Meddelandeärenden Finns tillgängliga hos sekreteraren. 1.

(1)

2021-11-23 1/1

Meddelandeärenden Finns tillgängliga hos sekreteraren.

1. Protokoll GyUtsk 2021-10-28

2. KF § 205, 2021-09-27, Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun 3. Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun

4. KS § 187, 2021-09-01, Informationssäkerhetspolicy i Strängnäs kommun 5. KF § 206, 2021-09-27, Informationssäkerhetspolicy i Strängnäs kommun 6. Informationssäkerhetspolicy i Strängnäs kommun, antagen

7. KF § 208, 2021-09-27, Upphävande av beslut om delegation av föreskriftsrätt om förbud att vistas på särskilda platser, i syfte att hindra smittspridning av Covid-19

8. KF § 211, 2021-09-27, Avgift vid utlämnande av allmän handling och begäran om registerutdrag

9. Avgift vid utlämnande av allmän handling och begäran om registerutdrag, antagen 10. KS § 251, 2021-10-27, Förmånscykel till medarbetare i Strängnäs kommun

11. KS § 246, 2021-10-27, Verksamhetsplan kommunstyrelsen 12. Barnkö UK, november 2021

13. Samverkansprotokoll UK 2021-11-12

(2)

Justerandes sign Utdragsbestyrkande

BUN GyUtsk § 5 Dnr BUN/2021:480-612

Programutbud Thomasgymnasiet läsåret 2022/2023

Beslut

Barn- och utbildningsnämndens gymnasieutskott beslutar att

1. godkänna framlagt förslag om vilka program som ska erbjudas på Thomasgymnasiet läsåret 2022/2023.

Beslutsgång

Ordföranden finner att det bara finns ett förslag till beslut och att detta blir nämndens beslut.

Beskrivning av ärendet

Huvudmannen för en gymnasieskola bör i god tid inför kommande läsår besluta om vilka program och programinriktningar som ska erbjudas. Detta för att grundskoleelever i sitt gymnasieval ska veta vilka utbildningar som kommer att erbjudas på den aktuella skolan. Gymnasievalet genomförs i januari-februari, och i april är den preliminära antagningen inför kommande läsår klar. Utifrån utfallet kan huvudmannen besluta om eventuella justeringar av programutbud och/eller antal platser inför den slutliga antagningen.

Handels- och administrationsprogrammet byter den 1 juli 2022 namn till Försäljnings- och serviceprogrammet och de nuvarande inriktningarna tas bort.

Konsekvenserna av förändringen är justering av vilka kurser som ingår i

programmet. Elever som antas till utbildningen från och med läsåret 2022/2023 läser enligt den nya programstrukturen.

Thomasgymnasiet arbetar med att skapa organisatorisk och ekonomisk stabilitet.

Inför de senaste årens antagningar har antalet erbjudna platser på de olika programmen optimerats för att inom givna ramar möta söktrycket. Detta har resulterat i en stabil organisering och inför läsåret 2022/2023 förslås därför mindre justeringar av antalet erbjudna platser enligt nedanstående.

Program Inriktning Platser

El- och energiprogrammet (EE) Elteknik (ELT) 20

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomi (EKO) 34

Försäljnings- och serviceprogrammet (FS) 26

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskap (NAT) 17 Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Beteendevetenskap (BET) 34

(3)

Samhällsvetenskap (SAM) Teknikprogrammet (TE) Design och produktutveckling

(DES) 17

Vård- och omsorgsprogrammet (VO) 16 20

Introduktionsprogrammet individuellt alternativ (IMA) 60 Introduktionsprogrammet språkintroduktion (IMS) 30 Introduktionsprogrammet programinriktat val VO (IMVVO) 4 0

Ekonomiska konsekvenser för kommunen

Förändring av antalet antagna elever eller av elevantal inom de olika

programmen innebär en omprioritering inom barn- och utbildningsnämndens egen budgetram.

Övriga konsekvenser

Beslutet medför inga övriga konsekvenser.

Uppföljning

Beslutet följs upp i april 2022 då den preliminära antagningen till läsåret 2022/23 är klar. Utifrån detta kan antalet platser på de respektive programmen komma att justeras.

Beslutsunderlag Inga handlingar bifogas.

Beslutet skickas till

Rektor Daniel Moberg, Thomasgymnasiet

Gymnasieantagningen Västerås, Stadshuset E1, 721 87 Västerås ______________________

(4)

KF § 205 Dnr KS/2021:387-003

Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun

Beslut

Kommunfullmäktige beslutar att

1. anta förslag till Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun, daterat 2021-06-15.

Yrkanden

Kenneth Larsson (M), Monica Lindell Rylén (S), Catharina De Geer (KD), Roger Steen (C) och Jacob Högfeldt (M) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag.

Beslutsgång

Ordföranden finner att det endast finns ett förslag till beslut och att det blir kommunfullmäktiges beslut.

Måltiden är en viktig del i människans mående, tillsammans med sömn, motion och psykosociala faktorer. Alla ska känna trygghet i att de livsmedel och måltider som kommunen erbjuder har rätt näringsinnehåll samt att råvaror, livs-

medelshygien och miljön där måltiden intas håller god kvalitet.

Den offentliga måltiden är en väsentlig faktor i kommunens arbete med Agenda 2030. Det är viktigt att mat produceras, hanteras och konsumeras hänsynsfullt så minsta möjliga negativa miljöpåverkan uppnås. Miljö- och klimatsmarta val tillsammans med smaker för öga och mun i ett inkluderande sammanhang och trivsam miljö ger möjlighet att verkligen njuta av mat tillsammans. Detta främjar goda och hållbara matvanor och ger bättre matlust för alla – gammal som ung och de däremellan.

Remissrundan och inkomna yttranden

Måltidspolitiska programmet har under våren gått ut på remiss till Barn- och utbildningsnämnden, Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, Socialnämnden, Kulturnämnden, Kommunstyrelsen, Strängnäs Fastighets AB, SEVAB, Rådet för seniorfrågor, Rådet för funktionshinderfrågor, Strängnäs kommuns ungdomsråd (SKUR) samt via en öppen remiss på kommunens webbsida.

Totalt har 23 yttranden inkommit varav 14 yttranden via öppen remiss som hölls digitalt via kommunens externa webbsida i stället. Detta ersatte en fysisk

medborgardialog på grund av rådande pandemi. Se sammanställningen i sin helhet i bilaga 1.

Några exempel på yttranden som inkluderats i nya versionen av Måltids- programmet är:

(5)

• specialanpassad kost ska även kunna erbjudas av etiska och religiösa skäl. Ovan nämnda skäl är en viktig aspekt som också ska ligga till grund för personcentrerad vård och omsorg.

• i den del som tar upp platsen där barn, unga och brukare äter har inkluderats förtydligande om olika komponenter som utgör en god inomhusmiljö exempelvis riktvärden för bullernivå, luftkvalitet och yta men också att få tillräckligt med tid i schemat för att äta.

• yttrande om vikten av att inte behöva sitta ensam och äta har tagits in i programmet ”vikten av den sociala samvaron som främjar

näringsintaget”.

• tydligare koppling till klimatlöftet där matsvinn och matens klimatpåverkan är viktiga faktorer.

• viltkött tas med som bra miljöval jämte lokalproducerat och säsongsbetonad mat.

• att ha som mål att ekologisk konsumtion uppgår till minst 60 %.

Ekonomiska konsekvenser för kommunen som helhet kommer att variera beroende på vald metod för att uppnå målen i programmet. I Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun står att varje verksamhet ansvarar för att ta fram en handlingsplan kopplat till programmet och i dessa ska åtgärder konkretiseras och ekonomiska konsekvenser beskrivas.

För att ge verksamheten möjlighet att fortsätta utöka och utveckla de kontakter med det lokala näringslivet som redan är i full gång, samt ge den politiska organisationen möjlighet att styra inriktningen på det arbetet, är det viktigt att definiera vad närproducerat eller lokalproducerat betyder och att få en politisk definition av det. Programmet föreslår en definition som tagits fram och beslutats av Eskilstuna kommun under 2020 och som diskuterats i Måltidsgruppen för Fyra Mälarstäder. Definitionen ger möjlighet att knyta kontakter med lokala och regionala producenter och ett brett utbud av råvaror som produceras i östra Mellansverige. Det är också en fördel att grannkommuner tillämpar samma definition, så att jämförelser och samverkan bättre kan ske med samma målsättning för ögonen.

