• No results found

Simulering av kyl- och värmesystem

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Simulering av kyl- och värmesystem"

Copied!
75
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Maj 2018

Simulering av kyl- och värmesystem

-Analys av tre byggnader ovan jord vid slutförvaret

för kortlivat radioaktivt avfall i Forsmark

(2)

Teknisk- naturvetenskaplig fakultet UTH-enheten Besöksadress: Ångströmlaboratoriet Lägerhyddsvägen 1 Hus 4, Plan 0 Postadress: Box 536 751 21 Uppsala Telefon: 018 – 471 30 03 Telefax: 018 – 471 30 00 Hemsida: http://www.teknat.uu.se/student

Buildings Above Ground at the Final Repository for

Short-Lived Radioactive Waste

Erik Wendin

The Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Company (SKB) plan to expand their current final repository for short-lived radioactive

waste. They also plan to replace the electric boilers with district heating and cooling. This report has focused on obtaining simulation results of the future energy- and efficiency demand for the buildings above ground. The software that was used to achieve this was the simulation tool IDA ICE.

The simulation concluded in an yearly energy demand for the future facility which correspond to 610 MWh. The efficiency demand correspond to 390,8 kW for cooling and 685,6 kW for heating the facilities. Indications show that this result is somewhat low due to some inaccurate data, but also because the faicilities today tends to use more energy than is necessary.

(3)

Populärvetenskaplig sammanfattning

Svensk Kärnbränslehantering AB planerar att genomföra en utbyggnad av dagens slutför-varsanläggning för kortlivat radioaktivt avfall (SFR). Detta kommer att omfatta byggna-tion både ovan- och under jord vilket medför att anläggningens energi- och effektbehov förväntas öka. I dagsläget förses värmebehovet till anläggningen med hjälp av elpannor medan kylmaskiner ombesörjer kylbehovet.

Grannverksamheten Forsmark Kraftgrupp AB (FKA) har installerat ett fjärrvärme- och fjärrkylsystem där kylvattnet från FKA utgör värme- och kylkälla. Egentligen vore havs-vattnet en bättre kylkälla, då kylhavs-vattnet från FKA är ungefär 10◦C varmare än havsvatt-net. Dock skulle detta medföra ytterligare vattendomar och tillstånd, varför svallbassängen för utgående kylvatten fungerar som värme- och kylkälla. Det kommer då att finnas möj-lighet för SKB att ta del av denna lösning för att förse SFR med värme och kyla. I så fall kommer ett stort installationsarbete att behöva ske, och SKB behöver därför dimensionera anläggningens kyl- och värmesystem efter utbyggnad. SKB har redan utfört en del uträk-ningar, dock saknas det relevant information för anläggningens byggnader ovan jord, vilket arbetet syftar till att ta fram.

För att uppskatta dessa byggnaders energi- och effektbehov har simuleringsprogrammet IDA ICE använts. Denna programvara är väldigt användbar vid utformning av kyl- och värmesystem samt vid energikartläggningar av byggnader. En modell för respektive bygg-nad skapades i IDA, där effektbehovet simulerades för extrema utomhusförhållanden. En simulering över årsbasis genomfördes också för att uppskatta det årliga energibehovet för byggnaderna, där väderdata hämtades in från närmast liggande väderstation för en 10-års period.

(4)
(5)

Exekutiv sammanfattning

Arbetet visar på det kyl- och värmebehov som finns idag för byggnader placerade ovan jord vid slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall i Forsmark. Det ger också en bild av det uppskattade behovet för den tilltänkta utbyggnad av anläggningen som är planerad att ske under 2020-talet. Tanken är att resultatet skall användas som underlag för att dimen-sionera rörledningar från den nyinstallerade fjärrvärme- och fjärrkylsystemet vid Forsmark kärnkraftverk som ligger i området och avgöra om en installation är av värde.

Simuleringsprogrammet IDA ICE användes för att simulera kyl- och värmebehovet för anläggningen, där byggnaderna simulerades var för sig. Den tilltänkta utbyggnaden av slutförvaret kunde därefter beräknas baserat på antaganden som erhållits i tidigare analyser genomförda av SKB. Det dimensionerade behovet blev då totalt 391 kW för fjärrkyla och 686 kW för fjärrvärme. Det totala energibehovet för byggnaderna simulerades också, vilket uppgick till 385 MWh för dagens anläggning och 610 MWh efter utbyggnad.

(6)

Förord

Denna rapport utgör en del av ett examensarbete inom civilingenjörsprogrammet Energi-system vid Uppsala universitet, och omfattar 30 hp. Arbetet utfördes på uppdrag av SKB under vårterminen 2017.

Jag vill passa på att tacka Bjarne Nedergård på SKB som varit handledare under arbetets gång, och som har tagit sig tid för att hjälpa till att göra arbetet lyckat. Jag vill också tacka Arne Roos på Ångström, som var ämnesgranskare för arbetet, och som med sin erfarenhet och expertis inom området varit till stor hjälp under arbetet.

(7)

1 Inledning 1 1.1 Bakgrund . . . 2 1.2 Syfte . . . 3 1.3 Mål . . . 3 1.4 Avgränsningar . . . 3 1.5 Objektbeskrivning . . . 4 2 Metod 5 3 Teori 6 3.1 Energibalans i en byggnad . . . 6 3.2 Värmesystem . . . 7 3.3 Solinstrålning . . . 8 3.4 Internvärme . . . 9 3.5 Luftläckage . . . 10 3.6 Transmission . . . 10 3.7 Ventilation . . . 11

3.8 Simuleringsprogram IDA ICE . . . 16

4 Simulering 17 4.1 KVB - Kontors- och verkstadsbyggnad . . . 19

4.2 Vega - Kontorsbyggnad . . . 20

4.3 V1 - Ventilationsbyggnad . . . 22

(8)

5 Resultat 24 5.1 Resultat KVB . . . 24 5.2 Resultat Vega . . . 26 5.3 Resultat V1 . . . 28 5.4 Totalt behov . . . 30 6 Diskussion 32 6.1 Validering av resultat . . . 32 6.2 Utvärdering av metod . . . 33 6.3 Analys av data . . . 34 6.4 Analys av resultat . . . 34 7 Slutsats 35 Referenser 36

