• No results found

Granskning av kommunens underhåll och samordning av gator och VA-ledningar/anläggningar

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Granskning av kommunens underhåll och samordning av gator och VA-ledningar/anläggningar"

Copied!
13
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Granskning av kommunens underhåll och samordning av gator och VA-ledningar/anläggningar

Revisionsrapport

Vetlanda kommun

KPMG AB 2020-05-05

(2)

~

4.1

4.2

Vetlanda kommun

Innehållsförteckning

1 Sammanfattning 1

2 Inledning och syfte 1

3 Avgränsning, revisionskriterier och metod 2 4 Iakttagelser från intervjuer och dokumentgranskning 3

Gator och gatuunderhåll 3

4.1.1 Verksamhetsmål och underhåll 3

4.1.2 Planer och konsekvensbeskrivningar 5

4.1.3 Samordning 6

4.1.4 Bedömning och kommentarer 6

Ledningsnät och anläggningar 6

4.2.1 Styrdokument och konsekvensbeskrivningar 7 4.2.2 Verksamhetsmål, statistik, driftsäkerhet och kvalitet 8 4.2.3 Taxa och kostnadsfördelning mellan VA- och skattekollektiv 10

4.2.4 Bedömning och kommentarer 11

(3)

1 Sammanfattning

Syftet med granskningen har varit att bedöma om tekniska nämnden och Njudung Energi AB har en tillfredsställande intern kontroll och samordning avseenden underhåll av gator och VA-ledningar/anläggningar. Likaså har ingått i granskningen att bedöma om kommunen (tekniska nämnden) och Njudung Energi AB har ett tillräckligt underhåll eller om det innebär risker för kommunen i ett ekonomiskt och verksamhetsmässigt perspektiv.

Utifrån genomförd granskning bedömer vi att det finns stora risker i underhållsnivåer för både gator och VA sett till historiska ambitioner. Ambitionshöjningar inom både gata och VA senaste året kan under förutsättning att det finns en uthållighet i ambitionerna påverka omläggningstakter mycket positivt.

Vi vill särskilt framhålla följande rekommendationer:

• Historiskt och fram till nu har kommunen haft en omläggningstakt av ny

beläggning som motsvarar cirka 100 år. Detta är långt ifrån hållbart och riskerar väsentliga kostnadsfördyringar för skattekollektivet. Budget för

beläggningsunderhåll bör stegvis anpassas till en omläggningstakt som motsvarar 4–5 % (20–25 år) per år av befintlig gatuyta.

• Tekniska nämnden bör formalisera ambitioner inom gatuunderhållet genom att besluta om mål för beläggningsunderhållet.

• Historiskt och fram till nyligen har Njudung Energi AB haft en förnyelsetakt på ledningsnätet som uppgår till cirka 200-300 år. Detta är långt ifrån hållbart. Vi ser ett trendbrott och att ambitionerna höjts väsentligt senaste åren vilket är mycket positivt. Bolaget har likaså fastställt ambitiösa mål för förnyelsetakten vilket är positivt. Vi hoppas och tror att bolagets ambitioner är uthålliga och att den långsiktiga planeringen för förnyelse av ledningsnätet inriktas på en nivå kring 100 år.

• Målsättningar bör fastställas för konkreta åtgärder att minska inläckage på spillvattenledningsnätet.

• Tekniska nämnden och bolaget bör formalisera och besluta om grunder för kostnadsfördelningsprinciper i gemensamma projekt. Likaså bör avgiftsuttag av respektive kollektiv analyseras och bedömas.

2 Inledning och syfte

Revisorerna har i revisionsplaneringen för 2020 uppmärksammat risker beträffande kommunens underhåll av gator och ledningar och hur samordning fungerar kring denna viktiga infrastruktur.

