LIKABEHANDLINGSPLAN OCH
PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING
KOMMUNÖVERGRIPANDE
SÄRSKILD UNDERVISNINGSGRUPP HÅJUM
2015/2016
INNEHÅLLFÖRTECKNING
Särskild undervisningsgrupp Håjums vision 3
Uppföljning och utvärdering 3-4
Inledning 5
Definitioner och begrepp 6-7
Diskrimineringsgrunder 7
Målsättning 7-8
Främjande arbete 8-9
Främjande arbete på Håjum 10
Förhållningssätt 10
Förebyggande arbete 10
Rutiner vid händelse i strid med lagen och dess
intentioner 11
Dokumentation 11
Utvärdering 11
Tillsyn 11-12
Bilagor:
Planeringskalender Bilaga 1
Arbetsordning Bilaga 2
Dokumentation Bilaga 3
SÄRSKILD UNDERVISNINGSGRUPP HÅJUMS VISION
Håjum är en kommunövergripande särskild undervisningsgrupp där alla elever ges lika villkor oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosupp- fattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder (Diskrimineringslagen 2008:567).
Håjum är en kommunövergripande särskild undervisningsgrupp där elever inte blir utsatta för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling (Diskrimineringslagen och 6 kap skollagen).
Håjum är en kommunövergripande särskild undervisningsgrupp där elever kan påverka arbetet med likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling ge- nom det dagliga arbetet samt under livskunskapslektionerna. Elevernas delta- gande skall anpassas utifrån ålder och mognad.
UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING
Implementering:
På föräldramöte under höstterminen 2014 pratade kurator om Likabehandlings- plan och Plan mot kränkande behandling. Den lades senare under höstterminen ut på Håjums hemsida. Föräldrar och elever erbjöds även papperskopior av planen.
Vid kuratorssamtal fick varje elev ta del av planen enskilt. På livskunskapslektio- ner under hela läsåret har eleverna fått arbeta med teman som bland annat handlar om mobbning, diskriminering och kränkande behandling. Under sex lek- tioner uppmärksammades särskilt hur ungdomar beter sig på Internet, ”Ungas integritet på nätet”. Även under det dagliga arbetet implementerades planen.
Uppföljning: Kurator har lett gruppsamtal sex gånger under läsåret, då alla, både personal och elever har samtalat om trivsel, påverkan, alkohol och dylikt. Proto- koll har förts och satts upp på anslagstavlan i uppehållsrummet. Detta har fun- gerat bra och kommer att fortsätta under läsåret 2015/2016.
Mål/åtgärd: Kurator ansvarar för att planera och genomföra gruppsamtal fem- sex gånger under kommande läsår. Personalen kommer fortsätta att utveckla ar- betet med att involvera elever och vårdnadshavare i arbetet med att ta fram Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling.
Kartläggning:
Trivselenkäten fylldes i under december 2014. Elever och vårdnadshavare fyllde i utvärderingsenkäter i slutet på vårterminen.
Uppföljning: Sju elever fyllde i trivselenkäterna. Eleverna svarade att de trivdes bra eller mycket bra i skolan, förutom en. När det gäller kränkning/mobbing sva- rade eleverna att det inte fanns någon på skolan som blev kränkt/mobbad. En elev svarade ”vet inte”. När det gäller utvärderingsenkäterna fyllde sju elever respektive fem vårdnadshavare i dessa. Elevenkäterna var överlag positiva och vårdnadshavarnas enkäter var alla positiva. En vårdnadshavare skrev ”Behövs mer platser till våra barn i Trollhättan med särskilda behov”.
Mål/åtgärd: Vi fortsätter med att alla elever fyller i trivselenkät i slutet av höstterminen 2014. Vårdnadshavarna uppmuntras att fylla i enkäterna på vår- terminen. De kan göra det på sista utvecklingssamtalet eller sista avstämnings- mötet.
Dokumentation:
Under läsåret skedde en incident mellan elever. Personalen jobbade snabbt och effektivt med fallet och vårdnadshavarna meddelades direkt. Händelsen doku- menterades och meddelades till elevernas respektive hemskolor.
Mål/åtgärd: Håjum ska även fortsättningsvis dokumentera eventuella tillbud och skicka till hemskolan för diarieföring. Vårdnadshavarna ska informeras direkt.
Trivselregler: Personalen har utvärderat trivselreglerna. Personalen beslutade att ta bort de skrivna trivselreglerna.
Uppföljning: Uppkommer det några problem tas dessa upp på gruppsamtalen.
Mål/åtgärd: Målet är att alla ska trivas och respektera varandra. Personalen ska vara mycket uppmärksamma på elevernas trivsel.