Den föreslagna definitionen av nära mat är: Råvaror och därav förädlade produkter med ursprung i Södermanland och dess grannlandskap.

− Miljökonsekvenser

Se mer om Agenda 2030 i avsnittet ovan.

(6)

− Folkhälsa (social hållbarhet)

Programmet och arbetet utifrån detta förväntas bidra positivt till

folkhälsan och social hållbarhet i kommunen. Måltiden är en viktig del i människans mående, tillsammans med sömn, motion och psykosociala faktorer. Därför innebär måltider i Strängnäs kommun vällagad, god och säker mat i tilltalande miljö, varje dag. Alla ska känna trygghet i att mat och måltider har rätt näringsinnehåll samt att råvaror, måltidsmiljö och livsmedelshygien håller hög kvalitet. Matlusten stimuleras och grunden läggs för hälsosamma matvanor, för att uppnå en god hälsa hos

kommunens invånare, sett ur ett livslångt perspektiv.

Medborgardialog har genomförts delvis men inte alls i den omfattning som var planerat i och med pågående pandemi. Mer om tillvägagångssätt och deltagare finns att läsa i Bilaga 1 Process, framtagande av

Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun.

− Jämställdhetskonsekvenser

Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter när det gäller livets alla områden som t.ex.

makt, inflytande, ekonomi, utbildning, arbete, fritid.

Det finns ingenting i programmet som kan förutspås leda till försämrad jämställdhet för kommunens medborgare.

− Tillgänglighetskonsekvenser

Programmet tar hänsyn till tillgänglighet och säkerhet för alla. Bland annat beskrivs att Strängnäs kommun tillämpar Kost- och närings riktlinjer för specialkost i förskola och skola samt att specialkost av medicinska skäl erbjuds alla barn med behov. För barn med

neuropsykiatriskt funktionshinder ingår anpassning av måltiden som en del i skolans extra anpassningar för det enskilda barnet.

Vad gäller måltiderna i vård och omsorg beskrivs i programmet vikten av anpassat näringsinnehåll och att kost anpassas för att förebygga ohälsa.

Ordination och utförande av insatser kring anpassad kost sker i samverkan mellan hälso- och sjukvård och Måltidsservice.

I programmet beskrivs även den fysiska måltidsmiljön och vikten av att den är anpassad för mat och måltider och att gästerna ska ha inflytande.

− Barnkonsekvenser

I Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun beskrivs att barnens perspektiv ska tas hänsyn till och att de ska få inflytande. Programmet hänvisar till Barnkonventionen och att barnen ska involveras i

matrummets utformning oavsett om det är en matsal eller ett klassrum, eftersom måltidsmiljön är en plats som de befinner sig i dagligen.

(7)

Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun bedöms inte ha en negativ påverkan för barn eller unga som grupp utan snarare tvärt om.

Vid framtagande av programmet har dialog förts med olika grupper av barn och unga men inte i den omfattning som var planerat. Ingen barnkonsekvensanalys har gjorts men programmet är delvis baserat på forskning om barns hälsa och dialog med barn har förts. Vidare bör barnens perspektiv fortsatt undersökas i samband med framtagande av respektive handlingsplan kopplat till programmet.

Uppfyllelse av mål (policy, plan, riktlinjer m.m.)

Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun har nära koppling till en rad globala, nationella och lokala styrdokument. Några av de viktigaste är:

− Agenda 2030

− Barnkonventionen

− Sveriges nationella livsmedelsstrategi

− Livsmedelsverkets råd för bra måltider

− Socialstyrelsens rekommendationer

− Skollag

− Läroplan

− Flerårsplan 2021 – 2023

− Barn- och ungdomsstrategin

− Klimat- och energiplan

− Idrottspolitiska programmet

− Avfallsplan Uppföljning

Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun revideras en gång per

mandatperiod. Handlingsplanerna kopplade till programmet integreras i befintlig styrmodell och följs därmed upp till Kommunstyrelsen årligen.

Beslutsunderlag

Protokollsutdrag, KS § 186, 2021-09-01, Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun

Protokollsutdrag, TFN § 50, 2021-06-15, Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun

Tjänsteutlåtande, Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun, 2021-05-26 Styrdokument, Måltidspolitiskt program, 2021-06-15

Bilaga, Sammanställning av inkomna remissynpunkter - Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun, 2021-05-26

Kommunstyrelsen för kännedom

Teknik- och fritidsnämnden för kännedom Barn- och utbildningsnämnden för kännedom Socialnämnden för kännedom

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden for kännedom

(8)

Kulturnämnden för kännedom Rådet för seniorfrågor för kännedom

Rådet för funktionshinderfrågor för kännedom

Strängnäs kommuns ungdomsråd (SKUR) för kännedom

(9)

Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun

2021-2024

(10)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 3

1.1 Ett Måltidspolitiskt program - varför? ... 3

1.2 Ett måltidspolitiskt program – till vem? ... 4

1.3 Ansvar och uppföljning ... 5

2. Övergripande målsättningar för mat och måltider ... 6

Goda måltider ... 6

Integrerade måltider ... 6

Trivsam måltidsmiljö ... 7

Näringsriktig mat ... 7

Säker mat ... 7

Miljösmart mat...8

2.1 Andra styrdokument ... 9

3. Måltidspolitiska utvecklingsområden ... 9

3.1 Måltider i förskola, skola och på fritidshem ... 9

3.2 Måltider inom vård och omsorg ... 11

Måltider inom ordinärt boende ... 13

3.3 Mat och måltider i övriga verksamheter ... 14

4. Centrala begrepp och definitioner ... 14

(11)

Beslutad när: 2021-09-27, § 205,

Beslutad av Kommunfullmäktige

Diarienummer: KS/2021:387-003

Ersätter: Måltidspolicy för Strängnäs kommun, TFNG (Gst/2011:71)

Gäller för: Strängnäs kommunkoncern

Gäller fr o m: 2021-10-05

Gäller t o m: Tills vidare med revidering enligt nedan

Dokumentansvarig: Teknik- och servicekontoret

Uppföljning: Årligen genom Strängnäs kommuns styrmodell, revideras en gång per mandatperiod

1. Inledning

1.1 Ett Måltidspolitiskt program - varför?

Det måltidspolitiska programmet är ett övergripande och politiskt styrdokument.

Syftet med programmet är långsiktig och hållbar utveckling av mat och måltider i Strängnäs kommun. Ett framgångsrikt genomförande förutsätter engagemang och insatser från alla berörda parter.

Det måltidspolitiska programmet tar sin utgångspunkt i kommunens arbete med folkhälsa och hållbar utveckling. Mat och måltider berör alla och är en källa till välbefinnande och näring, som mötesplats och kulturbärare. I kommunens vision kan vi läsa

tillsammans och med invånarnyttan i fokus, skapar vi framtidens hållbara kommun i hjärtat av Mälardalen

Visionen för måltiderna är att med fokus på folkhälsan skapa vällagad, god och säker mat i tilltalande miljö, varje dag. Alla kan känna trygghet i att maten har rätt näringsinnehåll samt att råvaror och livsmedelshygien håller hög kvalitet.

Matlusten stimuleras och grunden läggs för hälsosamma matvanor, för att uppnå en god hälsa ur ett livslångt perspektiv. Måltiden är en grundläggande del i människans mående, tillsammans med sömn, motion och psykosociala faktorer.

Mat och måltider i Strängnäs kommun främjar utvecklingen för ett hållbart samhälle. Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun tydliggör kommunens val i miljömässiga, sociala, ekonomiska, kulturella och demokratiska perspektiv.