A Genomgång av IDA ICE 39

B Simuleringsunderlag för KVB-byggnad 47

C Simuleringsunderlag för Vega 51

D Simuleringsunderlag för V1-byggnaden 53

E Resultat från simuleringen för KVB-byggnaden 57

F Resultat från simuleringen för Vega 60

(9)

Nomenklatur

Generella förkortningar

Generella förkortningar

Förkortning Beskrivning

SKB Svensk Kärnbränslehantering AB

SFR Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall U-värde Värmegenomgångskoefficient [W/m2 K]

g-värde Andel av inkommande strålning som blir till värme i ett rum IDA Simuleringsprogram för byggnaders energi- och effektbehov DVUT Dimensionerande vinterutetemperatur [◦C]

F-system Ventilationssystem med endast frånluft

FTX-system Ventilationssystem med till- och frånluft samt värmeväxlare CAV ”Constant Air Volume”, kontinuerligt ventilationsflöde

EQUA Fullständigt ”EQUA Simulation AB”, företaget som äger IDA CAD ”Computer Aided Design”, program för design av byggnader

Specifika förkortningar för arbete

Förkortning Beskrivning

PSU Projekt SFR-utbyggnad

KVB Kontors- och verkstadsbyggnad, inne på anläggningen SFR Vega Kontorsbyggnad, inne på anläggningen SFR

V1 Ventilationsbyggnad 1, inne på SFR

Qw Effekt värmesystem [W]

Qs Effekt för solinstrålning [W] Qload Effekt för interna laster [W]

Qr Effekt för ventilationens värmeåtervinning [W] Qt Effekt för transmission [W]

Qi Effekt för infiltration [W] Qv Effekt för ventilation [W] Qvent,f rlst Ventilationsförluster [W] Ttilluf t Temperatur på tilluften [◦C] Tluf t,ute Utomhustemperatur [◦C] Tluf t,inne Rumstemperatur inomhus [◦C] Ts Yttemperatur material [◦C]

(10)

Fysikaliska storheter

Förkortning Storhet Enhet

ρ Densitet kg/m3

cp Specifik värmekapacitet luft kJ/kg K

(11)

1

Inledning

Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB, är ett bolag som bildades för att ta hand om svenskt kärnavfall och kärnbränsle från de svenska kärnkraftverken. SKB bedriver verksam-het på flera orter i Sverige, däribland Forsmark där slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall, SFR, finns beläget. SFR är för närvarande i drift, vilket innebär att det kortlivade radioaktiva avfallet kontinuerligt deponeras i slutförvaret. Det finns också tillhörande bygg-nader ovan jord, i form av ventilationsbyggnad, kontor samt verkstad, som är nödvändiga för att hålla anläggningen i drift.

Under 2014 lämnade SKB in en ansökan om att få bygga ut SFR för att kunna förvara framtida rivningsavfall, samt driftavfall från det förlängda kärnkraftsprogrammet. I Pro-jekt SFR-utbyggnad(PSU), har ansvariga inom SKB uppskattat det energi och effektbehov som krävs för anläggningens kyl- och värmebehov efter utbyggnad. Det finns önskemål om att ersätta dagens kyl- och värmesystem som består av elpannor som värmer vatten som transporteras runt till byggnaderna. Ett alternativ som tagits upp är att installera fjärrvär-me och utnyttja den spillvärfjärrvär-me som komfjärrvär-mer från det närliggande kärnkraftverket. I så fall kommer en investering behöva genomföras i rörläggning mellan de båda anläggningarna till att börja med.

Innan ett beslut kan tas krävs det vidare analys av anläggningen energi- och effektbehov, vilket detta arbete har syftat till att genomföra. Resultaten är tänkt att fungera som under-lag för kostnadsanalyser samt bidra med väsentlig information vid inledande projektering av den tekniska lösningen för anläggningens kyl- och värmeförsörjning.

(12)

1.1 Bakgrund

SKB arbetar med ett av Sveriges största miljöskyddsprojekt som omfattar omhänderta-gandet av radioaktivt avfall. Detta är SKB:s enda uppgift, där en slutförvarslösning för allt radioaktivt avfall är ändamålet. Ett slutförvar är tänkt att försluta avfallet under långa tidsrymder och kräver inte heller att människan övervakar och underhåller förvaret. [1] SFR var världens första slutförvar av sitt slag och togs i drift år 1988. Denna anläggning byggdes för att främst förvara radioaktivt driftavfall från kärnkraftverken som kategoriseras som kortlivat. Anläggningen utformades utefter det dåvarande kärnkraftsprogrammet, som vid den tidpunkten sträckte sig till och med år 2010 [2]. Idag vet vi att drifttiden för kärnkraftverken förlängts, där Forsmarks reaktor tre kan komma att vara i drift fram till år 2045. Omfattningen av driftavfall från kärnkraftverken kommer därför att överskrida de volymer som idag är tillgängliga i SFR.

SKB har därför sedan många år tillbaka arbetat med att få genomföra en utbyggnad av SFR. I utbyggnaden är det tänkt att rivningsavfall och driftavfall som inte ryms i nuvarande anläggning ska slutförvaras. I slutet av 2014 lämnade SKB in en första ansökan om att få genomföra en utbyggnad av SFR. SKB:s ansökan kommer att prövas enligt kärntekniklagen hos Strålsäkerhetsmyndigheten samt miljöbalken hos Mark- och miljödomstolen. För att en byggnation ska kunna påbörjas krävs det ett godkännande från dessa två instanser [3]. Det pågår därför ett fortlöpande arbete för att komplettera nuvarande ansökan på de områden där den anses bristfällig.

Projektet som omfattar utbyggnaden går under benämningen PSU, där det bland annat ska redogöras för hur energibehovet till anläggningen ska tillgodoses. I dagsläget används vattenburen värme som regleras av elpannor då någon annan lösning inte funnits tillgänglig tidigare. Det finns planer på att införa ett fjärrvärmesystem inne på Forsmark kärnkraft-verk, där spillvärmen från kylvattnet i reaktorerna kan utnyttjas. Möjligheten finns då för SKB att ta del av detta, vilket innebär att de behöver investera i infrastruktur för att installera rörsystem ut till anläggningen.

