"Vi kvinnor måste jobba hårdare för att uppnå samma ställning"
Hur problematiseringar av jämställdhet och arbetsmarknad i samhällskunskapsundervisningen påverkar studiemotivationen hos
gymnasieelever
Elin Setzman
Ämneslärare, gymnasiet 2022
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsa, lärande och teknik
Sammanfattning
I denna studie undersöks hur elever i årskurs tre på gymnasiet uppfattar samhällskunskapsun- dervisningens innehåll och utformning vad gäller ämnesområdena arbetsmarknad respektive jämställdhet. Dessutom undersöks hur elever uppfattar sina förutsättningar på arbetsmarknaden och huruvida dessa uppfattningar kan härledas till innehåll i samhällskunskapsundervisningen.
Vidare redogörs för hur uppfattningarna av arbetsmarknaden samt samhällskunskapsundervis- ningens innehåll och utformning kan fungera som påverkansfaktor för studiemotivation. Urva- let består av sju intervjuer med fyra kvinnor och tre män från en skolenhet för program med särskild idrottsprofil på en gymnasieskola i norra Sverige. Dessa elever valdes på grund av att flickor på skolenheten generellt har nått högre betyg än pojkar under lång tid och att skillna- derna mellan könens betyg är betydligt större än riksgenomsnittet. Elevernas idrottande var också av betydelse i urvalsprocessen eftersom arbetsmarknaden för elitidrottare ofta beskrivs som en av de mest ojämställda, med framträdande löneskillnader mellan män och kvinnor.
Därför fanns intresse av att undersöka hur elever som siktar mot den arbetsmarknaden uppfattar sina förutsättningar och hur skolan är delaktig i att utforma dessa uppfattningar.
Resultatet visar att innehållet och utformningen av samhällskunskapsundervisningen spelar roll för vilka uppfattningar av arbetsmarknaden som elever utvecklar. Däremot är det inte den mest avgörande faktorn, framför allt inte för de uppfattningar de har om arbetsmarknaden för elitid- rottare. Händelser från barndomen, egenfunnen statistik, nyheter och inlägg på sociala medier beskrivs som mer betydelsefulla faktorer. Samtliga respondenter presenterar dock uppfatt- ningar av arbetsmarknaden som ojämställd och könssegregerad, både för elitidrottare och ge- nerellt. För många finns det ett starkt samband mellan dessa uppfattningar och deras studiemo- tivation även om exempelvis familjesituation och inlärda könsroller framhålls som andra vik- tiga påverkansfaktorer.
Tre teoretiska utgångspunkter används för att analysera och diskutera resultatet. De tre utbild- ningsfilosofiska dimensionerna kvalifikation, socialisation och subjektifiering, samt de teore- tiska ramverken könssocialisation respektive hegemonisk maskulinitet. Studiens resultat påvi- sar att vissa väsentliga värden förefaller förloras i samhällskunskapsundervisningen. Många av respondenterna upplever att undervisningen ofta bidrar till att förstärka ojämställda normer och strukturer snarare än att utmana dem. Dessutom görs tolkningen att inlärda könsroller samt
konstruerade maskulinitetsideal påverkar manliga och kvinnliga elever att ha olika inställning till studier samt sitt framtida yrkesliv, vilket i sin tur påverkar deras studieresultat. Slutsatsen är att innehållet och utformningen av undervisningen i samhällskunskap gällande arbetsmark- nad och jämställdhet förmodligen måste utvecklas till att bli mer nyansrikt, problematiserande och diskussionsbaserat. Då kanske mönster kan brytas, där flickor emellanåt kan sänka kraven på sig själva och pojkar kan bli mer studiemotiverade och höja sina studieresultat.
Nyckelord: arbetsmarknad, förutsättningar, jämställdhet, studiemotivation, undervisning
Abstract
This study investigates how graduating students at Swedish upper secondary school perceive the content and form of education in social science regarding the subject areas of labor market and equality. The study also investigates how students perceive their own possibilities on the labor market and whether these perceptions can be derived from content in social science edu- cation. Furthermore, the study presents how the students’ perceptions of possibilities on the labor market and the content and form of social science education might affect students’ moti- vation to study. The selection consists of seven interviews with four women and three men from a school unit for special sports-profile programs at an upper secondary school in the north of Sweden. These students were selected because girls at this school unit generally have reached higher grades than boys for a long time and that the grade differences between the genders is remarkably bigger than the national average. The fact that the students are athletes was also an important part of the selection since the labor market for elite-athletes is often described as one of the most unequal, with prominent wage differences between men and women. Therefore, it was interesting to investigate how students who aim for that labor market perceive their possibilities and how school takes part in forming these perceptions.
The result shows that the content and form of education in social science does matter for what perceptions of the labor market students develop. However, it is not the most contributing fac- tor, especially not for the perceptions they have about the labor market for elite-athletes. Events from their childhood, found statistics as well as news and posts on social media are described as more meaningful factors. Although, all the respondents present views of the labor market as unequal and gender segregated, both for elite-athletes and in general. For many of them there is a strong connection between these perceptions and their motivation to study, even though their family-situation and taught-in gender roles are declared as examples of other important contributing factors.
Three theoretical points are used to discuss the result. The three educational and philosophical dimensions qualification, socialization and subjectification, and the theoretical frameworks gender socialization and hegemonic masculinity. The results of the study show that some es- sential values seem to be lost in the education of social science. Many of the respondent’s
experience that the education often contributes to reenforcing norms and structures of inequal- ity rather than challenging them. An interpretation is also that taught-in gender roles and con- structed ideals of masculinity affect male and female students to have different attitudes to- wards studies and work life, which ultimately affects their grades. The conclusion is that the content and form of education in social science regarding the labor market and equality proba- bly needs to develop to become more nuanced, problematized and based on discussions. In that way, negative patterns may be broken, where girls occasionally will be able to lower the pres- sure they put on themselves and boys will become more motivated to study and improve their grades.
Keywords: education, equality, labor market, possibilities, study-motivation
Innehållsförteckning
1.Inledning 1
1.1. Syfte och frågeställningar 3
1.2. Avgränsningar 3
2. Bakgrund 6
2.1. Generell betygs- och arbetsmarknadsstatistik 6
2.2. Skolverkets statistik av enskilda gymnasieskolor 7
2.3. Studiens relevans 8
3. Forskningsöversikt 10
3.1. Pojkars och flickors studieresultat 10
3.2. Kvinnor och män inom arbetsliv och utbildning 14
3.3. Samhällskunskapsämnet: jämställdhet och arbetsmarknad samt undervisningens
innehåll och utformning 16
3.4. Forskningslucka som studien ämnar fylla 17
4. Teoretiska utgångspunkter 19
4.1. Hegemonisk maskulinitet 19
4.2. Könssocialisation 20
4.3. Utbildningens tredimensionella syfte: Kvalifikation, socialisation och subjektifiering21
4.4. Tillämpning av teorier 23
5. Metod 25
5.1. Intervjuer som forskningsmetod 25
5.2. Förförståelse och personlig koppling 28
5.3. Val av respondenter 29
5.4. Etiska överväganden och genomförande 31
5.5. Transkribering samt tolknings- och analysförfarande 33
6. Resultat 36
6.1. Studiemotivation – programkultur och könsskillnader 36
6.2. Skilda framtidsambitioner 39
6.3. Uppfattningar av förutsättningar på arbetsmarknaden 42 6.4. Samhällskunskapsundervisningens innehåll och utformning som påverkansfaktor 46
6.5. Andra påverkansfaktorer 49
6.6. Sammanfattning av resultat 51
7. Diskussion och slutsatser 53
7.1. Metoddiskussion 53
7.2. Resultatdiskussion 55
7.2.1. Samhällskunskapsundervisningens innehåll och utformning: Upplevelser av kvalifikation,
socialisation och subjektifiering varierar 56
7.2.2. Uppfattade förutsättningar i yrkeslivet: Skillnader konstruerade av en
könssocialisationsdimension främst utanför skolan 59
7.2.3. Studiemotivation: Uppfattningar om yrkeslivet i kombination med könsnormer formar
manliga specialister och kvinnliga generalister 62
7.3. Generella slutsatser 65
7.4. Kunskapsbidrag samt förslag till vidare studier 68
7.5. Implikationer för läraruppdraget 68
8. Referenser 70
Bilaga - Intervjuguide 73
1
1. Inledning
”Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Ele- verna ska uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt” (Skolverket, 2011, s. 6). Denna skrivelse återfinns i det inledande kapitlet i läro- planen för gymnasieskolan som behandlar skolans värdegrund och uppgifter. I kapitlet be- skrivs likvärdig utbildning som en av svensk gymnasieskolas viktigaste målsättningar där individers frihet ska främjas. Alla elever, oavsett könstillhörighet, ska ges förutsättningar och möjligheter att kunna delta i samhällslivet på lika villkor (Skolverket, 2011, s. 6–7).