Syftet med granskningen är att bedöma om tekniska nämnden och Njudung Energi AB har en tillfredsställande intern kontroll avseenden underhåll av gator och VA-

verksamheten. Likaså ingår i granskningen att bedöma om kommunen (tekniska

1

(4)

3

nämnden) och Njudung Energi AB har ett tillräckligt underhåll eller om det innebär risker för kommunen i ett ekonomiskt och verksamhetsmässigt perspektiv.

I syftesformuleringen ingår att besvara följande:

• Hur sker styrning, ledning och ansvar beträffande underhåll av gator och ledningsnät?

• Vilken statistik och nyckeltal följer verksamheten?

• Vilket beslutsunderlag finns? (Finns aktuella underhållsplaner för gator och ledningsnät?)

• Hur är förnyelsetakten på ledningsnät i förhållande till beräknad livslängd (anslagsutveckling över tid)?

• Vilken omläggningstakt har kommunen på gatornas toppbeläggning?

• Finns dokumentation avseende kort- och långsiktiga underhållsbehov (konsekvensbeskrivningar/beslutsunderlag)?

• Vilken samordning sker mellan gata/VA vid ledningsgrävningar (skattekollektiv respektive avgiftskollektivet, projektredovisningar)?

• Driftaspekter:

- avloppsstopp - vattenläckor

- ovidkommande vatten (inträngning) - utläckage (svinn)

- kapacitet vid reningsverk (miljökrav)

• Hur säkerställs vattenkvaliteten (kvalitetskrav, vattenverk)?

Avgränsning, revisionskriterier och metod

Granskningen avser gatu- och VA-verksamheten, d.v.s. tekniska nämnden respektive Njudung Energi AB.

Granskningen utgår ifrån:

• Kommunallag

• VA-lagen

• Tillämpbara interna regelverk, policys och fullmäktigebeslut

(5)

4 .1

Granskningen har genomförts genom att omfattande relevant dokumentation analyserats. Utifrån dokumentanalysen har fördjupade intervjuer och avstämningar skett med berörda.

Föreliggande rapport har faktakontrollerats av ansvariga tjänstemän.

Granskningen har utförts av Kristian Gunnarsson, certifierad kommunal yrkesrevisor.

4 Iakttagelser från intervjuer och dokumentgranskning

Gator och gatuunderhåll

Gatan består ytligt av en beläggning och därunder en gatukropp, som förutom uppgiften att stabilisera gatan även har ett antal ledningar som ”hyresgäster”

(elledningar, VA-ledningar, tele- och fiberledningar, kabel-TV, fjärrvärme m.m.).

Beläggningen skall skydda det större kapitalet, gatukroppen, samt skapa driftsäkerhet i ledningsnätet. Dessutom skall beläggningen givetvis vara ändamålsenlig för trafikens framkomlighet.

Underhållet av gatunätet omfattar åtgärder som avser att vidmakthålla gatunätets funktion och prestanda. Underhållet indelas allmänt i dels förebyggande underhåll dels avhjälpande underhåll (akuta åtgärder). Om underhållet varaktigt brister uppkommer behov av förnyelse/ombyggnad av gatukroppen vilket är väsentligt dyrare än normalt underhåll.

Konsekvenserna av eftersatt underhåll är, förutom kapitalförstöring även ökade samhällsekonomiska kostnader såsom: bristande trafiksäkerhet, halkolyckor för gångtrafikanter samt skador på fordon och förlängda restider.

4.1.1 Verksamhetsmål och underhåll

Sveriges kommuner och regioner (SKR) beräknar att en asfaltbeläggning i genomsnitt kan ligga i 20 år innan gatan måste läggas om. Spännvidden mellan hög-

lågtrafikerade gator har i en utredning bedömts till mellan 15 - 25 år och i en annan till 10 - 30 år. Det innebär att underhållscykeln för omläggning av gatornas beläggning inom hela kommunen i genomsnitt bör omfatta cirka 20 år. Det innebär att 5 % av ytan bör omläggas varje år för att motsvara den normala förslitningen.

