• No results found

Förslag på nytt förarutbildnings- system för personbil, behörighet B

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Förslag på nytt förarutbildnings- system för personbil, behörighet B"

Copied!
44
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

RAPPORT

Förslag på nytt förarutbildnings-

system för personbil, behörighet B

(2)

Trafikverket Transportstyrelsen

Postadress: 781 89 Borlänge Postadress: 781 23 Borlänge

E-post: trafikverket@trafikverket.se E-post: kontakt@transportstyrelsen.se Telefon: 0771-921 921 Telefon: 0771-503 503

Dokumenttitel: Förslag på nytt förarutbildningssystem för personbil, behörighet B Dokumentdatum: 17 december 2018

TMALL 0004 Rapport generell v 2.0

(3)

Innehåll

1. SAMMANFATTNING AV FÖRSLAG OCH FÖRÄNDRINGAR ... 5

1.1. Förändringens delar ... 5

1.1.1. Digital plattform ... 6

1.1.2. Bättre utbildade och fler handledare ... 7

1.1.3. Stöd och struktur ... 7

1.1.4. Fler obligatoriska inslag ... 7

1.1.5. Förändrade villkor för proven ... 8

1.1.6. Fler aktörer ... 8

1.1.7. Prövotiden ... 8

1.1.8. Tillstånd och tillsyn ... 8

1.1.9. Tidplan för förändringen ... 8

1.2. Föreslagna förändringar ur tre olika perspektiv ... 9

1.2.1. Den blivande förarens perspektiv ... 9

1.2.2. Utbildarnas perspektiv ... 10

1.2.3. Samhällsperspektivet ... 11

2. UPPDRAGET ... 12

2.1. Vad ska åtgärdas? ... 12

2.2. Mål ... 12

2.3. Hur arbetet har bedrivits ... 13

2.4. Avgränsningar ... 14

3. FÖRSLAG PÅ NYTT FÖRARUTBILDNINGSSYSTEM ... 14

3.1. Inför körkortet ... 15

3.1.1. Konsumentupplysning ... 15

3.1.2. Körkortstillstånd ... 17

3.2. Under utbildningen ... 18

3.2.1. Struktur i utbildningen ... 18

3.2.2. Utökade möjligheter till mängdträning ... 21

3.2.3. Utökat utbud av utbildare ... 26

3.2.4. Vägledningstillfällen ... 26

3.2.5. Riskutbildningar ... 28

3.3. Proven ... 31

3.3.1. Kunskapsprov ... 31

3.3.2. Förlängt körprov ... 32

3.3.3. Fördjupad återkoppling ... 34

3.4. Efter körkortet ... 35

3.4.1. Prövotiden ... 35

(4)

3.5. Under hela processen ... 36

3.5.1. Tillstånd och tillsyn ... 36

3.5.2. Digital plattform ... 38

4. REFERENSLISTA ... 41

(5)

1. Sammanfattning av förslag och förändringar

Trafikverket Förarprov och Transportstyrelsen har gemensamt arbetat med en översyn av förarutbildningssystemet för behörighet B sedan februari 2018. Sist det gjordes en större översyn av förarutbildningssystemet var 1999 (STEFUS) [1]. Mycket har hänt sedan dess inom såväl forskning som fordonsutveckling, och därför är det motiverat att se över systemet på nytt och betänka erfarenheter från förarutbildningssystem i andra länder.

Det svenska förarutbildningssystemet – den process som en blivande förare möter från ansökan om körkortstillstånd tills prövotiden avslutats efter utfärdat körkort – ger goda möjligheter för en blivande förare att i privat regi eller tillsammans med en professionell utbildare tillgodogöra sig förarutbildning och därigenom bli en trafiksäker, risk- och miljömedveten förare. Men i samma förarutbildningssystem är det också möjligt att inte förbereda sig och att anmäla sig till förarprovet innan man är redo.

Förarprovet är en kontroll av att en elev har tillräckliga kunskaper och färdigheter för att vara en trafiksäker, risk- och miljömedveten förare. Provet kan dock inte alltid omfatta alla moment som man behöver behärska som förare. Därför är det viktigt att utbildningen och förberedelserna för provet är tillräckligt omfattande och att moment som är svåra att testa i en provsituation kan säkerställas genom kvalitetssäkrad utbildning. Det är viktigt att utbildning och prov fångar upp trafikfarliga beteenden och även gör riskgrupper uppmärksamma på sådana.

Utifrån dessa utgångspunkter och de utmaningar och mål som beskrivs i avsnitt 2 Uppdraget har ett förslag till ett nytt förarutbildningssystem tagits fram. I det här

dokumentet beskrivs det nya förarutbildningssystemet; vilka förändringar det medför, vilka vinster det finns med det ur olika perspektiv, samt det nya systemets beståndsdelar.

1.1. Förändringens delar

Det nya förslaget till förarutbildningssystem bygger på det nuvarande systemet. Det finns fortfarande goda möjligheter att kombinera privat mängdträning med professionell utbildning. Valfriheten i det nya förarutbildningssystemet är fortfarande stor, men den blivande föraren får ytterligare stöd under processens gång för att kunna göra ett bra val av utbildningsväg (se figur 1).

(6)

Figur 1 Bild av det nya förarutbildningssystemet

En detaljerad beskrivning av systemet finns i avsnitt 3 Förslag till nytt

förarutbildningssystem. Nedan beskrivs förändringarna i det nya förslaget till system mer kortfattat.

1.1.1. Digital plattform

En digital plattform ska utvecklas och förvaltas av myndigheterna. Syftet med plattformen är att hjälpa den blivande föraren genom hela förarutbildningsprocessen från ansökan om körkortstillstånd till dess att prövotiden har gått ut två år efter utfärdat körkort.

Den digitala plattformen ska fungera som en ledstång och ett stöd för den blivande föraren.

I plattformen ska det vara möjligt att ha informationstjänster, ansökningstjänster,

bokningstjänster med mera. I plattformen ingår ett obligatoriskt utbildningsprotokoll som hjälper den blivande föraren att säkerställa att allt innehåll i förarutbildningen kommer med. Informationen kan dessutom anpassas till olika behov exempelvis ges på flera språk vilket ökar tillgängligheten.

(7)

Figur 2 Möjliga funktioner inom den digitala plattformen

1.1.2. Bättre utbildade och fler handledare

Den som ska vara handledare vid privat övningskörning ska genomgå en

handledarutbildning, som ersätter den nuvarande introduktionsutbildningen. För att öka tillgängligheten till mängdträning förtydligas reglerna om yrkesmässig verksamhet på ett sätt som kan ge ideella föreningar och kommunala initiativ chansen att hjälpa till med handledare.

1.1.3. Stöd och struktur

Det föreslagna systemet ger mer stöd till de blivande förarna genom en tydligare struktur för utbildningsprocessen som beskrivs i den digitala plattformen. Ett obligatoriskt

utbildningsprotokoll skapar struktur i inlärningen för den blivande föraren och definierar vilka moment den blivande föraren ska gå igenom under utbildningen. Dessutom innebär förslaget att vissa grupper ska få riktad information och stöd vid ansökningar om anpassade prov.

