Den individuella utvecklingsplanen
Från mål- och resultatstyrning med stor
frihetsgrad till ökad tydlighet och mer kontroll
• Individuella utvecklingsplaner (2005)
• ”Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan” (2007)
• Mål och nationella prov för åk 3 (2008)
• Individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen (2008)
• Skolinspektionen (2008)
• På gång – nya kursplaner och ny betygsskala (2011)
Mål åk 3
Diagnosmaterial
Nationella
Kunskapsuppdraget
provSamma kunskapsuppdrag
Mål i kpl och lpl
Betyg /
skriftlig bedömning
Skolan och kunskapssynen
1842 Fakta Färdighet
Lpo, Lpf-94 Förståelse Förtrogenhet
F…..….
F………
2000-talet Förhållningssätt
Förmågor Fantasi
F………..
F.……….
F..………
F………..
Industri- samhälle
Informations- samhälle
Kompetens- samhälle
Varför IUP 2005?
• Tidig och tydlig kommunikation
• Tydligare koppling till nationella mål
• Tillsammans följa utvecklingen
• Systematisera och förstärka
informationen
Svaga punkter i IUP-arbetet ( 2006)
Ledarskapet på skol- och klassrumsnivå
Bristande samordning av kollektiva processer och rutiner kring uppföljning, utvärdering och kommunikation med föräldrar
Svårigheter att organisera informationsflödet på skolan (den röda tråden)
Avsaknad av en gemensam språk- och begreppsapparat kring måltolkning, bedömningsunderlag, kravnivåer etc .
Svag systematik i dialogen med elever och föräldrar
IUP 2008
• Informationen ska grunda sig på utvärdering
• Omdömen om kunskapsutvecklingen i varje ämne
• Omdömen i övrigt – rektor beslutar
• Eventuella överenskommelser ska ingå
• Rektor beslutar om utformningen
IUP med skriftliga omdömen
Detta är nytt!
- skriftliga omdömen i varje ämne (kursplanerelaterade)
- om rektorn så beslutar ges omdömen i övrigt (läroplansrelaterade)
- omdömenas utformning beslutas av rektorn - överenskommelser ska dokumenteras
- förbudet mot information som har
”karaktären av betyg” borttaget
Utvecklingssamtal - förordningstext (1) Grf 7 kap. 2 §
Utvecklingssamtal
Läraren ska fortlöpande informera eleven och elevens vårdnadshavare om elevens skolgång.
Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas.
Utvecklingssamtal – förordningstext (2)
Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en skriftlig individuell utvecklingsplan
1. ge omdömen om elevens
kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och
2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna.
Utvecklingssamtal – förordningstext (3)
Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla
omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det.
Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid
dokumenteras i utvecklingsplanen.
Utvecklingssamtal - förordningstext (4)
Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.
Sådan skriftlig information om elevens skolgång som avses i andra och tredje stycket får ges även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.
Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 5 kap. 1 §.
Förordning (2008:525).
Varför ändras kraven?
• Ökad tydlighet
• Fokus på kunskapsutveckling
• Tidigare upptäckt av stödbehov
IUP i utbildningssystemet
Lokal pedagogisk planering
• Mål att sträva mot – vilka har läraren valt ut?
• Vilka kunskaper – fakta, begrepp o.s.v ska läras
• Vilka färdigheter och förmågor ska tränas och utvecklas
• Hur ska detta bedömas?
• Hur involveras/informeras eleverna?
• Val av stoff och arbetssätt
Umeå – ex. på pedagogisk planering
Skriftliga omdömen
Summativt
Tydlig information om elevens kunskaper
Formativt
Stimulera fortsatt lärande och utveckling
Informationen
Omdömen och betyg
Betyg – nationellt utformade och standardiserade.
Gemensamma kriterier.
Jämförbara
Avser hela kursplanen
Omdömen – lokalt utformade.
Ej standardiserade.
Ej jämförbara.
Avser del av kursplanen
Forskning om formativ bedömning
Ingen annan känd strategi för att förbättra utbildningskvalitet har så stor effekt som utvecklingen av formativ bedömning.
Black, Wiliam 98
Många studier visar att förbättrad formativ bedömning gör att hela
Återkoppling - respons
Kunskap och bedömning
Eleven måste få veta hur han/hon ligger till Eleven måste kunna jämföra sin egen
kvalitativa nivå med den önskade
Eleven måste få hjälp att utveckla en repertoar för hur han/hon ska minska
avståndet mellan befintlig och önskad nivå
Vad kännetecknar god formativ bedömning?
All respons till varje elev skall vara inriktad på kvaliteterna i
hans/hennes arbete, med råd om vad han/hon kan göra för att förbättra arbetet. Jämförelser med andra elever skall undvikas.
För att formativ bedömning skall bli produktiv måste elever tränas i självbedömning, så att de kan förstå de viktigaste syftena med sin inlärning och därigenom begripa vad de behöver uppnå. (Sadlers tre perspektiv)
Varje undervisningstillfälle skall konstrueras så att det ger eleverna
Vad kännetecknar god formativ bedömning?
Dialogen mellan elever och lärare skall vara eftertänksam,
reflekterande, fokuserad på att frammana och utforska förståelse, och genomförd så att alla elever har möjlighet att begrunda och uttrycka sina uppfattningar.