(13)

1.2 Syfte

Arbetets syfte har varit att dimensionera ett fjärrvärme- och fjärrkylsystem som ska kunna försörja anläggningen SFR efter utbyggnad.

1.3 Mål

Efter projektet ska följande mål ha uppnåtts:

• Bestämt energi- och effektbehov för anläggningens befintliga kyl- och värmesystem. • Uppskattat utbyggnadens energi- och effektbehov för dess kyl- och värmesystem.

1.4 Avgränsningar

Syftet med arbetet har varit att bestämma energi- och effektbehov för ett fjärrvärme- och fjärrkylsystem till anläggningen SFR. Anläggningen har ett extra stort behov av ventilering då det bland annat bedrivs verksamhet nere i bergutrymmen på 50 till 120 meters djup. Temperaturen är någorlunda konstant året runt och ligger mellan 12-15 ◦C där luften som ventileras ned är 11 ◦C. Berggrunden innehåller radon som överskrider hygieniska gränsvärden, vilket motsvarar en exponering på 400 Bq/mm3 [4]. Mängden radon är den begränsande faktorn för hur mycket luft som behöver ventileras ned till bergutrymmena, och antas vara det för utbyggnaden likaså. Ventilationsflödet till berget motsvarar nästintill 60 m3/s vilket är ungefär fem gånger så stort jämfört med ventilationsflödet till de tre byggnaderna tillsammans.

Innan luften ventileras ned måste den processas med avfuktning och kylning under var-mare perioder eller värmas under kallare perioder. Detta görs för att det inte ska uppstå fuktbildning, samt att lufttemperaturen motsvarar erforderliga temperaturer för personak-tivitet i bergutrymmena. SKB har sedan tidigare utfört effektbehovsberäkningar för luften som ventileras till bergutrymmena. Via Mollierdiagram har effektbehovet för att omvand-la luftens yttre dimensionerade förhålomvand-lande till erforderliga förhålomvand-landen i bergutrymmena kunnat beräknas. Anläggningens gränsvärden, de dimensionerande tillstånden för luften ut-ifrån, samt volymflödet är något som SKB redan utfört noggranna beräkningar för. Därför har det inte varit aktuellt att utföra ytterligare beräkningar för uppvärmning och kylning av den luft som ventileras till bergutrymmena.

(14)

Arbetet har därför endast omfattat anläggningens fastigheter ovan jord, vilket utgör tre byggnader. För att bestämma det totala behovet vid dimension av fjärrvärme- och fjärr-kylsystem till anläggningen kan resultatet från arbetet senare adderas till det uträknade behovet för ventilationsluften till bergutrymmena, vilket motsvarar anläggningens totala behov.

1.5 Objektbeskrivning

Arbetet har omfattat de tre byggnationer ovan jord som i dagsläget har ett kyl- och vär-mebehov. De tre byggnaderna utgör en Kontors- och verkstadsbyggnad (KVB), en Venti-lationsbyggnad (V1) samt Vegakontoret (Vega). Det finns fler byggnader inne på anlägg-ningen, mestadels lagerlokaler eller liknande, där ett kyl- och värmebehov inte finns, eller anses obetydligt. En bild av anläggningen ges i figur 1.

Figur 1: Byggnader ovan jord vid anläggningen SFR i Forsmark.

(15)

KVB utgörs av en kontorsdel och en verkstadslokal med en total area på 1550 m2. Verk-stadslokalen motsvarar ungefär 50 % av byggnadens area och används bland annat som förråd, svetszon och tvätthall för fordonen. Verkstadslokalen har en takhöjd på 9 meter och en inomhustemperatur som motsvarar 16◦C. Kontorsdelen utgör resterande 50 % av byggnadens area och är till för de anställda som arbetar med SFR. Kontorsdelen har två våningar och har en takhöjd på knappa 6 meter med en inomhustemperatur på 20◦C. Till kontorsdelen hör också en vaktcentral och reception där besöksgrupper kan checka in för att besöka SFR:s utställning i berget. Vaktcentralen styr bland annat grindar och portar inom anläggningen och är nödvändig då säkerhetskraven är väldigt höga på anläggningen. Byggnaden har två värmesystem då inomhustemperaturen skiljer sig åt mellan utrymmena, samt att det finns två ventilationssystem, en för vardera del.

V1 har som tidigare nämnts i huvuduppgift att ventilera ut radon ur bergutrymmena. Ventilationsbyggnaden är ihopkopplade med tunnlarna som leder ned i berget och delar av byggnaden är därför belägen under markyta. V1 har en area på 486 m2, består av sex vå-ningar och har en total höjd på 27 meter. Byggnaden består bland annat av ställverksrum, pumprum, fläktrum och det är sällan mer än någon enstaka människa i byggnaden. Kraven på ventilation och rumstemperatur är därför till största del anpassade för den utrustning som finns i byggnaden, vilket motsvarar 16 ◦C för nästintill alla rum och med ett totalt ventilationsflöde motsvarande 5,51 m3/s.

2

Metod

Vardera byggnad modellerades i programvaran IDA ICE, ett simuleringsverktyg för energi-och effektberäkningar. Modellerna delades in i zoner som representerade vardera rum i respektive byggnad. För varje byggnad finns ett primärsystem som sköter värme- och kyl-behov samt minst ett ventilationssystem. Beräkningarna utfördes med dynamiska tidssteg som kunde sträcka sig till 1,5 timmar som längst. Fördelen med att använda dynamiska tidssteg är att modellen kan anpassa sig och gå ner på väldigt små tidssteg under kritiska tider, t.ex. på- och avslagning av ventilation [5]. Under nattetid så kan modellen använda maximalt tidssteg för att minska tiden det tar att simulera.

Klimatdata hämtades in från SMHI:s väderstation Örskär och hanterades med program-varan Shiny Weather Data. Denna programvara är framtagen av en doktorand vid Mälar-dalens högskola för att skapa klimatfiler till programvaror som IDA ICE [6]. Eventuella tidpunkter då mätstationen inte registrerade data kunde interpoleras i programvaran för att skapa en fullständig klimatfil. All klimatdata som användes i projektet är timmedel-värden.