1.1.4. Fler obligatoriska inslag

Obligatoriska moment i förarutbildningen ska säkerställa ökad kunskap och kunskap som inte kan mätas i provsituationen. De förändringar som föreslås är att dagens

introduktionsutbildning tas bort. Istället införs ett obligatoriskt informationspass i den digitala plattformen när den blivande föraren ansöker om körkortstillstånd. Utöver detta föreslås två vägledningstillfällen hos en professionell utbildare där den blivande föraren får

(8)

demonstrera sina praktiska färdigheter i bil och resonera om måluppfyllnad, sin attityd, sitt lärande och hur man bäst går vidare.

Vid privat övningskörning krävs att handledaren går en handledarutbildning som ska ge bättre förutsättningar för att stödja den blivande föraren.

I det obligatoriska utbildningsprotokollet (se 1.1.1. Digital plattform) definieras vilka moment den blivande föraren ska gå igenom under utbildningen och uppnådda delmål bockas av.

De två riskutbildningarna som finns i dag kvarstår men i förändrad form.

1.1.5. Förändrade villkor för proven

Kunskapsprovet ska vara godkänt innan körprovet får genomföras. Giltighetstiden för godkänt prov förlängs från två till fyra månader. Tiden för körprovet ses över inklusive provinnehållet. Dessa åtgärder skapar bättre förutsättningar för den blivande föraren att hinna gå tillbaka till utbildning och förbättra sig inom områden där det funnits brister.

Efter fyra underkända prov krävs att den blivande föraren genomför en fördjupad

återkoppling hos Trafikverket för att förbättra sitt lärande innan ytterligare prov kan bokas.

Detta för att bryta negativa spiraler med återkommande omprov utan ytterligare utbildning.

1.1.6. Fler aktörer

Fler aktörer ska kunna stötta den blivande föraren vid sidan av trafikskolornas professionella utbildning. Inte bara trafikskolor kommer att kunna erbjuda

teoriundervisning. Förslaget ger också vissa möjligheter att hjälpa till med handledare för de som saknar en sådan.

1.1.7. Prövotiden

Prövotiden ska användas på ett mer påtagligt sätt genom att toleransen för överträdelser blir lägre.

1.1.8. Tillstånd och tillsyn

Alla obligatoriska moment ska vara tillståndspliktiga och Transportstyrelsen ska ha mandat att utföra tillsyn med sanktionsmöjligheter mot samtliga obligatoriska inslag.

Tillståndskraven för att bedriva förarutbildning ses över och arbetet med att införa systemtillsyn ska fortsätta.

1.1.9. Tidplan för förändringen

Vissa av de åtgärder som presenteras ligger inom myndigheternas ordinarie uppdrag och kan börja införas under 2019. Det gäller till exempel arbetssätt och rutiner.

Andra förslag kräver ändringar i lag, förordning eller föreskrift. Vår bedömning är att förändringar av administrativa rutiner och system kommer att ta två år att utveckla efter att beslut fattats.

(9)

1.2. Föreslagna förändringar ur tre olika perspektiv

1.2.1. Den blivande förarens perspektiv

För den blivande föraren kommer det nya förslaget att medföra att

förarutbildningsprocessen blir tillgängligare, tydligare och lockar till mer utbildning.

Genom att informationen samlas på ett ställe i en digital plattform behöver den blivande föraren inte ha kunskap om vilken myndighet eller aktör som ansvarar för en viss del i processen. Det blir lättare att förstå förarutbildningsprocessen, få information och förstå vad som krävs för att blir en trafiksäker, risk- och miljömedveten förare. Via plattformen kan den som snart ska börja sin utbildning till förare ta del av en mängd olika tjänster som handlar om förarutbildning, när han eller hon är intresserad och mottaglig för information.

Informationen kan dessutom ges på flera språk vilket ökar tillgängligheten.

Introduktionsutbildningen ersätts för den blivande förarens del av ett avgiftsfritt digitalt informationspass. Det omfattar övergripande information om till exempel

förarutbildningens mål och innehåll, viktiga faktorer för trafiksäkerheten och miljön och hur utbildningsprotokollet är uppbyggt. Denna information är kvalitetssäkrad och minskar behovet av att söka information på internet som inte är kvalitetssäkrad eller lyssna till information från omgivningen som kan vara felaktig. Information inom den digitala plattformen är också ett sätt att påverka attityder och normer kring vad som gör en förare bra och inte.

Den tydliga strukturen i form av ett utbildningsprotokoll i den digitala plattformen gör det enklare för den blivande föraren att göra rätt, oavsett om han eller hon väljer att gå på trafikskola eller utbilda sig privat.Protokollet hjälper den blivande föraren att säkerställa att alla utbildningsmoment kommer med i utbildningen. Förutom de obligatoriska

utbildningsinslagen kan den blivande föraren välja om han eller hon vill ta hjälp av en privat handledare eller en trafiklärare för att genomföra dem och utbildningen kan anpassas till den blivande förarens individuella förutsättningar.

Om fler aktörer kan erbjuda teoriutbildning och handledning ökar tillgängligheten för den blivande föraren och det bidrar till valfrihet vid utbildningen. Den digitala plattformen innehåller också konsumentupplysning och inspiration på vägen till att bli en trafiksäker förare. Där kommer utbildare att vara listade, vilket ger bättre förutsättningar för att kunna välja utbildningsväg. Möjlighet ska också finnas att ta del av recensioner och betygssättning av olika utbildare. Olika element hämtade från datorspelsvärlden kan också inkluderas för att locka till mer utbildning, övning, självtest etc.

Det föreslagna förarutbildningssystemet innebär fortsatt stor valfrihet i hur utbildningen läggs upp. Utbildning hos en professionell utbildare kan med fördel kombineras med privat övningskörning för mängdträning. Förslaget innebär ökat fokus på att utbilda de privata handledarna så att de bättre kan bidra till en bra mängdträning. Bra mängdträning med kompetenta handledare bidrar i sin tur till bättre förberedda förare.

Innan riskutbildningen genomförs ett informationspass inom ramen för den digitala plattformen. Den blivande föraren kan ta till sig informationen på valfri plats och vid valfri tidpunkt så länge informationspasset är genomfört före riskutbildning 1. Informationspasset skapar en gemensam kunskapsgrund för de blivande förarna, och är ytterligare ett sätt att påverka normer och attityder kring trafiksäkerhet.

Obligatoriska avstämningar (vägledningstillfällen) med återkoppling från en professionell utbildare ger bättre förutsättningar för den blivande föraren att göra en realistisk

(10)

självvärdering. Han eller hon kan anpassa sitt lärande och får ytterligare stöd för att nå målen.

Hela gruppen blivande förare ges stöd genom mer struktur och digitala hjälpmedel inom plattformen och vissa grupper får ett utökat stöd, till exempel genom riktad information och anpassade prov.

För att minska stressen inför ett körprov förlängs giltighetstiden för ett godkänt kunskapsprov till fyra månader. Efter fyra underkända körprov eller kunskapsprov genomförs en fördjupad återkoppling för att se hur det negativa mönstret skulle kunna brytas.

1.2.2. Utbildarnas perspektiv

Introduktionsutbildningen försvinner, men å andra sidan införs en ny handledarutbildning, två obligatoriska vägledningstillfällen och förlängd riskutbildning. Det handlar inte bara om fler utbildningstillfällen, utan också om fler kontaktytor mot alla blivande förare och deras handledare. Det är möjligt att en blivande förare som haft för avsikt att utbilda sig privat då inser fördelarna med att ta lektioner vid en trafikskola.