I granskningen framkommer att tekniska nämnden inte har några specifika

målsättningar för underhållet av kommunens gator, exempelvis vilken omläggningstakt man vill uppnå. Tekniska förvaltningen arbetar med mål och aktiviteter kring god underhållsplanering.

Kommunens ansvar för beläggningsunderhåll (gatuyta) har utvecklats enligt nedan för de senaste åren:

3

(6)

I 2015 2016 2017 2018 2019

Antal m2 beläggning i Vetlanda kommun

1614857 1624267 1625167 1628497 1679 274

2015 2016 2017 2018 I 2019

Genomförda 10 797 11000 24 872 14092 14 890 topp beläggningar

im2

2015 2016 2017 2018 2019

Driftbudget 600 690 2565 1320 1632

24912- 24914

Utfall 2731 2110 4545 1193 1598

Budget 2660 1600

investering

Utfall 2592 1671

investering

Total 3980 3232

budget

Totalt utfall 3785 3269

Förvaltningen har dokumenterat genomförda toppbeläggningar uttryckt i antal m2 för åren 2015-2019 enligt nedan:

Genomsnittet för de senaste fem åren är cirka 15 000 m2 ny toppbeläggning per år.

Den årliga budgeten för underhållsbeläggning varierar en del mellan åren. Av tabellen nedan framgår anslagsutveckling/budget och utfall de senaste fem åren för beläggning:

För år 2020 har ökning av budgeten för beläggning (investering) begärts och godkänts med 4 mnkr. Enligt uppgift kommer ambitionen vara att höjningen till 4 mnkr i

investeringsbudgeten kvarstår kommande år.

(7)

En grov beräkning kan göras utifrån ovanstående uppgifter om den samlade

omläggningstakten på toppbeläggningen. Genomsnittligt läggs det om 15 000 m2/år.

Det totala ansvaret för toppbeläggning uppgår till 1 679 274 m2.

Givet att omläggningstakten ligger kvar ungefär där den legat de senaste fem åren har kommunen en förnyelsetakt på toppbeläggningen som uppgår till dryga 100 år eller cirka 1 %.

Effekten av att långsiktigt ha en lägre omläggningstakt än den rekommenderade är att underhållet skjuts upp och riskerar att bli en fördyrad kostnad för kommunen. När beläggningen inte längre förmår att skydda gatukroppen riskerar denna att skadas.

Ombyggnad av gatukroppen bedöms kosta väsentligt mycket mer per kvm i jämförelse med kostnaden per kvm för det planerade underhållet. Uppskattningsvis är kostnaden 4 - 5 gånger så hög.

Om underhållet eftersätts ett par år och sedan återställs till normal nivå bör inget dramatiskt inträffa eftersom ombyggnadsbehoven inte inträffar med regelbundenhet utan styrs av de olika hot som gatukroppen utsätts för. Läget blir dock extra besvärligt om gatunätet har akuta brister vilket uppges vara fallet i Vetlanda.

En annan faktor att ta hänsyn till är huruvida gatuytan ökar, d v s om ansvaret för underhåll ökar och om anslaget justeras utifrån detta. Enligt uppgift har inte budget för underhåll ökat med hänsyn taget till ett större ansvar för gatuyta. Enligt uppgift kommer detta framföras tydligare i samband med budgetdiskussioner.

En annan faktor som påverkar beläggningsbudgeten framöver är VA-verksamhetens insatser och underhåll vilket innebär att om utbytestakten på ledningsnät ökar kommer behovet av insatser på gatunätet också att öka.

4.1.2 Planer och konsekvensbeskrivningar

Väsentliga inslag i styrningen av verksamheten är förutom budget, verksamhetsplaner och arbetsprogram även normer, besiktningsförfarande och tillståndsbedömning samt system för registrering och bevakning av objekten. Okulärbesiktningar av gator görs enligt uppgift kontinuerligt och förvaltningen upprättar enligt uppgift en beläggningsplan (planering för gatuunderhållet). I dagsläget arbetar förvaltningen med en 4-årsplan där det framgår vilka objekt som är mest prioriterade årsvis.

