Bedriva uppdraget på effektivt sätt Sammanställning Leverantördialoger projekterande konsulter, Norrbotniabanan

(1)

TMALL 0424Minnesanteckningar 2.0

Sammanställning Leverantördialoger projekterande konsulter, Norrbotniabanan

Datum: 21-23 oktober 2020

Bedriva uppdraget på effektivt sätt

1. På vilket sätt vill ni som konsult organisera er för att genomföra uppdraget samordnat och tidseffektivt?

a. Skellefteå rörligt arvode

 Mäta kostnader mot framdrift. Kan då brytas ned på varje teknikslag.

 Svårt att se att det kan vara som ett fastprisuppdrag.

 Risk för prisdumpning.

 Trafikverket sätter timpris och anbudsgivaren sätter over head kostnader.

 Trafikverket sätter ett timpris och sedan en budget. Sedan incitament där man får bonus respektive vite om man går under eller över budget.

 Earn value – definiera i förväg vad som ska vara uppnått för att kunna ligga på en viss nivå.

 Kvalitetssäkra upphandlingsunderlaget, befintliga terrängmodeller, kontrollmätning ingår i utredningsfasen.

 Utred vilka dokument behövs för att genomföra projekteringen, undvika duplicering av PM dokument från planskedet – BH, ingår i utredningsfasen. Vilket behov har Trafikverket och utföraren.

 Ha gemensamma krav, typlösningar, PM etc. Används för alla leveranser och leverantörer.

Mallar typ AF, AMA beskrivningar i beskrivningsverktyget, justering blir objektspecifikt.

 Tydlig tidplan och rutin för granskningar hos leverantören och Trafikverket.

 Granskningssynpunkter ska vara ensade mellan Trafikverkets teknikspecialister.

- Upplever att granskningar är väldigt detaljerade, på stavfelsnivå. Ger ingen effekt på slutprodukten men är väldigt tidskrävande för leverantören.

- Stora problem på signalområde med granskning. Säkerhetsgranskare på signal är begränsat. Bra att undvika sena synpunkter vid granskning.

 Färdiga lösningar ger standardisering. Lägga tid på stomme typlösningar.

 Vid en mer djupgående NBK307 ges större utrymme för bearbetning av samordning och likformning samt effektivare detaljprojektering med högre kvalitet och likformighet uppnås.

(2)

b. Övriga uppdrag, eventuellt på fast eller rörligt

 Få automation som följer av fasta priset kopplat till innovation, ett fast pris kan göra ett enklare tänk kring effektivitet.

 Sätt inte timarvoden i stora uppdrag och lång kontraktstid, denna risk bör hanteras hos den som bäst kan hantera den, svårt att säga en specifik nivå.

 Kan man tydligt precisera uppdragen är fast pris att föredra.

 Standardisering av broar kan funka med incitament typ 50/50.

 Jobba gärna med incitament typ som järnvägsplan i Kiruna, viktigt att leverantören får kostnadstäckning. Ser positiv på incitament.

 Ha en stor andel på fast pris, får ett bättre kommersiellt anbud.

 Har inget emot fastprisuppdrag finns många fördelar med denna ersättningsform, man måste sätta in sig mer i förfrågan. Är mer jobb i anbudsfasen men de har man igen senare.

 Lättare att samarbeta i ett rörligt uppdrag. Mycket jobb med ändringar och tillägg vid fast pris. Viktigt att hitta sätt där man inte fokuserar på ekonomin i uppdraget. Att det blir en stoppkloss och något som "gnager".

 Problemet med fast pris är risken för leverantören. Det kan begränsa kreativiteten och testa nya saker. Bonus för vissa delar är ett förslag.

 Löpande räkning är att föredra. Fast pris ger onödiga riskpåslag samt svårare att ändra kurs under uppdraget.

 Upphandling delas upp i en rörlig del för utredning samt fast pris för bygghandling.

 Vill inte ha modeller som öppnar för strategisk prissättning.

 Vid rörligt arvode delas förslagsvis ekonomifiler veckovis för uppföljning av upparbetning.

 Arvodesform påverkar möjligheten/incitamenten till kreativa lösningar.

2. Hur vill ni samordna de olika teknikområdena på ett effektivt sätt?

 Viktigt att använda BIM-modellering inom alla teknikområden och projekt. Är fundamentalt för att samordning ska bli bra.

