L I K A B E H A N D L I N G S P L A N

(1)

___________________________________________________________________________ O n s a l a M o n t e s s o r i s k o l a

L I K A B E H A N D L I N G S P L A N

Handlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling

_________

Onsala Montessoriskola

Reviderad nov - 12

I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G

1. Introduktion ... 3

(2)

Del 1

2. Lagar och styrdokument ... 4

3. Begreppsdefinitioner ... 4

Vad är kränkande behandling? ... 4

Allmänt om kränkande behandling ... 5

Definitioner ... 5

4. Onsala Montessoriskolas vision och mål ... 6

Vision ... 6

Mål gällande arbetet mot kränkande behandling ... 6

Del 2 5. Ansvarsfördelning ... 7

Juridisk huvudman ... 7

Rektor ... 7

Mentorer ... 7

Lärare ... 8

Elevhälsoteamet ... 8

Annan personal ... 8

Elever ... 8

6. Arbetsgången vid kännedom om kränkning ... 9

7. Så här arbetar vi om kränkande behandling kvarstår ... 9

8. Kommunikationsplan ... 10

9. Referenser ... 10

(3)

1 . I N T R O D U K T I O N

Onsala Montessoriskolas likabehandlingsplan ska vara ett levande dokument. Planen har arbetats fram gemensamt av elever och personal och den ska kontinuerligt revideras och omarbetas för att ständigt vara aktuell.

Planen är indelad i två delar enligt följande:

Del 1

Denna del redogör för de lagar och styrdokument som reglerar eller på annat sätt är kopplade till likabehandlingsplanen. Den innehåller också skolans vision och mål gällande arbetet mot

kränkande behandling Här finns även förklaringar av olika begrepp som används i likabehandlingsplanen.

Del 2

Är mer konkret och innehåller information och instruktioner gällande organisation,

ansvarsfördelning inom personalen, förebyggande arbete och arbetsgång vid kännedom om kränkande behandling och diskriminering.

(4)

Del 1

2 . L A G A R O C H S T Y R D O K U M E N T

Arbetet mot kränkande behandling finns tydligt förankrat i lagar och styrdokument som reglerar skolans verksamhet. Följande finns att läsa om kränkande behandling i valda delar av skolans lagar och styrdokument:

Diskrimineringslagen (2008:567) 1 kap.§1

Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.

Skollagen (2010:800) 6kap.§1

Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever.

Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet inom denna lag.

Lpo 11 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet

Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten. Ingen skall i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning,

könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser skall aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.

3 . B E G R E P P S D E F I N I T I O N E R

VAD ÄR KRÄNKANDE BEHANDLING?

Kränkande behandling är ett samlingsbegrepp för alla former av kränkningar. Det finns kränkningar i form av diskriminering, trakasserier och så kallad annan kränkande behandling.

Diskriminering och trakasserier har samband med etnisk tillhörighet, sexuell läggning, funktionshinder, religion eller annan trosuppfattning, kön, eller är av sexuell natur. Annan

kränkande behandling är inte direkt kopplat till någon av diskrimineringsgrunderna. Det är viktigt att komma ihåg att det är den enskilde elevens upplevelse av att ha blivit kränkt som är

utgångspunkten. Den som uppger att han eller hon blivit kränkt måste alltid tas på allvar.

ALLMÄNT OM KRÄNKANDE BEHANDLING

(5)

Kränkande behandlingar har många olika ansikten och det är viktigt att all kränkande behandling tas på lika stort allvar. För att kunna arbeta heltäckande mot alla typer av kränkande behandling är det därför viktigt att känna till följande:

 Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde.

 Kränkningar är ett uttryck för maktmissbruk mellan människor.

 Kränkningar kan utföras av och riktas mot en eller flera personer.

 En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande.

 Kränkningar utförs av och drabbar såväl barn, ungdomar som vuxna.

 Kränkningarna kan vara:

o fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag, nyp, tafsande, knuffar, oönskad kroppskontakt o. dyl.)

o verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad olika negativa saker, få negativa kommentarer om exempelvis personlighet, utseende o. dyl.)

o psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning exempelvis genom blickar, ryktesspridning, hot, favorisering o. dyl.)

o text- och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms) o internetbaserade (t.ex. ryktesspridning över msn och liknande chatprogram,

e-post, communities o. dyl.)

DEFINITIONER

 Etnisk tillhörighet – att någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg

 Sexuell läggning – homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning

 Funktionshinder – varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga

begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå

 Religion eller annan trosuppfattning – trakasserier på grund av religion eller annan trosuppfattning

 Kön – trakasserier på grund av kön

 Sexuella trakasserier – trakasserier som är av sexuell natur

 Diskriminering – orättvis behandling eller missgynnande av en person på grund av dennes kön, etniska tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.