Enligt gymnasieskolans övergripande mål och riktlinjer ska lärare se till att deras undervis- ning präglas av ett jämställdhetsperspektiv, både till innehåll och upplägg, och varje elev ska få kännedom om arbetslivets villkor (Skolverket, 2011, s. 10–14). Även på ämnesnivå är jämställdhet ett centralt tema. I ämnesplanen för samhällskunskap framhävs exempelvis att eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper som berör ämnen som makt och jäm- ställdhet. Innehållet i kursen samhällskunskap 1b, som är den första kurs många gymnasie- elever läser i ämnet, fokuserar huvudsakligen på demokrati och politiska system samt sam- hällsekonomi. Vid sidan av detta berör kursen också teman som arbetsmarknad och arbets- rätt samt gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor där kön är en relevant faktor (Skolverket, 2011, s. 143–150).
Trots att jämställdhet och likvärdig utbildning oavsett könstillhörighet förefaller vara en viktig fråga för svensk gymnasieskola finns det anledning att betrakta verkligheten med kritiska ögon.
Det verkar snarare finnas mönster i samhället som tyder på att skolan inte uppnår likvärdig utbildning och att kvinnor och män inte ges samma förutsättningar senare i livet. Tidigare forskning visar bland annat att flickor och pojkar möter förväntningar att prestera på olika ni- våer vilket får som effekt att pojkar faktiskt generellt presterar sämre i skolan än flickor. Dess- utom är undervisningsupplägg ofta bättre anpassade för flickor som generellt har lättare för att motivera sig till ansträngning inom flera ämnesområden. Pojkar är generellt mest fokuserade på det som de tycker är mest intressant och när utbildningen kräver ansträngning inom flera områden blir deras studiemotivation lidande (Zimmerman, 2019). Trots att flickor är mer stu- diemotiverade och når högre betyg än pojkar publiceras samtidigt statistik där medellönen på
2
arbetsmarknaden är högre för män än för kvinnor. De flesta chefspositionerna innehas också av män trots att de ofta har lägre utbildning än kvinnor (Statistiska Centralbyrån (SCB), 2020).
Därför finns det anledning att fundera på om förutsättningar på arbetsmarknaden för män re- spektive kvinnor problematiseras och diskuteras i undervisningen på det sätt som läroplanen eftersträvar. Främjar undervisningsinnehållet och dess upplägg verkligen kvinnors och mäns lika rätt eller bidrar skolan snarare till att förstärka ojämställda strukturer?
Gert Biesta har identifierat ett problem med undervisning som kan ses som en bidragande fak- tor till att utbildning inte uppnår önskad likvärdighet. Han förklarar att utbildning har tre syften, eller dimensioner, som han kallar för kvalifikation, socialisation och subjektifiering. Kvalifi- kation innebär att tillägna sig nödvändiga kunskaper och socialisation om att införlivas i sam- hällets normer och regler. Subjektifiering betyder, i motsats till socialisation, att elever ska lära sig att bli självständiga individer som kan bryta sig loss från samhällets ramar och normer.
Biesta hävdar att moment i undervisningen som ska fokusera på subjektifieringsdimensionen ofta glöms bort eller prioriteras bort i utbildningssammanhang. I stället stannar undervisningen vid att elever tillägnar sig kunskaper anpassade för att rätta sig in i ett rådande system som präglas av ojämlikhet. Således förstärks fördomar om manligt och kvinnligt snarare än att ele- ver uppmanas att bryta fördomarna (Biesta, 2011, s. 27–29).
Tesen som Biesta driver har kunnat stärkas med hjälp av bland annat granskningar av läromedel i samhällskunskap. I en rapport av Ann-Sofie Ohlander från 2010 framkom tydliga exempel på att läromedel på många sätt förstärker könsnormer och rådande strukturer snarare än att pro- blematisera dem. Det visade sig att till och med böcker anpassade för lågstadiet befäster ar- betsmarknadens könssegregering på sättet de porträtterar män och kvinnor. Könen framställs ofta på olika sätt i läromedel och förknippas med olika egenskaper och yrkesroller, inte minst via bilder. Kvinnor skildras gång på gång i traditionellt ”kvinnliga” och lågavlönade yrken medan män avbildas i högt uppsatta och traditionellt ”manliga” yrken (Ohlander, 2010, s. 11–
29). Studien visar att läroböcker för gymnasiet innehåller tydligare problematiserande beskriv- ningar av vad ojämställda förhållanden på arbetsmarknaden kan bero på. Samtidigt var en klar majoritet av bilder på eller i text namngivna samhällsviktiga personer män i de läromedel som granskades, vilket kan antas leda till att innehållet ändå bidrar till att förstärka ojämställda strukturer (Ohlander, 2010, s. 37–65).
3
Eftersom läromedel i samhällskunskap till viss del tycks misslyckas med målsättningarna att främja jämställdhet och alla elevers lika möjligheter finns det anledning att misstänka att det finns vissa problematiska moment även i ämnets undervisning. I den här uppsatsen undersöks därför hur gymnasieelever i årskurs tre uppfattar undervisningsinnehåll och utformning av äm- nesområdena arbetsmarknad och jämställdhet i samhällskunskap. Det undersöks på vilka sätt undervisningen bidrar till deras uppfattningar av arbetsmarknadens villkor för män respektive kvinnor samt huruvida detta skulle kunna vara en påverkansfaktor för deras studiemotivation.
1.1. Syfte och frågeställningar
Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur elever på program med särskild idrottsprofil på en gymnasieskola i norra Sverige uppfattar att undervisningen i samhällskunskap diskuterar och problematiserar ämnesområdena jämställdhet och arbetsmarknad. Vidare undersöks hur samhällskunskapsundervisningens utformning och innehåll gällande jämställdhet och arbets- marknad kan påverka dessa elevers uppfattningar av förutsättningar i yrkeslivet samt hur detta i sin tur kan vara en påverkansfaktor för studiemotivation.
För att konkretisera syftet har följande frågeställningar valts:
• Hur uppfattar elever på program med särskild idrottsprofil att jämställdhet och arbets- marknad diskuteras och problematiseras i samhällskunskapsundervisningen?
• Hur uppfattar eleverna sina förutsättningar i yrkeslivet och vilka påverkansfaktorer lig- ger bakom dessa uppfattningar?
• Finns det ett samband mellan elevernas uppfattningar om förutsättningar i yrkeslivet och deras studiemotivation och hur tar det sig uttryck i så fall?
1.2. Avgränsningar
Detta arbete är en fallstudie som har det som Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns och Wäng- nerud benämner som ”beskrivande och förklarande ambitioner av ett särskilt fall” (Esaiasson et. al., 2017, s. 27–28). Uppsatsen ämnar inte dra några större generaliserande slutsatser kring
4
hur samhällskunskapsundervisningens sammanlagda innehåll påverkar elever över tid. Endast delar av undervisningen i samhällskunskap analyseras, i detta fall ämnesområdena arbetsmark- nad och jämställdhet, vars innehåll tidigare har problematiserats i läromedelsgranskningar (se bl.a. Ohlander, 2010). Studien söker inte efter hur förhållandena faktiskt är utan elevernas upp- fattningar av hur undervisningsinnehållet problematiseras och diskuteras är vad som står i fo- kus. Där avgränsas arbetet till att endast undersöka uppfattningar hos elever i årskurs tre ef- tersom dessa har fått ta del av mest innehåll i samhällskunskapsundervisningen. De kan dess- utom antas ha funderat på möjliga yrkesvägar eftersom de är närmast på tur att komma ut i arbetslivet.
Som tidigare beskrivit är arbetet en fallstudie och därför undersöks uppfattningar endast hos elever som studerar på program med särskild idrottsprofil på en specifik gymnasieskola i norra Sverige. Detta kan visserligen kritiseras för att vara ett mycket begränsat urval. Anledningen till beslutet att fokusera på en så specifik grupp är att betygsskillnader mellan könen länge har varit markanta på den skolenheten jämfört med det nationella snittet. Flickorna har högre be- tygssnitt än övriga Sverige men skillnaderna mellan flickor och pojkar är betydligt större.