INLEDNING
Denna plan gäller i alla relationer.
Skolan har en skyldighet att skydda barn och elever mot diskriminering, tra- kasserier och kränkande behandling. Detta regleras sedan skollagen och i diskrimineringslagen.
FN: s barnkonventions intentioner förverkligas i diskrimineringslagen och skollagen. Även i skolans läroplaner betonas detta arbete under rubriken
”Normer och värden”.
Skolans arbete med dessa frågor skall beskrivas i en likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling, som årligen upprättas. Denna plan skall under verk- samhetschefens ledning och arbetas fram av personal, elever och vårdnadsha- vare. (1)
Personal, elever och vårdnadshavares arbete med planen skall bedrivas som en kontinuerlig process. Detta innebär att fortlöpande under läsåret arbeta med att formulera mål, åtgärda och utvärdera arbetet mot diskriminering, trakas- serier och kränkningar. En process där personal, elever och vårdnadshavare arbetar tillsammans blir implementering av planen. Verksamhetschefens an- svar är att skapa förutsättningar för en levande arbetsprocess och leda arbe- tet.
Om inte skolan gör tillräckligt för att förhindra att elev utsätts för kränkan- de behandling eller trakasserier kan huvudman bli skyldig att betala ska- destånd (skollagen) eller diskrimineringsersättning (diskrimineringslagen) till den utsatte eleven. Skadeståndsbeloppet eller vite (diskrimineringslagen) kan bli högre om en skolas plan inte uppfyller lagens krav. (2)
(1) Allmänna råd bl a sid 39.
(2) Allmänna råd sid 11 och DO:s handledning.
DEFINITIONER OCH BEGREPP
Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och därmed kränkande behandling av individer eller grupper utifrån olika grunder. Diskriminering an- vänds också som begrepp i de fall där skolan genom sina strukturer och arbets- sätt upplevs som kränkande.
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra och missgynnandet har samband med någon av diskrimineringsgrunder- na. Skolan eller personalen kan göra sig skyldig till diskriminering. Elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Diskriminering kan vara an- tingen direkt eller indirekt.
Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas säm- re än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnan- det ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämp- ning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfarningssättet har ett berättigat syfte.
Trakasserier och kränkande behandling innebär ett handlande som kränker nå- gons värdighet. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en person känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad.
Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exem- pelvis telefon och internet. Trakasserier och kränkande behandling kan t ex ut- tryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysiskt våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande
behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och åter- kommande.
Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär att en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt till- fogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag.
DISKRIMINERINGSGRUNDER
1. Kön: att någon är man eller kvinna.
2. Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.
3. Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat lik- nande förhållande.
4. Religion eller annan trosuppfattning: gäller även livsåskådning.
5. Funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begräns- ningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
6. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
7. Ålder: uppnådd levnadslängd.
Även den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden kön.
MÅLSÄTTNING
Om diskriminering eller kränkande behandling sker på Håjum är det varje per- sons ansvar att se till att detta omedelbart upphör.
Likabehandlingsplanen/plan mot kränkande behandling
Skall vara ett levande dokument som används i den dagliga verksamheten.
Skall vara förankrad och känd av all personal, elever och vårdnadshavare.
Skall följas upp och upprättas varje år.
FRÄMJANDE ARBETE
(4)Främjande arbete är tillika skolans värdegrundsarbete. Detta arbete skall vila i och verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter och kon- kretiseras i skolans likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling.
Främjande arbete riktas till alla elever och bedrivs för att hitta och stärka de positiva faktorer som ger elever lika villkor.
Främjande arbete är en naturlig del i skolans vardag.
Främjande arbete skall bedrivas målinriktat för att motverka kränkande be- handling och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskri- dande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosupp- fattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder.
Främjande arbetet kräver att personal ges kompetensutveckling om hur diskriminering, trakasserier och kränkande behandling uppstår och vilka fak- torer som skapar en trygg och jämlik miljö.
I skolverkets rapport ”Diskriminerad, trakasserad, kränkt” 2006: 2495, fast- slås att personalens medvetenhet om ett normkritiskt förhållningssätt bör vara grunden i ett aktivt arbete mot diskriminering och kränkande behandling.
Skolverket menar att det som ligger bakom trakasserier och diskriminering är att elever och lärare upprätthåller gränser och hierarkier i skolans verksam- het genom att kategorisera olika företeelser som normala respektive onorma- la. Personalen måste därför ges möjlighet till ökad normkritisk pedagogisk kompetens. Detta innebär att analysera sättet att undervisa och innehållet i undervisningsmaterialet utifrån ett normkritiskt perspektiv. Kunskapsnivån hos personalen kring varje specifik diskrimineringsgrund och vad kränkande behandling innebär bör höjas. Detta är grundläggande förutsättningar i det främjade arbetet.