 Trakasserier – ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och är baserat på diskrimineringsgrunderna

 Annan kränkande behandling – ett uppträdande som annars kränker ett barns eller en elevs värdighet.

(6)

VISION

Vår vision är att Onsala Montessoriskola ska vara öppen för alla oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller kön. Verksamheten ska tydligt präglas av ömsesidig respekt mellan de människor som finns på skolan. Alla ska känna trygghet och alla ska ta ett socialt ansvar för varandra.

MÅL GÄLLANDE ARBETET MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Utifrån vår vision har vi arbetat fram ett antal konkreta mål som skolan aktivt ska arbeta mot.

Onsala Montessoriskolas mål för verksamheten är:

 Ingen elev ska känna sig kränkt eller trakasserad av vare sig någon annan elev eller av skolans personal.

 Ingen ska bli kränkt eller trakasserad på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, kön, eller bli sexuellt trakasserad eller utsättas för någon annan typ av kränkning.

 Alla elever ska känna att de kan vara sig själva på skolan.

 Studiemiljön (både den fysiska och den psykosociala) ska lämpa sig för alla elever oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller kön.

 Skolans läromedel ska inte vara kränkande mot vare sig individer eller grupper.

 Skolans likabehandlingsplan ska tydligt visa både personal och elever vilken arbetsgång som gäller vid kännedom om kränkande behandling. Detta betyder att alla elever ska veta vart de ska vända sig om de utsätts för någon form av

kränkande behandling.

 Skolan ska arbeta aktivt och kontinuerligt för att främja likabehandling och för att förebygga kränkande behandling.

 Skolans likabehandlingsplan ska vara ett levande dokument som alla på skolan, såväl elever och föräldrar som personal, ska ta del av.

Del 2

5 . A N S V A R S F Ö R D E L N I N G

(7)

JURIDISK HUVUDMAN

Onsala Montessoriskolas Ekonomiska Förening är den juridiska huvudmannen för Onsala Montessoriskola vilket betyder att de har det formella och yttersta ansvaret för skolans verksamhet.

HUVUDMAN

Huvudman har det övergripande ansvaret för att arbetet mot kränkande behandling initieras, genomförs och utvärderas för att hela tiden förbättras. I Lpo 11 finns följande att läsa:

/…/ Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett mål- inriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever/…/

REKTOR

Rektorn är den pedagogiska ledaren på skolan och har det verkställande ansvaret för skolans verksamhet. I Lpo 11 finns följande att läsa om rektorns särskilda ansvar för att:

/…/ En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudman /…/

LÄRARE OCH ALL ANNAN PERSONAL

I Lpo 11 finns följande att läsa om skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling:

/…/ En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamhete när skyldig att anmäla detta till förskolechef eller rektor /…/

MENTORER

Varje elev på Onsala Montessoriskola har en mentor som ska fungera som en länk mellan hem och skola. Det är mentorn som genomför utvecklingssamtal och upprättar en individuell utvecklingsplan tillsammans med eleven.

Det är viktigt att kommunikationen fungerar väl mellan mentorn och eleven. Om eleven skulle känna sig kränkt eller om något annat problem uppstår är det i första hand till mentorn eleven ska vända sig, men det finns naturligtvis möjlighet att vända sig till någon annan än sin mentor om eleven har den önskan.

Mentorn har även till uppgift att arbeta för en god stämning i de åldersintegrerade elevgrupperna.

LÄRARE

(8)

Varje lärare på Onsala Montessoriskola har ett övergripande ansvar för att arbeta främjande för likabehandling, förebyggande och åtgärdande mot alla typer av kränkningar. Detta arbete genomförs på många olika plan. Mer konkret ansvarar lärarna för:

 Att skapa ett gott studieklimat (med avsikt på undervisningens innehåll) i det dagliga skolarbetet.

 Att skapa en god studiemiljö (både fysisk och psykosocial).

 Att i den mån det är möjligt undersöka de läromedel som används för att se till att de inte är kränkande mot vare sig individer eller grupper.

 Att i planering av undervisningen kontinuerligt integrera

likabehandlingsfrämjande perspektiv. Detta arbete sker dels integrerat i den dagliga undervisningen och dels mer specifikt i olika teman.

 Att arbeta för goda relationer till eleverna samt finnas tillgängliga för elever att vända sig till med eventuella problem.

ELEVHÄLSOTEAMET

Elevhälsoteamet består av rektor, skolsköterska, psykolog/kurator och specialpedagog. Teamets ansvar är dels att utifrån sin samlade kompetens skapa en god lärandemiljö och dels att organisera och samordna stödjande insatser, förebygga och när behov uppstår.