Ett enklare tillståndsförfarande ger totalt sett mindre administration. Transportstyrelsen har fattat beslut om att övergå till systemtillsyn, där egenkontroll hos tillståndshavarna ska kunna bli ett verksamhetskrav. Det kan leda till mindre detaljstyrning och att mer

tillsynsresurser kan läggas där de behövs för att upprätthålla kvaliteten i förarutbildningssystemet.

Ändrade regler avseende teoriutbildning ger möjligheter för nya aktörer men kan ge ökad konkurrens för befintliga utbildare. Liknande resonemang kan föras kring bättre

konsumentupplysning. De som är professionella och kompetenta kommer förhoppningsvis att rekommenderas på bekostnad av dem som håller låg nivå, vilket vore positivt för förarutbildningsbranschen som helhet.

Dessutom bidrar förslaget till att försvåra för de illegala utbildarna på en rad olika sätt:

Eftersom endast fordon från Trafikverket Förarprovs eller en trafikskola får användas vid prov kan den blivande föraren inte använda en bil för provet från en illegal utbildare.

Vägledningstillfällena kan enbart genomföras hos en utbildare med tillstånd.

I det obligatoriska utbildningsprotokollet kan endast registrerade handledare eller utbildare med tillstånd godkänna moment som avklarade inom körningen.

Genom den digitala plattformen blir det enklare att förstå

förarutbildningssystemet, och enklare att förstå vilken kompetens som krävs hos den blivande föraren. Här kan intresset för att få en gedigen utbildning påverkas.

Eftersom endast de som har tillstånd för viss verksamhet kommer att listas i den digitala plattformen som utbildare exkluderas illegala förarutbildare.

(11)

1.2.3. Samhällsperspektivet

Det förändrade systemet bidrar till hänsynsmålet om säkerhet, miljö och hälsa i de transportpolitiska målen genom att utbilda trafiksäkra och miljömedvetna förare.

Trafiksäkra förare är viktiga för att bidra till Nollvisionen att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken. En högre nivå av riskmedvetenhet och reflektionsförmåga kring egna motiv och beteenden i trafiken skulle kunna öka trafiksäkerheten. Miljöfrågor tas både upp vid vägledningstillfällena och i handledarutbildningen. I den tidigare

introduktionsutbildningen fanns stora skillnader i miljöinslagen i utbildningen enligt VTI [2].

Det föreslagna systemet försvårar på olika sätt för illegal verksamhet, vilket också inkluderar de som inte betalar skatt.

För projektgruppen den 17/12 2018

Karin Appelgren, Trafikverket

Projektledare

För Trafikverket Förarprov För Transportstyrelsen

Kristina Hagberg Björn Renberg

(12)

2. Uppdraget

Syftet med översynen var att ta fram ett förslag på ett förändrat förarutbildningssystem för personbil behörighet B och en sammanställning av regler som berörs av den påföljande regelutvecklingen.

Med förarutbildningssystem menas processen som en blivande förare formas av – från ansökan om körkortstillstånd till dess att prövotiden har gått ut efter utfärdat körkort.

2.1. Vad ska åtgärdas?

Projektet startades för att åtgärda utmaningar i det nuvarande förarutbildningssystemet för personbil, till exempel:

• Det är för mycket fokus på att ta körkort istället för att skaffa sig utbildning för att bli en trafiksäker samt risk- och miljömedveten förare

• Många blivande förare är otillräckligt utbildade men tror sig kunna tillräckligt (godkännandegraden sjunker, många omprov)

• Utbildningsmöjligheter saknas för vissa grupper

• Olaglig förarutbildning

• Nuvarande systemet tar inte tillvara på digitala möjligheter

• Förarutbildningssystemet tar inte tillräcklig hänsyn till teknisk utveckling på fordonsområdet

• Många regler i det befintliga förarutbildningssystemet behöver ses över

2.2. Mål

Målet med översynen var ett förslag på förarutbildningssystem behörighet B som ger bättre förutsättningar för att skapa trafiksäkra samt risk- och miljömedvetna förare och som upplevs som attraktivt av blivande förare.

Översynen skulle resultera i ett förslag på ett nytt system som:

• utgår från den blivande föraren och är attraktivt och lätt att förstå

• påverkar elevers attityder till förarutbildning och att vilja lära för livet, inte bara för provet

• skapar efterfrågan på god förarutbildning för att vilja bli en trafiksäker, risk- och miljömedveten förare

• väver in självreflektion och riskmedvetenhet hos eleverna

(13)

• förbättrar tillgången till utbildning för alla grupper (även de som har ett annat språk eller särskilda behov)

• säkerställer sunda konkurrensvillkor mellan utbildare

• tar tillvara möjligheter med ny teknik och digitalisering

• möter ny fordonsutveckling

• utgår från funktionella regler och mindre detaljstyrning

• bidrar till det transportpolitiska hänsynsmålet och Nollvisionen

Regleringen på området bör vara ändamålsenlig för att garantera elevernas säkerhet under utbildningen och för att skapa förutsättningar för gynnsamt lärande.

Det förutsattes att inspel inhämtades från branschaktörer, medborgargrupper och interna intressenter på Transportstyrelsen och Trafikverket för att vidga perspektiven och förankra arbetet och det förändrade förarutbildningssystemet.

I uppdraget har också ingått ett delprojekt om att ta fram en så kallad digital ledstång för att underlätta den blivande förarens lärande. Arbetet med denna ledstång redovisas därför också i denna rapport, om än kortfattat. Ledstången har dock av pedagogiska skäl fått byta namn till digital plattform.

2.3. Hur arbetet har bedrivits

Arbetet har bedrivits i en projektgrupp med medarbetare från Trafikverket Förarprov och Transportstyrelsen och en forskare från Umeå universitet med en styrgrupp bestående av chefer från båda myndigheterna.

Under våren 2018 låg fokus på inventering och faktainsamling. Umeå universitet tog fram en forskningsöversikt över utvärderingar av de senaste reformerna av dagens

förarutbildningssystem inklusive en internationell utblick [3]. En nulägesanalys genomfördes genom att besöka ett antal kontor inom Trafikverket Förarprov och Transportstyrelsen.

Kundtjänsterna vid de båda myndigheterna tog fram underlag och förslag till förändringar.

Ett enkätutskick gjordes till intressenter, branschorganisationer, organisationer för personer med funktionsnedsättningar och ett antal frågor om dagsaktuellt läge i fråga om till exempel översättningar och tillsyn ställdes till Storbritannien, Tyskland, Norge, Spanien och

Österrike.

Projektgruppen har haft enskilda möten med representanter från Sveriges Trafikutbildares Riksförbund (STR) och Trafikutbildarnas Riksorganisation (TR), ett möte med

representanter från Föreningen Sveriges Trafikövningsplatser (TÖP) och Sveriges Skid-Car

(14)

Banors Riksorganisation (SkidCar) samt ett möte med representanter från Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF), Motormännen och Motorförarnas Helnykterhetsförbund (MHF).

För närmare kunskap om systemets kunder har underlag från Invandrarindex

riksundersökning 2017 samt en undersökning i maj 2018 i ett begränsat geografiskt område använts [4, 5] En kund- och tjänsteanalys har genomförts med hjälp av en extern konsult [6].

Projektgruppen har besökt utbildare för riskutbildning 2 och en skola som använder simulatorer i sin utbildning av yrkesförare.

Tre hearingar har genomförts — om motivationsdesign (spelifiering och nudging), om trafiksäkerhet och om resultatet från Invandrarindex.