Främjande arbete skall ge elever, personal och vårdnadshavare återkommande möjligheter att reflektera kring normer, värderingar och relationer.
I värdegrundsdialog, genom samtal och diskussioner vända och vrida på argument och visa intresse och nyfikenhet för varandras åsikter borgar för mångfald, kri- tiskt tänkande och att vi respekterar varandras olikheter.
Att i undervisningen med återkommande samtal belysa olika samhällens värde- ringar, seder, traditioner och könsroller ger eleverna perspektiv. Detta ”kunska- pen om livet”, är det viktigt att våra elever är förtrogna med, för att kunna ut- vecklas till aktiva demokratiska samhällsmedborgare.
En förutsättning för värdegrundsdialog i undervisningen är att lärarna fortlö- pande arbetar med att skapa fungerande undervisningsgrupper, som känneteck- nas av samhörighet och trygghet och där alla kommer till tals.
(4) Allmänna råd sid 17-21.
FRÄMJANDE ARBETE PÅ HÅJUM
I Håjums arbetsplan finns ansvar och riktlinjer för arbetet på Håjum reglerat.
Personal, elever och vårdnadshavare har ansvar för att arbeta förebyggande och vara delaktiga i det förebyggande arbetet. Håjum tar sitt ansvar genom att:
I det dagliga arbetet på samlingar, på raster och under lektioner låta vär- degrundsfrågorna vara vägledande.
Vara tillsammans med eleverna under skoldagarna och stoppa upp aktivite- ter då tillbud uppstår.
Återkommande under läsåret på personalkonferenser, föräldramöten och under skoldagen, tillsammans med eleverna, informera och reflektera över likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling.
Att fem till sex gånger per läsår ha gruppsamtal. Då samlas hela gruppen, både elever och personal, för att samtala om trivsel, påverkan mm. Kura- tor leder dessa samtal
Verksamhetschefen ansvarar för att personalen regelbundet kompetensutveck- las i frågor som berör Diskrimineringslagen.
FÖRHÅLLNINGSSÄTT
Håjum arbetar under grundprincipen att alla är lika värda, se Håjums värde- grund, särskilt dokument.
FÖREBYGGANDE ARBETE
I slutet på höstterminen fyller alla elever i en enkät för att kartlägga trivsel och eventuell diskriminering/kränkning. I slutet av läsåret fyller alla elever och vårdnadshavare i en enkät angående kvalitet och trivsel. Enkäterna analyseras och utifrån resultatet formuleras konkreta och uppföljningsbara mål och åtgär- der.
RUTINER VID HÄNDELSE I STRID MED LAGEN OCH DESS INTENTIONER
Alltid då händelse uppstår som står i strid med lagen eller bedöms kunna göra detta, skall Håjums personal reagera och någon form av utredning ske. Verksamhetschefen ska, i samråd med övrig personal, besluta om den fortsatta handläggningen, se Arbetsordning, bilaga 2.
Utredning skall ske ur alla inblandades perspektiv och vårdnadshavare skall alltid informeras.
Uppföljning skall alltid ske.
DOKUMENTATION
Dokumentation av en utredning skall alltid göras. Det skall tydligt framgå vad som hänt, bilaga 3. Håjum följer stadens nya rutiner och använder sig av den re- viderade blanketten kring anmälan om kränkning till utbildningsnämnden.
Den dokumentation som görs utifrån medvetna handlingar är en allmän handling och skall diarieföras, med möjlighet till sekretessbeläggning. Barnets/elevens integritet skall noga beaktas.
UTVÄRDERING
Uppföljning och utvärdering av gångna årets arbete enligt denna plan sker ef- ter läsårets slut. Håjums personal aktualiserar planen inför varje läsår i au- gusti, se Håjums Planeringskalender bilaga 1.
TILLSYN
DO (diskrimineringsombudsmannen) och BEO (barn- och elevombudet) har, som en viktig uppgift, att ge skolor råd och stöd i deras arbete med likabe- handling och mot kränkande behandling (www.do.se och
www.skolinspektionen.se/beo). BEO är en del av Skolinspektionen och ska till- vara barns och elevers rättigheter. Det innebär att BEO utreder anmälningar om kränkande behandling.
Diskrimineringsombudsmannen (DO) arbetar mot diskriminering och trakasse- rier utifrån diskrimineringsgrunderna. DO tar emot och utreder anmälningar om diskriminering och trakasserier.