 Ansvarig för samordning av Teknikområden viktigt.

 Spegla konsultens organisation eller att konsulten speglar Trafikverkets organisation.

 Utmaning i stora projekt, ha frekventa möten med TA omedelbart återkoppla till beställare, ha en bra samverkan.

 Fråga -svars lista, genomgång med alla i projektet en aktiv dialog viktigt.

 Svårt med alla gränssnitt bra att mötesstationer ingår i de stora uppdragen.

 Viktigt att föra dialog med beställaren om samordning. Skapa relationer för att skapa kostnadseffektivt arbetssätt. Viktigt med mandat, tillit.

 Använd, BIM, drönare, CAD, 3D-5D i större omfattning.

 Inför AI i designprocessen.

 Viktigt att komma in tidigt i processen, ”var” och ”hur” kan bli fel om man kommer in för sent.

 Ha med entreprenörer tidigt i processen.

 Bestäm innan hur det ska paketeras och håll den linjen.

 Masshantering och balansering centralt i flera delar av projekten.

 Designstopp. Viktigt med tydliga direktiv och planering.

 Designstopp – finnas tillfälle att tänka men man måste någonstans ta beslut om vägval.

(3)

 Börja uppdraget med workshops mellan beställare och konsult dela upp i lämpliga teknikområden eller problemområden. Syfte att tanka av beställaren på vad de ser för svårigheter och möjligheter och hantera dessa tidigt.

 Driva uppdraget med planering – inläsning/krav – utredning – projektering – leverans – för att hitta fokusområden och anläggningsdelar där tätt samarbete behöver ske av olika

anledningar.

 Prioritera teknikblock före teknikområden.

 Innovationsprocess – planeringsfasen – titta på morgondagen! Ha innovationstänket tidigt i processen för att utmana vad vi kan göra nytt. Se ex Bohusbanan.

 Möjlighet att analysera många alternativa lösningar och bedöma kostnaden.

 LCC-Ram – möjlighet att integrera kostnader och miljöpåverkan.

 Digitala tvillingar – skapar säkrare mätserier där man fångar förändringar.

 Automatisk övervakning kopplas ihop med tvillingen.

 Digital samrådskarta – komplement till fysiska möten. Ökar tillgängligheten, når andra grupper (yngre) kan användas i byggskede som infokanal för boende och verksamma.

 Social hållbarhet – se det större perspektivet och slutkunden.

 Utbytesformatet är gammalt – vi ska skicka in våra filer i auto-cad 13?

 Fokus på gränssnitt.

 Jobba mer med Automatiserad process och digitalisering.

 Kontrollera och följ upp systemteknik mellan de olika teknikområdena för hela sträckan, går även att göra för delområden.

 Säkerställa att BEST och anläggningsprojektering pågår i samma takt så att samordningen blir korrekt.

 Modellering och konstruktion utanför anläggningen för exempelvis broar.

 Använd drönare i större omfattning.

 Utmaning med innovation i förhållande till standarder och andra styrande dokument.

3. Vilka krav på organisation ska vi ställa i förfrågan för att möjliggöra en kostnadseffektiv styrning i kontrakten?

 Värdera kompentenskärnor i upphandlingen viktig så att man håller fast vid det i kontraktsskedet, gärna koppla till viten.

 Att leverantören får beskriva hur man tänkt genomföra uppdraget genom mervärden är viktigt.

 Viktigt att Trafikverket kravställer en strukturerad informationshantering i de kommande projekteringsuppdragen, inte bara för en effektivare projektering utan även för att få ett på alla sätt kvalitativt och effektivt genomförande av hela projektet och en väldigt bra möjlighet till en effektiv förvaltning. Dels kommer det att underlätta själva projekteringen, men framför allt senare delar under entreprenaderna med planering, maskinstyrning etc. och i

förvaltningsfasen med framtida digitala tvillingar med en uppkopplad anläggning.

 Samarbete med Trafikverkets organisation för förvaltning av anläggningsdata är också viktigt inledningsvis. Detta för att säkerställa att projekt- och anläggningsinformationen är anpassad och användbar i Trafikverkets nuvarande och kommande förvaltningssystem och strategier för järnväg.

 Tydliga delmål och delavstämningar viktigt.