Prov och hemuppgifter kan vara ovärderliga vägvisare till inlärning om de är klart och relevant utformade i förhållande till
inlärningsmålen. Responsen på proven och uppgifterna måste ge varje elev vägledning om hur han/hon kan förbättra sina
prestationer och varje elev måste ges möjlighet och hjälp med att arbeta med sin förbättring.
Black, Wiliam 98
Kompetensutveckling kring bedömning?
Bedömning (för lärande):
Att se det som ska ses
Att kunna kommunicera vad man ser
Att finna bra sätt att gå vidare på basis av vad man ser
(Gudrun Erickson, Göteborgs Universitet)
Bedömarkompetens
God personkännedom Veta hur lärande går till
Förstå samband undervisning bedömning
Kommunicera med elever/föräldrar
Träna jämföra
Bedömarkompetens
• Medvetenhet om skolans uppdrag
• Goda ämneskunskaper
• Samverkan, medbedömare
• Kommunikationsförmåga
• Verktyg
Exempel
Olivia uttrycker sig med lätthet både muntligt och skriftligt när det gäller sådant hon är intresserad av men kan ha svårt att engagera sig när hon tycker det är ointressant.
Hon är duktig på att läsa ”mellan raderna” vilket märks när hon ska tolka och berätta om olika böckers budskap.
Hon är duktig på att ge respons på kamraters texter men är inte lika intresserad när hon själv får respons, vilket gör att hon inte alla gånger tar möjligheten att förbättra sina texter.
Olivia tycker om och kan på ett tydligt sätt argumentera för sina tankar och underbygga sina åsikter men skulle behöva lyssna mer på hur andra tänker och tycker.
Har inga problem när det gäller vare sig stavning eller grammatik.
Apropå metoder och modeller
Det handlar om att utveckla ett
”tänk”, inte att ta över en modell
eller en metod.
Sök och lärprocessen
Ett bättre ”tänk” utvecklas i en
gemensam sök- och lärprocess.
Ett förändrat tankemönster
påverkar hela den pedagogiska
praktiken, inte enbart IUP:n
Några erfarenheter av ”elevplaner”
i Danmark
”Vi får veta att vi har en lugn flicka, men sällan hur skolan kan hjälpa henne i lärandet”
Elevplanerna handlar oftast om vad elev och
föräldrar kan göra – mer sällan om hur skolan kan förändra sitt sätt att arbeta och undervisa
Vad kan ni göra?
Välj ett bra kunskapsområde och gör en gemensam planering.
Prova ut hur ni kan tydliggöra den för eleverna.
Genomför goda undervisningsideer – glöm inte att kolla vad eleverna redan kan.
Testa några olika sätt att bedöma eleverna – dra slutsatser.
Träna på er förmåga till formativ bedömning Hitta och prova ut bra dokumenteringsformer
Skriv omdömen och opponera på varandras. Ge eleverna en chans att ha synpunkter.
Finslipa och gör klart.
Professionen Professionen
Vad utvecklar professionen?
Styrdokument Kommentarer
Allmänna råd
Nationella prov
Diagnosmaterial
Guider
Etc
Kompetensutveckling Kollektiva processer
Vad måste rektor kunna och våga göra
• Att skapa överblick och sammanhang
• Att förstå vad lärare måste förstå
• Att utmana invanda tankegångar
• Att skapa gemensamhets- och samarbetskultur
• Att strukturera lärares tid
• Att hålla i och följa upp
• Att ställa krav
Vad kan huvudmannanivån göra?
• System för att föra ut kunskap till rektorer/lärare
• Implementeringsorganisation
• Anordna erfarenhetsutbyten och diskussionsforum
• Tillgodose behov av kompetensutveckling
Vad gör Skolverket?
• Information på webb
• Allmänna råd
• Konferenser
• Information till vårdnadshavare
• Föreläsningar för huvudmän
• Stödmaterial för skolledare och lärare
• Seminarier för rektorer
• Exempel
IUP med skriftliga omdömen
www.skolverket.se/iup
EU:s åtta nyckelkompetenser
• Kommunikation på modersmålet
• Kommunikation på främmande språk
• Matematiskt kunnande och
grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens
• Digital kompetens
• Lära att lära
• Social och medborgerlig kompetens
• Initiativförmåga och företagaranda
• Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer
Kursplanerevideringen
En läroplan per skolform Innehåll:
• Övergripande mål och riktlinjer
för utbildningen
Kursplanerevideringen
Kursplanernas innehåll:
• ämnets syfte och mål
• centralt innehåll till slutet av årskurs 3, 6 och 9
Nationella kunskapskrav i slutet
av årskurs 3, 6 och 9
Kursplanerevideringen
• Nationella ämnesprov i årskurs 3, 6 och 9
• Ej blockbetyg
Regeringsuppdraget
• Nya kursplaner för samtliga skolformer
• Ny betygskala
• Samlad läroplan för varje skolform
• Genomförande- och fortbildningsinsatser
Kursplanerevideringen - Arbetsprocessen
Ämnesforum
Ämnesarbets grupper
Kursplan
utkast W
Referensgrupper SamrådSamrådSamråd
Samråd
Referensgrupper Samordnings
grupp
Kursplanerevideringen - Arbetsprocessen