Måltiden är ett tydligt exempel på hur hållbar utveckling är en fråga för hela kommunorganisationen. De tre dimensionerna miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet är tydlig i måltidens sammanhang. Genomförandet av Agenda 2030 för globalt hållbar utveckling bygger dessutom på tre principer som handlar om att vi själva inte kan välja vad som är hållbar utveckling. Det krävs nämligen framgång utan negativa konsekvenser i alla de områden som de 17

(12)

utvecklingsmålen pekar ut. Vi kan heller inte välja vilka delar av verksamheten som ska arbeta med hållbar utveckling, och vi har genom agendan en särskild skyldighet att ta hänsyn till de människor som har sämst förutsättningar. Med Agenda 2030 kommer därför fokus att hamna på hur måltiden hjälper oss att hitta hindrande målkonflikter och hjälpande synergier. Mat och måltider är centrala för hållbar utveckling och en viktig nyckel för att förstå var det finns möjlighet till synergier och hur målkonflikter ska lösas.

Det är viktigt att mat produceras på ett sätt som minimerar belastningen på klimat och miljö. Miljö- och klimatsmarta inköp kombinerat med pedagogiska insatser gör att långsiktigt hållbara matvanor skapas och kan bibehållas upp i vuxen ålder. Att förändra människors matvanor är ett långsiktigt arbete och kräver samverkan. Den offentliga måltiden har stora möjligheter att bidra till samhällets omställning och hållbara utveckling när hela kommunkoncernen gör en gemensam ansträngning.

Det Måltidspolitiska programmet ska stärka kommunen i rollen som inköpare, utförare, inspiratör och samverkanspartner och bidra till ett positivt

näringslivsklimat och ökad attraktionskraft i den lokala livsmedelskedjan.

1.2 Ett måltidspolitiskt program – till vem?

Programmet gäller för alla som beslutar om, hanterar och tar del av kommunens inköpta livsmedel, mat och måltider. Det är bland andra förtroendevalda,

förskola, skola, olika kommunala boendeformer, hemtjänst, boendestöd, socialpsykiatrins boenden, LSS gruppbostäder och personlig assistans, fritidsgårdar, bad- och fritidsanläggningar, cafeterior och mötesplatser.

Programmet gäller även för representation, personalbefrämjande åtgärder och de kommunala bolagens inköp. Kommunens ambitionsnivå för mat och måltider ska återspeglas i utbud och kommunikation.

Programmet är också till för dem som beslutar om och arbetar med

måltidslokaler eller dess utrustning: förtroendevalda, fastighetsförvaltare, lokal-, kommun- och ekonomicontrollers, upphandlare med flera.

Programmet ska användas i planering, uppföljning och vidareutveckling av måltiderna i samverkan av berörda verksamheter.

Programmet ska inspirera friskolors och fristående förskolors måltidsverksamhet och bidra till ett aktivt utbyte mellan dessa och kommunens verksamheter.

(13)

1.3 Ansvar och uppföljning

Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun revideras en gång per

mandatperiod. Måltidsservice ansvarar för genomförande av revidering. Varje kontor, avdelning och bolag inom kommunkoncernen ansvarar för att det måltidspolitiska programmet efterlevs. Programmets innebörd och viljeriktning ska beaktas och integreras vid framtagande av flerårsplan, nämndernas

verksamhetsplaner och bolagens affärsplaner för att sedan kunna omsättas i praktisk handling i varje enskild verksamhet. Uppföljning av uppdrag och aktiviteter kopplade till det måltidspolitiska programmet integreras i ordinarie styrmodell och sker årligen i samband med verksamhetsuppföljningar delår 1, delår 2 och årsberättelse. Måltidsservice ska ses som en källa till kunskap och stöd när mål ska omarbetas och revideras för samtliga nivåer i vår styrmodell.

Kommunens verksamheter har tillsammans rätt kompetens för att kunna ta ansvar för sina delar. Det kan handla om specifik kunskap inom kost, dietetik, hälsa eller särskilda gruppers behov av anpassade måltider.

Måltidsservice har tillsammans med inköpsenheten ett ansvar för att det finns ramavtal för livsmedel samt nödvändiga måltidstransporter.

I den linjeorganisation som kommunen har i botten av sin styrning är det en utmaning att integrera måltiderna i varje verksamhet. Ett horisontellt

samverkande arbete för bästa måluppfyllnad, där invånaren står i centrum, är nödvändigt. Måltidsservice fungerar som den sammanhållande länken mellan övriga verksamheter och förmedlar kunskap och inspiration från andra delar av livsmedelskedjan.

Ansvaret för matens kvalitet och innehåll ligger hos den verksamhet där råvaror och produkter köps in och tillagas. Med kvalitet menas matens innehåll,

råvarornas ursprung, smak, doft, konsistens, näringssammansättning, variation, menyplanering, presentation med mera. Detta innebär att Måltidsservice är ansvarig för råvaror och den mat som tillagas och skickas till ett särskilt boende, medan boendet är ansvarigt för de livsmedel som köps in och de måltider som bereds på plats hos dem.

Den verksamhet, exempelvis den skola eller särskilt boende, där måltiden serveras och äts, ansvarar för att varje matgäst får den mat den behöver för sin hälsa och sitt välbefinnande. Detta kräver kunskap och nära samarbete med andra delar av måltidskedjan, som till exempel Måltidsservice, elevhälsoteam samt hälso- och sjukvård.

Ansvaret för måltidsmiljön ligger hos den verksamhet, exempelvis den skola eller särskilt boende, där måltiden serveras och äts. Med måltidsmiljö menas rumslig gestaltning, möblering, ljudmiljö, mötet mellan medarbetare och matgäst, matens presentation på bordet, den pedagogiska måltiden med mera.

(14)

Resursanvändningen som krävs för kommunens måltider är omfattande och fördelas över flera nämnder och bolag. Därför sker utvärdering av det

måltidspolitiska programmet för Strängnäs kommun horisontellt för hela koncernen, integrerat i styrmodellen. En viktig del av genomförande och ett komplement till uppföljningen av programmet är måltidsråd och brukarråd som bidrar till matgästernas inflytande och delaktighet.

2. Övergripande målsättningar för mat och måltider

Bild: Måltidsmodellen. Källa: Livsmedelsverket Goda måltider

Måltider tillagas och serveras med matglädje och hög kvalitet. Medarbetare som har måltidsrelaterade arbetsuppgifter har relevant utbildning, engagemang och kunskap samt ges regelbundet kompetensutveckling för sitt uppdrag.

Ändamålsenliga lokaler och utrustning är också viktiga förutsättningar för goda måltider.

Vad matgästerna tycker om sin mat och måltidsmiljö undersöks regelbundet. I varje verksamhet där måltider ingår, finns ett forum för dialog om måltider.

Forumets roll är att ta tillvara matgästernas åsikter, att sprida kunskap samt främja dialog och delaktighet. Matgäster, pedagoger, omsorgsmedarbetare och köksmedarbetare är representerade. Dialogforum finns på såväl verksamhets- som enhetsnivå i kommunens organisation.

Integrerade måltider

Måltiden är en resurs som används varje dag för att höja kvaliteten i hela verksamheten. Måltiden är en självklar del av pedagogiken, vården och omsorgen.

Varje verksamhet där måltider ingår (exempelvis en förskola, skola eller särskilt boende) ansvarar för samverkan och utveckling tillsammans med övriga berörda kontor och avdelningar (exempelvis med måltidsservice eller inköpsenheten).

Tillagning nära matgästen främjar dialog och samarbete och gör mat och måltider till en integrerad del av kärnverksamheten.

(15)

Trivsam måltidsmiljö

Måltidsmiljön är inbjudande, ren, underlättar bra val för hälsa och miljö samt bidrar som helhet till trivsel. Bemötandet mellan matgäster och medarbetare är trevligt och respektfullt. Den som ansvarar för måltidsmiljön ser till att

matgästerna involveras i utformningen. Samverkan mellan ansvarig

fastighetsägare, förvaltare, lokalcontroller, tillsynsmyndigheter, lokalsamordnare, verksamheten och Måltidsservice är en viktig förutsättning. Med en god dialog mellan ansvariga och handläggare på miljöenheten främjas arbetet med en god inomhusmiljö.

Näringsriktig mat

Maten som serveras är näringsriktig, god, varierad och av hög kvalitet.

Måltiderna är baserade på råd, rekommendationer och riktlinjer som är

utfärdade av Livsmedelsverket och Socialstyrelsen. Matens innehåll motsvarar de svenska näringsrekommendationerna (SNR).

Andelen hel- och halvfabrikat som används är låg och då de används är kvaliteten hög. Livsmedel som köps in är fria från onödiga tillsatser.