Information om det pågående arbetet har presenterats regelbundet till de externa intressenterna samt via myndigheternas intranät.

Branschen, intressenter och en referensgrupp från Transportstyrelsen och Trafikverket fick den 3 oktober en presentation av ett utkast till förändringar i förarutbildningssystemet.

Därefter genomfördes en remissrunda på utkastet till förslag.

Dragningar har också genomförts vid STR:s årsstämma samt vid Tylösandsseminariet i september 2018.

Slutligen har förslaget om ett förändrat förarutbildningssystem testats ur kundsynpunkt på en mindre grupp blivande förare vid Trafikverket Förarprov Stockholm City.

Som en inspiration till fortsatt arbete har en kort förstudie gjorts av en extern konsult med exempel på inslag av motivationsdesign (spelifiering) i det framtida systemet.

2.4. Avgränsningar

Översynen omfattar förarutbildningssystemet för körkort behörighet B vid trafikskola eller genom privat utbildning. Hur det kopplar till och påverkar utbildning och prov vid

Försvarsmakten, gymnasieskola samt kommunal vuxenutbildning tas inte upp i denna översyn. Om det beslutas om fortsatt arbete med förslaget kan denna fråga utredas vidare.

3. Förslag på nytt förarutbildningssystem

Nedan redovisas förslaget på nytt förarutbildningssystem utvecklat i olika delförslag som grupperats under följande faser:

inför körkortet under utbildningen proven

efter körkortet

(15)

tillstånd och tillsyn digital plattform

För respektive delförslag presenteras bakgrunden till, syftet med och förutsättningarna för förändringarna under rubrikerna nuläge, önskat läge och genomförande.

3.1. Inför körkortet

3.1.1. Konsumentupplysning 3.1.1.1. Förslag

Förslaget innebär kraftigt förstärkt, samlad, tydlig och kundanpassad information om förarutbildningsprocessen och förarrollen via den digitala plattformen på ett tidigt stadium, men även fortlöpande och efter att körkortet har tagits. En interaktiv konsumentupplysning kan hjälpa den blivande föraren vid val av utbildare.

Målgrupp för förslaget är samtliga blivande förare.

3.1.1.2. Nuläge

B-körkortet är inte bara en inträdesbiljett till vuxenlivet och till arbetsmarknaden. Det är också en stor investering för många. Ett genomgående intryck i genomförd kundanalys är att huvuddelen tycker att det är dyrt att ta körkort [6].

Samtidigt minskar godkännandefrekvensen för kunskapsprov och körprov [7], vilket ökar andelen omprov och därmed kostnaderna för flera. De ungdomar som intervjuats i

kundanalysen uttrycker att de inte har någon överblick över marknadens appar, trafikskolor och provfrågor. De går på jämnårigas rekommendationer, vilket kan få konsekvenser både för resultatet och för ekonomin.

Det saknas i dag en samlad myndighetsinformation om förarutbildningsprocessen. Därmed blir det otydligt för den blivande föraren vilka krav som ställs, hur han eller hon kan gå tillväga för att utbilda sig på bästa sätt och vad som är det bästa rationella valet i utbildningen.

3.1.1.3. Önskat läge

Det önskade läget är att det finns en lättillgänglig och erfarenhetsbaserad konsumentupplysning inför förarutbildningsprocessen.

Av kundanalysen framgår att många nyanlända som har körkort sedan tidigare uttrycker att det är svårt att förstå och ta till sig vad som krävs för att klara kunskapsprov och körprov i Sverige[6].

Kundanalysen har föreslagit designprinciper som visar att det är bra om myndigheterna på ett tidigt stadium presenterar erfarenheter kring vad som till exempel är ett bra

(16)

utbildningsupplägg eller vad som krävs för att betraktas som en trafiksäker och miljömedveten förare i Sverige [6].

En lättillgänglig konsumentupplysning i ett tidigt skede av processen gagnar alla grupper av blivande förare i planeringen av utbildningen, under övningskörning och vid bokning av prov. Det underlättar för blivande förare att göra rationella val som konsumenter.

En konsumentupplysning inför starten av förarutbildningsprocessen bör därför införas för att fylla identifierade behov hos de blivande förarna. Den innehåller två delar:

1. information om vilka krav som ställs i den kommande processen och hur den blivande föraren bäst förbereder sig för att uppfylla dem

2. interaktiv konsumentupplysning (med användarrecensioner) som underlättar för de blivande förarna att välja utbildare.

3.1.1.4. Genomförande

Konsumentupplysningen bör dels ske som generell information till alla blivande förare i samband med körkortstillståndet, dels som riktad information till nyanlända i Sverige.

Nyanlända bör nås i ett tidigt stadium för att de ska kunna planera sin förarutbildning, dock senast vid ansökan om körkortstillstånd.

Därutöver bör en funktion för användares betygssättning av utbildare byggas in, så att det blir möjligt för den blivande föraren att göra rationella val av utbildare. Det bör också vara möjligt att söka utbildare som kan erbjuda anpassade utbildningar för t ex de som har dyslexi eller behöver andra språk än svenska.

Olika exempel för att lösa utförandet finns i Sverige och utomlands. I Storbritannien arbetar stiftelsen Road Safety Foundation med ranking av utbildare [8]. Rankingen omfattar ett poängsystem, där huvuddelen av poängen är en personlig betygsättning som kompletteras med ett mindre antal poäng som härrör från oberoende certifieringar och pris. I Sverige finns redan idag privata rankingtjänster (till exempel www.ShopAlike.se) som paketerar och publicerar data om till exempel genomsnittliga priser för lektioner och var det går snabbast att ta körkort. Underlaget tas från officiella data på Transportstyrelsen och Trafikverket samt bearbetning av mediepubliceringar.

För att öka kvaliteten i konsumentupplysningen till blivande förare och handledare bör en sammanställning av aktuella utbildare finnas tillgänglig i den digitala plattformen. Det gör det enklare att se vilka utbildare med tillstånd som finns, vad de kan erbjuda och hur de kontaktas. Den tekniska möjligheten finns i dag, eftersom registret uppdateras varje natt på de tillstånd som är giltiga för respektive tillståndshavare.

För utförandet av denna tjänst föreslås följande:

• Den rena myndighetsinformationen om vilka krav som ställs med mera, är ett myndighetsansvar som delas av Transportstyrelsen och Trafikverket. Den bör ske inom ramen för den digitala plattformen i enlighet med eSam, det pågående e- samarbetet kring digitala lösningar för samhällstjänster.

(17)

• I den digitala plattformen ska det byggas in möjligheter att presentera utbildare med tillstånd. Enligt förslaget ska det också erbjudas möjligheter för den blivande föraren att betygssätta utbildarna.

Utvecklingen av den digitala plattformen ska harmoniseras med EU-direktivet Single Digital Gateway, SDG, inom ramen för eSsam. Webbplatser som används ska följa den europeiska standarden WCGA, enligt EU-direktivet som trädde i kraft i september 2018 och som blir svensk lag från och med 2019.

3.1.2. Körkortstillstånd 3.1.2.1. Förslag

Ansökan om körkortstillstånd ska alltid ske digitalt. Innan eller i samband med ansökan ska den blivande föraren få information om förarutbildningens mål och innehåll, reglerna för övningskörning, planering och strukturering av övningskörningen, viktiga faktorer för trafiksäkerheten och miljön, hur utbildningsprotokollet ska användas vid teori och praktik (se avsnitt 3.2.1. Struktur i utbildningen), vad självvärdering är och hur den bör vara en naturlig del av förarutbildningen.