Dessa statistiska siffror presenteras tydligare i bakgrundsavsnittet (Skolverket, 2021). På grund av de iögonfallande skilda lönenivåerna, förmånerna och förutsättningarna för elitidrottande män och kvinnor som bland andra Hellborg framhåller ansågs dessa elevers uppfattningar dess- utom vara särskilt betydelsefulla. För dessa elever skulle utökade problematiseringar och dis- kussioner gällande arbetsmarknad och jämställdhet i samhällskunskapsundervisningen antas kunna göra mer skillnad än för andra elever. Elever som riktar sig mot arbetsmarknaden för elitidrottare formar mest troligt redan stor del av sina uppfattningar om den arbetsmarknaden utifrån samhällets sociala normer. Därför skulle undervisningsinnehållet kunna bidra med andra perspektiv (Hellborg, 2019).
Kön är den faktor som likheter och skillnader i respondenternas berättelser jämförs utifrån.
Exempelvis jämförs männens och kvinnornas svar gällande deras studiemotivation, vilka upp- fattningar de har av förutsättningar på arbetsmarknaden samt hur de uppfattar undervisnings- innehållet och utformningen av samhällskunskapsämnet. En viss analys görs dock av betydel- sen av elevernas val av studieprogram. Studien hade kunnat jämföra respondenternas svar re- laterat exempelvis till deras etnicitet eller socioekonomiska bakgrund i stället. Att kön är det centrala beror på den omfattande forskning och statistik, presenterad i bakgrundsavsnittet, som visar att män generellt har ett övertag på arbetsmarknaden, framför allt för elitidrottare (SCB,
5
2020; Hellborg, 2019). Även den utförliga forskning som finns kring problemet att pojkar pre- sterar sämre än flickor i skolan har varit avgörande för studiens utformning (Zimmerman, 2019;
Törnert, 2017). Detta är ett aktuellt problem som behöver utforskas ytterligare.
6
2. Bakgrund
I detta kapitel ges en kort bakgrund till utformningen av studiens syfte utifrån tillgänglig sta- tistik som tydliggör ämnets relevans och aktualitet (Hellborg 2019; SCB, 2020; Zimmerman, 2019). Även det statistiska material från Skolverket som är det som huvudsakligen avgjorde studiens riktning presenteras (Skolverket, 2021).
2.1. Generell betygs- och arbetsmarknadsstatistik
Att pojkar presterar sämre än flickor i skolan framkommer på många sätt och i alla utbildnings- nivåer i statistiska jämförelser. I SCB:s sammanfattning från 2020 presenteras exempelvis att flickor i Sverige i snitt gick ut grundskolan våren 2019 med 235 poäng i meritvärde till skillnad mot pojkars 210 poäng. Vid det årets studentexamen i gymnasiet hade flickor 15,0 i genom- snittlig betygspoäng medan pojkar hade 13,8. På högskole- och universitetsnivå var endast 36 procent av de som tog examen samma år män (SCB, 2020, s. 33–42). Året innan, våren 2018, berättar Zimmerman att hela 35 procent av pojkar i gymnasiet inte var behöriga att söka till högre utbildning. Lite mer än var femte pojke i högstadiet hade inte ens grundläggande behö- righet från grundskolan till gymnasieskolan det året (Zimmerman, 2019, s. 8).
Samtidigt som flickor presterar bättre än pojkar i skolan finns det statistiska bevis för att män har ett övertag på arbetsmarknaden. Fler män än kvinnor har heltidsanställningar och betydligt fler kvinnor är anställda på vikariat. Lönetabeller visar att andelen anställda i landet med en månadslön på under 30 000 kronor huvudsakligen är kvinnor. Är månadslönen högre än 30 000 kronor är männen fler.I de tio största yrkesgrupperna år 2018 hade män högre medellön än kvinnor i sju av dem, trots att antalet kvinnliga anställda var i majoritet inom fem av yrkes- grupperna. Män tjänar även mer inom samtliga yrkesområden som kräver högskoleutbildning, både inom privat och offentlig sektor, trots att fler kvinnor än män har eftergymnasial utbild- ning (SCB, 2020, s. 52–81). Inom elitidrott är sifforna ännu mer framträdande där manliga
7
idrottare inom olika sporter kan ha månadslöner på över 100 000 kronor medan kvinnliga id- rottare ofta får symboliska summor eller utövar sin idrott helt utan lön (Hellborg, 2019).
2.2. Skolverkets statistik av enskilda gymnasieskolor
Materialet som är den centrala utgångspunkten för formuleringen av uppsatsens syfte och frå- geställningar är statistik från 2021 hämtad från Skolverket. Skolverket genomför varje år stat- istiska undersökningar på svenska gymnasieskolor där skolorna sedan jämförs utifrån olika aspekter. Exempelvis finns statistik på hur många elever som studerar vid olika program samt hur fördelningen av elever ser ut på programmen utifrån kön och inhemsk kontra utländsk bak- grund. En stor del av de statistiska jämförelserna är att avgångsbetyg för de senaste åren mellan olika program, mellan kön och mellan svenskfödda elever och utrikesfödda elever presenteras (Skolverket, 2021).
Jag har nyligen blivit anställd på en specifik enhet på en större gymnasieskola i norra Sverige, vilket är enheten som denna studie har genomförts vid. På den enheten studerar elever som läser de studieförberedande programmen samhällsvetenskap, ekonomi samt naturvetenskap men med en skillnad gentemot övriga elever på dessa program. Alla elever på enheten har valt program med inriktning särskild idrottsprofil och flera har flyttat hemifrån för att kunna studera vid skolan. I samband med skolenhetens personalmöten diskuteras ofta en stor utmaning som de anställda uttrycker tydlig oro över. Utmaningen är att skolenheten presenterar omfattande generella skillnader mellan pojkars och flickors betyg, betydligt större än vad som identifieras på nationell nivå. Därför undersöktes Skolverkets statistik i den inledande fasen av detta arbete för att undersöka om skillnaderna är så framträdande som skolledningen beskriver. Det visade sig att personalens oro framstår som befogad. Riksgenomsnittet för flickors avgångsbetyg med gymnasieexamen våren 2021 var 15,5 poäng och pojkars 14,3 poäng vilket redan är en uppen- bar skillnad. När statistiken på nationell nivå avgränsas till endast högskoleförberedande pro- gram är dock skillnaden mindre där flickor snittade 15,9 poäng och pojkar 15,0 poäng våren 2021. Genomsnittet för avgångsbetyg våren 2021 på den undersökta gymnasieskolans enhet med program för särskild idrottsprofil var däremot för flickor 16,5 poäng och pojkar 14,4 poäng (Skolverket, 2021)
8
Statistiken påvisar alltså en betydligt större skillnad mellan pojkars och flickors avgångsbetyg på enheten i fråga jämfört med riksgenomsnittet. Detta är inte heller någon engångsföreteelse eftersom statistik från tidigare år visar att skillnaden ofta har legat runt två poäng eller mer. Det finns dock andra enheter och program på skolan som också presenterar väsentliga betygsskill- nader mellan könen. I dessa fall finns dock alltid en tydlig överrepresentation av ett kön vilket innebär att endast en elevs betyg kan påverka statistiken signifikant. På enheten för program med särskild idrottsprofil finns däremot ungefär lika många manliga som kvinnliga elever, 55 procent kontra 45 procent (Skolverket, 2021). Därför upplevdes denna enhet oerhört intressant att undersöka och eleverna som studerar där särskilt betydelsefulla att intervjua. De ansågs kunna bidra med relevanta uppfattningar om vad de framträdande betygsskillnaderna kan bero på. Med tanke på elevernas starka idrottskoppling utvecklades en hypotes där deras studiemo- tivation antogs till viss del kunna påverkas av deras uppfattningar om förutsättningar på arbets- marknaden för elitidrottare. Anledningen till det är att arbetsmarknaden för elitidrottare tidigare har konstaterats vara uppenbart ojämställd. På grund av ojämlika villkor antogs kvinnor upp- fatta ett behov av att ha andrahandsval i form av akademiska planer i större utsträckning än männen. Samtidigt gick det inte att vara säker på att eleverna faktiskt ämnar bli elitidrottare trots sitt val av särskild idrottsprofil. Därmed utformades studiens syfte och frågor riktade mot elevernas uppfattningar av arbetsmarknaden generellt och varifrån de har fått dessa uppfatt- ningar.