Maten tillagas i ändamålsenliga kök så nära matgästerna och serveringstillfället som möjligt. Tillagningskök ger bättre förutsättningar att minska mängden matsvinn jämfört med mottagningskök. Smak, konsistens och näringsvärde gynnas av kort varmhållning, och matlagningen sprider dofter som kan väcka aptit och nyfikenhet.

Säker mat

I varje verksamhet där livsmedel hanteras finns tydliga rutiner och regelbunden egenkontroll för säker mat. En tydlig ansvarsfördelning säkerställer vem som ansvarar för att lagstiftningen följs. Det är tydligt för matgästen vad maten innehåller.

Specialkost erbjuds av medicinska skäl. Måltidsservice har kompetens för att avgöra detta samt fattar beslut om anpassade måltider i samråd med berörd verksamhet. Anpassade måltider av andra skäl hanteras enligt avsnitt 3.1 Måltider i förskola, skola och på fritidshem samt avsnitt 3.2 Måltider i vård och omsorg.

(16)

Miljösmart mat

Livsmedelskonsumtionen kan påverka miljön både negativt och positivt. Faktorer som är viktiga och som Strängnäs kommun kan påverka genom inköp är bland andra om livsmedlen är producerade nära och möjliggör dialog direkt med producenten, om de gynnar den biologiska mångfalden, är växtbaserade i större utsträckning än i dag, producerade utan skadliga bekämpningsmedel,

producerade utan handelsgödning, samt bidrar till goda arbetsvillkor för producenten. För livsmedelsproducenter i kommunen är det viktigt att näringslivsinriktad kommunal service och tjänster är tydliga och fungerar.

Med mat och måltider bidrar Strängnäs kommun till Fyra Mälarstäders gemensamma klimatlöfte.

De viktigaste kraven som kommunen ställer i sin upphandling av livsmedel är:

• Successivt höjda krav på fossilfria transporter, enligt Fyra Mälarstäders klimatlöfte.

• Minst hälften av antalet upphandlade artiklar ska ha EU-ekologisk, KRAV- eller annan tredjepartscertifierad miljömärkning. Andelen ekologiskt i kronor av inköpta livsmedel ska vara 60 % år 2024.

• God djurhållning, ursprungsmärkning och livsmedel fria från genmodifiering.

• För varor från länder med stora sociala skillnader ställs krav på Rättvisemärkt eller annan tredjepartscertifierad märkning för social rättvisa. Detta gäller till exempel kaffe, te, socker, kakao och vanilj.

• Förpackningar, förbrukningsmaterial och transporter upphandlas med krav på så liten miljö-, klimat-, och hälsopåverkan som möjligt. Kraven kan med fördel höjas enligt en trappstegsmodell under avtalstiden.

• Andelen inköpta lokalt producerade livsmedel som bidrar till kommunens miljö- och klimatmål, ökas successivt.

• Genom inköp och menyplanering minskas klimatpåverkan på inköpta livsmedel till hållbara nivåer utan att matens närings- och energinivå påverkas negativt, enligt Fyra Mälarstäders klimatlöfte.

• Inköp av lokalt skjutet och hanterat viltkött ökar.

• Genom inköp och menyplanering främjas intaget av grönsaker, baljväxter, frukt och fullkorn.

• Fisk väljs från hållbara bestånd, märkta med ASC eller MSC alternativt från småskaligt regenerativt fiske.

• Inköp och utbud säsongsanpassas.

• Från planering till servering via upphandling och inköp arbetar berörda verksamheter med att minimera matsvinnet i hela livsmedelskedjan, enligt Fyra Mälarstäders klimatlöfte.

Alla miljö- och klimatkrav tillgodoses så långt det går och prioriteringar görs kontinuerligt för att uppnå en sammanvägd nytta för både invånare och miljö.

(17)

2.1 Andra styrdokument

Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun har nära koppling till en rad globala, nationella och lokala styrdokument. Några av de viktigaste är:

Agenda 2030 Barnkonventionen

Livsmedelslagstiftning och föreskrifter i EU och Sverige Sveriges nationella livsmedelsstrategi

Livsmedelsverkets råd för bra måltider Socialstyrelsens rekommendationer Skollag

Läroplan

Flerårsplan 2021 – 2023 Barn- och ungdomsstrategi Klimat- och energiplan Idrottspolitiskt program Kulturpolitiskt program Avfallsplan

Intresse- och målkonflikter uppstår ständigt i kommunens olika verksamheter.

Dessa hanteras med matgästens välmående i fokus, utifrån ett långsiktigt hållbart perspektiv. När målkonflikter uppstår i frågor av strategisk karaktär ska dessa lyftas till högre chef eller kommunens politiska organisation för avgörande.

3. Måltidspolitiska utvecklingsområden

3.1 Måltider i förskola, skola och på fritidshem

Måltiderna i skolan och på fritidshem baseras på Livsmedelsverkets Råd för bra måltider i förskolan samt Livsmedelsverkets Råd för bra måltider i skolan.

Under barn- och ungdomsåren grundläggs våra matvanor vilket till stor del ligger till grund för framtida konsumtionsmönster. Livsmedelsverket med flera

beskriver att bra matvanor har betydelse för inlärning, koncentration och välbefinnande samt bidrar till god hälsa genom livet. Övervikt och fetma är idag de största kostrelaterade hälsoproblemen, vilka ökar risken för en rad sjukdomar som till exempel diabetes, högt blodtryck och hjärt- kärlsjukdom. Det finns även andra typer av kostrelaterade hälsoproblem och det är därför viktigt att

måltiderna i skolan är av god kvalitet och har ett bra näringsinnehåll.

Förskola, skola och fritidshem är arenor som förenar lek, rörelse och goda matvanor i vardagen, med en strävan att inspirera barn och unga till en sund inställning till mat och motion. Elever i skolan uppmuntras till fysisk aktivitet för att på så sätt stimulera aptiten, ätandet och inlärningen.

(18)

Skolmåltiden är en vardagsmåltid som bidrar till barn och ungas

kunskapsresultat och långsiktiga hälsa och välbefinnande. Väl fungerande och integrerade skolmåltider bidrar till en jämlik skola. Högtider och andra speciella tillfällen uppmärksammas och ger variation i vardagen.

Ett inbjudande utbud av såväl kalla som varma rätter och tillbehör ger alla barn möjlighet att äta sig mätta. Utbudet präglas av variation och tradition, med såväl lokal och svensk matkultur som från världens mångfald av smaker och dofter.

Alla barn erbjuds frukt eller grönsak under för- eller eftermiddagen som

komplement till skollunchen. Elever i grundskolan kan erbjudas en enkel frukost som inledning på skoldagen. På alla platser och vid alla tillfällen där barn tar del av mat och måltider i skolan erbjuds ett hälsosamt sortiment. Detta gäller till exempel på utflykt och i skolans cafeteria.

Måltiderna i förskola och skola utgör ett värdefullt pedagogiskt verktyg i skolans uppdrag kring livsstil, miljö och hälsa. Alla barn i förskola och skola har

tillräckligt med tid avsatt för att kunna äta i lugn och ro. I skolan kan schemalagd lunch vara ett bra sätt att ge större nytta av måltiden till undervisningen.

Pedagogiska måltider är en värdefull resurs där pedagoger använder

måltidssituationen som ett arbetsverktyg, integrerat i skoldagen. Riktlinjer för pedagogiska måltider tas fram av den verksamhet som måltiden är en del av, alltså av den förskola eller skola där måltiden serveras.

Måltidsmedarbetarnas kompetens integreras och tas till vara i det pedagogiska arbetet i förskola och skola. Genom kollegialt lärande bidrar olika yrkesgrupper till att öka barnens kunskap, intresse och nyfikenhet kring mat och måltider och dess koppling till övriga ämnen och kunskapsområden. Lärare, specialpedagoger, skolsköterskor och pedagoger inom hemkunskap samt idrott och hälsa har viktiga roller för att få ihop den komplexa helheten.