I dagsläget arbetar en arbetsledare med att inventera och besiktiga gator och uppdatera underhållsplan. Någon mer långsiktig plan för underhållet finns inte i dagsläget men enligt uppgift hade det funnits stort värde i en sådan plan samt att förvaltningen på sikt bör investera i bättre system/IT-stöd för underhållsplaneringen.

Tekniska förvaltningen har en relativt stor organisation i egen regi för gatu- och VA- arbeten. En särskild arbetsledare är avsatt för att vara kontaktperson mot Njudung Energi och planering inom VA-verksamheten och de arbeten som ska utföras.

5

(8)

4.2

4.1.3 Samordning

De största hoten mot gatukapitalet utgörs av ledningsgrävningar, trafikens belastning samt väderberoendet som tjäle och nederbörd som tränger ner i gatukroppen på grund av dålig beläggning. Ledningsgrävning är oftast förorsakat av ledningsproblem vilka kan skapa framtida sättningar i gatukroppen som inte kan observeras vid

grävningstillfället.

Gatuavdelningen återställer gatan efter framdragning av VA-ledningar, fjärrvärme, fiber etc. Samordningen och helhetssynen på vilka insatser som ska prioriteras fungerar enligt uppgift bra idag. Aktuella aktörer (ledningsägare) träffas regelbundet och informerar om pågående projekt och det finns idag en gemensam planering i form av en tvåårsplan mellan gata och VA som är utgångspunkt för prioritering av

gemensamma insatser. Gatuavdelningen har även årsvisa möten med övriga kabeldragande verk för att hålla varandra informerade.

4.1.4 Bedömning och kommentarer

Vi anser att nuvarande och historiska nivåer på underhåll och toppbeläggning är oroande och långt ifrån hållbart. Det finns ett ackumulerat eftersatt underhåll och historiska nivåer indikerar att omläggningstakten motsvarar cirka 1 % (100 år) jämfört med rekommenderade 5 % (20 år). Det kommer att behövas insatser för att hämta hem och upprätthålla en nivå på underhållet som minskar risken för kapitalförstöring och fördyrade kostnader för kommunen.

Vi bedömer att det behöver tas fram politiska mål för att styrningen av underhållet ska gå mot önskad riktning. Vi anser att budgeten för gatuunderhållet stegvis bör anpassas till en omläggningstakt som ligger kring 4 - 5 % per år. Denna anpassning har påbörjats i och med budgetförstärkning från 2020 vilket vi ser positivt på.

Kommunen kan också överväga att göra en större insats något år för att uppnå en kostnadseffektivitet och stordriftsfördel i insatsen.

Beträffande samordning och informationsutbyte beträffande insatser i gatan förefaller detta samarbete fungera bra vilket är positivt.

Ledningsnät och anläggningar

Inom kommunen finns totalt ca 785 km ledningar, varav ca 324 km vattenledningar, ca 286 km spillvattenledningar samt ca 175 km dagvattenledningar. Till detta kommer 13 vattenverk, 2 vattentorn, 8 tryckstegringsstationer, 50 pumpstationer, 2 reservoarer och 16 avloppsreningsverk.

Det är svårt att beräkna livslängden på ledningsnätet. Livslängden anses till stor del bero på miljön som ledningen ligger placerad i, tidigare materialvalspolicy och historiska materialkvaliteter. Avskrivningar görs normalt på 50 år. Kostnaden för att lägga ledning varierar mycket beroende på om det är nyläggning eller lagning samt längden på ledningen och om det är centrumnära mm. Genomsnittskostnad uppskattas inom intervallet 2–10 tkr per meter.

(9)

VA-avdelningen har gjort egna beräkningar av omläggningstakten och den är enligt uppgift i överensstämmelse med nedanstående beräkning som vi gör i granskningen.

