Presentation av arbetet i grupp BD 3
Storm
BD Grupp 3
• Piteå
• Arvidsjaur
• Arjeplog
• Älvsbyn
Piteå
• Följande roller har deltagit i arbetet under 2016
• Säkerhetssamordnare
• Räddningstjänst
• GIS-samordnare
• Kommunens styrkor kopplat till att använda geodata i händelse av kris
Piteå hade påbörjat arbetet redan innan projektet
• Kommunens utmaningar kopplat till att använda geodata i händelse av kris
Hantera informationsklassning och sekretess
Älvsbyn
• Följande roller har deltagit i arbetet under 2016 – Säkerhetssamordnare
– GIS-samordnare – Miljö- och byggchef
• Kommunens styrkor kopplat till att använda geodata i händelse av kris
Duktiga på att samverka och kommunens kartor finns tillgängliga via GIS4Web.
• Kommunens utmaningar kopplat till att använda geodata i händelse av kris
Arbeta vidare med organisation och roller kopplat till kris och GIS.
Arvidsjaur
• Följande roller har deltagit i arbetet under 2016 – GIS-samordnare
– Samhällsplanerare – Räddningschef
• Kommunens styrkor kopplat till att använda geodata i händelse av kris
Bra GIS-kompetens och teknik på plats. Bra tillgång till kommunala data
• Kommunens utmaningar kopplat till att använda geodata i händelse av kris
Arbeta vidare med organisation och roller kopplat till kris och GIS.
Arjeplog
• Följande roller har deltagit i arbetet under 2016 – GIS-samordnare
– Räddningssamordnare – Ingenjör VA
• Kommunens styrkor kopplat till att använda geodata i händelse av kris
GIS-kompentens och teknik finns.
• Kommunens utmaningar kopplat till att använda geodata i händelse av kris
Bygga upp organisationen vid en kris.
Valt krisscenarie - Storm
Gruppen valde att arbeta med scenariet storm. Anledningen var att en storm kan påverka många olika verksamheter inom en kommun, t ex om elen slås ut. Kan också påverka infrastruktur t ex om träd faller över vägar.
Identifiera informationsbehov
Primärkarta
Fastighetskartan (fastighetsgränser och övriga skikt som vägar, byggnader, markytor etc) Fastighetsinformation/fastighetsregister
Adressregister
VA-data, ledningskarta (leningar, ventiler, driksvattenförsörjning, pumphus etc) Skolor
Skolskjutsrutter Trygghetspunkter
Samhällsviktig verksamhet - skyddsobjekt (sjukhus, äldreboenden, vattenverk osv)
Samhällsviktig verksamhet - riskobjekt (bensinstationer, oljecisterner, kemikalier, miljöfarlig verksamhet)
Nationell vägdatabas (NVDB) Kommuninvånarregister Befolkningsinformation Bredbandskarta
Reservkraft Fjärrvärmenät
Skyfallsanalys (fr Länsstyrelsen) Hemtjänstrutter
Lista över personer med särskilda behov (hemtjänst, hemsjukvård etc) Inga personuppgifter behövs - bara adress eller koordinat.
Meterologisk information, SMHI Jordartskartan, SGU
Våtmarker, Lantmäteriet
Översvämningskartering, MSB
Identifiera informationsbehov
• Reflektioner kring arbetet med att identifiera informationsbehov.
- Vilka vädervarningar ska genera vilka aktiviteter? Klass 1-2 ska verksamheterna ha beredskap för. Klass 3 varningar (TIB eller liknande)
- Problem att få tillgång till sekretessbelagd information t ex information från hemtjänst
– Informationen ändras hela tiden
– Vissa hemtjänster har inte något system för att hantera planering och vårdbehov för hemtjänstbrukarna. Det är inte säkert att det finns någon geografisk koppling.
– Viktigt att inköpsfunktionen är medveten om att det är viktigt vid upphandling av system att säkerhetsarbetet skall beaktas och att man säkerställer att information i system kan
tillgängliggöras även utanför systemet, t ex för analys.
Identifiera informationsbehov
– Problem att data inte är i rätt format eller rätt form för att
”bara” kunna läggas in i den egna kartan.
– Det skulle vara bra att kunna lägga in SMHI data i kartan. T ex för att kunna se vindriktning vid brand eller kemikalieolyckor.
– Viktigt med att varje verksamhet har sin egen backup inom sitt eget verksamhetsområde som ger tillgång till karta och information även om ström och internetförbindelser inte fungerar. Kan t e x vara att man laddar ner data lokalt eller skapar PDF-kartor
Arbete med att ta fram karta/kartor som stöd vid valt scenarie
• Reflektioner från arbetet under workshop 2, t ex – Hur gick det att få tag på data
– Det gick bra att arbeta med att bygga upp kartvyer när informationen väl fanns på plats i rätt format.
– Det är egentligen i steget före och steget efter att skapa kartan som det stora arbetet ligger. Först i att få tag på och göra informationen användbar i sitt eget system och sedan i att ajourföra och förvalta informationen.
Arbete med att ta fram karta/kartor som stöd vid valt scenarie
– Piteå har utgått från excelfilen för Styrel, som i princip alla kommuner i Sverige har tagit fram, och skapat ett kartskikt med samhällsviktig verksamhet. Planen är att göra på samma sätt för Älvsbyn. Det här datasetet kommer att
informationsklassas och det kommer att sättas behörighet till data. Hur ska informationen uppdateras?
– Har ni haft nytta av att det har varit flera kommuner med i arbetet?
– Ja. Det bra att få tips på hur andra jobbar och har löst olika frågor och för de som har tagit fram lösningar är det bra att få reflektera över den egna lösningen. Bra att få kunskap om
varandras verksamhet mellan kris och GIS även inom kommunerna.
Arbete med att ta fram karta/kartor som stöd vid valt scenarie
– Det saknas en nationell samordning kring vilka geodata som är lämpliga att använda i krissammanhang.
– Viktigt att man jobbar vidare med att tydliggöra rollerna på kommunerna. T ex vem ansvarar för data, vem uppdaterar osv - Arbeta vidare med att samla in de data som behövs och bygga
upp de kartor som behövs utifrån viktiga krisscenarier - Viktigt att fortsätta samarbetet både inom och mellan
kommunerna även efter projektet
– Finns GIS med som stödfunktion till krisledningen? Detta är ett bra steg att börja med.
Demo eller skärmdumpar
• Välj ut ett eller flera exempel från workshop 2 för att visa de andra kommunerna vad ni kommit fram till.