Den plats där barn och unga äter utformas så att det är trevligt för både barn och vuxna att äta där. Lokalerna ska anpassas efter arbetsmiljöverkets riktvärden för bullernivå, luftkvalitet och yta. Måltidsmiljön som erbjuds är i möjligaste mån speciellt inredd för ätande. Barnen involveras i matrummets utformning oavsett om det är en matsal eller ett klassrum och det är den verksamhet som har mandat att ändra lokalerna som ser till att detta sker. Barnkonventionen säger att barn ska respekteras, ha möjlighet att själv kunna påverka sitt liv och att alla beslut som påverkar barn ska beakta barnets bästa. Därmed ska barn involveras i utformningen av måltidsmiljön som de befinner sig i dagligen. De fyra grundprinciperna säger att:

2. Alla barn är lika mycket värda. Ingen får diskrimineras.

3. Barnets bästa ska alltid sättas i främsta rummet.

6. Alla barn har rätt till liv och utveckling.

(19)

12. Alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt. Vuxna ska lyssna, beakta och återkoppla till barnet.

Strängnäs kommun tillämpar Kost och Närings nationella rekommendationer för specialkost och anpassade måltider i förskola och skola. Specialkost av medicinska skäl erbjuds alla barn med behov. Etiska och religiösa behov hos barn i förskola och skola tillgodoses så länge det inte inverkar på den stora gruppens möjligheter att få sina behov tillgodosedda.

För barn och unga med neuropsykiatriska funktionsvariationer ingår anpassning av måltiden som en del av skolans extra anpassningar för det enskilda barnet.

Alla anpassade måltider genomförs i samverkan mellan skola, elevhälsa, vårdnadshavare och Måltidsservice. Beslut om specialkost och anpassade måltider fattas av Måltidsservice på delegation av Barn- och

utbildningsnämnden.

Alla barn uppmuntras att engagera sig i måltidsfrågorna för att utveckla såväl måltidernas kvalitet som barnens kunskap inom området. Delaktighet i

skolmåltiden är en del av varje barns vardag. Varje förskola och skola erbjuder ett dialogforum där barn kan delta på sina villkor och där såväl mat som måltidens förutsättningar tas upp.

Vårdnadshavare bjuds in att uppleva skolmåltiden minst en gång per år. Vid föräldramöten och öppet hus är skolmåltiderna en självklar del av det som skolan presenterar för vårdnadshavarna.

3.2 Måltider inom vård och omsorg

Måltider i äldreomsorgen baseras på Livsmedelsverkets Råd för bra måltider i äldreomsorgen (särskilt boende och ordinärt boende). Måltider i LSS-boende baseras på Livsmedelsverkets broschyr Uppmuntra till bra måltider.

Kommunen strävar efter en hållbar måltidskedja för alla förekommande boendeformer. Med helhetsperspektiv och värdeskapande arbete i hela måltidskedjan, blir måltiderna en resurs med sociala, miljömässiga och ekonomiska vinster.

Omsorgstagare inom Strängnäs kommuns vård och omsorg ska få uppleva att måltiden är en stressfri och trivsam stund som präglas av respekt, värdighet och lyhördhet. Måltiderna har en central betydelse inom äldreomsorgen och skapar förutsättningar för livskvalitet. Den enskilde ska få möjlighet till delaktighet och självbestämmande och medarbetarna har ett personcentrerat förhållningssätt.

Enligt Socialstyrelsen är måltiderna grundläggande för att förebygga

undernäring, sjukdom och ohälsa. Det är därför viktigt att måltiderna i vård och omsorg är av god kvalitet och har ett bra näringsinnehåll. Näringsfattig mat och för litet matintag försämrar hälsan och kan till exempel leda till ökad risk för fall.

(20)

Äldre äter ofta mindre portioner än tidigare i livet, samtidigt som närings- och energibehov är minst lika högt som tidigare. Därför ska maten innehålla mycket näring i små portioner. Lite och ofta är ledorden. De äldres näringsstatus och vikt följs regelbundet och mat och måltider anpassas för att förebygga ohälsa.

Vid behov erbjuds anpassade måltider, till exempel näringsberikad,

energiberikad, konsistensanpassad eller på annat sätt anpassad till den enskildes behov. Ordination och utförande av insatser kring anpassade måltider sker i samverkan mellan hälso- och sjukvård och Måltidsservice. Behovet av anpassade måltider utreds och beslutas av legitimerad personal med dietistkompetens i samråd med ansvarig sjuksköterska och Måltidsservice. Etiska och religiösa behov tillgodoses när det är praktiskt möjligt. Det utförs ett aktivt arbete för att förebygga och motverka pågående undernäringsproblematik hos de äldre, vilket även regelbundet följs upp. Nattfasta är en riskfaktor för undernäring och ingår i det förebyggande arbetet vilket bland annat innebär att sprida måltidstillfällena över dygnet.

För äldre på särskilt boende erbjuds daglig fysisk aktivitet för att på så sätt stimulera aptiten, ätandet och därmed hälsa och livskvalitet. Matgäster och omsorgstagare i vård och omsorg har möjlighet att äta sig mätta och måltiden bidrar till deras långsiktiga hälsa och välbefinnande.

Högtider och andra speciella tillfällen uppmärksammas och ger variation i tillvaron. En tydlig skillnad mellan vardag och helg märks genom variation på rätter, fikabröd och tilltugg.

Till lunch och middag finns olika rätter att välja bland och ätandet över dygnet är väl fördelat och sker på den enskildes villkor. Maten serveras i karott på bordet så att matgästen får möjlighet att själv förse sig med mat och dryck, när så är

möjligt. Detta främjar såväl valmöjligheter som interaktioner och samtal.

Utbudet präglas av variation och tradition, med såväl sörmländsk som svensk matkultur. Världens mångfald av smaker och dofter får också plats i menyn.

Måltiderna i vård och omsorg utgör ett värdefullt verktyg i verksamhetens

uppdrag kring livskvalitet för alla omsorgstagare. Väl fungerande och integrerade måltider bidrar till en jämlik vård och omsorg. För yngre omsorgstagare ska normaliseringsprincipen råda, det vill säga att det ska vara som för vem som helst, som om individen inte hade behov av stöd och hjälp. I äldreomsorgen kan omsorgsmåltider vara en värdefull resurs och en del av omvårdnaden, där

medarbetare använder måltidssituationen som ett arbetsverktyg i arbetet med att förebygga undernäring och ohälsa. Måltiden anpassad utifrån individuella behov bidrar till en bättre livskvalitet för den äldre.

Måltidsmedarbetarnas kompetens integreras och tas till vara inom vård och omsorg och bidrar till kollegialt lärande om mat och måltider tillsammans med omsorgens medarbetare. Dietist, undersköterskor, sjuksköterskor,

(21)

måltidsombud, arbetsterapeuter och fysioterapeuter har viktiga roller för att få ihop den komplexa helheten.

Verksamheterna strävar efter en likvärdig och för omsorgstagaren värdefull måltid oavsett boendeform.

Den plats där omsorgstagare äter utformas så att det är trevligt att äta där.

Kommunens lokaler ska anpassas efter arbetsmiljöverkets riktvärden för bullernivå, luftkvalitet och yta. Måltidsmiljön som erbjuds är i möjligaste mån speciellt inredd för ätande. Alla omsorgstagare har möjlighet och uppmuntras att engagera sig i måltidsfrågorna för att utveckla måltidsmiljön och måltidernas kvalitet. Varje vård- och omsorgsboende erbjuder ett dialogforum där enskilda kan delta på sina villkor och där såväl mat som måltidens förutsättningar tas upp.

För att främja en trevlig måltidsstund ges matgäster och omsorgstagare inom vård och omsorg möjlighet att servera sig maten själv. I så stor utsträckning som möjligt kan den äldre på särskilt boende välja var, med vem och vid vilken tidpunkt måltiden ska intas. Alla verksamheter strävar efter och uppmuntrar möjligheten till praktiskt deltagande kring måltiden efter vars och ens egen förmåga.

Anhöriga erbjuds alltid möjligheten att kunna köpa en portion mat vid besök för att kunna dela en måltid med sin närstående, förutsatt att beställning gjorts i god tid enligt boendets rutiner för måltidsbeställning.