 Involvera konsulten mer i ett tidigt skede för att kunna vara inne och styra exempelvis slutkostnaden.

(4)

 Stark uppdragsledning, behöver inte vara involverad på heltid men ska finnas tillgänglig.

Gärna med lokal förankring om möjligt för bättre samarbete.

 Nyköping (resecentrum) västlänken – exempel på bra kravställning på organisation.

 Konsulten bör ha en valfrihet om att välja sitt team, välja sin egen uppdragsledare som är bäst för uppdraget.

4. Vilka roller är särskilt viktiga för att genomföra uppdraget kostnadseffektivt?

 Tydlig organisation

- Matchas med Trafikverkets organisation.

- Forum för beslutsfattande.

- Rätt organisation med rätt resurser.

 Ibland kan det vara ”missmatch” mellan beställarens projektledare och leverantörens.

Trafikverkets projektledare kan inte området medan Trafikverket ställt spetskrav på leverantörens projektledare.

 Viktigt med resurser som har kalkylkompetens.

 Samlokalisering av nyckelpersoner viktig, bra om kommunikation kan ske öga mot öga så långt det går.

5. Hur vill ni arbeta med tidsplaneringen i den egna organisationen?

 Korta beslutsvägar/rätt mandat är viktigt.

 Ju bättre projektering desto bättre effektivare entreprenad och effektivare.

6. Vilka krav kan ska vi ställa för att säkerställa den ekonomiska uppföljningen vid rörligt arvode?

 Kravställ så att digitala modeller är de man bygger efter (BIM).

 Kravställ så långt det bara går och se helheten i alla delar där underhållsaspekten finns med.

(Hållbarhet).

 BIM – Ostlänken och andra stora projekt har man jobbat med BIM. Viktigt att definiera vad syftet med BIM är! Viktigt att ställa krav på själva leveransen och BIM. Fundera på vad det ska utmynna i.

 Hur säkerställa kvalité för BIM? – Dra erfarenheter från rätt personer, ta vara på det som är gjort. Då höjer man kvalitén i leveransen. Titta på saker tillsammans. Våga diskutera ofärdiga lösningar.

 Gemensam disk där man har resurser som lägger in dagbok. Trafikverket har tillgång och kan ex. se ATR-plan. Följa dagbok och ekonomi veckovis. Dagbok med tid och resurser.

Specialister som kan uppföljning och inte bara ha ett system för uppföljning.

 Bonus för uppnådda delmål.

 Koppla tid och kostnad med BIM-modellerna. Optionering – Studera olika alternativ, och se vad olika alternativ får för konsekvenser/möjligheter.

 Använda Earn-value. Man får räkna med en kostnad för detta.

 Tydliga regler – man ska veta vad som gäller. Transparens.

 BIM

- 5D - innefattar kostnader.

 Information på en plats – allt ska finnas på en plats.

(5)

 Bygga verktyg och tillämningar i förslagsvis projectwise och hålla sig till detta. Hålla sig till ett ställe! Inte olika projektportaler.

7. Hur kan vi säkerställa att anläggningskostnaden beaktas under hela projekteringstiden och inte bara på slutet?

 Viktig att ta med underhållsaspekt LCC i uppdragen.

 Måste noga avväga föreslagna lösningar, måste ingå i hela projekteringsteamet och finnas ett starkt mål.

 Entreprenörer som hittar fel i underlag/attackerar projekteringen och vill ha ut ätor.

 Att undvika för att säkerställa - Omtag.

- Oklara roller.

- Flera nyckelpersoner byts ut.

 Se hela processen i ett större perspektiv.

 Se olika scenarier med BIM 5D.

 Helikoptersyn över flera uppdrag och entreprenader - Ex massahantering som kan samordnas i olika projekt.

8. Vilka möten/mötesformer ser ni erfordras för ett effektivt genomförande?

 Samverkan i hög nivå är en bra förutsättning för att bli effektiv för samtliga upphandlingar även om vissa områden/sträckor inte är så komplicerade.

 Täta avstämningar teknikansvariga och projektledning. Jobba med taskforce. Fokusera på ett område i taget och samverka runt det.

 ICE som mötesmodell är effektiv.

 Exempel från annat projekt som fungerade bra – möten veckovis där man visualiserar de olika teknikområdenas aktiviteter. Ser krockar.