I samband med ansökan prövas den blivande förarens medicinska och personliga lämplighet, precis som i dag.

Kravet på introduktionsutbildning vid privat övningskörning tas bort.

Målgruppen för förslaget är samtliga blivande förare.

3.1.2.2. Nuläge

Körkortstillstånd för grupp 1 (moped, motorcykel, personbil och lätt lastbil, personbil med tungt släp samt traktor) krävs för att en blivande förare ska få övningsköra och avlägga förarprov för behörighet B. Ansökan sker skriftligt, vanligtvis via en e-tjänst, hos Transportstyrelsen. Under perioden januari – augusti 2018 gjordes 93,5 procent av ansökningarna 2018 via e-tjänsten. Om den blivande föraren vill övningsköra privat krävs att han eller hon går en introduktionsutbildning. Den tilltänkta handledaren ska också genomgå utbildningen. Utbildningen infördes 2006 och syftet var att ge handledaren och den blivande föraren ökad färdighet, kunskap och vägledning [9]. Dagens

introduktionsutbildning har två målgrupper - den blivande föraren och handledaren.

I utvärderingar har det visat sig att introduktionsutbildningen haft liten eller ingen effekt på strukturen, innehållet eller omfattningen i övningskörningen [10]. Detta stärks av

genomförd kundanalys, där de intervjuade knappt kommer ihåg introduktionsutbildningen.

I Transportstyrelsens tillsyn har det visat sig att utbildningens kvalitet skiljer sig åt och att runt 60 procent av utbildarna har brister i sin utbildning [11]. I VTI:s rapport nr 891 framkommer att det finns stora skillnader ifråga om miljöinslagen i utbildningen [2].

VTI har i rapport nr 974 lämnat 16 åtgärdsförslag för att stävja olaglig verksamhet på förarutbildningsområdet [12]. Ett av förslagen är att informera om de regler som gäller

(18)

under körkortsutbildningen och vid prov, men också att varna för den olagliga

verksamheten. Förslaget är att detta bör göras i samband med att körkortstillståndet lämnas ut.

3.1.2.3. Önskat läge

Det verkar som att behovet som ledde till att introduktionsutbildningen infördes fortsatt finns kvar, det vill säga att det finns brister i den privata övningskörningens planering, struktur och innehåll. Detta på grund av de ökade antalen omprov som en del av de blivande förarna står för och även den bristande förmåga att värdera sin kunskap och förmåga som en del blivande förare uppvisar [13]. Bedömningen är att syftet att ge den blivande föraren ökad färdighet, kunskap och vägledning bättre nås genom att dels informera om

förarutbildningen i samband med ansökan om körkortstillståndet och dels genom att ha en styrande struktur med hjälp av ett utbildningsprotokoll.

Dessa två åtgärder tillsammans med att stärka utbildningen för handledaren bedöms också komma att leda till en ökad kunskap om förarutbildningssystemet och målet med

förarutbildningen. Att redan i samband med ansökan få information om vad självvärdering är och hur självvärdering bör vara en naturlig del av förarutbildningen kommer att ge bättre förutsättningar för den blivande föraren att nå de kunskapsmål som finns i kursplanen.

3.1.2.4. Genomförande

Redan i samband med att den blivande föraren ansöker om körkortstillstånd ska han eller hon få information om de viktigaste delarna i förarutbildningen, till exempel om målen och innehållet i utbildningen. Ansökan om körkortstillstånd och informationen kommer att finnas i den digitala plattformen. Möjligheten ska finnas att ta del av informationen även på andra språk än svenska. Det finns ett behov att se vidare på om det ska finnas andra

möjligheter att ta del av informationen och söka om körkortstillstånd än via den digitala plattformen.

3.2. Under utbildningen

3.2.1. Struktur i utbildningen 3.2.1.1. Förslag

Förslaget omfattar en styrande utbildningsstruktur för både körningen och teorin som stöd för den blivande föraren i lärprocessen. Strukturen består av ett antal steg och delmoment kopplade till dem. Strukturen blir styrande och stödjande genom ett obligatoriskt

utbildningsprotokoll inom den digitala plattformen. För utbildningsmomenten avseende körning behöver en handledare eller trafikläraren intyga att den blivande föraren har de kunskaper som beskrivs i varje delmoment och steg. För teorin är det den blivande föraren själv som ska intyga uppnådda mål.

Förslaget riktar sig till samtliga blivande förare.

3.2.1.2. Nuläge

Utbildningen är målstyrd med utgångspunkt i kursplanen, som i sin tur bygger på GDE- matrisen. Det finns inget styrande upplägg för den enskilde med undantag av de två obligatorier (riskutbildningarna) som finns samt introduktionsutbildningen som är

(19)

obligatorisk om du vill köra privat. Detta är en fördel för den som har goda förutsättningar för att klara körkort, till exempel goda språkkunskaper, studievana och tillgång till privat handledare. Men alla har inte dessa förutsättningar. Resultatet är att vissa kommer till förarproven utan att ha skaffat sig tillräcklig kompetens.

En studie från 2002 visade att det fanns stor variation i hur stor utsträckning blivande förare övade på olika trafiksituationer vid den privata övningskörningen. Exempelvis övade en del av de blivande förarna aldrig på omkörning och kökörning. Det fanns även brister i planeringen av och strukturen för den privata övningskörningen [14].

Olyckor som skett vid övningskörning undersöktes också. En slutsats var att flera olyckor sker vid privat övningskörning än vid övningskörning i trafikskola och att dessa olyckor är allvarligare med fler dödsolyckor eller svårt skadade [14]. Även om rapporten är från 2002 förefaller slutsatserna fortfarande vara aktuella bland annat med tanke på att antalet omprov ökar för privatbokade prov. Den senaste utvärderingen av den svenska förarutbildningen från VTI visar även att det finns skillnader mellan hur man övar vid trafikskola och privat. En slutsats som kunde dras var exempelvis att de som övningskörde privat övade mindre på sparsam körning och mer sällan diskuterade frågor som handlade om regler och olika vägmärken. En annan slutsats var exempelvis att de som anmäldes via trafikskola hade övat mer på i stort sett alla moment [15].

3.2.1.3. Önskat läge

Tanken med det förändrade systemet är att tydliggöra kraven och mer i detalj styra och vägleda hur utvecklingen i utbildningen bör se ut, och samtidigt behålla en stor valfrihet.

Bedömningen att det kan leda till att övningskörningen blir bättre strukturerad, att det blir en tydligare målbild för blivande förare och handledare och att det blir större fokus på utbildningen fram till provet. Utbildningen kommer fortsatt att vara målstyrd med utgångspunkt i kursplanen, men som komplement föreslås att ett obligatoriskt

utbildningsprotokoll införs. Utbildningsprotokollet blir en vägledning för den blivande föraren och handledaren.

Kundanalysen har visat att det är flera grupper som saknar förmåga att skapa den struktur som behövs för att klara förberedelserna och planera sin tid och sina studier [6].

Kundanalysen påvisar också att det vore bra att:

• underlätta lärande med struktur

• vara öppna med vad som ger bäst resultat

Genom förslaget blir det enklare för den blivande föraren att följa sin utveckling i lärprocessen.