Nyanskaffningsvärdet för kommunens ledningsnät kan grovt (och sannolikt lågt) uppskattas till ca 1,5 miljarder kronor (ca 2 tkr per meter)1. Enligt våra beräkningar förutsätts en årlig reinvestering på ca 30 mnkr för att uppnå en förnyelsetakt som motsvarar avskrivningstiden (50 år). En årlig reinvestering på cirka 15 mnkr förutsätter att ledningsnätet håller i 100 år. En årlig reinvestering på ca 7–8 mkr blir 200 år o s v.

När det gäller att bevara kommunens kapital bedömer de intervjuade kommunens situation som besvärlig eftersom förnyelsetakten historiskt varit liten och mest består av akutunderhåll. Från 2019 och framåt finns ambitioner att i ett långsiktigt perspektiv närma sig 150 år. På ännu längre sikt vore det önskvärt att närma sig 100 år.

Av bolagets redovisning framgår att budget och utfall för förnyelse och reinvestering i ledningsnätet är följande (tkr):

År 2015 2016 2017 2018 2019

Budget 4000 000 5000 000 7000 000 10 000 000 11 000 000 Utfall 3 212 248 9 309 777 5 486 820 8 199500 15 154 000

Utfallet sett i genomsnitt under den gångna femårsperioden är därmed cirka 8 mkr per år för saneringar/ledningsförnyelse. Detta innebär att ledningsnätet i Vetlanda, med nuvarande anslag, behöver hålla i cirka 200 år ackumulerat. Budgeten för årlig förnyelse skulle således behöva fördubblas för att uppnå en omläggningstakt som på sikt närmar sig 100 år.

Från 2017 finns ett uttalat mål som ska gälla till 2023 som innebär att förnyelsetakten ska öka till 150 år. För det enskilda året 2019 uppnås detta mål. Som nämnts ovan krävs dock en långsiktighet i ambitionshöjningen för att det ska slå igenom på den historiska och ackumulerade omläggningstakten.

4.2.1 Styrdokument och konsekvensbeskrivningar

Underhålls- och reinvesteringsåtgärder prioriteras normalt utifrån en långsiktig övergripande underhålls/saneringsplan som revideras och uppdateras kontinuerligt.

Njudung Energi AB har en åtgärdsplan/underhållsplan i vilken det framgår prioriterade insatser och åtgärder för olika ledningssträckor. Prioriterade ledningssträckor för 2020 där det handlar om utbyte av både vatten, spill och dagvatten är Vallgatan Landsbro, Stenhagsgatan-Ågatan Landsbro, Fröderydsvägen - Östergatan Landsbro,

Klostergatan, Prästgatan, Skirö vattenledning. Utöver ovanstående projekt finns en hel del relingsjobb på avloppssidan. Planen sträcker sig fram till 2025. Först med en

1 Kostnaden per meter uppskattas enligt uppgift ligga närmare cirka 5 tkr i genomsnitt. Vid detta antagande kan investeringsbehoven fördubblas för att uppnå samma förnyelsetakt.

7

(10)

underbyggd underhållsplan kan ett fullgott underlag erhållas exempelvis beträffande vilka resurser som erfordras.

Vissa kända faktorer finns som påverkar förutsättningarna såsom att dagvattennätet är underdimensionerat och i vissa områden ej utbyggt, att det sker ett omfattande

inläckage av ovidkommande vatten (se vidare tabell och kommentar nedan) till

spillvattennätet. Av bolagets planering framgår vilka områden som är mest prioriterade och vilka insatser som avses. Av kommunens olika VA-områden finns de som har både bättre och sämre förutsättningar. Detta märks särskilt tydligt vid höga vattenflöden och stora regnmängder där vissa enskilda mindre reningsverk kan ha 10 gånger mer inkommande vatten än vad som debiterats kollektivet.

Bolaget har enligt uppgift relativt bra balans när det gäller kapacitet att göra egna utredningar, projekteringar mm. Vid större projekt och där spetskompetens behövs anlitas konsulter. Uppfattningen är dock att det är av stor vikt att bygga upp en egen personalstyrka för att minska sårbarhet och för att säkerställa att kunskapen ”behålls” i organisationen. Det pågår arbete för att minska sårbarhet i vissa nyckelfunktioner där det fortfarande finns en sårbarhet.