Måltider inom ordinärt boende

Vård- och omsorg riktas alltmer till det egna hemmet. Det är därför viktigt att förebyggande, hälsofrämjande insatser kan erbjudas som bidrar till att människor ges förutsättningar till att kunna bo kvar i ordinärt boende med bibehållen god hälsa. Måltiden fyller en viktig funktion i det förebyggande arbetet och det är viktigt att måltiden uppfyller de kriterier på näringsriktighet och regelbundenhet som socialstyrelsen förespråkar, oavsett boendeform för omsorgstagaren. Inom ordinärt boende är mat och måltider samt sociala insatser en del av de

biståndsbedömda insatser som omsorgstagare ansöker om. Det är önskvärt att hemtjänstinsatserna, efter biståndsbeslut och i samråd med omsorgstagaren, är planerade så att flera huvudmål och mellanmål kan serveras utspridda över dygnet. Medarbetare inom ordinärt boende behöver stödja och motivera omsorgstagare i att köpa in och äta näringsriktig mat fördelad under dygnet.

Rätten att besluta om inköp och val av måltider ligger hos omsorgstagaren.

Mötesplatser för seniorer erbjuds i de olika kommundelarna där måltider kan intas i ett socialt sammanhang, något som främjar aptit, hälsa och näringsintag för äldre som ännu bor hemma. Att ta sig mellan hemmet och mötesplatsen ger också möjlighet till värdefull rörelse och vardagsmotion.

(22)

3.3 Mat och måltider i övriga verksamheter

På fritidsgårdar erbjuds till vardags ett hälsosamt och miljösmart utbud med syfte att locka till hälsosamma val för barn och unga. Genom delaktighet och aktiviteter kan barn och unga påverka utbudet och lära sig mer om enkla och bra mellan- och kvällsmål. På fritidsgården märks det skillnad mellan vardag och helg genom utbud och aktiviteter i cafeteria och kök.

På bad- och fritidsanläggningar samt cafeterior och mötesplatser erbjuds till största delen ett hälsosamt och miljösmart utbud. Många besökare är barn och unga och kommunens ansvar att bidra till hälsa och välbefinnande är stort.

På kommunkoncernens anordnade möten, event och konferenser serveras uteslutande växtbaserade måltider.

Vid de kommunägda bolagens inköp av livsmedel och måltider ska det måltidspolitiska programmet vara styrande.

4. Centrala begrepp och definitioner

Definitionerna nedan gäller för tolkningen av detta styrdokument, Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun.

Anpassade måltider – måltid som är anpassad för en enskild person, av medicinska, religiösa, etiska eller andra skäl.

Brukarråd – en grupp personer som företräder människor som kommer i

kontakt med kommunens vård, skola och omsorg i någon form, till exempel barn i skolan, äldre eller personer med funktionsvariation.

FAMM – Five Aspects of a Meal Model, en förklaringsmodell för måltidens olika beståndsdelar. Rummet, Produkten, Stämningen, Styrsystemet och Mötet är delar som kan förklara måltidens komplexitet.

Hållbar utveckling – Hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.

Härlagat – mat tillagad i matgästens närhet, till exempel i samma byggnad eller i skolan där barnet går. Härlagat används för restaurang och storkök till skillnad från hemlagat som betecknar mat som lagats i någons privata hem.

Integrerat – process som leder till att skilda enheter förenas.

Klimatsmart – en handling eller ett inköp av produkt eller tjänst som bidrar till minskad negativ klimatpåverkan eller till och med positiv klimatpåverkan.

(23)

Kost, mat – den blandning av olika livsmedel som intas dagligen för att täcka näringsbehovet.

Kvalitet – värdet av egenskaper som till exempel ett livsmedel eller en måltid kan ha. Kvalitetsdimensioner är till exempel den färdiga rättens innehåll, råvarornas ursprung, smak, doft, konsistens, näringssammansättning, variation,

menyplanering, presentation med mera.

Mat lagad från grunden – mat lagad från råvaror vilket innebär livsmedel som inte värmts upp eller tillagats i förväg.

Miljösmart – en handling eller ett inköp av produkt eller tjänst som bidrar till minskad miljöpåverkan.

Måltid – mat som äts i ett sammanhang där rummet, sällskapet, organiseringen och stämningen bidrar till en helhetsupplevelse.

Måltidskultur – måltidskultur finns överallt där människor äter och delar liknande föreställningar om hur, när, vad, var och med vem man bör äta. Som framgår av själva grundbetydelsen av kultur (odling), är det något som lever och förändras, och som också innehåller ett aktivt moment.

Närproducerat/lokalt – råvaror och därav förädlade produkter med ursprung i Södermanland och dess grannlandskap.

Omsorgsmåltid –innebär att medarbetare deltar i måltiden med omsorgstagarna vid matbordet för att erbjuda det stöd och den hjälp som behövs under måltiden (Socialstyrelsen).

Pedagogisk måltid – innebär att skolpersonal äter tillsammans med barnen i förskolan eller skolan. Syftet är att måltiden ska vara ett tillfälle till samvaro mellan vuxna och barn samt ge möjlighet till att integrera måltiden i skolans pedagogiska uppdrag.

Restaurang, matsal – ett rum särskilt inrett och avsett för att servera mat och äta i.

Specialkost – kost som är anpassad till ett visst sjukdomstillstånd eller medicinskt behov.

Säsongsanpassad, säsongsbetonad – mat som vid varje given tidpunkt och geografiska plats kan odlas utan behov av extra uppvärmning, skördas respektive lagras på ett resurseffektivt sätt. Konserverad och fryst mat är ett sätt att äta säsongsanpassat. Det kan också handla om att fiska fisksorter när de smakar som bäst, eller att vilt kan jagas och slaktas under en viss del av året. Att äta

säsongsbetonat är att anpassa val av råvaror till vad som finns att tillgå i det

(24)

geografiska närområdet regionalt eller i klimatzonen. För livsmedel som till exempel citrusfrukter kan de sägas vara i säsong från december till februari beroende på närmast tillgängliga plats där citrusfrukt odlas, det vill säga i södra Europa.

Verksamhet – exempelvis förskola, skola eller särskilt boende.

(25)

KS § 187 Dnr KS/2021:90-003

Informationssäkerhetspolicy i Strängnäs kommun

Beslut

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att

1. upphäva Informationssäkerhetspolicy, KF § 77, 2013-06-17,

2. anta Informationssäkerhetspolicy i Strängnäs kommun, daterad 2021-05- 03.

Beslutsgång

Ordföranden finner att det endast finns ett förslag till beslut och att det blir kommunstyrelsens beslut.

Befintlig informationssäkerhetspolicy antogs 2013 och behöver nu revideras.

Den reviderade policyn är underlag för den kommande riktlinjen för informationssäkerhet. Bland annat så har roller och ansvar förtydligats.

Ekonomiska konsekvenser för kommunen Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser.

Beslutet medför inga övriga konsekvenser.

Uppföljning

Säkerhetsenheten på kansliavdelningen följer upp policyn årligen eller vid behov.

Beslutsunderlag

Tjänsteutlåtande, Informationssäkerhetspolicy i Strängnäs kommun, 2021-07-05 Styrdokument, Informationssäkerhetspolicy i Strängnäs kommun, 2021-05-03.

Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Socialkontoret Utbildningskontoret Samhällsbyggnadskontoret Teknik- och servicekontoret Kulturkontoret

Kansliavdelningen

Kommunikationsavdelningen Ekonomiavdelningen

HR-avdelningen

(26)

IT- och digitaliseringsavdelningen Strängnäs kommunföretag AB SEVAB Strängas Energi AB Strängnäs Fastighets AB

(27)

Beslutad: 2021-09-27 § 206

Myndighet: Kommunfullmäktige

Diarienummer: KS/2021:90-003

Ersätter: Informationssäkerhetspolicy i Strängnäs kommun, KS/2013:15-003, KF § 77, 2013-06-17

Gäller för: Samtliga nämnder

Gäller fr o m: 2021-10-05

Gäller t o m: Tillsvidare

Dokumentansvarig: Kansliavdelningen/Säkerhetsenheten

Uppföljning: Årligen/Vid behov

Informationssäkerhetspolicy i Strängnäs kommun Denna policy är framtagen för att ge en övergripande riktning för Strängnäs kommuns arbete med informationssäkerhet.

