Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT
Emelie Frisk Wictoria Nyqvist
Kopplingen mellan CSR och Corporate Governance
The relationship between CSR and Corporate Governance
Magisteruppsats 15 poäng Företagsekonomi
D-nivå
Termin: VT 2008 Handledare: Bo Enquist
Förord
Vi vill särskilt tacka vår respondent för medverkan i denna uppsats. Med Linda Anderssons hjälp har empirin kunnat förstärkas och få en mer verklighetsförankrad vinkling.
Slutligen vill vi rikta ett tack till vår handledare Bo Enquist. Vi vill även tacka Mikael Johnsson för hans assistans och handledning.
Tack!
Emelie Frisk och Wictoria Nyqvist Karlstad, 4 juni 2008.
Sammanfattning
Uppsatsens titel: Kopplingen mellan CSR och corporate governance Seminariedatum: 30 maj, 2008
Ämne/kurs: FEAD 01, Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 poäng Författare: Emelie Frisk och Wictoria Nyqvist
Handledare: Bo Enquist
Fem nyckelbegrepp: CSR, Corporate Governance, Intressentteorin, Legitimitetsteorin och Den svenska koden för bolagsstyrning
Syfte: Avsikten med studien är att undersöka relationen mellan CSR och corporate governance, från teori och praktik.
Metod: Med bakgrund av forskningsfrågorna tillämpas den induktiva vägen eftersom vi ser på praktiken, men tolkar teorin utifrån den teorietiska referensramen tillsammans med empirisk data från två företag som undersökningsobjekt, vilket även leder till abduktion.
En kvalitativ datainsamling bestående av främst sekundär-, men även primärdata har även genomförts.
Teori: Utgångspunkten ligger i teorierna CSR och corporate governance.
För att öka förståelsen för dessa begrepp har teoriavsnittet utökats med angränsande teorier, som till exempel intressentteorin, legitimitetsteorin och triple bottom line.
Empiri: I empirin presenteras Swedbanks och Sveaskogs perspektiv och arbetssätt med CSR tillsammans med en djupintervju med en respondent från Sveaskog, vilket visar på ett välutvecklat engagemang med CSR där etik och miljö är framstående områden.
Slutsatser: Vår studie visar att det föreligger samband mellan CSR och corporate governance, vilket kan tolkas ur flera olika perspektiv.
En av dessa kopplingar återfinns i de två fenomens etiska ansvarstagande, när det gäller integritet i affärer och styrelsers implementering av etiska standards. Sambandet mellan CSR och den svenska koden ligger inte i Kodens riktlinjer, utan i dess syfte och mål. Andra relationer återfinns i förtroendet och det är inom de båda ägarstrukturerna viktigt att visa upp ett starkt CSR- engagemang, eftersom detta bidrar till att skapa en positiv bild av företaget, stärka varumärket samt ge företaget legitimitet inför sina
intressenter. Ett vidare intressentperspektiv är tydligt i statligt ägda bolag på grund av statens ägarpolicy, där CSR är en central del för ett föredömligt agerande. När det gäller börsnoterade bolag kan CSR istället användas som ett medel för att övertyga samhället och kapitalmarknaden om det tagna ansvaret för ökad tilltro.
Abstract
Title of the thesis: The relationship between CSR and corporate governance
Seminar date: May 30th, 2008
Course: FEAD 01, Master degreed project in Business and Administration, 15 credit points
Authors: Emelie Frisk and Wictoria Nyqvist
Advisor: Bo Enquist
Five key words: CSR, Corporate Governance, Shareholder theory, Legitimacy theory, The Swedish Code of Corporate Governance
Purpose: The thesis aspires to explore the relationship between CSR and corporate governance from a theoretical towards an experiential approach.
Methodology: With background of the research questions we applied the inductive approach when it comes to the experiential approach, but since we interpreters the theory on the basis of the theoretical perspectives along with two companies, we also used abduction. We have implemented a qualitative survey which is based on both reports and an interview.
Theoretical perspectives: The theoretical perspectives uses CSR and corporate governance as a starting point and is complemented with other related theories such as the stakeholder theory, the legitimacy theory and triple bottom line.
Empirical foundation: Swedbanks and Sveaskogs perspectives and approaches on their CSR-implementation are presented in the empirical foundation along with an interview with one respondent from Sveaskog.
Conclusions: Our study shows that it exist connections between CSR and corporate governance, which can be interpreted from several different perspectives and a number of conclusions can be made. One of these relationships is found in the ethical responsibility, when concerning the integrity in business and implementation of ethical standards. Other
relationships are found in the issue of trust and it is, within both ownership structures, important to present an involvement in CSR. This is because it provides stakeholders with a positive image of the company and its trademark, which leads to legitimacy. A wider stakeholder perspective is found in State owned companies because of the State's ownership policy where CSR is a central part.
When it comes to the listed companies CSR can instead be used as a means in order to convince the society and the capital market about the taken responsibility for increased trust. A final conclusion is that the connection between CSR and the Swedish Code of Corporate Governance can not found within its regulations, but rather in its purpose and aspiration.
Förkortningar och förklaringar
ABL - Aktiebolagsslagen
Corporate citizenship - Företagsmedborgarskap Corporate governance - Bolagsstyrning
Corporate responsibility - Företagsansvar
CSR - Corporate social responsibility
GRI - Global Reporting Initiative
Koden - Svensk kod för bolagsstyrning
NGO - Non governmental organizations,
intresseorganisationer
OMX Large Cap - Listan för de största börsnoterade bolagen i Norden
Social audit - Social revision
SRI - Socially responsible investments, socialt ansvarstagande investeringar
Sustainability - Hållbarhet
Sweatshop - Fabriker där arbetarna, som ofta består av barn, inte har några rättigheter och har dåliga arbetsförhållanden
Innehållsförteckning
1 INLEDNING - 9 -
1.1 PROBLEMBAKGRUND -11-
1.2 SYFTE OCH FORSKNINGSFRÅGOR -12-
1.3AVGRÄNSNING -13-
1.4DISPOSITION -13-
2 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT - 14 -
2.1UTGÅNGSPUNKTER OCH ANSATS -14-
2.1.1TILLÄMPAD ANSATS FÖR STUDIEN -15-
2.2KVALITATIV INFORMATIONSINSAMLING -15-
2.2.1PRIMÄRDATA -15-
2.2.2SEKUNDÄRDATA -16-
2.4KÄLLKRITIK -17-
2.5GENERALISERING UTIFRÅN KVALITATIVA RESULTAT -18-
2.6TIDIGARE STUDIER -18-
3 TEORETISK REFERENSRAM - 19 -
3.1CORPORATE SOCIAL RESPONSIBILITY (CSR) -19-
3.1.1TIDIGA TEORETISKA TANKAR -19-
3.1.2DEN INTERNATIONELLA UTVECKLINGEN -21-
3.1.3DET ANSVARSFULLA FÖRETAGET -22-
3.1.4DEN MODERNA TILLÄMPNINGEN -23-
3.2GLOBAL COMPACT -26-
3.3TRIPLE BOTTOM LINE -27-
3.4GRI -28-
3.4.1HÅLLBARHETSREDOVISNING I SVERIGE -28-
3.5ISO14001 -29-
3.6CORPORATE GOVERNANCE -30-
3.6.1DEN SVENSKA KODEN FÖR BOLAGSSTYRNING -32-
3.7INTRESSENTER -34-
3.8LEGITIMITET -36-
3.9STATLIGT ÄGANDE -37-
3.10 LÄNKEN MELLAN TEORI OCH PRAKTIK -38-
3.10.1UNDERSÖKNINGSGUIDE -38-
4 EMPIRI - 40 -
4.1SWEDBANK -40-
4.1.1REDOVISNING (MILJÖANSVAR OCH SOCIALT ARBETE) -40-
4.1.2MILJÖPÅVERKAN OCH CSR -41-
4.1.3ETIK -42-
4.1.4JÄMSTÄLLDHET, MINORITETER OCH MEDARBETARE -43-
4.1.5VÄLGÖRENHET OCH SAMHÄLLSENGAGEMANG -44-
4.1.6CORPORATE GOVERNANCE -44-
4.1.7INTRESSENTER -46-
4.1.8CERTIFIERINGAR OCH RIKTLINJER -47-
4.1.9INFORMATION PÅ HEMSIDAN -47-
4.2SVEASKOG -47-
4.2.1REDOVISNING (MILJÖANSVAR OCH SOCIALT ARBETE) -48-
4.2.2MILJÖPÅVERKAN OCH CSR -48-
4.2.3ETIK -50-
4.2.4JÄMSTÄLLDHET MINORITETER OCH DE ANSTÄLLDA -50-
4.2.5VÄLGÖRENHET OCH SAMHÄLLSENGAGEMANG -51-
4.2.6CORPORATE GOVERNANCE -52-
4.2.7INTRESSENTER -54-
4.2.8CERTIFIERINGAR OCH RIKTLINJER -55-
4.2.9INFORMATION PÅ HEMSIDAN -56-
5 DISKUSSION OCH TOLKNING - 57 -
6 SLUTSATSER - 66 -
6.1FORSKNINGSFRÅGORNA BESVARAS -66-
6.2FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING -68-
7 KÄLLFÖRTECKNING - 69 -
BILAGOR
BILAGA 1 INTERVJUGUIDE
BILAGA 2 SWEDBANKS CSR-POLICY
BILAGA 3 SWEDBANKS MILJÖPOLICY
BILAGA 4 SVEASKOG UPPFÖRANDEKOD
BILAGA 5 INTERVJU MED SVEASKOGS INFORMATIONSCHEF
1 Inledning
Detta inledande kapitel avser att ge läsaren en initial förståelse för de faktorer och händelser som legat till grund för uppkomsten av corporate social responsibility (CSR) och corporate governance samt deras tillämpning i företagsvärlden. Vidare förs en problemdiskussion, vilken leder fram till de forskningsfrågor som vi ämnar besvara.