ÖVRIG PERSONAL

Alla har ett ansvar som medmänniskor att arbeta för ett gott klimat och förebygga all form av kränkande behandling. En förutsättning för att vi ska leva upp till vår vision om likabehandling är att alla enskilda individer tar eget ansvar i sina relationer till sin omgivning.

ELEVER

Alla elever har ett ansvar som medmänniskor att arbeta för ett gott klimat och förebygga all form av kränkande behandling. En förutsättning för att vi ska leva upp till vår vision om

likabehandling är att alla enskilda individer tar eget ansvar i sina relationer till sin omgivning. Som elev på skolan har man ett stort ansvar för att skapa en god miljö för alla att vara i.

6 . A R B E T S G Å N G E N V I D K Ä N N E D O M O M K R Ä N K N I N G

 Mentorn informeras och tillsammans med eleven gör mentorn sig en uppfattning om den uppkomna situationen. Det är viktigt att här komma ihåg att det är den enskilda elevens upplevelse gällande eventuell kränkning som ligger till grund för hur ärendet förs vidare.

Till sin hjälp för att lättare kunna göra sig en uppfattning av vad som hänt har både mentorn och eleven de begreppsdefinitioner som finns presenterade i kapitel 3 i denna likabehandlingsplan.

 En klarläggande av orsakerna till den uppkomna situationen görs av respektive mentor.

Detta ska ske i samråd med den som känner sig kränkt och ska ligga till grund för åtgärder. Om eleven upplever sig kränkt av en vuxen är det rektorn som leder såväl det

(9)

utredande som det åtgärdande arbetet. Utifrån dessa samtal beslutas hur man ska gå vidare. Samtal ska i normalfallet även ske med den som uppfattas som den kränkande. I samtalet ska denna elev få möjlighet att berätta hur hon/han ser på situationen. Om det konstateras att kränkande handling har skett får eleven möjlighet att själv komma fram till hur detta beteende kan förändras. Samtalen noteras.

7 . S Å H Ä R A R B E T A R V I O M K R Ä N K N I N G K V A R S T Å R

 En utredning görs av mentorerna för både den som känner sig kränkt och den som uppfattas som den kränkande. Vid en mer långgående utredning ska rektor informeras Vid alla former av kränkningar ska berörda vårdnadshavare meddelas så fort som möjligt eftersom de i stor grad kan medverka till förbättring, och även kan behöva hjälp och stöd.

Avtala tid för vidare diskussion om förfarandena kring den uppkomna situationen.

Samtalen dokumenteras.

 En bestämd tid ska avtalas för återkoppling med de berörda eleverna. Har den kränkande behandlingen upphört är det viktigt att mentorerna ger alla inblandade positiv

förstärkning. Mentorn för den kränkte följer upp ärendet under en tid för att försäkra sig om att det är fortsatt uppklarat. Om ingen förändring skett krävs nya samtal med alla inblandade, inklusive vårdnadshavare, för att arbeta fram nya åtgärder. Samtalen dokumenteras.

Återkoppling ska ske till alla berörda både under tiden och när det hela anses uppklarat.

Vid alla utredningar, oavsett om de är långtgående eller om de kan anses vara en enstaka händelse som är uppklarad och utagerad, ska berörd personal notera/dokumentera alla förfaranden kring ärendet. Berörd personal ska även utreda om skolan arbetat tillräckligt förebyggande. Detta för att så långt som är möjligt förhindra att en liknande situation uppstår igen. Även detta utredande arbete ska noteras/dokumenteras.

8 . K O M M U N I K A T I O N S P L A N

Onsala Montessoriskolas likabehandlingsplan ska vara ett aktivt dokument med en självklar och tydlig plats i centrum av verksamheten. Det betyder att samtliga verkande på skolan ska vara införstådda med och arbeta efter likabehandlingsplanen. Följande forum ska kontinuerligt behandla likabehandlingsplanen:

 Mentorstid. Den tid som mentorn har avsatt för arbete med sin mentorsgrupp ska kontinuerligt under året arbeta med och diskutera frågor som rör

likabehandlingsplanen. Detta arbete kan se olika ut i olika mentorsgrupper och för olika åldersgrupper.

 Undervisningstid. Likabehandlingsplanen ska kontinuerligt integreras i undervisningen och refereras till och diskuteras med eleverna så ofta som möjligt.

 Utvecklingssamtal. Mentorn, eleven och föräldrarna stämmer av frågor som är kopplade till likabehandlingsplanen under utvecklingssamtalen varje termin.

 Föräldramöten. Likabehandlingsplanens innehåll ska presenteras vid föräldramöten för att klargöra föräldrarnas roll för att motverka kränkande behandling på skolan.

(10)

 Onsala Montessoriskolas hemsida. Likabehandlingsplanen ska finnas lättillgänglig på hemsidan för alla som är intresserade.

Utvärdering och revidering av likabehandlingsplanen ska göras årligen.