9. Samarbetsform, samlokalisering?

 Närhet till projektet och hög nivå på samverkan är en framgångsfaktor.

 Tillåt att vissa möten kan vara på engelska.

 Hög grad av samarbete är en viktig framgångsfaktor.

 Hitta strukturer där man känner att man sitter tillsammans även fast man inte sitter fysiskt nära. Viktigt att hitta den strukturen. Viktigt att sätta dessa strukturer redan från början.

 Tycker samverkan och arbete tillsammans är rätt väg att gå. Kan vara bra att sitta

tillsammans. Kan vara vettigt att sitta tillsammans ett par dagar i veckan. Svårt att peka ut exakt vilka resurser som ska sitta tillsammans.

 Sitta tillsammans mycket i början. Lära känna varandra.

 Ledande funktioner nära beställaren.

 Ambition av samordningsmodellen, BIM/VDC – Beställare och konsult går nogsamt igenom hur modeller ska redovisas och vad de ska innehålla. Tänker på att filer för maskinstyrning etc. som ska ut till entreprenör.

 Tidigt sätta leveransinnehållet och följa upp det med samordning – för att vara klar över leveranserna.

 Täta avstämningar – kvart på morgonen.

(6)

 Positiva till hög samverkan. Ledande roller lokalt stationerade. Ser inte att alla behöver sitta tillsammans dock. Beslutsmässig kund är viktigt. Tätt samarbete.

 Tidig utredning tillsammans med Trafikverkets specialister för att fastställa den slutgiltiga utformningen av anläggningen – samordning med broar och best samt fastställelse av gränssnitt.

Gemensamma diskussioner och frågor

Paketering av uppdrag och gränssnitt

10. Är föreslagen paketering rimlig avseende storlek på uppdrag?

 Beror på vad kunden vill föredrar stora paket.

 Viktigt att BEST upphandlingen i tid får rätt indata från tidigare projektering.

 För Standardiserade broar är det viktigt med kunskap om lokala förhållanden. Storlek på kontrakten är viktigt för att ta hand om geotekniska förutsättningar och markföroreningar.

 Vill inte ha för stora paket 50-100 mnkr är lämpligt.

 För stora uppdrag enskilt men intressant om man vill samarbeta med någon.

 Positivt med standardiserade brokonstruktioner.

 Tid teknisk lösning och ekonomi: Bra med stora kontrakt på ett sätt lättare o styra mindre gränssnitt.

 Risk med en BEST Projektering om den blir överklagad, dela upp i fler men kan bli många gränssnitt.

 Lämplig nivå som det är redovisat.

 Ser inga problem med storleken på projekten. Har haft flera stora projekt tidigare och har kompetens i andra länder med expertkompetens.

 Har erfarenhet av standardisering av broar i annat projekt.

 Paketeringen är lämplig. Ser dock inga problem med att uppdragen är större. Samarbetar med mindre underentreprenörer.

 Tycker strategin är bra.

 Bra med stora paket för stordriftsfördelar.

 Bra med projektgenomgång under anbudstiden för att verifiera att leverantören uppfattat förfrågan på samma sätt som beställaren beskrivet den.

Tider (inköpstidplan, anbudsräkning, tider inför uppdragsstart, genomförandetider) 11. Hur ser ni på inköpstidsplanen, är det relevanta tider i den?

 4 månader är rimlig räkningstid.

 Semestertider för NBK 203 och 204. Viktigt att i god tid få offentlighet på tilldelade upphandlingar. Viktigt att ha god tid efter semesterperioder innan anbudsinlämning.

 De funkar, NBK 203 och 204 ligger under semesterperiod, bra att dra isär dessa.

 Bra om tilldelning blivit officiell innan nästa uppdrag innan nästa anbud ska in (1 månad).

 Bra att veta hur det gick i en upphandling (203-204) innan man lämnar in på nästa. Behöver anbudstiden vara 4 månader? Speciellt tidskrävande när stora jobb har fast pris.

 Man jobbar med flera anbud samtidigt. Man får inte reda på tilldelning på ex 202 innan man påbörjar anbudsräkning 203/204. Viktigt att få tilldelning innan anbudsinlämning av andra.

 Semesterperioden blir mer och mer utdragen. Utmaning för anbudsinlämning.

(7)

 Väl tilltagen anbudstid.

 Balans i tiderna. 4 månader. 3 är för snålt, om man exempelvis har mervärden.