Därefter ges en redogörelse för studiens syfte och avslutningsvis presenteras uppsatsens avgränsning samt disposition.
Med tanke på den moderna tidens samhälle och ekonomiska föreställningar samt maximeringskrav, är det idag möjligt att upprätthålla starka finansiella prestationer och samtidigt kunna prestera väl både miljömässigt och socialt? Under år 2002 skedde ett antal uppmärksammade företagsskandaler i västvärlden, där några av de största bolagen uppdagades med att ha begått grova redovisningsbrott, genom att företagsledningen i flera fall satt sina egna intressen framför aktieägarnas och andra intressenter (Crowther 2004; Mallin 2004). Ett av de mest uppseendeväckande fallen var det amerikanska bolaget Enron vars kollaps starkt påverkade förtroendet för den finansiella världens affärer. Kollapsen i Enron ledde till att de anställda inte bara förlorade sina arbeten utan de förlorade även deras livsbesparingar och framtida pension (Crowther 2004). Även revisionsbyrån Arthur Andersen som reviderade Enron, tappade anseendet efter avslöjandet av skandalen och tvingades lägga ned sin verksamhet. Enron-fallet var en av orsakerna som ledde till att USA under år 2002 införde Sorbanes-Oaxley Act (SOX) som en ytterligare utveckling av corporate governance (Mallin 2004).
Ännu en händelse som tog plats under år 2002 var incidenten med det amerikanskägda Union Carbide i Bhopal, Indien – den värsta föroreningshändelsen i världshistorien (Crowther 2004). Olyckan dödade tusentals och lämnade ytterligare tusentals lidandes med permanenta skador och ännu fler vid liv, men med lotten att leva i misär i miljön kring den före detta industrin. Ingen kompensation betalades ut till offren vars liv togs på grund av brist på de säkerhetsföreskrifter som västvärlden ställer krav på. Dessa föreskrifter skulle, enligt Crowther (2004), vilken socialt ansvarstagande organisation som helst vidta.
Händelser som ovanstående exempel och många andra har lett till ett bristande förtroende för företagen. Uppmärksamheten har dessutom, av samma anledning, ökat kring företagens olika intressenter och ett allmänt intresse har skapats för hur företagen agerar i miljömässiga och sociala frågor. Ett ökat medieintresse för dessa frågor har vidare bidragit till behovet från företagens sida att presentera information som skapar legitimitet (Ljungdahl 1999). För att visa sitt ansvarstagande i samhället blir det allt vanligare bland företagen att de upprättar hållbarhetsredovisningar, uppförandekoder och andra informationskällor. Majoriteten av de börsnoterade bolagen presenterar någon form av miljöredovisning, även företag med förhållandevis lite miljöpåverkan (Ljungdahl 1999). Idéerna om innebörden av begreppet samhällsansvar är många, men CSR:s förklaring enligt Johansson (2008) är enkel och tydlig där Corporate Social Responsibility, står för engagemang och villighet att arbeta för grundläggande demokratiska värderingar och hållbar utveckling – även om det kostar pengar.
Den ökade uppmärksamheten kring händelser av ovanstående slag har, som sagt, bidragit till ett ökat intresse kring miljöredovisning och sociala frågor. Organisationer som till exempel FN, har framställt riktlinjer för företagen och deras agerande i den omgivning de verkar i. Harmoniserings- och lagstiftningsförsök pågår på flera håll i världen vilket också visar på ett starkt samhälleligt stöd (Ljungdahl 1999). I Sverige har också, till följd av redovisningsskandalerna, riktlinjer för corporate governance tillkommit i form av den svenska koden (SOU 2004:130). Från och med 1999 finns det i Sverige dessutom krav på att företag som enligt miljöbalken kräver särskilda tillstånd också ska upplysa om företagets miljöpåverkan i årsredovisningens förvaltningsberättelse (Ljungdahl 1999).
Ännu en anledning till att CSR-frågorna har fått mer uppmärksamhet beror på att investerare och finansmarknaden har en helt avgörande roll för företag och ett fungerande näringsliv (Löhman & Steinholtz 2003). Detta på grund av att företag är beroende av kapital i form av bland annat krediter. Även prissättning av aktier och andra tillgångar har betydelse. Alla arbetande människor berörs av detta genom sitt pensionssparande, eftersom sparandet är kopplat till fonder och aktier som påverkas av börsutvecklingen. Aktieägare, särskilt de institutionella ägarna, har blivit en av de starkaste drivkrafterna till framväxten av CSR (Löhman & Steinholtz 2003). Dessa ägare ställer ofta krav på att investeringsbeslut ska tas med en utvidgad hänsyn utöver endast de finansiella aspekterna genom placeringskriterier. Placeringskriterierna kan till exempel handla om att inte placera i företag som handlar med vapen och det är viktigt att dessa kriterier är väl formulerade för att eliminera kryphål. Alla andelsägare, det vill säga det arbetande svenska folket, kan utöva ägarmakt genom fondbolagen och fondbolagen i sin tur måste utöva ägaransvar enligt andelsägarnas intresse (Löhman &
Steinholtz 2003).
Globaliseringen av världsekonomin har enligt Precht (2005) bidragit till en förändring av förutsättningarna för företagsamhet i världen och förändringarna har kritiserats, men trots detta tagits emot väl eftersom handelshinder har avlägsnats. Dessa ökade handelsmöjligheter för företagen världen över har också bidragit till att utöka antalet berörda intressenter av företagens verksamhet (Precht 2005). Globaliseringsprocessen har även, enligt Precht (2005), bidragit till att centrera näringslivets roll i samhällets utveckling, där företagarna i allt större utsträckning blir aktiva aktörer och ger plats åt CSR. Även Crowther (2004) anser att corporate social responsibility är på agendan bland företag, regeringar och individuella medborgare världen över.
Larsson (2002) beskriver att en allt mer vidgande syn träder fram som även tar hänsyn till andra mål och egenskaper i företag, trots den moderna tidens fokuserade vinstmaximeringssamhälle. Larsson (2002) menar vidare hur det talas allt mer om värden och värderingar i företag, men även hur betydelsen av etik och moral ökar i företagens interna och externa agerande. Frågan är huruvida det är företagens kortsiktiga aktieägarvärde som ska styra dess handlande eller om det föreligger ett ytterligare ansvar inom det sociala området hos bolagen, där intressenternas identitet är väsentlig. Ett exempel på ett företag som i dagsläget visar vissa tecken på att sätta vinstmaximering framför miljömässigt tänkande är SJ (Lomberg 2008). Efter att SJ:s nya prissättningssystem implementerades blir det nästan alltid billigare för en privatperson att flyga med ett lågprisbolag, än att ta tåget mellan två av tre storstäder över en helg. Prishöjningarna kritiseras av resenärer som tycker att det blir för dyrt att resa miljövänligt. I ett svar på detta menar SJ:s presschef Mark Vadasz att SJ ”… tar ett
ansvar för miljön med även ett ansvar att inte sälja biljetter till underpris” (Lomberg 2008). SJ:s VD, Jan Forsberg, menar vidare att SJ:s uppdrag istället är att ”tillgodose ägarens krav på lönsamhet, kundens krav på prisvärda erbjudanden och samhällsbehovet av miljövänliga resor” ( Fröberg 2008).