I utförarledet är det i mångt och mycket gatuavdelningens personal som VA anlitar.

4.2.2 Verksamhetsmål, statistik, driftsäkerhet och kvalitet

I granskningen har vi begärt in statistik för volymer när det gäller renat avloppsvatten, producerad volym samt debiterad volym. Med denna statistik som grund har vi räknat fram mängden ovidkommande vatten samt vattenförlusten de senaste åren.

Verksamhetsmått och nyckeltal

2015 2016 2017 2018 2019

Renad volym i m3 3 509 947 3 003377 3 776 759 3 701 011 3 563 643

Ovidkommande vatten (inläckage) %

55 42 59 57 56

Producerad/levererad vattenmängd i m3

1 779 078 1 874 464 1 912 654 1 827 814 1 690 776

Vattenförlust (utläckage) %

11 6,5 19 13 7

Debiterad vattenmängd m3

1 580 554 1 752 844 1 547 480 1 585 455 1 567 574

Av tabellen ovan framgår att det finns ett omfattande inläckage av ovidkommande vatten (förhållande mellan mängd debiterad vattenmängd och renat spillvatten). Det årliga genomsnittet för de senaste åren ligger kring 53 %. I jämförelse med andra

(11)

kommuner är nyckeltalet för Vetlanda kommun ungefär likvärdigt2. Nivåerna på andelen ovidkommande vatten är delvis en indikator som vittnar om ledningsnätets status. Inläckaget uppstår ofta genom inträngning av vatten från dagvattenledning, ofta genom felkopplade ledningar till spillvattenledning. Inträngning av vatten sker också till otäta spillvattenledningar. De stora regnmängderna under senare år har sannolikt ökat på inläckaget.

En mindre kommun med relativt sett många enskilda avlopp påverkar nyckeltalet ovidkommande vatten till nackdel för den mindre kommunen (hushåll på landet bidrar med tillskott till reningsverk men debiteras inte vatten). I en större stad slår enskilda avlopp inte igenom på statistiken på samma sätt.

Ersättningsanspråk med anledning av översvämningar har förekommit och förekommer vid kraftigare regn. Uppskattningsvis sker 4–5 regressanspråk årligen. Enligt uppgift gör VA-avdelningen bedömning om ersättningsanspråk har grund eller om

fastighetsägaren bär ansvaret. Det har enligt uppgift blivit vanligare att VA-avdelningen nekar rätt till ersättning.

Enligt uppgift är det ovidkommande vattnet ett prioriterat område att vidta åtgärder kring och exempelvis kommunicerar VA-avdelningen ut tydligt vilka krav som ställs på fastighetsägaren vid felkoppling av dagvatten och att rättelse bör ske. Detta arbete fungerar enligt uppgift bra i vissa områden och mindre bra i andra.

Vattenförlusterna (förhållandet mellan producerad och debiterad mängd vatten) uppgår till cirka 11 % sett som genomsnitt för de senaste åren. Vattenförlusten förefaller vara förhållandevis låg. Parametrar som påverkar vattenförlusten är bland annat: status på vattenledningar (läckage), vattenläckor och de spolningar som genomförs i

ledningsnätet.

När det gäller vattenläckor förs statistik över detta och genomsnittligt antal

vattenläckor/år uppgår till cirka 20 stycken/år. Likaså förs statistik på avloppsstopp som uppgår till genomsnitt cirka 26 stycken/år.

Kapaciteten vid vattenverken är enligt uppgift säkerställd och klarar expansion i tätorten. För mindre vattenverk finns risker i form av osäkra vattentäkter varför VA- avdelningen försöker få till sammanslagning av områden genom överföringsledningar i första hand. Grundproblemet är således inte kapaciteten i verken utan tillgång på fullgoda vattentäkter. Frågan om reservvattentäkt för Vetlanda stad undersöks och utreds. Denna fråga har tidigare utretts av revisionen och finns beskriven i särskild rapport.