 Ju större paket, desto längre anbudstid. Har egna processer som behöver gås igenom.

Framförallt när mervärden är involverade.

 Bra anbudstid för fältgeotekniken.

 Ju färre beroende vid anbudet desto enklare. Ex vid totalentreprenader behöver man hitta samarbetspartner.

 3 månader är ok under förutsättning att de inte är sportlov, etc.

12. Vad är rimligt tid för intern resursplanering innan uppdragsstart?

 Ca 2 månader är en rimlig tid för hinna säkerställa resurser.

 Samverkan i detta viktigt i början av projektet, sätt inte för tajta tider.

 Mycket beror på hur mycket som är förberett i anbudsskedet. 2 månader kanske.

 Beror på kontrakt till kontrakt. Svårt att göra en bedömning generellt.

13. Vad är en rimlig genomförandetid på denna typ av storlek på uppdrag (fast pris)?

 1 -1,5 år verkar vara en rimlig tid baserat på de man vet idag.

 Så väl tilltagen så att man kan göra allt i rätt ordning, lite mer luft är att föredra, går inte säga på rak arm vad som kan vara lämpligt för kommande uppdrag.

 Ca 18 månader för BEST-Projektering.

 Börja 21, färdig 23. Är det rimligt?

 Viktigt att få sätta upp en preliminär tidplan.

 Konsulten i anbudsskedet planerar upp projektet noggrant så att det genomförs smart och effektivt. Balans hur mycket anbudsgivaren ska lägga i anbudsskedet på ex

genomförandebeskrivningen.

 Ofta vill man ha ATR-plan och tidplan. Behövs båda, samma sak?

 Ställa krav på slutkostnadsprognos i upphandlingen.

 Tydliga rollbeskrivningar hos konsult och hos beställare. Upplevt att Trafikverket har olika syn mellan datasamordnare och projekteringsledare. Utvärdera organisationen och inte enskilda roller.

 Kravställ inte enskilda personer. Låt leverantören presentera en organisation i stället för separata resurser.

Kvalificeringskrav-utvärdering (mervärden)

14. Vilken typ av kvalificeringskrav anser ni vara bra för dessa uppdrag?

 Ställ krav på referensuppdrag, tidigare erfarenheter och organisation. Erfarenheter av BIM.

 Publicera förfrågningsunderlag även på engelska.

 Upphandlingar ska vara så transparanta som möjligt så att man förstår varför man fått eller inte fått uppdraget. Gå på priser och referenser som utvärdering.

 Organisation kopplat till produktion, kompentenskärna och att dessa blir kvar, samverkan och innovation.

 Ställ inte för höga krav så att man måste nyttja resurser nationellt enbart, gagnar inte projektet ha dem rimliga ställ krav på organisationen.

(8)

 Kravställning på organisation/funktion inte person.

 Ställ inte krav på att alla nyckelpersoner ska prata svenska en mix av engelsk och svensktalande är bra. Självklart ska kontaktspråk vara svenska.

 Kravställ inte att alla ska vara fysiskt på plats.

 Genomförandebeskrivning. Begränsa omfattning. Anbudsintervju är bra.

 Bra med höga krav för ett gott resultat.

 Bra med erfarenhet av större projekt.

 Krav på referenser. Kanske inte rimligt att ställa kraven på 3 år. Tänka på att det inte blir konkurreshämnade.

 Lika-behandling. Inte ex systemhandling, utan det ska vara "motsvarande". Kan man inte använda andra blanketter i stället får vår referensblankett? Konstigt att komma till ett utländskt företag med en svensk blankett.

 Nyckelpersoner samlat. "Kompetenskärna".

 Kan vara svårt att få tag i referensuppdrag då någon ska signera med kort varsel.

 Ställ krav på ERTMS.

 Relevant erfarenhet och tillräcklig.

 Identifiera vad som är relevant.

 Viktigt att det finns en frihet för konsulten att välja hur man vill sätta ihop sin organisation.

 Kravställa kapacitet är viktigt.

 Kravställ BIM.

15. Vilka mervärden ser ni kan vara till nytta för er som leverantör och för Trafikverket?

 Krav på uppdragsledaren och dess tillgänglighet bör vara höga. Verifieras med Referenser och intervjuer.