Egentligen handlar företagens värden, som de utgår från i sitt agerande, till stor del om att skapa och upprätthålla företagens rykte – deras varumärke (Larsson 2002). Det är trycket från de tre marknaderna – avsalumarknaden, kapitalmarknaden och arbetsmarknaden – som sätter press på företagen att formulera sina egna värden och ta dem till sig. Kopplingen mellan en ökad medvetenhet om de etiska frågorna och en långsiktig affärsutveckling, är något som allt fler företagare uppfattar och förhoppningsvis tillämpar i näringslivet (Larsson 2002).
”Långsiktighet ställs mot kortsiktighet. Kritik från de insiktsfulla riktas mot vad som kallas kvartalsekonomin. VD och ledningsgrupper ställs inför nödvändigheten av långsiktig överlevnad som är beroende av kortsiktiga intäkter. Långsiktighetens honnörsord är skydda varumärket, arbeta med socialt ansvarsfullt företagande. Det lönar sig i ett längre perspektiv.
Marknaden markerar allt mer sitt intresse.” (Larsson 2002, s. 63)
1.1 Problembakgrund
Noterade bolag och andra större företag lägger idag ner mer tid och kraft på hållbarhetsredovisning och socialt ansvar än tidigare. Under 1990-talet ökade intresset för en miljöredovisning kraftigt och sedan dess har miljöredovisningarna ökat lavinartat (Ljungdahl 1999). Förväntningarna på företagen ökar och företagets intressenter efterfrågar i allt större grad ett socialt ansvarstagande från företagets sida. Denna efterfrågan samt kompletterande lagar kring bolagsstyrningen har gjort att CSR hamnat mer i fokus (Carroll & Buchholtz 2003). Intresset för miljöredovisningar har även spridit sig till revisionsbolagen som idag erbjuder många miljörelaterade tjänster, som till exempel verifiering och granskning av miljöredovisningar (Carroll & Buchholtz 2003). Genom att redovisa sociala aspekter kan företag lyfta fram en positiv sida inom det miljöpåverkande området (Ljungdahl 1999). På grund av den frivillighet som finns inom hållbarhetsredovisningen, kan företaget också välja att minimera den negativa informationen och på så sätt skapa en uppfattning bland allmänheten om att de är bättre än vad de egentligen är. Enligt Ljungdahl (1999) har miljöredovisningarna ofta karaktären av marknadsföringsmaterial och borde därmed ses som en marknadskommunikation snarare än en redovisning.
Även om det finns många riktlinjer och föreskrifter att följa angående företags sociala ansvar, saknas trots allt en övergripande och sammanfattande lag som skapar enhetlighet i den sociala redovisningen (Karlsson 2006). Antalet lagar, förordningar och rekommendationer som berör en CSR-tillämpning är uppskattningsvis enligt Karlsson (2006) runt 300 stycken. Det stora antalet regleringar leder till att den hållbara och sociala redovisningen kan se mycket olika ut bland olika företag såväl som mellan olika branscher (Karlsson 2006).
Redan när ett företag ska utforma sina riktlinjer angående CSR-frågor kan problematik uppstå. Hur företaget ska styras och vilka regler som ska gälla kan både företagets ägare och företagsledningen ha synpunkter på. Dessa synpunkter kan dessutom skilja sig åt och skapa betydande förändringar i företagen (Löhman & Steinholtz 2003). Ett exempel
som belyser detta är händelserna i Svenska Spel AB:s ledning (Helander & Rydergren 2008). Staten, som är ägare av Svenska Spel, tillsatte Margareta Winberg som styrelseordförande och underströk därmed vikten av att Svenska Spel tar ett socialt ansvar och värnar om folkhälsan. Svenska Spels arbete ska även präglas av ansvarstagande, återhållsamhet och måttfullhet (Helander & Rydergren 2008). Dessa åsikter om ökad restriktivitet angående Svenska Spels kommersiella verksamhet, delades inte av företagets vd Jesper Kärrbrink som av den anledningen valde att lämna företaget. Detta till trots att han har ökat företagets vinst med 20 miljoner kronor.
Händelser av detta slag visar ett värsta scenario av vad som kan hända när åsikterna i företagets ledning går isär gällande CSR-frågor (Helander & Rydergren 2008). De som äger aktier i ett företag kan ha inverkan på hur företaget tillåts arbeta med CSR-frågor.
Enligt den svenska koden för bolagsstyrning väljs företagets styrelse av ägarna (SOU 2004:130). Detta innebär att om företagets ägare inte lägger någon vikt vid CSR-frågor kommer heller inte styrelsemedlemmar, som har ett uttalat engagemang i dessa frågor, att väljas in. Eftersom ägarna utövar sin makt genom sina representanter i styrelsen kan detta skapa problem. I ett statligt ägt företag väljs styrelsemedlemmarna istället av näringsdepartementet, vilket ger staten som ägare rätten att välja styrelse (1.
Regeringskansliet).
Företagens grundläggande uppgift består i att skapa värden för sina ägare och att fortsätta med denna verksamhet i framtiden. Utifrån detta grundläggande syfte har både företagen och samhället utvecklats till dagens industrisamhälle (Karlsson 2006). Vi lever idag i ett högteknologiskt samhälle med en stor mängd information runtomkring oss och vårt krav på företaget om socialt ansvarstagande har ökat. Företagets syfte har därmed vidgats till att förutom sin vinstdrivande verksamhet även innefatta socialt ansvar (Karlsson 2006). Då vinstsyftet ansågs vara företagets enda syfte var också aktieägarna den viktigaste intressenten. I samhället idag har dock allt fler intressenter fått en större betydelse genom att företagen syn på sitt syfte har utvidgats (Karlsson 2006). Det räcker alltså inte längre att endast se till aktieägarnas intressen eftersom samhället blir allt mer medvetet om vad som är etiskt riktigt (Karlsson 2006). Frågan är dock om inte fler av intressenterna borde få ytterligare betydelse och uppmärksamhet? I en studie gjord av naturvårdsverket, FN:s miljöorgan (United Nation Environment programme) och den engelska konsultbyrån SustainAbility Ldt undersöktes frågorna om vilka företagen riktar sin miljöredovisning till och vad dessa sedan använder informationen till. Undersökningen visade att den föreställning som råder bland de miljöredovisande företagen om miljöredovisningens användare inte stämmer särskilt väl överens med de faktiska användarna. Som främsta intressenter av miljöredovisningen angav företagen år 1996 de anställda, närboende och industrikunder. Aktieägarna hamnade på sjätte plats (Bergström et al. 2002).
Med utgångspunkt i det som diskuterats ovan undrar vi till en början vad som redovisas av företagen angående deras samhällsansvar samt hur detta sker i praktiken? Med detta i åtanke, hur påverkar corporate governance i samband med CSR företagens fokus på deras intressenter och vilken roll spelar olika ägarstrukturer i detta avseende? Ges alla intressenter den information de efterfrågar av företagen angående företagens samhällsansvar i bland annat årsredovisningar och hållbarhetsredovisningar?
1.2 Syfte och forskningsfrågor
Syftet med denna uppsats är att beskriva, förklara och förstå kopplingen mellan CSR och corporate governance, från teori till praktik.
- Existerar det en relation mellan corporate governance och CSR och på vilka olika sätt yttrar den sig?
- Vilken påverkan har olika ägarstrukturer på företags förhållningssätt gentemot deras intressenter?
1.3 Avgränsning
Studien berör endast företagens CSR och corporate governance aspekter och vi kommer därför inte att behandla företagens övriga verksamhet samt ekonomiska förutsättningar.
Vi berör inte heller företagens CSR-arbete och miljöpåverkan utanför Sveriges gränser.
Vid valet av teorier har vi främst utgått från de regleringar och rekommendationer som företagen frivilligt kan använda sig av i sina redovisningar rörande miljö. De enligt lag stadgade regleringarna utgår vi från att företagen följer och presenterar på ett riktigt sätt.
Vi ser därför ingen anledning till att i denna uppsats undersöka detta vidare. Utifrån samma resonemang har vi inte heller behandlat hur ett aktiebolag styrs eller företagets vinstsyfte i detta sammanhang. Eftersom vi i vår uppsats riktar oss mot läsare med förkunskaper på en företagsekonomisk D-nivå eller läsare med likvärdiga kunskaper i detta ämne, utgår vi ifrån att läsarna redan besitter vetskap om grundläggande företagsteorier.