2.3. Studiens relevans
Att flera faktorer är relevanta för hur män och kvinnor uppfattar sina förutsättningar i yrkeslivet samt vilken studiemotivation de har är självklart. Alla elever kommer från olika bakgrunder, har olika personligheter och drivkrafter och det går knappast att isolera en enda orsak som avgörande för studiemotivation. Det som är klarlagt statistiskt är dock att pojkar generellt pre- sterar sämre än flickor i skolan medan män dominerar i arbetslivet, inte minst på arbetsmark- naden för elitidrottare. I just detta arbete är undervisningen och utformningen av ämnesområ- dena jämställdhet och arbetsmarknad i samhällskunskapsämnet den påverkansfaktor som är i fokus. Hur väl problematiseringar av dessa ämnesområden genomförs i undervisningen och hur eleverna uppfattar och tar det till sig förmodades på förhand vara av betydelse. Det skulle
9
kunna finnas anledning för lärare i gymnasieskolan att utveckla och förändra delar av sin under- visning både till innehåll och utformning för att höja alla elevers studiemotivation oavsett köns- tillhörighet. Därför känns det viktigt att undersöka på vilka sätt undervisningen kan förbättras och hur skolan ännu mer kan bidra till att uppnå likvärdig utbildning och främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter.
10
3. Forskningsöversikt
I detta avsnitt presenteras tidigare gjord forskning som är relevant för denna studie. Den tidi- gare forskningen presenteras utifrån tre identifierade centrala forskningsteman som har legat till grund för detta arbete. Dessa är pojkars sämre studieresultat än flickor, kvinnor och män inom arbetsliv och utbildning samt samhällskunskapsämnet: jämställdhet och arbetsmarknad samt undervisningens innehåll och utformning.
3.1. Pojkars och flickors studieresultat
Skillnader mellan pojkars och flickors studieresultat är ett omfattande forskningsområde. Ett exempel på forskning inom området är en studie från Fredrik Zimmerman publicerad 2019.
Hans studie baseras på klassrumsobservationer på flera skolor, både sådana som präglas av så kallad pluggkultur respektive antipluggkultur, samt intervjuer med pojkar i årskurs nio. Zim- mermans slutsats är att det inte finns ett enkelt svar på varför pojkar presterar sämre i skolan än flickor utan han presenterar ett flertal olika orsaker (Zimmerman, 2019, s. 8–13). Detta kommer även Roger Törnert fram till i sin magisteruppsats publicerad vid Linköpings univer- sitet 2017. Törnert har bedrivit sin undersökning på gymnasienivå och hans studie baseras på intervjuer med pojkar som läste sista året på samhällsvetenskapsprogrammet (Törnert, 2017, s.
26). Dessutom har Skolverket och den tidigare förvaltningsmyndigheten Myndigheten för sko- lutveckling, med författare Mats Björnsson, publicerat flertalet rapporter. I två av dessa rap- porter presenteras skillnader mellan hur väl könen når målen i grund- och gymnasieskolan samt hur de presterar i PISA-undersökningar (Skolverket, 2006; Björnsson, 2005). I ytterligare en rapport från Statens offentliga utredningar (SOU) har Inga Wernersson diskuterat möjliga bakomliggande orsaker till könsskillnader i skolprestationer, både på individnivå och skolnivå samt ur biologiska och sociala aspekter (Wernersson, 2010).
11
Skolverkets rapport fokuserar på att påvisa statistik över de skillnader som finns mellan könen.
Året rapporten publicerades kunde statistik visa att pojkars betyg generellt var tio procent sämre än flickors. Däremot ämnar inte Skolverkets rapport att identifiera vilka orsaker som ligger bakom skillnaderna (Skolverket, 2006, s. 18–20). Zimmerman, Törnert, Björnsson och Wernersson försöker tydligare kartlägga vilka faktorer som påverkar att pojkar presterar sämre i skolan än flickor. I Zimmermans studie identifierar han fyra huvudsakliga orsaker till pojkars sämre studieresultat än flickor medan Törnert i sitt arbete presenterar tre orsaker. Björnsson och Wernerssons resultat har inte lika tydligt uppradade orsaker utan de diskuterar centrala teman av påverkansfaktorer som flyter samman. Orsakerna som presenteras i dessa rapporter och studier förklaras på olika sätt men det finns uppenbara likheter mellan dem, trots att de alla är publicerade med några års mellanrum från varandra (Björnsson, 2005; Wernersson, 2010;
Törnert, 2017; Zimmerman, 2019).
Den första orsaken som Zimmerman framhäver kallar han pojkars begränsade repertoar. Han hävdar att båda könen traditionellt har varit begränsade till vissa förmågor, exempelvis att flickor ska vara omsorgsfulla och pojkar aggressiva. Tack vare feministiska rörelsers framsteg har flickor breddat sin repertoar medan pojkar fortfarande exempelvis inte ”får” visa sig käns- liga (Zimmerman, 2019, s. 15–21). Även Björnsson diskuterar att flickor har utökat sin reper- toar och att deras könsidentitet har anpassat sig efter samhällsutvecklingen tack vare att sådan förändring har prioriterats. För pojkar har den manliga identiteten i stället i stor utsträckning fortsatt vara densamma (Björnsson, 2005, s. 8). Wernersson lyfter in ett annat perspektiv där hon säger att den kvinnliga könsrollen visserligen har förändrats. Däremot verkar pojkars stu- dieresultat framstå som underprestationer främst på grund av att de är sämre än flickors pre- stationer, inte för att resultaten i sig är fruktansvärt låga (Wernersson, 2010, s. 24–25).
Att pojkar har en begränsad repertoar hävdar Zimmerman skapar en kultur med hög risk för att bli retad, tappa status eller bli utestängd från social gemenskap om man som pojke ber om hjälp i klassrummet. Allmänt förekommer en hög grad av skojbråkande och rå humor bland pojkar vilket Zimmerman identifierar som den andra orsaken till sämre studieresultat. För att minska risken att någon skämtar grovt på ens bekostnad tar många pojkar till den tredje orsaken, själv- saboterande handlingar, som att skolka eller lägga sig ner på bänken och visa ointresse. Detta förekommer både på skolor med stark antipluggkultur och skolor med pluggkultur. Där funge- rar de självsaboterande handlingarna som ett skydd mot misslyckande, för att ett misslyckande blir mindre socialt förödande om ingen ansträngning har gjorts. Då visar inte pojkarna ifall de
12
skulle må dåligt av ett sämre resultat eftersom det skulle kunna tolkas som ett tecken på svag- het. Flickorna som i sin identitet ”tillåts” att visa sig svaga tycker också det är jobbigt att miss- lyckas men de kan på ett annat sätt visa öppet att de mår dåligt av det (Zimmerman, 2019, s.
15–21).
Den av Törnerts identifierade orsaker till pojkars sämre studieresultat som kan sägas ligga närmast de tre av Zimmermans som hittills har presenterats är betydelsen av det sociala sam- spelet i klassrummet. Många av respondenterna i Törnerts studie berättar att de blir distraherade från undervisningen av att sitta i grupp med sina kompisar i klassrummet. Trots det är det vik- tigare att höra till den sociala gemenskapen och minska riskerna för att bli utestängd från den än att lyssna aktivt på lektionerna. För flickors del förväntas i stället engagemang i klassrummet för att höra till den sociala gemenskapen vilket ger dem incitament att anstränga sig (Törnert, 2017, s. 38–39). Även Björnsson framför att pojkars skolvardag till stor del handlar om att söka popularitet hos kamrater, vilket inte uppnås med hjälp av akademiska ansträngningar (Björns- son, 2005, s. 8). Både Björnsson och Wernersson förklarar att det finns en kultur i skolans värld där studieansträngning förknippas med flickor och kvinnlighet. Pojkar utformar därför ett mot- satt förhållningssätt till studier eftersom de vill minska risken att utsättas för trakasserier. Dessa maskulinitetsideal är inte frivilliga utan uppfattas som krav att leva upp till för manliga elever (Wernersson, 2010, s. 37–39; Björnsson, 2005, s. 35–36). Zimmerman, Törnert, Björnsson och Wernersson lyckas alltså alla identifiera någon slags klassrumskultur där pojkar dömer ut varandra om de anstränger sig i skolan eller ber om hjälp, medan ansträngningar förväntas i flickors sociala umgänge.