(16)

Alla zoner simulerades som klimatzoner, där vertikala temperaturgradienter användes. All uppvärmning och kylning skedde separat för vardera zon och ideala komponenter antogs, vilket betyder att komponenterna inte har en bestämd plats i zonen. Ventilationsflöden sattes konstant för att underlätta simuleringen, med ett tillägg att uppvärmning via venti-lation kunde ske på mornar för att snabba på den processen. En mer noggrann genomgång av programmet finns beskrivet i Appendix A.

För att kunna validera resultatet från simuleringarna användes tidigare uträkningar utförda av SKB som baserades på gradtimmar och Mollierdiagram. Dessa uträkningar är utförda för hela anläggningen SFR och har validerats utifrån den energikonsumtion SFR haft de senaste åren. De specifika byggnaderna som berör projektet kunde därför jämföras med de uträkningar som SKB tidigare genomfört.

Det saknas information för de tilltänkta utbyggnaderna i SFR för att det ska gå att kon-struera och simulera dem i IDA. Därför användes respektive byggnaders simuleringsresultat för att uppskatta energi- och effektbehov för utbyggnaderna. I SKB:s systembeskrivning av SFR efter utbyggnad antas behovet för Vega fördubblas medan KVB och V1 antas öka med 50% [7]. Simuleringsresultatet för respektive byggnad kommer därför att multipliceras för att beräkna det totala energi- och effektbehovet.

3

Teori

I detta avsnitt presenteras den teori som legat till grund för att simulera byggnadernas energianvändning. Utöver detta presenteras en genomgång av simuleringsprogrammet IDA som använts i projektet.

3.1 Energibalans i en byggnad

(17)

Energi in: • Värmesystem • Solinstrålning • Internvärme • Värmeåtervinning ventilation Energi ut: • Transmission • Infiltration (luftläckage) • Ventilation

Energibalansen kan också beskrivas med följande ekvation för byggnaders energibalans där parametrarna för energi in återfinns till vänster och energi ut till höger.

Qw+ Qs+ Qload+ Qr = Qt+ Qi+ Qv (1)

Respektive del beskrivs mer noggrant i följande avsnitt, men i huvudsak så sker de största förlusterna via transmission och ventilation. Det är därför viktigt med bra isolering och låga U-värden så att värme inte lämnar byggnaden. Ventilation är framförallt nödvändigt om det är människor i byggnaden då ett kontinuerligt luftflöde är viktigt för att transportera bort lukter och partiklar. I och med detta försvinner också den värme som finns i luften och därför kan stora mängder energi sparas om ett modernt värmeväxlingssystem finns installerat.

3.2 Värmesystem

Ett värmesystem förser en byggnad med värme, och vilket system som lämpar sig bäst för olika byggnader kan ofta te sig olika. Det kan vara allt från värmepumpar till vattenburna system med elvärme eller fjärrvärme som via t.ex. radiatorer förser byggnaden med värme. Framförallt så används luft eller vatten för att transportera värmen då det är lätthanterligt. Vattenburen värme används inom SFR och vanligtvis är temperaturen på vattnet mellan 50-70◦C. Vattnet leds via rörledningar till radiatorer som finns utplacerade och förser alla rum med värme. På samma sätt fungerar också ett kylsystem, som istället kan använda sig av fjärrkyla, alternativt värmepumpar för att kyla ner en byggnad om det finns ett sådant behov [9].

Kyl- och värmesystem utgör ofta majoriteten av en byggnads energiförbrukning under ett år. Det är därför av stor betydelse att minimera förluster och ha en hög verkningsgrad för själva uppvärmningen för att spara energi. Kyl- och värmesystem är endast aktiva då inomhusklimatet är icke-tillfredsställande och det inte råder en energibalans. Därför styrs ett system oftast via en regulator som är kopplad till en ventil så att systemet anpassar sig efter rådande förhållanden [9], [10].

(18)

3.3 Solinstrålning

Inkommande strålning från solen värmer upp byggnader, där intensiteten är som högst under sommaren i Sverige då effekten motsvarar mellan 800-1000 W/m2. Denna energi kan utnyttjas via solfångare för att tillgodose en byggnad med värme om behovet finns. Dock är solinstrålning oftast oönskad under sommarperioder då det bildas ett överskott av värme, vilket därmed skapar ett kylbehov.

Större delen av solinstrålningen som värmer byggnader utgörs av den strålning som träffar fönsterytor. Hur energin fördelar sig går att se i figur 2. En del av energin transmitte-ras, vilket går att efterlikna med att fönstret inte stoppar strålningen och därför värmer byggnaden direkt. En del av energin absorberas av fönsterytan för att sedan avges som värmestrålning, där en del går in i byggnaden. En del av solinstrålningen reflekteras di-rekt vid kontakt med fönstret och påverkar därför inte byggnaden. Den totala andelen av inkommande strålning som når rummet i form av primär och sekundär strålning brukar sammanfattas som fönstrets g-värde, även kallad solfaktor.

(19)

3.4 Internvärme

Internvärme är ett samlingsnamn för den värme som alstras från byggnadens interna las-ter [12]. Typiska inlas-terna laslas-ter är belysning, elapparalas-ter och människor men också vär-meläckage från varmvattenledningar kategoriseras som internvärme [8].

Den energi (vanligtvis el) som en byggnad använder kan delas upp i två delar, driftenergi och verksamhetsenergi. Verksamhetsenergi är den energi som används för verksamheten i lokaler och innefattar belysning i kontor, datorer, kopiatorer och liknande laster. Vid be-räkning av en byggnads energianvändning ska verksamhetsenergin inte inräknas [13]. Drif-tenergi utgör bland annat el till byggnadens centrala system, bland annat fläktar, pumpar, hissar och skall inkluderas i en byggnads energianvändning. Både verksamhetsenergi och driftenergi ger upphov till värme som påverkar inomhusklimatet och påverkar därför kyl-och värmebehovet.