3.2.1.4. Genomförande

En utbildningsstruktur för både körningen och teorin tas fram som stöd för den blivande föraren i sin lärprocess. Utbildningsstrukturen synliggörs i ett utbildningsprotokoll.

(20)

För att få göra förarprovet krävs att utbildningsprotokollet är ifyllt. Enligt förslaget ska även lämpliga tidpunkter för vägledningstillfällen och riskutbildningar vara reglerade i

utbildningsprotokollet för att säkerställa att förkunskaperna är tillräckliga.

Figur 3 Exempel på hur utbildningsprotokollet kan vara uppbyggt för körningen med steg och moment

Figur 4 Exempel på hur teorin i utbildningsprotokollet kan vara uppbyggt. Delarna utgår från innehållet i kursplanen och förarprovet.

Det behöver utredas vidare hur det ska vara möjligt att fylla i utbildningsprotokollet för dem som inte har tillgång till en digital tjänst.

Genomförandet innehåller en hel del utmaningar. Tidigare fanns till exempel ett liknande intyg om förarutbildning som togs bort 2003. Intyget om förarutbildning reglerades då i 3 kap. 4 § körkortslagen (1998:488) som ett krav för att få avlägga förarprovet. Motiveringen till att man tog bort intyget om förarutbildning var:

Utbildning Personliga förut- sättningar

Trafik- regler

Trafik- säkerhet Miljö

Fordons- kännedom

/manöv- rering

(21)

”Vid privat undervisning finns det inte några kontrollmöjligheter huruvida förarutbildning verkligen har skett förutom vid kunskapsprovet och körprovet, då bristfälliga kunskaper om bl.a. trafikregler kan visa sig. En elev som vid genomförandet av förarprovets kunskapsprov och körprov visar goda kunskaper och färdigheter skall naturligtvis godkännas och – om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda – erhålla körkort. Den elev som inte håller måttet underkänns. Att utöver förarprovet kräva ett särskilt intyg om förarutbildning, vilket utfärdats av t.ex. en förälder eller annan privat handledare förefaller inte fylla någon självständig funktion.”[16]

VTI har genomfört ett försök med ett digitalt utbildningsprotokoll (DUP) med finansiering av Transportstyrelsen, Trafikverket Förarprov och Sveriges Trafikutbildares Riksförbund.

Det digitala utbildningsprotokollet är uppbyggt efter de 15 moment som beskrivs i handledarboken (utgiven av STR Service AB). Där finns beskrivningar på vad en blivande förare ska klara under varje moment och filmer som visar delar av momenten. En

slutrapport är ännu inte publicerad.

En tydligare struktur skulle tillföra större klarhet och vägledning till

förarutbildningsprocessen och därmed vara till nytta för fler grupper. Strukturen,

kombinerad med tydliga mål och regler, är viktiga element för att motivera till lärande och skapa förutsättningar för gynnsamt lärande. Dit hör också återkoppling, stegvisa segrar och att ha möjlighet att följa sin utveckling.

3.2.2. Utökade möjligheter till mängdträning 3.2.2.1. Nuläge

Dagens förarutbildningssystem har visat sig ge minskad olycksrisk genom sänkningen av åldersgränsen för övningskörning från 17 år och 6 månader till 16 år. Det var inte

sänkningen i sig som hade en effekt, utan den minskade olycksrisken var en följd av att de blivande förarna övningskörde mer och under en längre period [17].

Att inte ha möjlighet att mängdträna ökar olycksrisken och försvårar för den blivande föraren att bli en trafiksäker samt risk- och miljömedveten förare. Att mängdträna på en trafikskola med en trafiklärare är dyrt och inte ekonomiskt möjligt för många.

Handledare kan enligt dagens regelverk ha maximalt 15 godkännanden som handledare under en femårsperiod (flera godkännanden kan vara kopplade till en och samma elev). Ett godkännande gäller i 5 år och upphör inte när den blivande föraren fått sitt körkort. En nyutkommen studie från VTI [12] visar att under 2016 godkändes 178 081 personer som handledare för behörighet B (unika individer). Av dessa godkändes:

• 159 017 personer (89,3 procent) som handledare för en blivande förare

• 15 478 personer (8,7 procent) som handledare för två blivande förare

• 597 personer (0,3 procent) som handledare för fler än fem blivande förare.

(22)

3.2.2.2. Önskat läge

Ett antal förslag lämnas (se nedan) som samlat bedöms öka möjligheten och motivationen för blivande förare att mängdträna mer.

Det finns gott om belägg för att ökad mängdträning gör förare mer trafiksäkra. I Study on driving training, testing and medical fitness [18] rekommenderas att mängdträningen före körkortet bör uppgå till minst 120 timmar eller 3 000 km.

I dagens förarutbildningssystem är en utgångspunkt att handledaren är en förälder, nära släkting eller någon i den närmaste bekantskapskretsen (bl. a. [9]prop. 2003/04:160 s. 98).

I den genomförda kundanalysen visade det sig att det inom ungdomsgruppen finns en grupp som inte har möjlighet att övningsköra med sina föräldrar, släkting eller någon annan i sin bekantskapskrets [6]. Samma problem har nyanlända med körkort från andra länder. Detta styrks också av en enkätundersökning som genomförts av VTI [12].

Förslagen som beskrivs nedan är följande:

stöd i den digitala plattformen handledarutbildning

fler handledare

3.2.2.2.1Stöd i den digitala plattformen 3.2.2.2.1.1 Förslag

Förslaget är att i den digitala plattformen bygga in uppdrag som utgår från kunskapen om spelifiering och dess effekter.

Målgruppen för förslaget är intresserade blivande förare som kan lockas till utbildning med moderna metoder för inlärning.

3.2.2.2.1.2 Önskat läge

Tanken är att använda spelifiering för att öka motivationen att lära. Det ska vara lustfullt och lättfattligt med tät återkoppling. Varje uppdrag ska ha ett tydligt mål, vara avgränsat i ett kortare parti och den blivande föraren ska kunna följa sitt framåtskridande. I varje uppdrag bygger man in utvecklingstrappor, där uppgifterna i uppdragen successivt ökar i svårighetsgrad. Det är att föredra att uppdragen är korta. Den blivande föraren bör inte göra samma sak gång på gång. Att den blivande föraren får stegvisa stegrar kopplat till

mängdträningen är viktigt [19].

Skillnaden mot den styrande utbildningsstrukturen är att spelifieringsmomenten ska motivera till att mängdträna. Momenten är alltså inte en kontroll att den blivande föraren har genomgått samtliga delar i kursplanen och övat på olika trafiksituationer som

exempelvis att köra i vinterväglag, mörker och att göra omkörningar. Däremot bör den blivande föraren genom att utföra uppdragen ha övat på att köra i olika trafiksituationer ett flertal gånger.

(23)

3.2.2.2.1.3 Genomförande

En möjlig utveckling är att den blivande förarens mängdträning registreras per automatik i den digitala plattformen i samband med att en uppgift genomförs. Eller så kan den blivande föraren själv registrera när en uppgift är genomförd, exempelvis de antal

kilometer/minuter/timmar som han eller hon kört. När uppdraget är genomfört får den blivande föraren en återkoppling – främst om lärprocessen och en påminnelse om varför uppgiften gjorts.

Det ligger inte inom myndigheternas uppdrag att tillhandahålla tjänsten, men

förhoppningsvis kan intresseorganisationer eller kommersiella aktörer ha intresse av att utveckla tjänster som går mot ökad spelifiering.