Som fjärde orsak lyfter Zimmerman biologiska faktorer, att pojkar mognar senare än flickor, i kombination med kulturellt betingade faktorer, vad pojkar får lära sig i uppväxten. Zimmerman förklarar att det har visat sig att fler flickor gör aktiviteter med sina föräldrar som barn som gynnar dem senare i skolan, exempelvis läser fler böcker. Därmed kan flickorna prestera bättre i självständiga arbeten vilket skolan centraliseras mycket kring idag (Zimmerman, 2019, s. 23–
29). Detta stämmer tydligt överens med en orsak som Törnert presenterar som han kallar för höjda krav på eleverna att ta egna initiativ och producera självständiga arbeten. Denna orsak finner han särskilt framträdande på samhällsvetenskapsprogrammet som har blivit mer teore- tiskt tungt. Törnert lyckas urskilja att pojkar har otydliga målbilder med sina studier jämfört med flickor vilket gör det svårt för dem att kunna ta tag i arbeten som ska göras självständigt
13
(Törnert, 2017, s. 32–42). Wernersson menar också på att det finns biologiska faktorer kopp- lade till skolprestationer, eftersom flickor faktiskt kommer in i puberteten tidigare än pojkar.
Däremot menar hon att förklaringen inte är tillräcklig eftersom många studier inte visar några generella skillnader mellan vilka begåvningar flickor och pojkar har. Hon tror att det betydel- sefulla är hur pojkar och flickor använder sina förmågor, snarare än vilka förmågor de har (Wernersson, 2010, s. 15–22). Att pojkar och flickor möter en konstruerad förväntan över vilka resultat de förväntas prestera i skolan ser Wernersson som en större förklaring till pojkars sämre studieresultat än biologiska skillnader. Dessutom identifierar hon att pojkar och flickor har olika inlärningsstrategier där flickornas strategier är bättre anpassade för att ta till sig och förstå utbildningsinnehållet (Wernersson, 2010, s. 25–27).
Förutom de fyra huvudorsaker som Zimmerman presenterar hävdar han att ett stort problem är hur normer bidrar till flickors och pojkars olika tankesätt. Han menar att flickor får lära sig att de ska engagera sig och prestera inom alla områden där de deltar medan pojkar får lära sig att satsa stenhårt på den sak de finner mest intressant. Detta kallar Zimmerman för att flickor är generalister och pojkar specialister. Skolan är i sin tur utformad för att eleverna ska prestera inom alla områden och gynnar därmed generalister (Zimmerman, 2019, s. 28–29). Även Tör- nert presenterar att pojkarna i hans studie har en aktiv fritid som en orsak till deras sämre stu- dieresultat än flickorna. Många av respondenterna i hans studie idrottade på relativt hög nivå och bortprioriterade skolan som följd. De satsade alltså stenhårt, var specialister på sin idrott, och värderade idrottsliga prestationer och fysisk styrka betydligt högre än studieresultat (Tör- nert, 2017, s. 34). Att strukturer i skolan gynnar pojkar och flickor olika är även något som Wernersson konstaterar. Hon diskuterar dock främst bristen på manliga lärare som ett problem eftersom många pojkar har svårt att känna sig tillräckligt förstådda av kvinnliga lärare samt att de då saknar manliga förebilder i skolans värld (Wernersson, 2010, s. 42–44). I Björnssons studie konstaterar han att skolan lägger stort fokus vid att flickor ska ta plats i diskussioner om hur samhället ska förbättras. Det ställs däremot inte lika tydliga krav på pojkar att vara delakt- iga i förändringsarbetet (Björnsson, 2005, s. 40–42).
14
3.2. Kvinnor och män inom arbetsliv och utbildning
När det gäller skillnader mellan könen i arbetslivet finns stora mängder forskning. En av de personer som har publicerat mest forskning gällande exempelvis löneskillnader mellan män och kvinnor samt den könssegregerade arbetsmarknaden är Åsa Löfström. Hennes avhandling från 1989 publicerades med syftet att förklara löneskillnaderna mellan könen utifrån att kvinnor diskrimineras på arbetsmarknaden. Resultaten av hennes arbete visade att kvinnor tjänade nio kronor mindre i timmen än vad män gjorde det året. Dessutom hade kvinnor mindre nytta av utbildning och tidigare arbetslivserfarenheter trots att de uppvisade samma produktivitet eller kompetens som män. Skillnaderna berodde på ren diskriminering av kvinnor hävdade Löfström (Löfström, 1989, s. i).
Mycket har visserligen hänt på arbetsmarknaden sedan 1989 men även senare arbeten och ar- tiklar som Löfström har publicerat visar på könsskillnader. Ett exempel är en artikel från 2005 där Löfström berättar att Sverige uppvisar en hög grad av könsuppdelning på arbetsmarknaden i internationella jämförelser. Könsbarriären hindrar män och kvinnor från att röra sig fritt mel- lan yrkesgrupper och arbetsgivare från att rekrytera kompetent arbetskraft eftersom de ofta begränsar sig till ett kön. I artikeln diskuterar Löfström hur dessa begränsningar ska brytas och könsstereotypa förväntningar upplösas för att företag och samhällen ska bli mer effektiva (Löfström, 2005, s. 46–47). Nio år senare konstaterade forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi vid Uppsala universitet i en forskningsrapport att Sverige fortfarande har en starkt könssegregerad arbetsmarknad. De ansåg att grunden till detta beror på ett könsuppdelat utbildningssystem (Broady, Börjesson, Lidegran & Olsson, 2014, s. 5–10).
Löfström identifierar tre tydliga konsekvenser av att arbetsmarknaden är starkt könssegregerad.
Den första konsekvensen är utbildningsgapet där kvinnor tidigare har uteslutits från högre ut- bildning för att nu i stället ha kommit ifatt och gått förbi männen. Däremot hade efterfrågan på arbetskraft, vid tiden för artikelns publicering, inte hängt med i att det nu fanns ett högre utbil- dat arbetskraftsutbud. Därför löper kvinnor stor risk att få yrkespositioner och arbetsuppgifter av lägre nivå än deras kvalifikationer (Löfström, 2005, s. 57–61). Detta stämmer väl överens med det som forskningsgruppen vid Uppsala universitet kommer fram till i sin rapport. De konstaterade att det oftast krävs högre utbildning för att överhuvudtaget få tillträde till yrken
15
som domineras av kvinnor. Inom mansdominerade yrken finns inte lika tydliga formella krav på utbildning för en yrkesposition. Detta medför att det är vanligt förekommande att kvinnor har mer utbildning än deras yrkesposition kräver medan män oftast har precis den utbildning som en yrkesposition förutsätter eller till och med lägre än så. En av rapportens slutsatser är därför att kvinnor behöver utbilda sig i högre grad men ändå inte får ut lika mycket av den investeringen som män får på arbetsmarknaden (Broady et. al., 2014, s. 5–10).
Den andra konsekvensen som Löfström identifierar i sin artikel är lönegapet som har sin ut- gångspunkt i lönespridning där löneskillnaderna mellan mans- och kvinnodominerade yrken är starkt framträdande. Undersökningar visar att andelen kvinnor på en arbetsplats har en signifi- kant negativ inverkan på medellönens storlek. Detta leder till att en nyanställd man i en kvin- nodominerad bransch snabbt kan ta igen löneförsprång hos kollegor med lång erfarenhet medan en nyanställd kvinna i en mansdominerad bransch inte har samma förutsättningar. Den tredje konsekvensen som Löfström lyfter är arbetstidsgapet där förekomsten av deltidsanställningar är betydligt vanligare i kvinnodominerade yrken än i mansdominerade. En av orsakerna till detta är att det har funnits en stark motvilja mot att inrätta deltidsanställningar i mansdomine- rade yrkesgrupper. Eftersom kvinnor traditionellt sett har tagit mer ansvar för familj och hem har det därför varit en omöjlighet att söka sig till yrkesgrupper utan möjlighet till deltidsan- ställning (Löfström, 2005, s. 57–61).
Lönegapet och arbetstidsgapet är inte centrala aspekter i rapporten från Uppsala universitet. I rapporten läggs i stället den stora tyngden på betydelsen av utbildningssystemets könssegre- gation. Resultaten i rapporten visar nämligen att det finns tydliga skillnader mellan könen vilka utbildningar de väljer både på gymnasie- och högskolenivå. Fler kvinnor väljer utbildningar inriktade mot vård och omsorg medan fler män söker sig till utbildningar rörande teknik och tillverkning. Författarna går så långt som att identifiera tre olika utbildningssfärer, en kvinnlig, en manlig och en könsblandad (som kopplas till utbildningarna med högst antagningspoäng).
Att vi har två könsseparerade utbildningssfärer, menar författarna, har stor betydelse för att vi har en könsdifferentierad arbetsmarknad (Broady et.al., 2014, s. 5–10). Skolverket hävdar att könssegregeringen inom utbildning börjar redan i gymnasievalet i årskurs nio där de ser gene- rella skillnader mellan vilka utbildningsprogram som pojkar och flickor väljer. Däremot har skillnaden minskat något över tid (Skolverket, 2006, s. 46–51).