1.4 Disposition
Kapitel 2 I det andra kapitlet beskrivs hur vi har gått tillväga under uppsatsens olika faser. Vi motiverar även de metoder som vi har tillämpat samt källkritik och tidigare studier.
Kapitel 3 Det tredje avsnittet avser att ge läsaren en ökad förståelse för CSR och corporate governance mening genom att även beskriva andra teorier i referensramen.
Kapitel 4 För att vidare beskriva fenomenet består empiriavsnittet av kvalitativa undersökningar av dels Swedbanks och Sveaskogs årsredovisningar, hållbarhetsredovisningar, hemsidor samt en djupintervju med en respondent från Sveaskog.
Kapitel 5 Med utgångspunkt i den teoretiska referensramen diskuteras och tolkas den insamlade empirin i en diskussion. Avsikten är att besvara forskningsfrågorna som utgör grunden för studien för att förklara förhållandet mellan CSR och corporate governance.
Kapitel 6 I det avslutande kapitlet presenteras de slutsatser som utredningen mynnat ut i genom en återkoppling till forskningsfrågorna för att få en förståelse. Slutligen ges förslag till vidare forskning.
2 Tillvägagångssätt
I detta avsnitt redogörs för hur det praktiska arbetet löpande har skett under uppsatsens gång samt hur vi har gått tillväga vid utförandet av studien. Vidare påvisas de karakteristiska styrkor och svagheter som existerar rörande de metoder som har tillämpats. Slutligen följer källkritik, diskussion kring generalisering och tidigare genomförda studier.
2.1 Utgångspunkter och ansats
Det är forskningsfrågornas utformning som lägger grunden till den metod som kommer att styra studien (Jacobsen 2002). Metodiken anger hur insamlingen av data ska ske samt hur tillvägagångssättet kan användas för att kartlägga verkligheten. Vi har med utgångspunkt i de teorier som berör ämnena CSR och corporate governance skapat oss förväntningar om hur tillämpningen sker i praktiken. Vid insamlingen av empirin har vi utgått från den metod som gett oss den bästa möjliga uppskattningen av verkligheten (Jacobsen 2002) genom att studera rapporter och dokument från två undersökningsobjekt. Detta innebär att undersökningen innehar formen av en dokumentstudie. Undersökningsobjekten består av Sveaskog och Swedbank.
Anledningen till att just dessa företag studeras, beror på att vår handledare Bo Enquist, i samarbete med Mikael Johnson på Karlstads universitet Centrum för Tjänsteforskning, tidigare genomfört en studie av de både företagen med utgångspunkt i deras CSR- arbete. Genomförandet av vår uppsats bidrar på så sätt till en vidare insikt i kopplingen mellan CSR och corporate governance. För att ge ytterligare validitet till det insamlade materialet och bekräfta dess innehåll genomfördes en djupintervju.
Det finns flera olika ansatser att utgå från vid en undersökning och utifrån denna studies forskningsfrågor samt syfte, menar Alvesson & Sköldberg (2008) att induktion är en vanlig förklaringsansats och brukar anses vara uteslutande alternativ till deduktion. Den induktiva ansatsen baseras på en mängd enskilda empiriska undersökningar av verkligheten som analyseras för att kunna hävda att ett observerat samband i alla fallen är generellt giltigt (Alvesson & Sköldberg 2008). Metoden är riskfylld, eftersom den vill skapa en allmän sanning utifrån en samling enskilda fall. Den induktiva ansatsen har därmed en svaghet i att metoden endast tar hänsyn till yttre samband och inte även de situationer som kan ligga bakom de empiriska resultaten. Författarna framhåller även att det finns andra alternativ till induktion och deduktion som exempelvis abduktion.
Induktion utgår från empiri medan abduktion är en blandning av induktion och deduktion. Kombinationen av de båda ansatserna sker i de avseendena att abduktion utgår från empiriska fakta liksom induktionen, men avvisar inte teoretiska fakta och ligger därmed något närmare den deduktiva ansatsen (Alvesson & Sköldberg 2008).
Abduktionens analys av empirin är möjlig att kombineras eller föregripas med studier av teorier. Under forskningsprocessen kan därmed teori och empiri alterneras och omtolkas beroende på hur studien fortskrider. Alvesson & Sköldberg (2008) framhåller att abduktion är den metod som mest realistiskt tillämpningsbar vid fallstudiebaserade undersökningar.
2.1.1 Tillämpad ansats för studien
Med bakgrund av våra forskningsfrågor går vi den induktiva vägen och undersöker praktiken, men eftersom vi tolkar teorin utifrån den teorietiska referensramen tillsammans med två företag som undersökningsobjekt, leder detta även till abduktion.
Därmed har uppsatsen en blandad ansats av både induktion och abduktion. Den induktiva ansatsen är för oss lämplig med tanke på att den leder till att sannolika generella slutsatser kan nås. Anledningen till att vi anser att även abduktion är tillämplig, är att vi som undersökande skribenter rör oss mellan både teori och empiri, och därigenom låter förståelsen för vårt ämne successivt växa fram genom vår fallstudiebaserade undersökning (Alvesson & Sköldberg 2008).
Eftersom syftet är att studera om det föreligger en koppling mellan CSR och corporate governance, är uppsatsen deskriptivt utformad med ett intensivt upplägg. En deskriptivt utformad ansats innebär att beskriva hur något är och går till (Jacobsen 2002). Det intensiva upplägget härrör från vår önskan att nå en så total förståelse som möjligt av de fenomen studien syftar till att belysa. Vår verklighet är att med utgångspunkt i den teoretiska referensramen, undersöka hur CSR och corporate governance länkas samman med stöd från Swedbanks och Sveaskogs redogörelser för sitt CSR-arbete och bolagsstyrning. Uppsatsen är därmed också empiriskt inriktad i sitt teoriskapande. En empirisk undersökning är beroende av erfarenhet i sina teorier och tonvikt läggs vid att samla in fakta från verkligheten och sedan förklara dessa fakta. Fakta från verkligheten ska alltså bilda den solida grund på vilken teorierna sedan byggs (Gustavsson 1998).
2.2 Kvalitativ informationsinsamling
Den kvalitativa datainsamlingsprocessen är koncentrerad på data som samlas in i form av ord, meningar och berättelser (Jacobsen 2002). Undersökningen baseras på inhämtad information från de båda undersökningsobjekten i diverse dokument som är hänförliga till vår studie. Den kvalitativa djupintervjun ses endast som ett hjälpmedel för att förtydliga den bild som dokumenten uppvisar av företagen. Avsikten med det kvalitativa tillvägagångssätt är att genom analysen komma fram till en så autentisk återgivning som möjligt av strukturer, handlingsmönster och den sociala ordning som återfunnits bland undersökningsobjekten (Holme & Solvang 1997).
Enligt Alvesson och Sköldberg (2008) placerar den kvalitativa forskningen betraktaren i verkligheten och gör världen synlig genom att tillämpa tolkande och materiella teorier.
Vidare förklarar författarna att kvalitativa forskare studerar fenomen i deras naturliga omgivning och försöker tolka och förstå företeelserna utifrån den innebörd som människor skänkt dem. Den kvalitativa metoden är även lämplig när det är relativt få enheter som undersöks (Jacobsen 2002), vilket också är fallet i vår undersökning av två undersökningsobjekt.
Det finns två huvudgrupper av metoder för insamling av data, vilka är primär- och sekundärdatainsamling. Primärdata består av ny information som är tagen direkt från en person, medan sekundärdata är information som inte samlats in direkt från källan (Jacobsen 2002).
2.2.1 Primärdata
Den primärdata som behandlas i denna uppsats består av en kvalitativ djupintervju, vilken syftar till öka validiteten bland det insamlade materialet. Intervjun kan därmed i studiens avseende uppfattas som ett medel för att nå större insikt i
undersökningsobjektet. Primärdata kan inhämtas genom både besöks- och telefonintervjuer, där vi i denna uppsats har använt oss av den senare typen, eftersom respondenten befann sig på annan ort och vi hade begränsat med tid.