I tabell 1 visas värden för internlaster i en generell kontorsbyggnad som är framtagna av Sveby. Personvärme varierar beroende på hur aktiv personen är. En kontorsarbetare avger ungefär 100-140 W i form av personvärme [14], [13]. Generellt brukar energikartläggning-ar utgå från att en person motsvenergikartläggning-arenergikartläggning-ar 100 W i personvärme. Många byggnader, däribland kontorsbyggnader, är också i behov av tappvarmvatten för bl.a. personalduschar och hand-tvätt på toaletter. Rekommenderad energianvändning från Sveby är satt på årsschablon och motsvarar 2 kWh/m2 (Atemp) [13].

Tabell 1: Värden för en generell kontorsbyggnads internlaster, framtagna av Sveby [13].

Intern last Effekt (W)

Genomsnittlig belysning per m2 7.6

Skrivare 160

PC 125

Kopieringsmaskin 400

(20)

3.5 Luftläckage

Luftläckage, även kallat infiltration, är ofrivillig ventilation som beror på otätheter i kli-matskalet. Infiltrationsförlusterna ges av ekvation 2, där ˙Vi motsvarar luftläckflödet [8]. Flödet beror på tryckdifferensen från vind utifrån, termisk skiktning inomhus (varm luft stiger) och ventilation. Detta förhållande beskrivs i ekvation 3, där C är en flödeskoefficient, ∆p är tryckdifferensen och β är en flödesexponent [8].

Qi = ρluf t· cp,luf t· ˙Vi· (Tinne− Tute) (2) ˙

mi= C · ∆pβ (3)

Det är viktigt att luftläckaget inte blir för stort då detta leder till onödiga energiförlus-ter. Boverkets byggregler säger att byggnadens klimatskärm ska vara tät nog så att det genomsnittliga luftläckaget vid +50 Pa inte överstiger 0.6 l/s m2 [?]. Det är byggnadens omslutningsarea Aom som används i detta fall.

3.6 Transmission

Byggnadens klimatskal är gränsen mellan byggnadens inomhusklimat och utomhusklima-tet och består av dörrar, fönster, väggar, tak och byggnadens grund. Värme leds igenom klimatskalet då allt material har en viss värmeledningsförmåga. Det kan också uppstå konvektion runt sämre isolerade delar av klimatskalet (kallras vid fönster är ett typexem-pel), där värme överförs från luften till fönstret. Värmestrålning utsändes också från alla ytor som har en temperatur över absoluta nollpunkten [15]. De tre varianterna, värme-ledning, konvektion och strålning, utgör tillsammans totala transmissionsförlusten för en byggnad [16].

Värmestrålningsförlusten beror främst på yttemperaturen T, och bestäms av Stefan-Boltzmanns lag, vilken kan skrivas.

qstrlning = ε · σ · T4 [W/m2] (4)

där ε är en emissionskoefficient inom intervallet (0,1), och σ är Stefan-Boltzmanns konstant. Konvektionsförlusten beskrivs av

qkonvektion= αc· (Ts4− Tluf t4 ) [W/m2] (5)

(21)

3.7 Ventilation

För att erhålla ett bra inomhusklimat krävs det mer än att upprätthålla en tillfredsställan-de inomhustemperatur. Det är också av yttersta vikt att omsätta luften i byggnatillfredsställan-den för att skapa ett undertryck och förhindra uppkomst av mögel, samt att transportera bort lukter och föroreningar för att skapa ett fräscht klimat. T.ex. så är koldioxid något som behöver ventileras ut, där ventilationssystem kan mäta halten koldioxid och reglera ventilationen efter det (halten bör inte överstiga 1000 ppm enligt arbetsmiljöverket [17]). Koldioxid är en bra indikator då den både är lätt och billig att mäta, samt att andra föroreningar som tillkommer från människor ökar i liknande takt. Enligt de krav som finns från Folkhälso-myndigheten bör det specifika luftflödet i kontor motsvara 7 liter per sekund och person, med ett tillägg på 0,35 l per sekund och m2 golvarea [18]. Alternativt bör luftomsättningen inte understiga 0,5 rumsvolymer per timme, vilket motsvarar att hälften av ett rums luft bytts ut under en timme [18].

Det är också viktigt att ventilationsluften är rätt tempererad så att det inte uppstår drag eller att tilluften uppfattas som obehaglig. Den operativa temperaturen nämns ofta, vil-ket motsvarar medelvärdet av luftens temperatur och omgivande ytors temperatur. Detta är framförallt viktigt under vinterhalvåret då temperaturdifferensen mellan utomhusluf-ten och inomhuslufutomhusluf-ten kan vara väldigt stor. Det är också av vikt att lufthastigheutomhusluf-ten i vistelsezonen inte är för hög, då detta skapar ett obehag [13].

Det är alltså viktigt att omsätta luften i vistelsezoner samtidigt som tilluften måste upp-fattas som behaglig för människor i zonen. Det är inte heller så att den luft som byts ut är den som varit längst i zonen, då tilluften beblandar sig med den luft som redan är i zonen då det följer termodynamikens nollte huvudsats [15]. För lägsta temperaturen under ett normalår som byggnaden skall klara anger Boverket följande råd:

(22)

Allmänt råd

Byggnader bör vid DVUT utformas så att

– den lägsta riktade operativa temperaturen i vistelsezonen beräknas bli 18 ◦C i bostads- och arbetsrum och 20C i hygienrum och vårdlokaler samt i rum för barn i förskolor och för äldre i servicehus och dylikt,

– den riktade operativa temperaturens differenser vid olika punkter i rummets vistelsezon beräknas bli högst 5 ◦C, och

– yttemperaturen på golvet under vistelsezonen beräknas bli lägst 16 ◦C (i hygienrum lägst 18C och i lokaler avsedda för barn lägst 20◦C) och kan begränsas till högst 26 ◦C.

Dessutom bör lufthastigheten i ett rums vistelsezon inte beräknas överstiga 0.15 m/s under uppvärmningssäsongen och lufthastigheten i vistelsezonen från ventilationssyste-met inte överstiga 0.25 m/s under övrig tid på året [?].