3.2.2.2.2. Handledarutbildning 3.2.2.2.2.1 Förslag

Förslaget innebär att den nuvarande introduktionsutbildningen på minst tre timmar för blivande handledare och blivande förare avskaffas (se även avsnitt 3.1.2. Körkortstillstånd).

I stället införs en ny handledarutbildning för handledare.

Målgruppen för förslaget är primärt handledare för blivande förare som övningskör privat och i andra hand de blivande förarna som får mängdträning med högre kvalitet.

3.2.2.2.2.2 Nuläge

De som är privatanmälda till prov har lägre godkännandegrad än de trafikskoleanmälda [7, 20, 21]. Många blivande förare är inte medvetna om sin kompetensbrist, då de inte alltid vet vad som krävs för att kunna ta ett körkort, utan tror att de är färdigutbildade [13]. Dagens introduktionsutbildning når inte det avsedda målen. VTI utvärderade

introduktionsutbildningen under 2007 och 2008 och jämförde med resultat från 2005. Den utvärderingen visade att introduktionsutbildningen hade haft liten eller ingen effekt på strukturen, innehållet och omfattningen i övningskörningen [10].

Kundanalysen har också visat att få blivande förare minns innehållet i

introduktionsutbildningen och den har därför tappat sitt värde. Den ligger också för tidigt i utbildningen för att kunna dra nytta av det växelspel mellan teori och praktik som

rekommenderats i kundanalysens designprinciper [6].

3.2.2.2.2.3 Önskat läge

En flytt av fokus från den blivande föraren till handledaren bedöms höja effekten av en inledande utbildning inför övningskörningen. Nivån och förståelsen hos handledarna måste höjas. Det finns handledare som tog sitt körkort för länge sedan och inte är uppdaterade på dagens krav.

Effekten som eftersträvas är en högre kunskap och förståelse hos handledarna, vilket kan bidra till att den blivande föraren får bättre stöd genom bättre pedagogik samt

mängdträning. Om utbildningen får avsedd effekt så skapas förutsättningar för handledarna

(24)

att bli blir bättre föredömen som bättre kan påverka sina elevers attityder vilket skulle kunna bidra till Nollvisionen.

Pedagogiken ska stärkas och därför förändras kraven på lärarna, i jämförelse med

nuvarande introduktionsutbildning. Krav på lärare för handledarutbildning är att ha minst sex månaders pedagogisk utbildning eller minst ett års dokumenterad erfarenhet av undervisning av vuxna.

3.2.2.2.2.4 Genomförande

Kravet på handledare ska vara detsamma som i dag. Det blir också ett krav på att genomföra en digital information om förarutbildningsprocessen inklusive mål och krav för körkort innan handledarutbildningen påbörjas. Därutöver instruktion om vad den digitala plattformen är och fungerar. Myndigheterna tillhandahåller den obligatoriska informationen.

I den teoretiska utbildningen som följer ingår:

• förarutbildningens mål och innehåll

• regler för övningskörning

• planering och strukturering av övningskörning

• faktorer som är viktiga för trafiksäkerheten och miljön.

Stor betoning läggs på självvärdering, coachning, råd och tips för handledning med möjlighet till lokal anpassning. Den blivande handledaren ska kunna ha tillgång till den digitala plattformen. För att bedriva denna utbildning krävs ett tillstånd av

Transportstyrelsen.

Utbildaren rapporterar genomförd utbildning till Transportstyrelsen. Därefter kan ansökan om att bli godkänd som handledare skickas in till Transportstyrelsen via den digitala plattformen.

3.2.2.2.3 Fler handledare 3.2.2.2.3.1 Förslag

Vad som utgör yrkesmässig utbildning och kräver tillstånd ska förtydligas.

Det föreslås också att en handledare även i fortsättningen kan ha upp till 15 godkännanden.

Målgruppen för förslaget är framför allt blivande förare som i dag har små möjligheter att hitta privata handledare och därför får mindre mängdträning.

3.2.2.2.3.2 Nuläge

Redan i dag sker organiserad, ideell handledarverksamhet, till exempel genom fritidsgårdar, organisationer och byaföreningar. Dessa initiativ bedöms ligga inom gråzonen för vad som är tillåtet enligt lagen om trafikskolor, men frågan har inte prövats juridiskt.

(25)

I VTI:s rapport nr 974 [12] beskrivs i intervjustudien en verksamhet som bistår med handledare.

”På några platser i landet finns det ideella körkortsföreningar som bistår med handledare.

Man är noga med att poängtera att det är helt ideellt. Den enda ersättning som utgår är att den som övningskör betalar 30 kronor till föreningen. De som handleder får i sin tur endast milersättning. Förutom att erbjuda övningskörning så finns det föreningar som erbjuder teoriläsning. Om detta görs i studiecirkelformation finns det även möjlighet att få bidrag från stat eller kommun. Enligt representanterna från dessa föreningar är intresset stort och det långsiktiga målet är att ha minst en bil i varje kommun. Handledare och elev övar på det som elevens trafikskola gett som hemläxa och när man övat färdigt så får eleven nya

uppgifter från trafikskolan. Det är därför ett krav från föreningens sida att eleven är inskriven och har regelbunden kontakt med en trafikskola.”

Vad som utgör tillståndspliktig verksamhet i dag är inte helt klart eftersom praxis från domstolarna är sparsam och inte helt samstämmig. Omständigheter som kan påverka bedömningen av om det krävs tillstånd är omfattningen av verksamheten och om och hur ersättning utgår.

3.2.2.2.3.3 Önskat läge

Eftersom rättsläget är oklart föreslås att det förtydligas i lagstiftningen vad som är tillståndspliktig verksamhet. VTI har i nämnda rapport [12] föreslagit att möjligheten att bedriva övningskörning på organiserad ideell basis borde utredas. Detta för att tillgodose behovet av privata handledare för mängdträning parallellt med trafikskola. Genom att tydliggöra vad som avses med ”yrkesmässig utbildning” i lagen om trafikskolor förenklar man för de verksamheter som vill hjälpa till med handledare eftersom det blir enklare att göra rätt.

Detta innebär att kommande regelutveckling bör fastställa gränsdragningen mot

”yrkesmässig utbildning” och möjligheten för ideella verksamheter att organisera övningskörning utanför ramen för regelverket om trafikskola.

Förslaget löser inte bristen på handledare men det möjliggör för att exempelvis föreningar ska kunna hjälpa till med handledare för vissa grupper, vilket ger ekonomiska möjligheter för fler att mängdträna rekommenderad mängd timmar. Förslaget ökar tillgängligheten till förarutbildningen och trafiksäkerheten ökar på grund av att ett större antal blivande förare får tillfälle till ökad mängdträning.

Som en åtgärd mot den illegala verksamheten föreslog VTI i rapport nr 974 [12] att antalet godkännanden som handledare ska sänkas från 15 till 5 stycken. Utöver signalvärdet

nämndes att en sänkning av antalet godkännanden till fem kan leda till att det blir lättare för myndigheter att utreda om det är en näringsverksamhet som bedrivs samt att det skulle påverka en väldigt liten grupp. Som ytterligare åtgärder föreslogs att godkännandet som handledare ska avse elev, och inte som i dag en elev och en behörighet, samt att möjligheten att införa undantagsmöjligheter från begränsningen till fem elever borde utredas.