Vårt mål var från början att genomföra en djupintervju med en lämplig respondent från respektive företag. För att komma i kontakt med respondenter, kontaktades undersökningsobjektens informationsavdelningar via telefon för att därefter bli hänvisade till personer med kunskap om CSR och miljö. I Sveaskogs fall resulterade detta i en mailkontakt med företagets informationschef som vi även genomförde en telefonintervju med senare. En intervjuguide (se bilaga 1) skickades i förväg ut till Sveaskogs respondent innan intervjutillfället, för att ge respondenten möjlighet att förbereda sig. En djupintervju kan vara mer eller mindre öppen. Det vanligaste är att en intervju är strukturerad till en viss grad. Det är viktigt att i förväg bestämma hur starkt förstrukturerad en intervju ska vara. Att förstrukturera en intervju innebär att vi i förväg fattar beslut om vilka element som vi ska fokusera oss på under intervjun. Vi valde att genomföra vår intervju genom en intervjuguide med tema, frågor av relativt fast ordningsföljd och med enbart öppna svarsalternativ (Jacobsen 2002). På detta sätt kunde även svaren leda till en vidare diskussion. Den information som samlats in under djupintervjun består av ord, meningar samt berättelser som framkommer ur samtalet och samlas in skriftligt, på band eller båda delar (Jacobsen 2002). Telefonintervjun med Sveaskogs informationschef genomfördes med högtalartelefon där samtalet spelades in och även dokumenterades genom anteckningar.
Efter att slutligen ha kommit i kontakt med miljöchefen på Swedbank, efter många försök, fick vi beskedet att Swedbank inte hade möjlighet att ställa upp på en intervju.
Trots upprepade förfrågningar via mail till Swedbanks informationschef samt telefonsamtal med miljöchefen, lyckades vi inte få till stånd någon typ av informationsutbyte. En djupintervju med Swedbank uteslöts därmed. Eftersom vår studie är begränsad till endast Sveaskog och Swedbank samt deras miljö- och sociala avdelningar, är inte respondenter från andra företag tillämpningsbara. Med hänvisning till det som diskuterats ovan har studien inte påverkas nämnvärt av Swedbanks uteblivna intervju med tanke på att undersökningen baserats på dokumentstudier.
2.2.2 Sekundärdata
För att uppfylla syftet med uppsatsen studeras två bolag med en väl utvecklad CSR- integration i verksamheterna, men med olika ägarstrukturer. Företagens tillämpning av corporate governance är i större omfattning än CSR reglerad genom föreskrifter och tas därmed även som självklar till en viss del. Av den anledningen kommer CSR att ges ett större utrymme i uppsatsens teoretiska referensram. Genom att studera dessa företag har vi uppnått en förståelse för den praktiska användningen av de olika hänförliga teorierna.
Vid granskningen av företagens arbete med CSR har vi studerat sekundärdata i form av företagens årsredovisningar och hållbarhetsredovisningar för att därefter analysera den publicerade informationen systematiskt och objektivt (Gustavsson 1998). Anledningen till att vi valt att just undersöka årsredovisningar och hållbarhetsredovisningar är för att dessa ses som viktiga dokument. Med tanke på deras spridning bland intressenterna, dess trovärdighet samt att de i många fall är enda källan för information om företagens CSR-arbete, anser vi dessa vara lämpliga att studera. Vi har även granskat Swedbanks och Sveaskogs hemsidor, eftersom även dessa ger kompletterande CSR-information och är en viktig samt lättillgänglig informationskälla för de olika intressenterna. Slutligen har vi sökt översiktligt i media efter reportage som berör företagen ur en CSR-aspekt.
Detta för att eventuellt kunna komplettera företagens ofta positiva bild av sitt CSR- arbete med någon utomståendes syn.
Undersökningens upplägg har bestått i att vi till en början fördjupade oss i de teorier som berör ämnet genom en litteraturstudie innehållande både vetenskapliga artiklar, böcker och rapporter. Detta eftersom vi ansåg att en djupare förståelse för CSR och corporate governance samt andra relaterade teorier var viktig för att kunna gå vidare med undersökningen och granska empirin på bästa sätt. Med tanke på att det finns många riktlinjer att följa angående hållbarhetsredovisning och legitimitetsteorins behandling av legitimitet, har vi anledning att tro att det kan finnas stora variationer i hur denna redovisning framställs. Vi valde därför att undersöka hur företagens attityd till CSR-frågor påverkas av corporate governance och ägarestrukturer. I denna uppsats kommer vi även att undersöka de väsentliga teorierna inom området CSR och corporate governance och belysa de kopplingar som finns mellan de två områdena. En jämförelse kommer sedan att ske mellan detta underlag och Swedbanks och Sveaskogs redovisning av sitt samhällsansvar. Vi vill utifrån Swedbanks och Sveaskogs rapporter, studera deras inriktning mot olika intressenter för att utröna om det går det att påvisa några bakomliggande orsaker utifrån våra teorier.
Efter att ha satt oss in noga i ämnet genom den teoretiska referensramen upprättades en undersökningsguide för att skapa struktur i granskningsarbetet. Undersökningsguiden har utarbetats med inspiration av Balabanis et al. (1998) och deras artikel Corporate Social Responsibility in the top British companies: are they linked? Materialet har därefter ytterligare utformats efter forskningsfrågornas innehåll och skapat nio områden, vilka är vår utgångspunkt vid granskningen av Swedbanks och Sveaskogs dokument och rapporter. Varje område i undersökningsguiden har behandlats genomgående vid undersökningen av respektive företag, men de underfrågor som behandlar respektive område i undersökningsguiden, är endast riktlinjer på möjliga underfrågor.
2.4 Källkritik
Precis som Eriksson och Wiedersheim-Paul (2006) anser vi att det är viktigt att vara kritisk mot de källor och den information som har använts i uppsatsen samt påverkat slutsatsen. Detta har vi också noga reflekterat över när vi baserat vår studie på en omfattande mängd sekundärdata. Vi har i största möjliga mån sökt upp originalkällor och i enlighet med Thurén (1991) anser vi att dessa källor är oberoende och inte är omarbetade versioner av andra källor.
Vi har vidare, som nämnts ovan, använt oss av en stor mängd sekundärdata i form av årsredovisningar, hållbarhetsredovisningar samt information på hemsidor från Swedbank och Sveaskog. Dessa dokument bedömer vi som pålitliga källor eftersom de är direkt hänförliga till företagen. Med bakgrund av vår omfattande litteraturstudie har det i vårt fall varit fundamentalt att använda trovärdiga och relativt nyligen författade litteratur, eftersom många förändringar har skett angående exempelvis CSR. Med företags vilja att framställa sin verksamhet som legitim i åtanke, är vi också väl medvetna om att företagen till viss mån kan använda deras olika rapporter för att marknadsföra sig. Det kan finnas betydande skillnader i vad företag säger att de gör med fina ord och hur de lever upp till dem, vilket gör att företagen kan ha många anledningar övervärdera sitt hållbara utvecklingsarbete (Balabanis et al. 1998). Vi anser vidare att eventuella manipulationer av information är av mindre problem för oss med tanke på att vi i ett första steg söker undersöka vad företagen redovisar.
Vid granskningen av de båda bolagens rapporter har vi upplevt en mycket positiv syn på CSR från företagens sida. Eftersom vi till största delen har granskat CSR utifrån den bild som företag själva återspeglar, kan undersökningen ha påverkats till att bli mer positivt ställd. När det gäller corporate governance som är mer reglerat än CSR, finns det inte mycket i bolagsstyrningsrapporterna att ifrågasätta, utan det rör sig snarare om mer eller mindre efterlevnad av riktlinjerna.
Vi är väl medvetna om att vissa källor bland litteraturen kan ha skrivits i andra syften än att användas till forskning inom vårt område. Vi har i dessa fall endast använt modeller och teorier som kan anses vara relevanta för just vår uppsats. I de fall hemsidor använts har denna information kritiskt bedömts och jämförts med andra källor. I första hand har vi försökt använda artiklar publicerade av välkända tidsskrifter och rapporter som granskats av revisorer. Bland våra källor återfinns också vissa böcker och artiklar som publicerats för relativt längesedan. Vi bedömer dock innehållet i dessa verk som klassiska tankar och har även funnit samma resonemang i andra studier, vilket gör att vi anser att källornas ålder inte påverkar vår studie nämnvärt.
2.5 Generalisering utifrån kvalitativa resultat
En fråga som Alvesson och Sköldeberg (2008) ställer sig är om en generalisering kan dras utifrån den empiriska basen. De menar att en generalisering av kvalitativa fallstudier brukar ifrågasättas. Detta ifrågasättande beror dock på vad den kunskapsteoretiska ståndpunkten är och vad som menas med generalisering i det specifika fallet. Vidare beskriver de att om studien endast ser på regelbundenheter på ytan, finns det ingen anledning till varför ett mönster som fastslagits tidigare, skulle gälla för fler situationer. Enligt Alvesson och Sköldberg (2008) krävs istället en statistisk studie som mäter sannolikheten av att de konstaterade sambanden inte framkommit av en slump. Endast i de fallen när graden av sannolikhet är angiven är en generalisering berättigad. På grund av detta kan inte generella slutsatser dras av vår kvalitativa undersökning, eftersom vår studie riktats mot två specifika företag och deras hantering av CSR. Vår slutsats går därmed inte att överföra till andra företag (Jacobsen 2002). Däremot går det att generalisera de slutsatser som presenteras kring uppsatsens teoretiska aspekt i relation till det som empirin visat.