Det finns flera olika tekniker för att ventilera en byggnad och vanligtvis brukar det katego-riseras som fyra olika system. Vad som skiljer sig åt mellan de olika systemen är hur till- och frånluft transporteras i byggnaden [16]. Följande ventilationssystem används i byggnader:

• Självdrag, S-system • Frånluftssystem, F-system

• Från- och tilluftsventilation, FT-system

• Från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning, FTX-system

S-system innebär att ventilationszonen är försedd med ventiler som suger ut frånluften ur byggnaden för att på så sätt skapa ett undertryck. Undertrycket leder då till att luft sugs in i ventilationszonen genom otätheter i klimatskalet, vanligtvis runt dörrar och fönster. Fördelen är att det inte går åt någon elektricitet för att driva fläktar, dock saknas det styr-och återvinningsmöjligheter [16].

(23)

FT-system använder mekanisk till- och frånluft som styrs av fläktar. Tilluften leds då in via kanaler och full kontroll av friskluften till ventilationszonen kan erhållas då systemet styrs mekaniskt [16]. Energiåtgången för att tilluften skall vara behaglig finns beskriven i ekvation 6, där ˙V är ventilationens volymflöde [8].

Qv = ρluf t· cp,luf t· ˙V · (Tinne− Tute) (6)

FTX-system använder liksom ett FT-system fläktar för att styra tilluftsflödet och från-luftsflödet. Skillnaden utgörs av den värmeväxlare som systemet använder för att utnyttja en del av värmen i frånluften för att värma tilluften. Värmeväxlaren minskar därför ener-gibehovet som krävs för att erhålla en behaglig temperatur hos tilluften [16], [19]. I figur 3 illustreras ett FTX-system. FTX-system har antingen ett konstant flöde (CAV) eller ett variabelt flöde som styrs av en regulator (VAV).

Figur 3: FTX-system [19].

(24)

3.7.1 Ventilation med värmeåtervinning

Det är egentligen fel att räkna energin som värmeväxlaren använder för att värma tilluften som ”energi in”. Det värmeväxlaren gör är att minska energibehovet så därför har det en positiv effekt på en byggnads energibehov, då det annars skulle ha gått åt mer energi för att kontrollera tilluftens temperatur. Verkningsgraden på värmeväxlaren i ett FTX-system är därför en avgörande faktor, dels för hur effektivt FTX-systemet är som helhet, samt hur effektivt systemet är ur en energibesparingssynvinkel [8]. Ventilationsaggregat kan använda sig av olika modeller av värmeväxlare, där faktorer som pris, verkningsgrad och hållbarhet väger in. Återvunnen energi för ett FTX-system beskrivs av ekvation 7

Qv = ρluf t· cp,luf t· ˙V · (1 − η) · (Tinne− Tute) (7)

där η är värmeväxlarens termiska verkningsgrad. Plattvärmeväxlare, även kallad kors-strömsvärmeväxlare, är den vanligaste varianten med en relativt enkel teknik. Den an-vänder en rekuperativ värmeväxling med en skiljevägg mellan till- och frånluften [20]. Skiljeväggen utgörs av en lamellkonstruktion av veckade metallplåtar med hög värmeled-ningsförmåga (vanligtvis aluminium). Den varma frånluften värmer metallplåtarna varvid den kalla tilluften värms upp av plåtarna, vilket kan ses i figur 4. Plattvärmeväxlare har vanligtvis en verkningsgrad mellan 60-90 % [21].

Figur 4: Plattvärmeväxlare, [21].

(25)

Figur 5: Roterande värmeväxlare. [21].

En tredje variant använder också rekuperativ värmeväxling via vätskekopplad värmeåter-vinning. En frysskyddad vätskelösning cirkulerar mellan kyl- och värmebatterierna där vätskan överför värme till tilluften. Fördelen med denna variant är att kyl- och värmebat-teriet är placerat i respektive till- och frånluftssystem, vilket gör att dessa inte behöver vara placerade invid varandra.

3.7.2 Luftfuktighet

Luft består av flera olika gaser, där ungefär 99 % utgörs av kväve och syre. I den resterande procenten finns det bland annat fukt, i form av vattenånga. Mängden vattenånga brukar benämnas som luftfuktighet, där luftfuktigheten är beroende av tryck och temperatur [15]. Luft klarar endast av att hålla en viss mängd fukt, där stigande temperatur ökar denna mängd. Luftfuktighet anges antingen som absolut luftfuktighet, vilket är den faktiska mäng-den vattenånga, eller relativ fuktighet. Relativ fuktighet är andelen vattenånga i förhållande till maximal mängd vattenånga som luften kan innehålla vid aktuell temperatur [22]. Om den relativa fuktigheten uppnår 100 % brukar det benämnas som daggpunkt, vilket är en gräns för när kondens uppstår. Detta sker vanligtvis vid stora temperaturskiktningar, t.ex. för en kyld öl som serveras en varm sommardag, varvid kondens bildas på glaset [23]. Trots en låg andel vattenånga i luften så är det fortfarande av yttersta vikt för ett bra inomhusklimat. En relativ fuktighet mellan 30-80 % eftersträvas då luften annars upplevs som obehaglig för människor [23]. Om den relativa fuktigheten är nära daggpunkten finns det också risk för fuktbildning i byggnadens klimatskal, vilket kan leda till fuktskador och mögelbildning [22]. Det är därför viktigt att tilluften i en byggnad har en bra relativ fuktighet, vilket ibland kan vara svårt att uppnå under riktigt kalla eller varma dagar.

(26)

Värmeledningsförlusten kan härledas enligt Fouriers lag, där värmeflödet genom ett mate-rial är proportionellt mot tvärsnittsarean, tjockleken och temperaturskillnaden på de olika sidorna. Ekvation 8 beskriver värmeledningsförlusten, där κ är värmeledningskoefficient. Vanligtvis brukar termen U-värde användas vid värmeledningsförluster, där U-värdet är inversen av värmemotståndet, vilket beskrivs i ekvation 9 [16]. U-värdet beskriver ett ma-terials ledningsförmåga, där ett lågt U-värde eftersträvas för att minska energiförlusterna genom klimatskalet. qledning = κ · ∆T ∆x [W/m 2] (8) U = 1 R = κ ∆x [W/m 2K] (9)

I Sverige finns Boverkets byggregler som sätter krav för en byggnads värmeisolering i klimatskalet, vilket presenteras i tabell 2 [?].