Kapaciteten vid befintliga reningsverk är enligt uppgift huvudsakligen god. Vissa mindre reningsverk (30–40 hushåll) är enklare och uppfyller inte alla krav enligt Miljöbalken.

För dessa finns en plan och även här är överföringsledningar ett alternativ. I ett fall har nytt reningsverk byggts i Bäckaby (30–40 abonnenter)

2 Motsvarande genomsnittsvärde för Eksjö är 64 % Varberg är 57 %, Växjö 52 %, Värnamo 41 %.

9

(12)

Vattenkvaliteten är enligt tillsynsmyndigheten god och det är sällan anmärkningar på vattenprover. Vid genomförda tillsyner är tillsynsmyndighetens uppfattning att det ibland kan finnas mindre påpekanden men som åtgärdas inom kort

4.2.3 Taxa och kostnadsfördelning mellan VA- och skattekollektiv

Månadskostnaden i Vetlanda 20193 för en normalvilla är lägst i Jönköpings län med en genomsnittlig månadskostnad på 423 kr/mån, tätt följt av Jönköping med 424 kr/mån.

Genomsnittet i länet är 566 kr/mån. Lägsta månadskostnaden 2019 för en normalvilla har Solna (271 kr/mån). Högsta månadskostnaden 2019 för samma villa har

Östhammars kommun med 1074 kronor/månad.

I Vetlanda kommun finns enligt uppgift inget dokument (riktlinjer) som reglerar hur och vilken planering som ska finnas för att ianspråkta eventuella överskott i verksamheten.

Å andra sidan har inte heller verksamheten byggt upp någon buffert genom de taxeuttag som görs.

För 2020 har Va-taxan höjts med 5 % och bedömningen är att taxehöjningar kommer att ske kommande år för att klara av ambitionshöjningarna.

Ledningsnätet finansieras av VA-avgifter. Lagstiftningen medför att kommunen inte tillåts överföra medel från VA-kollektivet till verksamhet inom skattekollektivet. Vid samordnade insatser i gatukroppen, d v s när gatukontoret ska återställa gatan vid ledningsgrävning uppges kostnadsfördelningsrutinerna vara att VA-kollektivet bekostar återställning när det handlar om VA-arbeten som har initierats enbart av VA. Inför varje projekt görs en bedömning om kostnadsfördelning i varje enskilt fall och det finns inte några nedtecknade riktlinjer om principer för kostnadsfördelning. Intervjuade framhåller att det förekommer och har förekommit många diskussioner kring fördelning av

kostnader.

För avvattning av allmän platsmark kan huvudmannen ta ut avgift av ägarna till fastigheter inom planområdet. I den mån dagvattenavledningen från allmänna platser inte redan finansieras av skattemedel bör en beräkning göras av kostnaden för avledning av dagvatten från sådan mark. I Vetlanda kommun tas avgift (440 tkr för 2019) ut för avvattning av allmän platsmark. Det framkommer dock att det är oklart på vilka grunder eller vilken beräkningsmodell som ligger till grund för den aktuella avgiften.

Vid ledningsflyttningar på grund av exempelvis expansion och nybebyggelse ska kostnaderna fördelas mellan VA-kollektivet och skattekollektivet. Av SKR:s (Sveriges kommuner och regioner) skrift ”Vatten- och avloppsanläggningar i allmän mark – Utgångspunkter för fördelning av ansvar och kostnader mellan skatte- och

avgiftskollektiv” framgår att om kommunen tar initiativ till att VA-anläggning flyttas ska kommunen ersätta VA-kollektivet om anläggningen är högst 5 år gammal. Om VA- anläggningen är mellan 5 och 15 år gammal delas kostnaderna lika mellan kommunen och VA-kollektivet. Om VA-anläggningen är äldre än 15 år skall VA-kollektivet betala hela kostnaden för omläggningen. I Vetlanda kommun finns avtal som enligt uppgift är uppe för diskussion. Som avtalet är formulerat nu betalar kollektiven hälften var för

3 Statistik Svensk Vatten, normalvilla ”typhus A”.

(13)

ledningar som är mellan 3–5 år och VA-kollektivet står för hela kostnaden om ledningen är över 5 år.