2.6 Tidigare studier
För att i början erhålla kunskap om områdena som vi ämnade undersöka, samlades information in om hur de relevanta teorierna hanterats och forskats om tidigare. Teorier som corporate governance, CSR och intressentteorin är områden som har undersökts grundligt och behandlats i många tidigare uppsatser. Många av de uppsatserna har dock haft en starkare inriktning på jämförelser mellan ett större antal bolags hållbarhetsredovisningar, utifrån kategorier som t.ex. ägarkonstellation, bolagsstorlek och branscher. Flera uppsatser har också skrivits i en nära koppling till olika samhällsproblem, som till exempel utnyttjande av arbetskraft, miljöförstöring och exploatering. Det finns dock få liknande studier som kopplar corporate governance med CSR för att jämföra redovisning och tillämpningsgrad i två olika typer av företag sett ur ett intressentperspektiv. Vi anser därmed att vår uppsats är en unik studie eftersom vi undersöker ett relativt välutforskat ämne, men med två specifika jämförelseobjekt samt en nydanande problemställning.
3 Teoretisk referensram
I detta kapitel presenteras den teoretiska referensramen. Avsikten är att ge läsaren en bild av CSR och corporate governance genom att beskriva bakomliggande teorier.
Inledningsvis ges en genomgång av bland annat CSR, Global Compact samt hänförliga till miljöredovisning och olika initiativ som bland annat ISO 14001. Därefter redogörs för corporate governance, intressentteorin, legitimitet och statligt ägande.
3.1 Corporate Social Responsibility (CSR)
”Corporate social responsibility is seriously considering the impact of the company’s actions on society” (Carroll & Buchholtz 2003, s. 30).
“The idea of social responsibility … requires the individual to consider his [or her] acts in term of a whole social system, and holds him [or her]
responsible for the effects of his [or her] acts anywhere in that system”
(Carroll & Buchholtz 2003, s. 31).
3.1.1 Tidiga teoretiska tankar
Redan år 1916 betonades vikten av transparens i företagsaffärer av J.M. Clark i tidskriften ”Journal of Political Economy” då författaren betonade vikten av att om människan är ansvarig för de kända resultaten av dess handlingar, måste även företags ansvar inkludera deras medvetna resultat av deras agerande i affärsvärlden oavsett om dessa regleras i lag eller inte. I början av 1930-talet introducerade professorn Theodore Kreps ämnet “Business and Social Welfare” till Stanford och använde för första gången termen ”social audit” i relation till företag som rapporterade hur de hanterade deras sociala ansvar (CSRQuest 2008). Hur denna utveckling skett under åren visas i figur 3.
Figur 3, CSRQuest 2008
I motsats till teorierna rörande förekomsten av företagens sociala ansvar var det vanligt med åsikter att ett sådant ansvar skulle avleda uppmärksamheten från företagens primära mål. Under år 1962 ansåg Milton Friedman att få trender kunde på ett så grundligt vis underminera grunden för det fria samhället som ett accepterande bland företagsledare av ett socialt ansvar, utöver att generera så mycket pengar som möjligt för aktieägarna (CSRQuest 2008). Vogel (2005) uttryckte däremot en balanserad syn på CSR i boken ”The Market for Virtue: The Potential and Limits of Corporate Social Responsibility” där han framhöll att CSR inte är en nödvändighet för framgång i företagsvärlden utan mer en form av strategi för företag genom;
"just as firms that spend more on marketing are not necessarily more profitable than those that spend less, there is no reason to expect more responsible firms to outperform less responsible ones. In other words, the risks associated with CSR are not different from those associated with any other business strategy; sometimes investments in CSR make business sense and sometimes they do not" (CSRQuest 2008).
Vogel poängterade även att undersökningar av företag med några av världens största varumärken sällan anger att de associerar CSR-tillämpning med ett specifikt varumärke, utan att de företag som i beundransvärda dokument uppger ett CSR-mål gör detta med bakgrund av andra faktorer. Sådana faktorer kan vara finansiell prestation, tillfredställandet av kunder, anpassning till trender och så vidare (CSRQuest 2008). År 1991 presenterade Archie B. Carroll sin CSR-modell från 1979 i pyramidform. Carroll ansåg att även om komponenterna i modellen inte är ömsesidigt uteslutande, kan modellen agera som ett stöd för företagsledare att upptäcka de olika typerna av förpliktelser som ständigt skapar spänningar mellan varandra (CSRQuest 2008).
Figur 4, Carroll’s CSR Pyramid, CSRQuest 2008)
Enligt Nårhi (2007) innebär den nedersta delen av pyramiden, economic responsibilities, att företag tar ansvar för sitt ekonomiska ansvar gentemot aktieägarna att generera vinst. Nästa steg rörande det legala ansvaret handlar om att företag har ett juridiskt ansvar gentemot samhället, medan det etiska ansvarstagandet i den näst högsta delen av pyramiden innebär att företaget ska agera i enlighet med samhällets normer och för god etik. På pyramidens topp föreligger det filantropiska ansvaret, philantropic responsibilities – vilket handlar om att företaget ska vara en god samhällsmedborgare och att företaget med frivillighet ska leva upp till samhällets förväntningar på hur en god medborgare ska agera (Nårhi 2007).
3.1.2 Den internationella utvecklingen
Globaliseringens påverkan av världsekonomin är idag vida känd och de globala företagen möter idag växande etiska krav på deras hela produktionskedja, där deras egna, affärspartners och leverantörers agerande står i fokus. Trycket på ökat företagsetiskt handlande kommer från multipla håll; det politiska systemet, fackföreningsrörelsen och andra organisationer, men även i hög grad från själva marknaden i form av konsumenter, affärskontakter, investerare och kapitalförvaltare (Svenskt Näringsliv). Det finns idag en uppsjö av olika nationella, regionala och internationella initiativ och regelverk som avser att verka normerande för företagens samhällsansvar, däribland OECD:s riktlinjer, EU:s Grönbok, FN:s Global Compact och ILO:s konventioner och deklarationer. Många intresseorganisationer har också tagit fram förslag till olika ”codes of conduct” – uppförandekoder som de anser att företag bör följa (Svenskt Näringsliv). Allt fler företag arbetar aktivt med att tillämpa dessa riktlinjer och utveckla egna policys som baseras på ovan nämnda regelverk. CSR-frågan är komplex och bottnar i flera olika etiska dilemman, men med en kombinerad kärna av rekommendationerna i OECD:s riktlinjer för multinationella företag och Global Compact. Den huvudsakliga ambitionen med CSR är dock att utifrån vissa grundläggande internationellt erkända värden skapa ett globalt regelverk (Svenskt Näringsliv). EU:s Grönbok följdes upp år 2002 med en ”vitbok” (”Corporate social responsibility: A business contribution to sustainable development”) där CSR lyftes fram ytterligare (Grafström et al. 2008). Enligt Svenskt Näringsliv är situationen i Sverige sådan att den svenska lagstiftningen mer än väl täcker ”kärnan” av CSR och på ett motsvarande sätt borde man kunna anta att även detta förhållande gäller i EU- och OECD-länder.
Enligt Europaparlamentet borde näringslivet frivilligt integrera miljömässig och social hänsyn i sin verksamhet, eftersom företagens sociala ansvar inte bara är ett modeord utan kan skapa en ”win-win” situation för arbetstagare, företag, konsumenter och medborgare. Företagens sociala ansvar, eller CSR, innebär att näringslivet tar mer direkt ansvar för att ta itu med dess sociala och miljömässiga inflytande och bli mer trovärdiga för inte bara de anställda och deras fackförbund, utan också till en bredare krets av intressenter – investerare, konsumenter, lokala samhällen, regeringen och andra betydelsefulla grupper (Europaparlamentet). CSR är ett svar till hållbar utveckling som är en europeisk modell och bidrar med sociala utmaningar i den globala ekonomin. CSR kan även betraktas som ett svar på skandaler som skett under de senaste två decennierna, i synnerhet i USA. Det är även ett direkt svar från näringslivet om att engagera sig direkt i kommande utmaningar som klimatförändringar, socialt uteslutande och världsfattigdom som har blivit en ökande oro i den ekonomiska globaliseringen (Europaparlamentet).