16
Kopplingen mellan utbildning och den könssegregerade arbetsmarknaden gör dock även Löfström i en rapport från 2012. Löfström ser däremot andra problem med utbildningssystemet än forskningsgruppen vid Uppsala universitet. Hon problematiserar bland annat införandet av datorer i undervisningen och om det har fått de effekter som avsågs. Löfström hävdar att det finns stark anledning att tro att datorn har blivit en ”leksak” för många pojkar medan flickorna generellt är bättre på att använda den som ett arbetsredskap. Att den svenska skolan har ge- nomgått en stor omvandling sedan 1960-talet diskuteras också som en faktor till förvirring hos många elever. Genomgripande förändringar i det centrala innehållet och kunskapskraven har skett flera gånger vilket har gynnat flickorna men missgynnat pojkarna. Flickor har upp- muntrats att vidareutbilda sig till yrken som tidigare har varit mansdominerade och högavlö- nade medan pojkarna inte har uppmanats att göra könsöverskridande yrkesval. Betydelsen av högre utbildning har dessutom inte betonats lika starkt för pojkar (Löfström, 2012, s. 9–11).
Gällande kopplingen mellan kvinnors underordning på arbetsmarknaden och att flickor når högre studieresultat än pojkar finns en avhandling som tar upp detta. Ann-Katrin Jakobsson identifierar i sitt arbete publicerat vid Göteborgs universitet att kvinnors underordning på ar- betsmarknaden faktiskt är en relevant faktor för kvinnliga elevers studiemotivation. Detta citat synliggör vad hon kommer fram till:
Paradoxalt nog skulle vi kunna säga att det är just på grund av sin relativa underordning, som flickor får högre betyg i skolan. Man kan uttrycka det som att flickor kompenserar en ”brist” de i realiteten inte alltid har (föreställningen om att de inte är logiska och smarta) och därför blir duktigare genom att anstränga sig mer. Pojkar klarar sig inte lika bra för att de litar på en förmåga (föreställningen att de är logiska och smarta) de inte alltid har. Då tar man det mer lättsamt och presterar följaktligen sämre. (Jakobsson, 2000, s. 208)
3.3. Samhällskunskapsämnet: jämställdhet och arbetsmarknad samt undervisningens innehåll och utformning
Till skillnad från de forskningsområden som tidigare har diskuterats i detta avsnitt är forsk- ningen gällande samhällskunskapsämnets temaområden jämställdhet och arbetsmarknad
17
mycket begränsad. Främst består tidigare forskning inom området av läromedelsgranskningar.
En studie som berör hur läromedel i samhällskunskap diskuterar jämställdhet och förutsätt- ningar på arbetsmarknaden är Sabrine Wahids självständiga arbete från Södertörns högskola 2017 där hon undersöker hur kön och klass porträtteras i läromedel i grundskolan (Wahid, 2017, s. 2). Ett annat arbete utfördes av Ann-Sofie Ohlander 2010 på uppdrag av statens dele- gation för jämställdhet i skolan. Hennes rapport bygger på en mer omfattande granskning av läromedel i samhällskunskap från lågstadienivå till gymnasienivå (Ohlander, 2010, s. 67–75).
Resultatet av Wahids arbete visar visserligen att män och kvinnor förekommer i liknande om- fattning i läromedel för grundskolan men att manliga och kvinnliga egenskaper tydligt separe- ras. Dessutom associeras kvinnor och män med traditionella yrkesroller för respektive kön både i bild och text (Wahid, 2017, s. 2). I Ohlanders granskning finns ännu tydligare problem där stora brister framkommer i hur läromedlen förmedlar jämställdhet med sitt innehåll. Andelen samhällsviktiga män som namnges eller syns på bild är nästan dubbelt så många som kvinnorna i de granskade böckerna. Dessutom finns få problematiseringar av jämställdhetsaspekter, kvinnlighet eller manlighet i böckernas huvudsakliga teman (Ohlander, 2010, s. 67–75).
Den rapport som Wernersson publicerade från SOU diskuterar kort att undervisning i allmänhet skulle kunna påverka studiemotivationen. Hon framhåller att det finns förvånansvärt lite studier på hur arbetssätt och undervisningsformer påverkar könen på olika sätt. Särskilt med tanke på det fokus som har funnits i skolan på att öka flickors självförtroende och hitta passande arbets- former för annars manligt dominerade områden. Diskussionen kring detta är dock generell och inte relaterad specifikt till samhällskunskapsundervisningens innehåll och utformning (Wer- nersson, 2010, s. 27–31).
3.4. Forskningslucka som studien ämnar fylla
Tidigare forskning har etablerat att arbetsmarknaden är ojämställd ur flera aspekter. Generella lönenivåer skiljer sig mellan män och kvinnor och det finns en uppenbar könssegregering där flera yrkesgrupper ofta domineras av ett kön. Forskning har identifierat att en betydelsefull anledning till arbetsmarknadens könssegregering och ojämställda förhållanden är att män och
18
kvinnor väljer olika utbildningsvägar på högskolenivå. Utbildningsvalen antas ofta bero på en blandning av mäns och kvinnors medfödda olika intressen samt traditionella könsnormer. Sam- tidigt finns forskning som belyser problemet där pojkar generellt presterar sämre än flickor i skolan. Flera orsaker tas upp som betydelsefulla för pojkars och flickors akademiska ansträng- ningar där kulturer och normer för könens sociala gemenskaper är en viktig faktor. Dessutom problematiseras till viss del strukturer i skolan som att de skulle vara mer gynnsamma för flickor. Ett tidigare arbete, (Jakobsson 2000), ser en direkt koppling mellan kvinnors underord- ning på arbetsmarknaden och deras studiemotivation.
Däremot saknas forskning som undersöker hur undervisningen i gymnasieskolan kan påverka kvinnliga och manliga elever att välja olika akademiska och yrkesmässiga vägar, vilket exem- pelvis Wernersson påtalar. Även forskning som analyserar hur innehåll och utformning av undervisningen kan påverka elevers studiemotivation lyser med sin frånvaro. Samhällskunskap är ett ämne som skulle kunna antas influera elevers framtidsambitioner och därmed deras stu- diemotivation på grund av dess teman centrerade kring jämställdhet och arbetsmarknad. Den forskning som finns sedan tidigare analyserar dock endast innehåll i läromedel i samhällskun- skap, inte hur elever uppfattar undervisningens innehåll och utformning. Därför hoppas jag att den här studien kan öka kunskap och bidra till fler diskussioner om hur undervisningen i sam- hällskunskapsämnet kan utvecklas. Om förändringar av undervisningen skulle kunna höja den generella studiemotivationen hos pojkar samt uppmana till fler könsöverskridande yrkesval skulle kanske könssegregeringen på arbetsmarknaden kunna minska på sikt. Minskar köns- segregeringarna kanske också chansen ökar för att villkoren och förutsättningarna ska bli mer jämställda mellan könen. Förhoppningen är att denna studie ska fungera som ett startskott för det utvecklingsarbetet.
19
4. Teoretiska utgångspunkter
I denna studie används tre teoretiska ramverk. Först två sociologiska teorier i form av hegemo- nisk maskulinitet och könssocialisation där den förstnämnda används som ett mindre komple- ment till den större analysen utifrån könssocialisation. Den teori som analys och diskussion huvudsakligen sker utifrån är dock ett utbildningsfilosofiskt ramverk som visar på utbildning- ens tredimensionella syfte utifrån begreppen kvalifikation, socialisation och subjektifiering.
Nedan presenteras teorierna och med vilket syfte de används.
4.1. Hegemonisk maskulinitet
Den teori som används minst i denna studie och endast är ett komplement till övrig analys och diskussion är teorin om hegemonisk maskulinitet som lanserades redan på 1980-talet av Raewyn Connell. Ordet hegemoni betyder ledande ställning och i en revidering av teorin från 2005 beskriver Connell tillsammans med James W. Messerschmidt att hegemonisk maskulini- tet bör betraktas som ett svåruppnåeligt ideal av förväntningar på manlig identitet. Idealet till- låter mäns överordnade position gentemot kvinnor att fortsätta eftersom positionen beskrivs som naturlig. Under 1990-talet kritiserades teorin för att vara stel och oföränderlig samt att idealet sällan stämde överens med de män som innehar ledande positioner. Som svar på kritiken förklarar Connell att den hegemoniska maskuliniteten inte är ett statiskt ideal. Det är ett ideal som förändras i takt med normer i samhället och är beroende av de socialisationsagenter som konstruerar maskulinitet. Mäns överordning gentemot kvinnor utmanas konstant och tvingar idealet för den hegemoniska maskuliniteten till förändring. Connell förklarar också att även om män i ledande positioner inte stämmer överens med idealet finns idealet ändå i bakgrunden och påverkar beslutsfattande och handlingar. Mäns dominans fortgår på grund av att samhällets kultur och institutioner aktivt upprätthåller övertygelsen om att det är något naturligt och inte konstruerat (Connell & Messerschmidt, 2005, s. 829–838).