Tabell 2: Högsta värmegenomgångskoefficienten (Ui) för klimatskalets delar.

Ui [W/m2K] Utak 0.13 Ugolv 0.15 Uvgg 0.18 Uf nster 1.2 Uytterdrr 1.2

3.8 Simuleringsprogram IDA ICE

(27)

4

Simulering

För att bestämma en byggnads energibehov under ett år skapades en klimatfil där me-delvärde av temperaturen, vindhastighet och luftfuktighet för varje timme mellan åren 2005-2014 användes. Att totalt tio år användes var för att minimera risken för missvisande resultat som beror på väderdata från ett år med ovanliga väderförhållanden. Att fler år inte användes var för att data för tidigare år saknades i allt större utsträckning, vilket gjorde det omöjligt att interpolera. I tabell 3 visas ett medelvärde för respektive månad för den klimatfil som användes vid simulering av byggnadernas energibehov.

Tabell 3: Medelvärde för respektive månad i klimatfilen som användes vid simulering av energibehov.

Variabler

Lufttemperatur,◦C Relativ luftfuktighet, % Vindriktning,Vindstyrka m/s

Januari -2,2 85,5 199,2 7,6 Februari -4,1 85,5 181,7 6,8 Mars -0,3 79,0 214,0 7,9 April 4,4 78,2 198,6 6,7 Maj 9,2 76,0 179,9 6,2 Juni 13,3 78,9 172,1 5,6 Juli 17,6 68,7 171,2 5,9 Augusti 16,8 79,2 177,7 5,9 September 12,9 82,5 201,5 7,5 Oktober 7,5 83,0 204,7 8,2 November 3,8 87,6 175,6 8,1 December -1,6 86,7 168,7 8,1 medel 6,5 80,9 187,1 7,0 min. -4,1 68,7 168,7 5,6 max. 17,6 87,6 214,0 8,2

Vid beräkning av byggnadernas effektbehov användes yttre parametrar angivna i System-beskrivning av SFR [7]. För kylbehov är yttre förhållandet 27◦C med en relativ fuktighet på 50 %. Alla interna laster antas också vara aktiva, vilket utgör ”worst-case scenario”. För värmebehov är yttre förhållandet -20◦C med en relativ fuktighet på 100 %. Alla interna laster antas också vara icke-aktiva, vilket utgör ”worst-case scenario”

Alla byggnader antogs ha ”typiska” köldbryggor där värdet för dessa går att se i figur A.8 i Appendix A. Klimatskalets maximala infiltration för respektive byggnad sattes till 0.6 liter per sekund och kvadratmeter för 50 Pa tryckskillnad. Detta är den högsta tillåtna infiltrationen byggnader får ha enligt Boverket [?]. Vindprofilen sattes till havsnära för alla byggnader, ett alternativ fördefinierat i programmet.

(28)

Ingen dokumentation för klimatskalet fanns tillgänglig, därför fanns det inte fastställt vilka U-värden som respektive byggnad hade. I rådslag med SKB:s energiansvarige, togs ett beslut att räkna med de högsta tillåtna U-värdena som är satta av Boverket och som finns i tabell 2. Det fanns inte tid och utrymme att genomföra de mätningar som skulle krävas för att bekräfta U-värdena för respektive byggnad. Något som talar för att det är rimligt att utgå från de krav som finns idag för U-värden på byggnader är att de så gott som varit konstanta de senaste 25 åren. Faktum är att gränsvärde för klimatskalens genomsnittliga U-värde hade varit lägre om Boverkets regelverk från 1994 hade använts jämfört med dagens [29]. Detta är sex år efter att SFR togs i drift och regelverk längre tillbaka än 1994 gick inte att hitta. Idag är högsta tillåtna genomsnittliga U-värde 0.6 W/m2K, att jämföras med 1994 då det beräknades enligt ekvation 10 [29],

Um = 0.24 + 0.95 · Af

Aom (10)

där Af är total fönster- och dörrarea, inklusive karmar, medan Aom är byggnadens om-slutande area. Vega var den byggnad med högst kvot vilket motsvarade 7.6 % och högst tillåtna genomsnittliga U-värde blir då 0.31 W/m2K. Därför är det inte orimligt att använ-da använ-dagens gränsvärden för klimatskalets delar då kravet på byggnaderna hade varit högre några år efter byggnation jämfört med idag. All ny byggnation kommer också att utgå från dagens krav, och då den delen utgår från simuleringar av dagens byggnader är det också rimligt att använda den giltiga kravställningen.

Fönsterna sattes till dubbelglasade med ett g-värde motsvarande 0,5 och den direkt trans-missionen sattes till 0,4. Detta g-värdet är något lägre än de fönster som finns i IDA, med U-värde mellan 1-1,5. Det är också något lägre än standard dubbelglasade fönster som används idag [30]. Anledningen till att det sattes något lägre är för att kompensera för att det inte finns någon solavskärmning under de varmare delarna av året, vilket används i verkligheten [25]. Detta minskar solens uppvärmningsförmåga under vintertid men solen hade större påverkan vid dimensionering av kylsystem så därför användes denna variant. Ideala kylare och värmare installerades i varje zon för att garanterat täcka kyl- och vär-mebehov. Ideala kylare och värmare är framtagna för att kyla och värma zoner på ett så effektivt sätt som det är möjligt [25]. Det lämpar sig därför att använda ideala enheter då detta visar kyl- och värmebehovet för varje zon.

(29)

4.1 KVB - Kontors- och verkstadsbyggnad

Figur 6 visar KVB då byggnaden var färdigdefinierad i IDA ICE. I Appendix B visas bilder av KVB:s nivåer samt en 3D-bild av undervåningen. Den del av byggnaden som är något högre utgör verkstadslokalen medan den lägre delen, med betydligt större andel fönster är kontorsdelen och receptionen.

Figur 6: 3D-vy Vega, ©EQUA Simulation AB.