3.1.3 Det ansvarsfulla företaget
”Det ansvarsfulla företaget” är en benämning av företag som agerar med ett etiskt ansvar i samhället och tar hänsyn till faktorer som utöver ekonomi, även inbegriper social samt miljömedveten påverkan. Uttrycket ”det goda företaget” blev under 1990- talet populärt efter en tid av intensiv debatt kring företagens och näringslivets ansvar, både i media samt styrelserum (Löhman & Steinholtz 2003). I en globaliserad ekonomisk företagsvärld med ett stort beroende av ekonomiska framgångar, skildras näringslivets företrädare som antingen hjältar eller bovar. Idag finns det flera diskussioner som rör hur företag bör agera och lika många begrepp för vad detta kan kallas. Termen ”företagets ansvar” kan dock anses vara ett av de bättre (Löhman &
Steinholtz 2003).
Företagens miljö- och samhällsansvar – CSR, är ett komplext begrepp vars innebörd skiljer sig beroende på utifrån vilket perspektiv och utgångspunkt som tillämpas i ansvarskonceptet. I ett försök att råda bot på den existerande komplexiteten i ämnet kartlagde Garriga och Melé (2004) grundläggande aspekter utifrån CSR:s sociala verklighet, genom att klassificera och kategorisera faktorerna. Sammanlagd redogör Garriga och Melé (2004) för fyra grupper av aspekter med avseende på företagens interaktion med samhället samt dess funktioner. Aspekterna är; ekonomi, politik, social integration och etik (Garriga & Melé 2004).
- Instrumentella teorier
Den ekonomiska aspekten baseras på den instrumentella teorin som förutsätter att företaget är ett instrument för värdeskapande, vilket även är dess enda sociala syfte och plikt gentemot samhället (Garriga & Melé 2004). Det är endast i det ekonomiska hänseendet som det föreligger en koppling mellan företaget och samhället, vilket innebär att sociala aktiviteter som kan gagna samhället enbart sker om det är ekonomiskt förmånligt (vinstmaximerande) för företaget. Den instrumentella teorin likställer en tillämpning av CSR som ett slut på företagets förmåga att generera vinster (Garriga & Melé 2004).
- Politiska teorier
Garriga och Melé (2004) betonar inom den politiska aspekten den sociala makten som företaget besitter med tanke på företagets nära relation med den politiska arenan. På grund av ansvaret som den sociala makten innebär i kombination med den politiska relationen drivs företag att acceptera sociala plikter eller att delta i särskilda sociala samarbeten (Garriga & Melé 2004).
- Integrerade teorier
I den tredje gruppen av aspekter beskrivs Garriga och Melé (2004) företagens behov av att integrera samhällets krav i den egna verksamheten, eftersom denna teori framhåller att företaget är beroende av samhället för dess fortlevnad, tillväxt samt dess överhuvudtagliga existens.
- Etiska teorier
Den fjärde gruppen av aspekter behandlar de etiska värderingar som genomsyrar företagets relation med samhället. Som en konsekvens av att CSR tolkas med ett etiskt perspektiv, accepterar och agerar företag enligt deras sociala ansvar (Garriga & Melé 2004).
3.1.4 Den moderna tillämpningen
Under år 1999 formaliserade FN kriterierna för CSR genom att lansera Global Compact, som är ett internationellt initiativ, och att sammanfatta dess etiska värderingar i tio principer (Johansson 2008). CSR handlar idag till stor del om att det är företagsledningen själva som måste bestämma vilket ansvar företaget har. Företagets egna unika värderingsgrund i relation till dess omvärld formulerar företagets existensberättigande. Att arbeta med CSR handlar om att aktivt arbeta med och förstå företagets inverkan på omvärlden och de intressenter som berörs av dess verksamhet (Löhman och Steinholtz 2003). Ledning och ägare måste tillsammans hitta och tydliggöra sitt företags roll i samhället. CSR kan ses som lika för alla när det gäller riktlinjer för redovisning, certifieringar, märkningar etc. CSR kan också ses som helt olika, företagen emellan, när det handlar om det unika företaget. Det är potentiellt sett mer värdeskapande för företaget att skapa ett förhållningssätt som inte är lika för alla, men det är också mer komplicerat (Löhman och Steinholtz 2003). Genom att aktivt arbeta med miljö och sociala frågor som skiljer sig mot konkurrenterna kan ett företag skaffa sig betydande konkurrensfördelar (Öhrlings PricewaterhouseCoopers 2008) På ett liknande sätt beskriver även Löhman och Steinholtz (2008) hur värderingar och ansvar allt mer blivit konkurrensmedel.
CSR kan enligt Löhman och Steinholtz (2003) ses som en kombination av tre separata agendor: Sustainability – hållbar utveckling vilket handlar om att balansera de sociala, ekonomiska och miljöfrågor så att den långsiktiga överlevnaden inte hotas. Corporate accountability - företagets ansvar med fokus på företagets trovärdighet. Corporate Governance – hur företagen sköts och dess öppenhet vilket även det påverkar dess trovärdighet. CSR har växt fram som en tolkning av de tre ovan nämnda begreppen och har därmed givit CSR en mer omfattande betydelse än endast de ovan nämnda orden (Löhman & Steinholtz 2003).
Företag har alltid haft en central ekonomisk roll i samhället, om än inte mer idag. Det har på samma sätt alltid funnits företag som arbetat för att värna om miljön och hålla sig till etiska regler. Skillnaden i CSR ligger i att de nu blir en integrerad del av affärsverksamheten. Det handlar inte om att ge pengar till Röda Korset utan det är frågan om att de etiska värdena ska genomsyra hela affärsverksamheten och även underleverantörerna (Johansson 2008). Relationen utmanas och omförhandlas mellan privat och offentlig sektor när det gäller bland annat ansvarsfördelningen på grund av ett ökat antal ställda krav på företag i Sverige (Grafström et al. 2008). Att företag har ett etiskt och socialt ansvar gentemot samhället ses av vissa till och med som ett hot mot marknadsekonomin och företagets funktion i samhället, trots att det finns förespråkare som hävdar att CSR kan bidra till att nå ett mer välmående samhälle med en starkare företagsamhet och marknad Grafström et al. 2008. I en debattartikel i Svenska Dagbladet under våren 2008 gav Markus Storch röst för några mer kritiska tankar angående CSR;
” Företag bör behandla sina anställda, leverantörer och kunder väl, inte för… deras roll som intressenter ("stakeholders"), utan för att det är bra för affärerna. Det är vinstintresset som får företagare att tänka långsiktigt, bry sig om sitt rykte, betala räkningar och hålla ingångna avtal. Företag som inte ställer upp på CSR-ideologin är därför inte mindre socialt ansvarstagande. Företag som inte skyltar med sin etik är inte mindre etiska. Ska företagare som ägnar sig åt att producera varor eller tjänster
inom lagens råmärken få nya huvudmän förutom sina ägare?” (Marcus Storch 2008)
Trots Storchs negativa åsikter om CSR och dess tillämpning eller ej, menar författaren att kritik mot CSR inte innebär ett motstånd till etik i sig (Marcus Storch 2008).
Grafström et al. (2008) menar att det sociala ansvaret som föreligger hos företag enligt CSR kan delas in i tre områden; intressenter, frivilliga regler samt normer. Företag kan anses ha skyldigheter gentemot sina intressenter, men vilka dessa skyldigheter och intressenter är, råder det däremot skilda meningar kring. Intressenterna kan även ställa krav och reglera företags verksamheter genom att agera på olika sätt. De frivilliga reglerna och normerna innebär att företagens styrs att handla på ett visst sätt genom icke lagstadgade riktlinjer (Grafström et al. 2008).