Informationssäkerhet

I allt vi gör hanterar vi information. Vi tar emot information, vi kommunicerar information, vi lagrar information, vi skapar information och vi skickar

information. Vår information är värdefull och vi behöver hanterar den med hög medvetenhet och respekt. Genom att värna och ge vår information det skydd den behöver skapar vi förtroende både inom och utanför vår organisation.

Informationssäkerhet som helhet är:

• Konfidentialitet (sekretess): att information inte görs tillgänglig för eller delges obehöriga.

• Riktighet: att information är åtkomlig och användbar för den som är behörig. Informationen ska skyddas mot oönskad eller obehörig förändring.

• Tillgänglighet: att information är åtkomlig för den som är behörig att ta del av den, i förväntad utsträckning och inom önskad tid.

• Spårbarhet: att händelser i vår hantering av information kan spåras.

Arbetet med informationssäkerhet består av både administrativa och tekniska säkerhetsåtgärder. Respektive verksamhet ansvarar för att ta fram de

administrativa åtgärderna, både beslut och genomförande, IT- och

digitaliseringsavdelningen bistår med stöd vad gäller beslut kring de tekniska säkerhetsåtgärderna, och i vissa falla även att genomföra dessa åtgärder.

Mål

Vårt mål är att vi tillsammans skapar förutsättningar för en hållbar kommun för våra kommuninvånare. Vi som arbetar i Strängnäs kommun värnar om våra medborgares integritet och sekretess.

(28)

En god informationssäkerhet inom kommunen främjar våra verksamheters möjligheter till att kunna fungera kvalitativt, effektivt och rättssäkert.

För att uppnå målet ska det finnas en medvetenhet om vad det är för information som hanteras och hur den ska hanteras. Detta för att kunna hantera det dagliga arbetet kontinuerligt oavsett vilka situationer som kan uppkomma.

Roller och ansvar Kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige beslutar om vilken informationssäkerhetspolicy som ska gälla för kommunen och har det yttersta ansvaret för kommunens

informationssäkerhetsarbete.

Kommunstyrelse

Kommunstyrelsen ansvarar för att samordna, utveckla och leda arbetet med informationssäkerhet inom hela den kommunala verksamheten i enlighet med denna policy och andra dokument.

Nämnd och bolagsstyrelse

Nämnder och bolagsstyrelser ansvarar för informationssäkerheten inom sitt verksamhetsområde. I enlighet med policy och andra dokument ska

verksamhetsnära styrdokument antas för informationssäkerhet.

Kommundirektör och VD

Har kommunstyrelsens eller bolagsstyrelsens uppdrag att sörja för att informationssäkerhetsarbetet bedrivs så effektivt som möjligt i enlighet med denna policy och andra dokument.

Verksamhetsansvarig

Varje verksamhetschef är ansvarig för informationssäkerheten inom sitt kontor. Varje verksamhetsansvarig ansvarar för att den egna medarbetaren har ett säkerhetsmedvetande och tillräcklig förståelse och kunskap för att en nödvändig informationssäkerhet i verksamheten kan uppnås.

Medarbetare och förtroendevalda

Har ett ansvar att följa kommunens informationssäkerhetspolicy. Som medarbetare och förtroendevald har man också ansvar att vara uppmärksam på brister och fel gällande informationshantering, utrustning och

informationsinnehåll.

(29)

KF § 206 Dnr KS/2021:90-003

Informationssäkerhetspolicy i Strängnäs kommun

Beslut

1. upphäva Informationssäkerhetspolicy, KF § 77, 2013-06-17,

2. anta Informationssäkerhetspolicy i Strängnäs kommun, daterad 2021-05- 03.

Beslutsgång

Ordföranden finner att det endast finns ett förslag till beslut och att det blir kommunfullmäktiges beslut.

Befintlig informationssäkerhetspolicy antogs 2013 och behöver nu revideras.

Den reviderade policyn är underlag för den kommande riktlinjen för informationssäkerhet. Bland annat så har roller och ansvar förtydligats.

Ekonomiska konsekvenser för kommunen Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser.

Uppföljning

Säkerhetsenheten på kansliavdelningen följer upp policyn årligen eller vid behov.

Beslutsunderlag

Protokollsutdrag, KS § 187, 2021-09-01, Informationssäkerhetspolicy i Strängnäs kommun

Tjänsteutlåtande, Informationssäkerhetspolicy i Strängnäs kommun, 2021-07-05 Styrdokument, Informationssäkerhetspolicy i Strängnäs kommun, 2021-05-03.

Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Socialkontoret Utbildningskontoret Samhällsbyggnadskontoret Teknik- och servicekontoret Kulturkontoret

Kansliavdelningen

Kommunikationsavdelningen Ekonomiavdelningen

HR-avdelningen

(30)

IT- och digitaliseringsavdelningen Strängnäs kommunföretag AB SEVAB Strängas Energi AB Strängnäs Fastighets AB

(31)

KF § 208 Dnr KS/2021:417-003

Upphävande av beslut om delegation av föreskriftsrätt om förbud att vistas på särskilda platser, i syfte att hindra smittspridning av Covid-19

Beslut

1. upphäva beslut fattat av kommunfullmäktige den 24 maj 2021, § 90, på grund av att den föreskriftsrätt som beslutet vilade på numera är upphävd.

Beslutsgång

Ordföranden finner att det bara finns ett förslag till beslut och att detta blir kommunfullmäktiges beslut.

Kommunfullmäktige beslutade den 24 maj 2021 § 90, att utifrån i det beslutet beskrivna förutsättningar, ge kommunstyrelsen rätt att utfärda föreskrifter om förbud att vistas på särskilt angiven plats, vid påtaglig risk för trängsel, med stöd av 8 kap 1 § förordningen (2021:8) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19,

Åttonde kapitlet i nyssnämnd förordning har sedan den 15 juli 2021 upphört att gälla, enligt förordning (2021:812) om ändring i förordningen (2021:8) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19.

Mot den bakgrunden har ingen i kommunen längre rätt att utfärda föreskrifter vid särskild risk för trängsel, i syfte att förhindra spridning av sjukdomen covid-19.

Därför föreslås det att beslutet att delegera till kommunstyrelsen att utfärda förskrifter på området upphävs.

Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen.

Uppföljning

Ingen uppföljning krävs.

Beslutsunderlag

Protokollsutdrag, KS § 190, 2021-09-01, Upphävande av delegation av föreskriftsrätt om förbud att vistas på särskilda platser, i syfte att hindra smittspridning av Covid-19

Tjänsteutlåtande, Upphävande av beslut om delegation av föreskriftsrätt, 2021-07- 16

(32)

Protokollsutdrag, KS § 105 2021-04-28 Delegation av föreskriftsrätt om förbud att vistas på särskilda platser, i syfte att förhindra smittspridning av Covid-19

Protokollsutdrag, KF § 90, 2021-05-24, Delegation av föreskriftsrätt om förbud att vistas på särskilda platser, i syfte att förhindra smittspridning av Covid-19

Kommunstyrelsen, för kännedom

Teknik- och fritidsnämnden, för kännedom Kulturnämnden, för kännedom

Socialnämnden, för kännedom

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, för kännedom Barn- och utbildningsnämnden, för kännedom

Valnämnden, för kännedom

(33)

KF § 211 Dnr KS/2021:131-100

Avgift vid utlämnande av allmän handling och begäran om registerutdrag

Beslut

1. anta bifogat styrdokument ”Avgifter för kopior och avskrifter av allmänna handlingar samt för handlingar som bifogas registerutdrag”,

2. upphäva styrdokumentet ”Avgifter för kopior och avskrifter av allmänna handlingar” beslutat av kommunfullmäktige 2007-10-22, § 212.

Beslutsgång

Ordföranden finner att det bara finns ett förslag till beslut och att detta blir kommunfullmäktiges beslut.

Kommunstyrelsen beslutade den 31 mars 2021, § 86, att sända ett förslag om nytt styrdokument angående uttag av avgifter för kopior och handlingar som lämnas ut enligt tryckfrihetsförordningen andra kapitel (allmänna handlingar) samt för handlingar som bifogas registerutdrag, som eventuellt behöver lämnas ut enligt GDPR, på remiss till kulturnämnden, miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, socialnämnden och teknik- och fritidsnämnden.