 Värdera kompentenskärnor i upphandlingar viktig så att man håller fast vid dessa även i kontraktsskedet.

 Krav ställa så att produktionsplanering och masshantering alt mervärden kring

produktionsplanering för att det är så kostnadsdrivande i projektet så att det är anpassat till kommande produktion.

 Genom rätt kravställning skapa förutsättning för regionalt förankrade organisationer med samverkansförmåga.

 Använd upphandlingsstrategi 3.0 med hög nivå av komplexitet.

 Affärsform som främjar innovation och automation.

 Referenser likande upphandlingar hjälper inte utländska leverantörer.

 Bra med mjuka parametrar. Som byggstyrande underhåll.

 Bättre att utvärdera tidigare smartare lösningar-innovation.

 Sunt att konkurrera om kvalitet istället för pris.

 3D-visualisering som utvecklas till 5D. Sedan koppla på 4D och sedan 5D. 5D - tid och kostnader. Finns upp till 8D (Hållbarhet m.m.).

 Kommunikation - Uppdragsledning. Sätta uppdragsledning som hanterar kommunikation, internt och externt. Skapar förutsättningar för att arbeta bra tillsammans.

 Genomförandebeskrivning kan anonymiseras.

 Kombinatoriska effekter. Avdrag om man tar flera uppdrag.

(9)

 Kostnadsbesparingar i projektet ska belönas.

 Ska förutsättningar för att uppmuntra till kreativitet och innovation.

 Utvärdera på minst 60-80% teknik, kvalité, metod/resurs för att driva mot innovation.

 Sätt stort värde på genomförandebeskrivning.

 Utvärdera hur man jobbar med uppföljning.

 Upplev är bra och där finns mervärdena, i de sju punkterna. Eller välj ut någon av dem.

 Viktigt att förstå hur det ska utvärderas, både anbudsgivare och leverantör måst förstå. Inte för komplicerat.

 Bonus för att få in yngre i branschen eller bonus för att man har exempelvis "uppfostrat" en ny signaltekniker.

 Begränsa hur mycket som ska lämnas in när man ska skicka in underlag.

 Identifiera nyckeln till projektets effektivitet och utvärdera på det.

Rådande marknadsläge

16. Hur ser ni på rådande marknadssituation, har beläggning gått ner eller är de överhettat marknadsläge?

 Senaste 6 månader har minskat i Europa, priser har gått ner.

 Har varit lite lugnare alla är nog inte fullbelagda marknaden god, bra timing för Norrbotniabanan.

 För järnväg inte överhettat i norr, ganska lite uppdrag ute för närvarande.

 Ingen större kris hos de som projekterar bygger järnväg och anläggning.

 Covid-19 har påskyndat sättet att se på kontorslösningar.

 Har varit lite lugnare alla är nog inte fullbelagda marknaden fortsatt god, bra timing för Norrbotniabanan.

 Osunt prisläge. Man måste in i de stora för att hålla igång sina resurser.

 Just nu inte överhettat. Inte fullt tryck just nu. Korttids permitterat resurser.

 Resurser (Anställda) i andra länder där lönenivåer är lägre möjliggör en lägre totalkostnad.

 Upplever inte att priser dumpas. Resurser som innebär lägre kostnader kan göra att marginaler finns ändå.

 Het marknad men med låga priser.

 Inom järnväg är det hetare än någonsin. Resursbrist inom flera tekniker, ex signalområdet.

 Har varit prispress.

 Marknadsläget har drivit på lönerna senaste åren.

 Ingen lönsamhet med låga priser.

 Uppdragen blir ansträngda när priserna är låga.

17. Prisbild

 2020-2021 kommer de att vara pressade priser, hur klarar man dessa priser i ett längre perspektiv.

 Priser väldig pressade för kvalificerade resurser.

 Många företag vill ha in volym till varje pris.

 Ser en väldig prispress för närvarande, osäkerhet kopplat till vad som händer i framtiden.

(10)

 Fortsatt prispress i branschen.

 Standardisering. Finns broprojekt där man jobbat med standardisering gentemot entreprenörer. Borde kunna använda samma angreppsätt i projekteringar.

 Osund prissättning.

 Bra betalt ger att arbetena blir prioriterade i konkurrens med andra arbeten och kvalificerad personal tillsätts.

 Fokus på att bygga orderstock, relativt låga priser just nu.