Under 1990-talet ökade kraven på socialt ansvarstagande och kritik framfördes mot bland annat ett flertal olika klädkedjor som bröt mot de mänskliga rättigheterna genom att använda sig av s.k. ”sweatshops” i utvecklingsländer (Grafström et al. 2008). Sedan dess har det sociala ansvarstagandet uppmärksammats allt mer i media och informationens spridning beror till stor del av den tekniska utvecklingen under det senaste decenniet samt det ökade användandet av till exempel bloggar och specialiserade webbsajter (Grafström et al. 2008). Genom webbsajterna lyfts företag som tar sitt sociala ansvar fram, medan företag som missbrukar sitt ansvar och inte redovisar ges dålig publicitet. Den utvecklade kommunikationstekniken utnyttjas väl av intresseorganisationer för att väcka uppmärksamhet om olika företagsaktiviteter runt om i världen. Grafström et al. (2008) beskriver hur rapporteringar i artiklar angående socialt ansvarstagande förändrats under åren. Mellan tidsperioden 1996 till 1999 var det en svacka i intresset för socialt ansvarstagande och det publicerades endast ett fåtal artiklar, under 1996 bara fyra stycken i Financial Times (Grafström et al. 2008). Efter en ökad medvetenhet publicerade den europeiska affärspressen tio år senare ungefär 5 artiklar i veckan rörande ämnet. Under perioden 2001 och 2005 steg antalet med 170 procent och ökningen sker ännu successivt. En anledning till det ökade intresset kan enligt Grafström et al. (2008) hänföras till förändringen av CSR:s innebörd, från att ha haft en kritisk och negativ klang till en mer positiv på grund av dagens koppling till företags lönsamhet.
CSR har på senare år blivit allt mer betydelsefullt och är idag något som diskuteras i styrelserummen. Dels är CSR viktigt för företagets image och förmåga att rekrytera rätt personer till företaget, vilka är viktiga intressenter, men också för vinstintresset eftersom det stärker konkurrenskraften och varumärket (Johansson 2008). Balabanis et al. (1998) diskuterar också att även om det kostar pengar att satsa på CSR så kan företaget senare ha nytta av CSR i form av färre problem med de anställda och bättre relationer till kunder, bank, investerare med flera.
Företagens sociala ansvar diskuteras idag också allt mer utifrån etikens influens på CSR-tillämpningen, i både Sverige som i övriga Europa, och etikbegreppet har kopplingar med andra liknande begrepp som sustainability, corporate citizenship och affärsetik (Grafström et al. 2008). Grafström et al. (2008) beskriver att EU- kommissionen skildrar CSR som ett frivilligt engagemang där av integration av företagsansvaret är vitalt för att nå ett mer välmående samhälle med en hållbar miljöutveckling, vilket även Löhman och Steinholtz (2003) betonar. Företagens utövning av det sociala ansvaret kan ses utifrån det interna och externa perspektivet.
Internt sker arbetet med företagets anställda och ledning, medan det externt riktar sig mot dess intressenter i omgivningen (Grafström et al. 2008).
Skälen till varför vissa företag var tidigare med en CSR-implementering än andra, är enligt Grafström et al. (2008) många. Det är dock övergripande de företagen i kritiserade branscher med en stor miljöpåverkan och stark mediebevakning;
utvinningsindustrin och detaljhandeln, som gick i bräschen. Författarna belyser i boken
”CSR: Företagsansvar i förändring” att andelen listade företag på OMX Large Cap (marknadsvärde över tre miljarder kronor) som kommunicerade socialt ansvar under 2006 uppgick till 65 procent. Benämningen för deras CSR-arbete skiftade mellan CSR, corporate responsibility, samhällsansvar och sustainability. De svenska bolagen uppgick totalt till 70 stycken, varav 56 procent av dessa presenterar ett socialt ansvarstagande (Grafström et al. 2008). Kommunikationen av ett CSR-arbete är utvecklat bland företag i utvinningsindustrin och detaljhandeln, men efter påtryckningar från kunder och institutionella ägare med krav på integration av sociala och miljömässiga mål, är den finansiella sektorn inte alltför långt efter. Etiskt orienterade produkter (fonder) som exempelvis banker kan erbjuda, kallas socially responsible investments (SRI) och kan delas in i fyra fondkategorier (Grafström et al. 2008; Folksams etikindex 2006).
– ”Avstå-fonder. Undviker att investera i företag vars verksamhet strider mot fondbolagets, och förhoppningsvis även spararens, uppfattning om vad som är etiskt. Fondernas acceptansgränser, med andra ord de gränser för hur mycket av ett företags omsättning som kan accepteras komma från en oacceptabel verksamhet, varierar.
– Bäst-i-klassen-fonder. Investerar i företag som på något specificerat sätt är goda föredömen för övriga i branschen eller gruppen.
– Ideella fonder. Donerar en del av fondens förmögenhet eller förvaltningsarvode till ett specificerat ideellt ändamål.
– Miljöteknikfonder. Investerar i företag vars verksamhet huvudsakligen, och inte som bifunktion, syftar till att förbättra miljön” (Folksams etikfondindex 2006, s. 4).
Enligt Avanzi SRI Research (2006) har andelen etiska fonder ökat kraftigt under 1990- talet. Från att endast ha funnits fyra SRI-fonder under år 1980, finns det idag uppemot 388 fonder på den europeiska marknaden med en etisk, grön och social inriktning (Avanzi SRI Research 2006). Enligt Avanzi SRI Research (2006) uppgick de totala förvaltade tillgångarna i Sverige i juni 2006 till 3 miljarder euro. Enligt studien i Folksams etikindex (2006) förvaltade de svenskregistrerade fonderna sammanlagt 123 miljarder SEK under 2006 där en andel på 11 miljarder SEK var hänförliga till de svenska SRI-fonderna.
Det dras allt fler paralleller mellan företagens ansvar och ett vinstintresse i samband med affärsstrategier (Grafström et al. 2008). CSR har till viss del utvecklats till att innebära att företag strävar efter att göra både lönsamma och goda affärer, det vill säga ansvartagande sociala handlingar som en strategi för att maximera företagets generella vinning. Grafström et al. (2008) diskuterar frågan om det finns positiva ekonomiska
belägg för tillämpningen av CSR och författarna menar att det inte finns några entydiga bevis för detta fenomen.
En nyligen genomförd undersökning, gjord av Öhrlings PricewaterhouseCoopers (2008) behandlar frågan om ett företag kan tjäna pengar genom att vara en ansvarsfull placerare och ägare. Enligt befintliga teorier på området kan en högre avkastning nås endast genom att högre risker tas. Kritiker hävdar också att chansen till bättre avkastning minskar eftersom genom ansvarsfulla placeringar minskar antalet placeringsalternativ.
Öhrlings PricewaterhouseCoopers (2008) slår dock fast att CSR lönar sig för företag i alla branscher. Företag som integrerar CSR i sin organisations värdegrund skapar sig viktiga konkurrensfördelar och kan ge ägarna ett ekonomiskt mervärde. Efter en jämförelse mellan etikanalyser av olika företag med de ekonomiska huvudfaktorerna:
lönsamhet, kapitalkostnader och marknadsvärde, har de kunnat se en koppling mellan CSR och de ekonomiska fundamenten. Särskilt tydlig var kopplingen hos företag verksamma inom högriskbranscher, till exempel kemi och papper. Ju mer dessa företag gör för att motverka miljöskador och främja arbetsförhållandena desto mer har de att vinna, framförallt när det gäller marknadsvärdet (Öhrlings PricewaterhouseCoopers 2008).
3.2 Global Compact
”En global pakt med gemensamma värderingar och principer som kommer att ge den globala marknaden ett mänskligt ansikte” (Svenska FN- förbundet 2002).
Global Compact grundades år 1999 och tillkom efter att FN:s generalsekreterare Kofi Annan uppmanat företag från hela världen till att gå med i detta internationella initiativ (UNHCR). År 2000 inleddes dess operationella verksamhet och syftet med Global Compact var att försöka skapa ett ansvarstagande företagande och på så sätt få näringslivet att bli en del i lösandet av globaliseringens utmaningar (Löhman &
Steinholtz 2003). Global Compacts vision är: en mer hållbar ekonomi som inte marginaliserar vissa samhällsgrupper. Idag är hundratals företag, internationella fackföreningar och frivilligorganisationer engagerade i Global Compact. Global Compact är inte en reglerande institution utan handlar istället mer om ansvarstagande och öppenhet inför allmänheten (UNHCR).
Global Compacts har framställt 10 principer som utgår från idén om hållbar utveckling och kan ses som det globala näringslivets grundläggande policy för området (Löhman &
Steinholtz 2003). Dessa 10 principer ligger till grund för hållbarhetsredovisningarna och CSR-principerna. De företag som förbundit sig till att följa dessa principer ska också publicera rapporter om detta på ungefär samma sätt som de publicerar finansiella rapporter. I Sverige finns idag 49 stycken företag som är anslutna till Global Compact (Johansson 2008).
Global Compacts principer:
Mänskliga rättigheter
Princip 1: Stödja och respektera internationella mänskliga rättigheter inom sfären för företagens inflytande.
Princip 2: Försäkra att deras egna företag inte är inblandade i kränkningar av mänskliga rättigheter.