Förutom att det hegemoniska maskulinitetsidealet inte är statiskt över tid, beskriver Connell i revideringen av teorin, att samma hegemoniska maskulinitet inte gäller i alla situationer. Den
20
hegemoniska maskuliniteten är beroende av det sociala sammanhanget den befinner sig i och de socialisationsagenter som finns där. Exempelvis kan den hegemoniska maskuliniteten på en arbetsplats skilja sig från den i ett klassrum på en gymnasieskola som i sin tur är annorlunda mot den på en fotbollsträning. Omgivningen tillsammans med dess individer skapar sina egna normer och konstruerar därmed sin egen hegemoniska maskulinitet och förväntan på sina man- liga medlemmar och deras beteende. Det blir ett egenformat ideal som männen i det specifika sammanhanget gör allt för att leva upp till (Connell & Messerschmidt, 2005, s. 838–842).
4.2. Könssocialisation
Den sociologiska teori som används mest i den här studiens analys och diskussion, och som är nära besläktad med teorin om hegemonisk maskulinitet, är teorin om könssocialisation. Socia- lisation är ett centralt begrepp inom sociologi som Anthony Giddens och Philip W. Sutton beskriver som den process där människan utvecklas från ett hjälplöst spädbarn till en kompetent och självmedveten person. Detta bidrar i sin tur till den sociala reproduktionen, processen där samhället för vidare strukturer, mönster och sociala normer till nästa generation. Det brukar sägas att socialisationen sker i två huvudsakliga faser, en primär och en sekundär, under vilka individen påverkas av ett antal olika socialisationsagenter. Den primära socialisationen sker under de första levnadsåren och familjen är den viktigaste socialisationsagenten. Den sekun- dära socialisationen infaller senare och pågår egentligen från den senare delen av barndomen och genom hela vuxenlivet. I den fasen är andra socialisationsagenter än familjen centrala, exempelvis skolan, jämnåriga kompisar, samhällsorganisationer, arbetsplatsen och sociala me- dier (Giddens & Sutton, 2014, s. 226–227).
När barn blir äldre inser de att det finns skillnader mellan könen och de tillägnar sig olika könsroller. Övertygelsen är stark inom sociologisk tradition att skillnaderna mellan könen inte bara beror på biologiska faktorer utan att könsroller lärs in genom den specifika processen könssocialisation (Giddens & Sutton, 2014, s. 412–413). Könssocialisation innebär att barn möter olika socialisationsagenter som spelar en viktig roll för deras uppfattning om kön och könsroller. Giddens och Sutton ger exempel på att det har visat sig vanligt förekommande redan i den primära socialisationen att spädbarn behandlas olika beroende på om de är flickor eller pojkar. Det kan exempelvis handla om vilka kläder eller leksaker de får av sina föräldrar eller
21
hur de blir bemötta i olika sammanhang (Giddens & Sutton, 2014, s. 230). Könssocialisationen fortsätter även i den sekundära fasen, vilket är vad som främst analyseras i detta arbete, där socialisationsagenter som sociala medier, skolan eller arbetsplatsen skapar kulturer där flickor och pojkar eller kvinnor och män förväntas bete sig på ett visst sätt. Ett tydligt exempel på detta är normen om de tysta duktiga flickorna och de stökiga högljudda pojkarna i skolan (Giddens
& Sutton, 2014, s. 413).
Giddens och Sutton poängterar att det är viktigt att komma ihåg att individer inte bara står som passiva mottagare för socialisation. Socialisationsprocessen sker genom en interaktion mellan individer och de normer och mönster de presenteras för. Aktiva individuella val kan alltid göras som bryter mot de existerande mönstren (Giddens & Sutton, 2014, s. 227). Detsamma gäller könssocialisation. Socialisationsagenter påverkar individer i en viss riktning och gör det möj- ligt för människor att styras mot könsroller. Barn och vuxna kan dock stå emot samhällets påtryckningar och välja en annan väg än den de får utpekad (Giddens & Sutton, 2014, s. 413).
4.3. Utbildningens tredimensionella syfte: Kvalifikation, sociali- sation och subjektifiering
I detta arbete är Gert Biestas utbildningsfilosofiska ramverk som visar på utbildningens tredi- mensionella syfte utifrån begreppen kvalifikation, socialisation och subjektifiering den mest centrala teorin. Biesta hävdar att utbildningens tre funktioner kvalifikation, socialisation och subjektifiering syftar till att uppnå olika mål men alla är viktiga delar av barns och ungdomars utbildning. Kvalifikationsdimensionen är ett krav för att utbildning överhuvudtaget ska få bed- rivas och innebär att utrusta elever med de kunskaper och förmågor som de ska tillägna sig i skolan. Det kan handla om allt från att lära sig tekniker eller ett hantverk riktat mot ett visst yrke, att lära sig läsa eller skriva eller att introduceras i sociala färdigheter som de behöver som vuxna samhällsmedborgare (Biesta, 2011, s. 27–28).
Socialisationsdimensionen handlar i sin tur om att barn och ungdomar ska införlivas i den rå- dande samhällsordningen och ta del av dess sociala, kulturella och politiska normer. Eleverna ska få lära sig hur samhället de lever i fungerar och vilka ”regler” som råder där som de har att
22
förhålla sig till. Dimensionen har således ett tydligt samband och fyller liknande syften som könssocialisation och samhällets generella socialisationsprocess som Giddens och Sutton be- skriver. Även om socialisation inte är ett officiellt uttalat mål för utbildning har skolan aldrig varit helt neutral mot samhällets strömningar. I vissa fall har socialisation uppmuntrats aktivt av myndigheter eller styrande makter, särskilt när religiösa eller kulturella traditioner har velat överföras och förstärkas till yngre generationer. Utifrån dessa exempel kan det låta som att socialisationsdimensionen är negativ och endast bidrar till att upprätthålla förlegade strukturer.
Visserligen finns en risk att kultur och tradition förs vidare ur icke-önskvärda aspekter på grund av socialisationsdimensionen inom utbildning. Däremot spelar socialisationsdimensionen av utbildning en viktig roll för ett samhälles sammanhållning och för att bevara system som fun- gerar, alltså den sociala reproduktionen. Tack vare socialisationsdimensionen kan normer som betraktas som demokratiska befästas och traditioner och kulturer som uppskattas leva vidare (Biesta, 2011, s. 28). Exempelvis finns grundläggande värden i gymnasieskolans läroplan som individens frihet och integritet, alla människors lika värde och jämställdhet mellan män och kvinnor som aktivt ska gestaltas i utbildningen (Skolverket, 2011, s. 5). Socialisationsdimens- ionen har därmed ett betydelsefullt syfte men kan få både positiva och negativa konsekvenser.
Den sista dimensionen, subjektifiering, beskriver Biesta som motsatsen till socialisation gäl- lande dess syfte. Barn och ungdomar ska visserligen införlivas i redan existerande normer och värden i samhället men de ska också ha möjlighet att frigöra sig från dessa ramar. Skolan ska uppmana eleverna till att bli självständiga subjekt, kreativa och nytänkande individer som vågar utmana de rådande strukturerna. Eleverna ska inte bara vara passiva mottagare av samhällets regler utan ska utvecklas till aktiva och initiativtagande personer som kan stå emot samhällets påtryckningar och driva fram samhällsförändring (Biesta, 2011, s. 29). Även i detta fall finns skrivelser i gymnasieskolans läroplan som överensstämmer med detta syfte. Exempelvis är ett av skolans uppdrag att eleverna ska få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar samt drivas av entreprenörskap och innovationstänkande (Skolverket, 2011, s. 7). Biesta förklarar dock att subjektifieringsdimensionen ofta uteblir och att stora delar av utbildning stannar vid att endast bidra med kvalifikation och socialisation. I andra fall håller subjektifieringen låg kvalitet och ger inte eleverna tillräckliga verktyg för att bli mer självständiga i sitt tänkande och agerande. I stället får eleverna ta del av en given struktur med hjälp av socialisationsdi- mensionen och nödvändiga kvalifikationer utformas för att ge eleverna förmågor och kun- skaper som behövs i en existerande samhällsordning som präglas av ojämlikhet (Biesta, 2011, s. 29).