VA-verket skall årligen ersätta kommunens kostnader på grund av att den allmänna VA-anläggningen är förlagd i kommunalt förvaltad mark. VA-avdelningen betalar enligt uppgift enligt avtal 350 tkr om året för upplåtelsen tillsammans med övriga

ledningsägare i Njudung Energi.

4.2.4 Bedömning och kommentarer

Det genomsnittliga anslaget den senaste tidsperioden indikerar att ledningsnätet i Vetlanda kommun förutsätts uppnå en livslängd på cirka 200–300 år. Detta förhållande kan självklart inte anses vara långsiktigt hållbart. Eftersom det handlar om långa tidscykler är det svårt att bedöma ett enskilt år i dessa perspektiv. Vi bedömer dock att bolagets inriktning och ambitioner senaste året indikerar att omläggningstakten

kommer öka vilket är mycket positivt. Detta kommer dock kräva uthållighet för att det ska ske någon påverkan på den ackumulerade omläggningstakten och den historiska skuld som byggts upp.

Vi ser positivt på den målsättning som 2017 fastställdes för omläggningstakten och vår rekommendation är att i förlängningen planera för att långsiktigt uppnå en

omläggningstakt som närmar sig 100 år.

Vi noterar att det finns ett omfattande inläckage på kommunens spillvattenledningsnät.

Vi vill uppmuntra de insatser som görs för att sänka nivåerna och samtidigt rekommendera att bolaget konkretiserar målsättningar likt omläggningstakten.

Kommunen och bolaget har inga dokumenterade riktlinjer för kostnadsfördelning mellan VA-kollektiv och skattekollektiv vid gemensamma insatser/samordningsinsatser.

Vi anser att sådana riktlinjer bör upprättas för att säkerställa att VA-kollektivet inte subventionerar skattefinansierad verksamhet. Vidare bör det utredas vilka avgifter som ska tas ut mellan skatte- respektive avgiftskollektivet. Kostnadsberäkningar i dessa avseenden bör göras och erforderliga överenskommelser bör träffas mellan kollektiven.

En högre effektivitet i inledningsskedet och planeringen av diverse projekt kan sannolikt uppnås när grundläggande kostnadsfördelningsprinciper är förankrade.

KPMG, Dag som ovan

Kristian Gunnarsson

Certifierad kommunal yrkesrevisor

11

References

Related documents

Utifrån granskningens syfte och grunderna för ansvarsprövning är vår sammantagna bedömning att tekniska nämnden inte har säkerställt ett ändamålsenligt

I nämndens svar på granskningen framgick att staden endast ansvarar för underhållet av de 

Vi bedömer att nämnden har uppfyllt sitt ansvar genom att säkerställa att redovisning sker i enlighet med kommunal redovisningslag, Rådet för.. kommunal redovisnings

I tredje stycket anges att tillsynsmyndigheten ska lämna uppgifter ur registret på begäran av vissa angivna myndigheter..

Examensarbetet syftar till att, genom att få en förståelse för den process som lett fram till nuvarande upphandlingssystem, kunna ge konkreta förslag på hur upphandlingen av

Revisionsrapport avseende kommunens framförhållning och planering av underhåll i VA-nätet samt VA-investeringsanalys, från kommunrevisionen, daterad, 2020-06-10. Granskning

Denna rapport hänför sig till forskningsanslag 790158-7 från statens råd för byggnadsforskning till Institutionen för Anläggningsteknik, Högskolan i Luleä.7.

Rapporttiteln syftar på att det inte är tillräckligt att uppfylla de formella kraven på intern styrning och kontroll för att förhindra felaktiga