspunkter och är en viktig markering av sambandet mellan utbildning och forskning. För att stödja långsiktighet och stabilitet föreslår utredningen etablering av en oberoende analysfunktion bland annat med uppdrag att inkomma med en samlad analys av högsko)esekt.orns utveckling och förutsättningar inför de fyraåriga propositionerna för högr~· utb.ildning och forskning. SUHF stödjer förslaget om betydelsen av oberoende uppföljningar och analyser, men vill påpeka vikten av lärosätenas medverkan i val av problem och fråge·ställningar- för :u.ppföljning och

analys. ·· /' · .:::-:.: ..

•,·,· ,:;:<.·

Som ett led i långsiktighet, stabilitet och möjligh~\er för läro~~t~n att profiler~::iJg föreslår utredningen en dialogbaserad process för lärosät~na ·baserad på regeringe11~.fVraåriga högskolepropositioner. SUHF delar uppfattningen att en ut~eckling av dialogen.mellan regeringen och lärosätena bör ske. Det är viktigt att fok\.)s är. på'lärosätets mål, strategier och förutsättningar. Dialogen ska fräniJa en ökad rådighet fö'r läro~ät~·na och skapa möjligheter till profilering. Ut~~aningen före~lår också som ·ett komplement till

regleringsbrevet, ett dialogba·~·e~at och lärosätesanpassat'sty,rinstrument i form av fyraåriga överenskommelser. SUHF:s bedömning är att risk finns för att sådana överenskommelser inte kommer att innebära ökad rådighet utan tvärtom kan medföra en ökad kortsiktighet och detaljstyrning.av verksarn~eten. Risken föreligger även om avsikten är att

övere.n5:kommelserq9 ska ha sih bas i de respe~tive lärosätenas förutsättningar, profilering oi:;h .. st}~itegier. :.\ · .:/ .. : :/

s~· ~ : ;at an~;:i: .• . .. ··: .

Även fgf~·laget om ett.saml~t\rnslag är ~n markering av vikten av att stärka sambandet mellan u.tPildning och for.skning .. Ett samlat anslag kan innebära en ökad flexibilitet i .. / ~~:vändnirigen av anslaget'o.~h en ökad rådighet för lärosätena, vilket är positivt. Ett viktigt /:.)påpekande::~·r .. emellertid a\h~n tillämpning av samlat anslag förutsätter fullständig

·<:\tr.pnspar~:ns i"h0:r:anslaget. bitäknas. SUHF stöder inte förslaget att basera avräkningen av ä;{sl.9,gef~ht genHr.n\nitts:J~islappar. En sådan metod kan ha en konserverande effekt på utbHcfr1'i'ri'gsutbudet. Dir~mot stödjer SUHF förslaget i betänkandet att helårsprestationer som g'rur:id för ersättning avseende utbildning utgår.

Angelägna ·Gppdrag

SUHF delar utredningens uppfattning om vikten av breddad rekrytering, jämställdhets- integrering, livslångt lärande och samverkan. Ett utökat uppdrag inom livslångt lärande behöver åtföljas av ekonomiska resurser. SUHF stödjer också förslaget om tematiska utvärderingar genomförda av Universitetskanslersämbetet, men vill särskilt påpeka att lärosätena har det odelade ansvaret för kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring av utbildning och forskning.

SUHF stödjer förslaget att utvidga innebörden av universitet och högskolors samverkan med det omgivande samhället. Universitet och högskolor har en avgörande roll i att sprida kunskap och precis som framförs i utredningen tillse att den kompetens som finns kommer samhället till gagn. Några särskilda medel för samverkansaktiviteter bör dock inte fördelas inom anslaget. Däremot ställer sig SUHF positivt till att regeringen utlyser särskilda medel

till strategiska samverkansområden (liknande SFO). SUHF stödjer utredningens ståndpunkt att bedömning och uppföljning av lärosätenas samverkan bör ske i det nationella

kvalitetssäkringssystemet för utbildning och forskning.

Basanslag

Kombinationen av å ena sidan den rådande balansen mellan basanslag och externa bidrag för forskning och å andra sidan de olika sam- och medfinansieringskrav som många finansiärer har leder till avsevärd brist på rådighet för många universitet och högskolor, då basanslaget till stor del binds upp mot de externa finansiärernas strategier. Ökade

basanslag till forskningen och en bättre balans mellan basanslag och extern forsknings- finansiering är önskvärd. Nya resurser behöver tillföras för fortsatt utveckling av svensk forskning under de kommande åren. Det är viktigt att basanslaget och dess andel av

forskningsfinansieringen ökar, det är mindre viktigt att sätta. upp kvantitativa mål såsom att 50 procent inom en åttaårsperiod ska vara basanslag. Koppl1ng(:i°n till utbildning

återkommer här genom förslag att fler utbildningsplatserti.(.1 ett lärosäte ska följas av ökade basanslag. Beloppet 12 000 kronor per helårsstudent är emellertid påen'för låg nivå och ger inte möjligheter till en rimlig förstärkning av forskningsa~knytningen.

:: ·-::: .. ;., ·.·,,: ',

Med dessa kommenterar till betänkandet hänvis~b°SWHF\:q.v~igt·~/fi·d~:~ns~il~:~::l~rosätenas remissvar.

Enligt uppdrag

Mari~

9 ..

,· .. ·

ge·~:~ ra lse kr.ete rare

tf

\}.:::

,• ,',

... ;:;···

•.•. '•

>

. •.. .. . , . · ...

.

::

·-:·-:.