(26)

Utifrån VTI-rapporten [12] är det inte givet att reglerna kring antalet godkännanden som handledare har en effekt på den olagliga verksamheten om antalet godkännanden sänks. Att sänka antalet till fem godkännanden enbart av signalvärde bedöms främst leda till en sämre tillgänglighet till förarutbildningssystemet utan att det får någon tydlig effekt på den olagliga verksamheten. Detta gäller även om reglerna skulle ändras till att avse elev och det skulle finnas möjligheter till att få undantag från begränsningen om fem elever. Att ändra reglerna om godkännande som handledare till elever kräver systemutveckling och innebär

förändringar rörande ärendehandläggning. Det bedöms inte samhällsekonomiskt

försvarbart att föreslå en sådan ändring utan en tydlig effekt på den olagliga verksamheten.

Förslaget är därför att antal godkännanden per handledare kvarstår som i dag, nämligen 15 stycken.

3.2.3. Utökat utbud av utbildare 3.2.3.1. Förslag

Förslaget innefattar åtgärder som syftar till att öka mängden aktörer som kan tillhandahålla teoriutbildning.

Målgruppen är alla blivande förare, men framför allt de som i dag läser teori helt på egen hand och brister i struktur och stöd.

3.2.3.2. Nuläge

Att det finns ett behov av ökad tillgänglighet för teoriutbildning framgår av kundanalysen [6]. Det gäller inte minst på undervisning på olika språk och andra former av anpassade utbildningar. Transportstyrelsen har fått förfrågan om möjligheten om att utbilda på enbart teori och genom förslaget uppnås en ökad tillgänglighet till teoriundervisning.

3.2.3.3. Önskat läge

När det gäller undervisning på olika språk och andra former av anpassade utbildningar täcks inte behoven helt av befintliga utbildare. Tillstånd för enbart teoriutbildning möjliggör för ytterligare aktörer att bedriva den typen av utbildning. Med fler blivande förare som utbildar sig inför kunskapsprovet antas trafiksäkerheten hos de blivande förarna öka och omproven minska.

3.2.3.4. Genomförande

Teoriutbildningen kräver tillstånd från Transportstyrelsen, som tar ut en avgift för tillståndsprövningen. En anordnare av teoriundervisning ska enligt verksamhetskraven tillhandahålla de uppgifter som krävs för att säkerställa god teoriutbildning, t ex att ansvarig lärare är trafiklärare eller har annan kompetens med pedagogisk erfarenhet. För att

motverka illegal förarutbildning får teoriutbildaren inte erbjuda övningskörning inom verksamheten.

3.2.4. Vägledningstillfällen 3.2.4.1. Förslag

Förslaget omfattar två obligatoriska vägledningstillfällen i trafikskola eller med annan tillståndshavare för att ge tillfälle till återkoppling kring strategiska punkter i utbildningen.

Det rör sig om två pass i bil där den blivande föraren och helst också handledaren deltar.

(27)

Den blivande föraren får demonstrera de färdigheter han eller hon lärt sig och reflektera kring måluppfyllnad, strategier för lärande och attityder. Läraren, som ska ha

trafiklärarkompetens eller motsvarande, ger återkoppling och rekommendationer kring prestation, nivå och kommande träning.

Målgruppen för förslaget är samtliga blivande förare, eftersom inslaget är obligatoriskt.

Grupper som i dag läser helt privat kan dock ha särskild nytta av återkoppling under processens gång eller komma att se värdet av professionell utbildning.

3.2.4.2. Nuläge

I kursplanen anges mål som rör självvärdering, men det finns indikationer på att blivande förares värdering av den egna kompetensen skulle kunna vara bättre [22]. Andelen som tror sig vara bättre än förare i allmänhet på att reagera snabbt och klara av kritiska situationer ökade mellan 2005 och 2008 [10]. Det faktum att många anmäler sig till förarprov innan de uppnått målen kan tolkas som en indikation på att de inte gör en realistisk skattning av den egna förmågan eller att de inte insett vilka mål de förväntas uppnå.

3.2.4.3. Önskat läge

En förare som gör en realistisk skattning av den egna förmågan samt kraven och farorna i trafiksituationen har bättre förutsättningar för säker körning. En förare som reflekterar över sin utveckling och sin roll som förare har också större utvecklingspotential. Om man vid en sådan reflektion drar slutsatsen att lärandet behöver anpassas är det bra om det sker tidigt i processen. Genom att synliggöra och ifrågasätta sina egna beteenden och attityder kan den blivande föraren vidta åtgärder för att förändras och samtidigt få viss insikt i andra förares beteenden.

Självvärderingen bör vara med som ett naturligt inslag under hela utbildningen. Även om det funnits med i kursplanen sedan 2006 har det inte definierats som ett självständigt moment i utbildningen. Eftersom introduktionsutbildningen föreslås tas bort måste vikten av och möjliga former för självvärdering betonas i handledarutbildningen och i information i den digitala plattformen. Självvärdering i form av allmänna reflektionsfrågor föreslås också ingå i plattformen. Riskutbildningen är ett utmärkt tillfälle för självvärdering, men eftersom den kommer i slutet av förarutbildningen är det för sent att då introducera självvärdering.

De blivande förarna bör få information och tidigt vänjas vid självvärderingstanken och vid att reflektera över sig själva som personer och förare. Om man vid en sådan reflektion drar slutsatsen att lärandet behöver anpassas är det bra om detta sker tidigt i processen.

Betydelsen av att tidigt kunna anpassa utbildningen gäller inte bara dem som har någon typ av inlärningssvårigheter eller neuropsykiatrisk diagnos. Alla blivande förare vinner på att få feedback och att reflektera över sin inlärning. Genom att synliggöra och ifrågasätta sina egna beteendetendenser och attityder kan man vidta åtgärder för att förändras och samtidigt få viss insikt i andra förares beteenden. För att kunna göra en realistisk självvärdering av sin kompetens behöver man öva upp sin förmåga till det och få bra återkoppling.

Vägledningstillfällen ger också möjlighet att tydliggöra målen, exempelvis när det gäller miljövänlig körning,

References

Related documents

För att minska avhoppen skulle ett lämplighetstest i antagningen kunna vara en metod för att få de sökande, som verkligen är motiverade och lämpliga, att påbörja

Syftet var att beskriva vad yrkesverksamma barnmorskor på en förlossningsavdelning bedömer vara centralt i ett idealt första möte med blivande föräldrar som kommer till

Löfven framträder också inledningsvis som kravställare (genom språkhandlingar och modalitet) och som den som sätter dagordningen. Genom val av modalitet som markerar

Den digitala plattformen ska spegla och stödja den föreslagna processen för förarutbildning samt vara ett stöd för att handledare och blivande förare ska kunna följa strukturen i

Utveckling av hela den digitala plattformen bör anpassas till en webbaserad lösning för att kunna hantera så många olika ”devices” (datorer, smarta mobiltelefoner, surfplattor

31 F 32 Trafiksäkerhetsskäl, som är ett angeläget allmänt intresse, talar för att det bör ställas krav på lämplighet och kompetens hos de organ som vill bedriva

Förslaget om lägre tolerans under prövotiden utan möjlighet att till exempel meddelas en varning i stället för en återkallelse av körkort kommer att leda till att de som

Varje dag vandrar Eben i cirka en timme för att komma till Katutura College of Arts and Culture, KCAC.. Hon bor i kåkstaden som omger Goreangabdammmen, allra längst bort i