23
Huvudpoängen i Biestas teori är att i en välfungerande utbildning ska alla tre dimensioner till- godoses och utbildningen ska behandlas som en sammansatt fråga. Alla tre faktorer, kvalifikat- ion, socialisation och subjektifiering, spelar roll och påverkar varandra. Utbildningens tre di- mensioner ska därför ses som tre överlappade fält där de viktigaste frågorna befinner sig i skär- ningspunkterna mellan funktionerna. Samtidigt går det inte att bortse ifrån att dimensionerna till viss del står i konflikt med varandra, inte minst socialisation och subjektifiering. Balans- gången är ofta svår mellan om elever framför allt ska lära sig att bli ansvarskännande medbor- gare som följer samhällets regler eller om de huvudsakligen ska få upptäcka själva hur de kan förändra och påverka samhället (Biesta, 2011, s. 30–31).
4.4. Tillämpning av teorier
Hegemonisk maskulinitet, könssocialisation och utbildningens tredimensionella syfte utifrån kvalifikation, socialisation och subjektifiering är alltså de teoretiska ramverk som på olika sätt används i uppsatsen. Biestas teori om utbildningens tredimensionella syfte är mest central och används för att analysera i vilka avseenden eleverna upplever att undervisningen förmedlar nyanser och problematiseringar gällande ämnesområdena jämställdhet och arbetsmarknad i samhällskunskap. Det vill säga hur arbetsmarknadens villkor för kvinnor respektive män samt arbetsmarknadens könssegregering framstår och vilket kunskapsinnehåll som förmedlas. Där- efter analyseras huruvida arbetsmarknadens villkor för kvinnor och män huvudsakligen tycks presenteras för eleverna som en samhällsordning att rätta sig in i eller om ordningen verkar problematiseras och eleverna uppmuntras att utmana och förändra den. Detta utgör grunden för diskussionen av hur undervisningsinnehållet skulle kunna bidra till mönster och skillnader mel- lan könen i deras syn på framtida förutsättningar och möjligheter i yrkeslivet och därmed vara en påverkansfaktor för studiemotivation.
Teorin om könssocialisation används för att bredda förklaringarna bakom könsskillnader i stu- diemotivation och studieresultat för att inte isolera innehållet och utformningen av samhälls- kunskapsundervisningen som ensam påverkansfaktor. De uppfattningar av arbetsmarknaden som de manliga respektive kvinnliga respondenterna presenterar analyseras utifrån hur köns- socialisationen i uppväxten förefaller ha påverkat dessa. Exempelvis vilka utbildningar och
24
yrken som respondenterna uttrycker att de är intresserade av samt hur förväntningar från familj, samhället och normer har påverkat deras inställning till utbildning. Hegemonisk maskulinitet fungerar som ett förstärkande komplement till könssocialisation för att analysera vissa speci- fika delar av respondenternas berättelser. Ett tydligt exempel är den kultur av studiemotivation som finns på skolan som respondenterna identifierar. Kulturen synliggörs av att manliga stu- denter förväntas göra en medveten bortprioritering av studier till förmån för sin idrottssatsning medan kvinnliga studenter förväntas fokusera på att prestera inom båda områdena.
25
5. Metod
Detta avsnitt består av en utförlig genomgång av de metoder som har använts under arbetets gång. Till att börja med diskuteras intervjuer som forskningsmetod och vilket stöd relevant metodlitteratur har bidragit med i utformningen av denna studies arbetsmetoder. Därefter be- skrivs min egen förförståelse och personliga koppling som forskare samt hur urvalet av respon- denter har skett. Vilka etiska överväganden som har tagits i beaktande samt hur intervjuunder- sökningen har genomförts följer därpå. Kapitlet avslutas med redogörelser av hur intervju- materialet har hanterats i transkriberingsprocessen samt hur förfarandet har sett ut för tolkning och analys.
5.1. Intervjuer som forskningsmetod
Uppsatsens undersökning baseras på sju kvalitativa djupintervjuer med elever i årskurs tre på den aktuella gymnasieskolans program med särskild idrottsprofil. Monica Dalen förklarar att kvalitativa intervjuer passar särskilt bra när respondenternas egna erfarenheter, tankar, åsikter, upplevelser eller känslor ska undersökas. Syftet med intervjuer ska vara att försöka förstå värl- den från respondenternas synpunkt för att sedan sätta det i teoretiska sammanhang med hjälp av vetenskapliga förklaringar. Fokuseringen hamnar därmed på upplevelsedimensionen hos respondenterna, inte att faktamässigt beskriva hur förhållandena faktiskt är (Dalen, 2007, s. 9–
11). Steinar Kvale och Svend Brinkmann benämner forskningsintervjuer som ”intervjuer med målet att producera kunskap och ett utbyte av åsikter mellan två personer som samtalar om ett tema av ömsesidigt intresse” (Kvale & Brinkmann, 2009, s. 18).
Intervjuer har alltså varit användbara för detta arbete eftersom utgångspunkten är elevers upp- levelser av undervisningen i samhällskunskap. Däremot är en intervju aldrig ett samtal mellan två helt likställda parter, vilket Kvale och Brinkmann förklarar. Intervjuaren bestämmer frå- gorna och definierar och kontrollerar situationen samt kan styra samtalet i önskvärd riktning.
Därför är omsorgsfullt genomarbetade och ställda frågor samt lyhört lyssnande avgörande för
26
att intervjuer ska fungera som forskningsmetod (Kvale & Brinkmann, 2009, s. 48–49). Det skulle visserligen kunna argumenteras för att intervjuer med endast sju personer är icke-repre- sentativt för ett helt program och att en kvantitativ enkätundersökning hade varit ett bättre al- ternativ. Nackdelen med att använda enkäter, som Esaiasson et.al. lyfter, är att frågorna inte kan vara lika öppna eller ge samma möjligheter till utförliga svar. Risken finns att frågor och svarsalternativ blir alltför ledande och att resultatet blir översiktligt i stället för att djupgående beskriva elevers upplevelser (Esaiasson et. al, 2017, s. 260–263.)
Intervjuer kan variera mellan att vara fullständigt strukturerade med fasta fråge- och svarsal- ternativ till att vara mer öppna och informella. I detta fall har intervjuerna varit semistrukture- rade, vilket innebär att frågor och teman utformades på förhand men att det fanns möjligheter att ställa spontana följdfrågor samt be respondenterna att förtydliga sina svar. Detta rekommen- derar Anne Ryen när poängen med intervjuer är att fånga respondenternas perspektiv. Om strukturen på förhand är för fast och strukturerad kommer det att motverka syftet med intervju- erna och hindra respondenterna från att beskriva sina egna upplevelser. Däremot behövs en viss struktur och centrala teman när flera intervjuer genomförs där svaren jämförs med varandra, vilket är fallet i detta arbete. Pratar respondenterna helt fritt är det omöjligt att avgöra om de kommer ta upp det som vill undersökas eller om svaren kommer gå att jämföra utifrån likheter och skillnader (Ryen, 2004, s. 44–45). Även Kvale och Brinkmann förordar den så kallade ”halvstrukturerade livsvärldsintervjun” som har målet att urskilja beskrivningar av re- spondenters verklighet med syfte att tolka innebörden av deras berättelser (Kvale & Brink- mann, 2009, s. 43). Med stöd av de förklaringar som Kvale, Brinkmann samt Ryen ger utarbe- tades den intervjuguide som går att finna i bilagan där centrala teman har identifierats och frågorna har kategoriserats in i dessa. Teman eller kategorier menar Ryen bör användas i de allra flesta intervjuer (Ryen, 2004, s. 44–45).
Intervjuguiden i bilagan har följt McCrackens systematiska uppbyggnad av intervjuguider som Ryen presenterar och rekommenderar. För att respondenterna ska bli avslappnade rekommen- deras att intervjun startar med lättare inledningsfrågor, även kallade ”frågor om biografiska data”. Detta kan exempelvis vara respondentens namn, ålder eller yrke (Ryen, 2004, s. 47). I intervjuguiden i bilagan finner ni att intervjuerna har startat med en fråga där respondenterna har fått berätta lite om sig själva vilket ledde till kortare redogörelser av deras bakgrund och familjeförhållanden. Efter inledningsfrågorna kommer det som kallas ”rundtursfrågorna” som också är en del av inledningen men som är mer specificerade mot ämnet som ska undersökas.