Bakgrunden till förslaget är att reglerna på området har ändrats.

Föreslagna ändringar

Nedan följer ett sammandrag av föreslagna ändringar, i förhållande till tidigare gällande styrdokument. För en utförligare version se tjänsteutlåtande 2021-02-22 som också bifogas.

Enligt EU:s dataskyddsförordning (GDPR) har den som begär ett registerutdrag rätt till kopior av de personuppgifter som är under behandling. För eventuella ytterligare kopior som den registrerade begär får den personuppgiftsansvarige ta ut rimlig avgift på grund av de administrativa kostnaderna (artikel 15 på 3 GDPR).

Mot bakgrund av detta föreslås att det framgår av dokumentet att nämnderna kan ta ut avgift i sådana fall.

Av 2 kap. 16 § första stycket tryckfrihetsförordningen framgår att den som önskar ta del av en allmän handling har rätt att mot en fastställd avgift få en avskrift eller kopia av handlingen, till den del handlingen får lämnas ut. En myndighet får i ett enskilt fall besluta att en sådan avgift ska betalas helt eller delvis, innan avskriften eller kopian lämnas ut. Av förarbetena till bestämmelsen framgår bland annat att ett beslut om förskottsbetalning kan bli aktuellt om en begäran är omfattande och därmed resurskrävande. Den slutliga avgiften regleras i samband med

(34)

utlämnandet av handlingarna. Myndighet får inte fatta generella beslut om att avgift alltid ska tas ut i förskott.

Mot den bakgrunden föreslås det förtydligas i den nya taxan att avgift enligt huvudregeln tas ut i efterskott, men att den i undantagsfall kan tas ut i förskott och att det då krävs ett överklagbart beslut i det enskilda fallet.

Enligt kommunens riktlinjer för fakturering bör inte fakturor på under 100 kr ställas ut. Det föreslås därför en gräns för när avgift ska tas ut och det förslås att den gränsen sätts vid 35 kopior. I förtydligande syfte införs också ett stycka om den kommunala likhetsprincipen i det avsnitt som berör den grundläggande regleringen kring rätten att få ut handlingar i olika situationer. Likaså uppdateras lagrumshänvisningar.

Mot den bakgrunden bedöms tilläggen i de tillämpningsföreskrifter som finns i nuvarande version av styrdokumentet som överflödiga (den som vill ha tillgång till saklig information i skälig omfattning bör kunna få det direkt enligt riktlinjerna).

Det ska avslutningsvis framhållas att kommunen offentliggör och tillgängliggör en stor del av sin information exempelvis via kommunens webbplats och inom ramen för arbetet med att delge beslut och underlag för besluten till berörda. Detta sker givetvis avgiftsfritt och regleras inte i taxan.

Inkomna synpunkter och åtgärder i anledning av dessa

Miljö-och samhällsbyggnadsnämnden (MSN) har lämnat värdefulla synpunkter.

Under avsnittet Taxa i det tjänsteutlåtande som bifogas MSN:s protokollsutdrag föreslår MSN ett förtydligande i frågan om antal avgiftsfria kopior gäller oavsett storlek på utskriften, eller om ett specifikt pappersformat avses. Nämnden resonerar också kring om det finns önskan att ytterligare specificera hur betalningen ska ske, eller om det får följa samhälls- och teknisk utveckling.

Mot bakgrund av detta framhålls att det nya styrdokumentet, i likhet med det tidigare, bygger helt på att kommunen följer den avgift som stadgas i

avgiftsförordningen (1992:191). I avgiftsförordningen finns inget system för att ta ut olika avgifter beroende på storlek. Mot den bakgrunden föreslås att inte heller kommunen har en sådan ordning och att detta förtydligas i det föreslagna

dokumentet. I samband med detta läggs det också in ett kortare tillägg om att kommuns reglering innebär att den lägsta avgiften om hundra kronor ska betalas vid utlämnade av 35 kopior, efter muntligen framställda frågor.

Det bedöms att frågan om hur betalning ska ske inte behöver regleras av kommunfullmäktige, utan att det, som skrivningarna ser ut nu, blir en

verkställighetsfråga, för förvaltningen, så att man på ett effektivt sätt kan följa den samhälleliga utvecklingen på området.

I övrigt har nämnderna ställt sig positiva till förslaget eller tillstyrkt i förslaget i sin helhet.

(35)

Det slutliga förslaget biläggs detta tjänsteutlåtande tillsammans med övriga

handlingar. Tilläggen med anledning av synpunkter som kommit in är införda med röd text och gulmarkerade i det slutliga förslaget.

Beslutet bedöms inte medföra några ekonomiska konsekvenser för kommunen.

Möjligheten att få ut allmän handling är ett viktigt verktyg för invånarnas

möjlighet till insyn i offentlig förvaltning. Det medför samtidigt kostnader för extra administration, särskilt i fall där en stor mängd handlingar begärs ut upprepat.

Möjligheten till uttag av avgift i förskott kan göra att enskilda blir mer aktsamma med de kopior som redan lämnats ut och inte begär samma handlingar upprepat, när det rör stora mängder handlingar. Av uppenbara skäl minskar också risken att en stor mängd handlingar kopieras upp utan att avgiften betalas.

Gränsen för fakturabelopp vid 100 kr bedöms förenkla för den enskilde om denne begär under 35 kopior och för förvaltningen som då inte behöver ställa ut en faktura.

Uppföljning

För verkställande av beslutet behöver utbildningskontoret, kulturkontoret, samhällsbyggnadskontoret, teknik- och servicekontoret, socialkontoret och kommunstyrelsens kansliavdelning arbeta fram förslag till ändringar i delegationsordningarna för respektive nämnd.

Den information som lämnas till kommuninvånare behöver ses över och anpassas till den nya föreskriften. Respektive kontor/avdelning samt kontaktcenter behöver se över och anpassa sin administration till den nya föreskriften. Uppföljning av hur styrdokumentet fungerar och används bör ske i oktober 2022.

Beslutsunderlag

Protokollsutdrag, KS § 196, 2021-09-01, Avgift vid utlämnande av allmän handling och begäran om registerutdrag

Tjänsteutlåtande, Avgift vid utlämnande av allmän handling och begäran om registerutdrag, 2021-07-13

Styrdokument, Slutligt förslag Avgifter för kopior och avskrifter av allmänna handlingar samt för handlingar som bifogas registerutdrag, 2021-07-14

Styrdokument, Förslag, Avgifter för kopior och avskrifter av allmänna handlingar (TF) samt för handlingar som bifogas registerutdrag (GDPR), 2021-03-03

Styrdokument, Nu gällande styrdokument, 2007-09-03

Tjänsteutlåtande, Nytt styrdokument angående uttag av avgift vid begäran av utlämnande av allmän handling, 2021-02-22

Protokollsutdrag, KS § 86 2021-03-31 Avgift vid utlämnande av allmänna handlingar (TF) samt handlingar som bifogas registerutdrag (GDPR)

(36)

Protokollsutdrag, MSN § 66, 2021-04-29, godkännande av remissvar för Avgift vid utlämnande av allmänna handlingar (TF) samt handlingar som bifogas

registerutdrag (GDPR)

Svar, Remissvar för Avgift vid utlämnande av allmänna handlingar (TF) samt handlingar som bifogas registerutdrag (GDPR), 2021-04-15

Protokollsutdrag, KN § 70 2021-05-25 Remissvar - Avgift vid utlämnande av allmänna handlingar

Protokollsutdrag, SN § 82 2021-05-26, Svar på remiss om avgifter för kopior och avskrifter av allmänna handlingar (TF) samt för handlingar som bifogas

registerutdrag (GDPR)

Protokollsutdrag, BUN § 76 2021-05-25, Remissvar - Avgift vid utlämnande av allmänna handlingar (TF) samt handlingar som bifogas registerutdrag

Protokollsutdrag, TFN § 44 2021-05-18, Avgift vid utlämnande av allmänna handlingar (TF) samt handlingar som bifogas registerutdrag (GDPR) Beslutet skickas till

Kommunstyrelsen

Barn- och utbildningsnämnden Kulturnämnden

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Teknik- och fritidsnämnden

Socialnämnden Valnämnden