Då KVB utgörs av en kontorsdel och en verkstad är det en del saker som skiljer sig åt inuti byggnaden. För kontorsdelen baserades interna laster på antaganden av Sveby [13], vilket finns representerat i tabell 1. I mindre kontorsrum antogs en dator användas medan större kontorsrum antogs ha två. Kontorstiderna i KVB är mellan 08-17 för den största delen av verksamheten och antogs därför vara så för hela kontorsverksamheten. För att bättre efterlikna verkligheten användes en beläggning där 70 % av interna lasternas effektbehov antogs under kontorstider [31]. För resterande tid antogs en beläggning på 15 %, då många laster har tomgångsförluster [31]. De olika rummens regulatorvärden visas i tabell B.2. Utöver standardlasterna för kontorsdelen finns det två angivna laster i KVB:s systembe-skrivning som har stor påverkan. Det är laster för två stycken Tele-rum, en på vardera våning, där nedervåningen har en last på 1 kW medan övervåningen har en last på 3,5 kW.

(30)

KVB använder två FTX-system och tre F-system med kontinuerligt flöde för att ventilera byggnaden [32]. Ventilationssystemen för KVB antogs vara i drift mellan 06-18 under ar-betsdagar för att täcka kontorstiderna och närliggande timmar. Utöver dessa tider så var inga fläktar igång för att driva på luftflödet i byggnaden. Det är vanligt för kontor att ha ventilation i drift från någon timme innan till någon timme efter normala kontorstider [31]. Temperaturen på tilluften sattes till att variera mellan 18 till 20◦C beroende på utomhus-temperatur. Arbetsmiljöverket rekommenderar att tilluftens temperatur i kontor är några grader under zonens medeltemperatur [17]. Är det för stor differens är det risk att uppleva obehag, därför ökar tilluftstemperaturen med upp till två grader om utomhustemperatu-ren överstiger 20◦C. Ytterligare information för ventilationssystemen finns representerade i tabell 4, där bland annat fläktarnas ”Specific Fan Power” (SFP) anges.

Tabell 4: Värden för ventilationssystemen i KVB [32].

Lokal Flöde m3/s SFP kW/m3s−1

FTX (tilluft), Allmän ventilation 2.40 1.83 FTX (frånluft) Allmän ventilation 2.20 2.0

FTX (tilluft), Verkstad 2.24 1.7

FTX (frånluft), Verkstad 2.21 1.25

Frånluft, Rengöring (förråd) 0.27 0.27

Frånluft, Oljeförråd 0.055 0.15

Frånluft, Batterirum 0.15 0.2

Regulatorvärden för zoner i KVB finns angivna i systembeskrivningen för KVB och finns tillgängliga i Appendix B [32].

4.2 Vega - Kontorsbyggnad

Figur 7 visar Vega då byggnaden var färdigdefinierad i IDA ICE. I Appendix C visas bilder av över- och undervåning samt en 3D-bild av undervåningen.

(31)

I och med att Vega utgör en fullständig kontorsbyggnad så användes samma antaganden för interna laster som för kontorsdelen i KVB. Samma beläggning antogs också med ett effektbehov på 70 % under kontorstider och tomgångseffekt på 15 % [13].

Ventilationssystemet för Vega antogs vara i drift mellan 06-18 under arbetsdagar för att täcka kontorstiderna och ytterligare närliggande timmar. Till skillnad från V1 och KVB fanns ingen information angående Vegas ventilationssystem tillgänglig. Arbetsmiljöverket rekommenderar kontorsbyggnaders ventilationssystem att ha en luftomsättning högre än 1.5 liter per sekund och m2[17]. Luftomsättningen sattes därför till 2.0 liter per sekund och m2 golvyta, för att med god marginal täcka detta. För KVB beräknades luftomsättningen för kontorsdelen motsvara 2.0 liter per sekund och m2, vilket ytterligare stärker antagandet för Vega [32].

Ett kontinuerligt luftflöde antogs för ventilationssystemet då denna information fanns till-gänglig hos SKB. Fläktarnas verkningsgrad antogs vara 60 % och värmeväxlaren antogs ha en verkningsgrad på 80 %, vilket använts i tidigare beräkningar gjorda av SKB. SFP sattes till 1.6 för fläktarna vilket är högsta tillåtna värde enligt Boverket [?]. Temperaturen på tilluften sattes till att variera mellan 18 och 20 ◦C beroende på utomhustemperatur. För varje grad över 20◦C som utomhustemperaturen steg så ökade temperaturen på tilluften med 0,4◦C, för att inte riskera att temperaturdifferensen mellan tilluften och rumstempe-raturen blev för stor vilket kan uppfattas obehagligt.

Regulatorvärden för zoners temperatur sattes till 20-25 ◦C för alla zoner i Vega förutom förråd och elcentral. Samma förhållanden som för kontorsdelen i KVB antogs, vilket också överensstämmer med rekommenderade värden enligt Arbetsmiljöverket [32], [17].

(32)

4.3 V1 - Ventilationsbyggnad

Figur 8 visar V1 då byggnaden var färdigdefinierad i IDA. I Appendix D visas bilder av alla nivåer inuti V1. Totalt är det sex våningar där de tre översta är ovan marknivå. Resterande är under jord där endast byggnadens söderläge är i kontakt med omvärlden. Resterande klimatskal för de tre understa våningarna är omgivna av berggrund.

Figur 8: 3D-vy V1, ©EQUA Simulation AB.

V1 är till större delen obemannad och därför antogs det inte finnas några personer som interna laster. Belysning antogs vara igång dygnet runt för alla områden som inte var schakt, förråd, toaletter, batterirum och fläktrum. Effekten sattes till 7.6 W/m2 golvyta för zoner med belysning. Ingen information angående extra belysning fanns tillgänglig och därför antogs samma belysning som för kontorsverksamhet. Utrustning sattes till 0 för alla rum förutom två ställverksrum, ett batterirum och ett batteriförråd. Värmeförlust till respektive rum fanns angivna i systembeskrivningen för V1 och visas i tabell 5.

Tabell 5: Värmeförlust från interna laster [33].

Plan Lokal Effekt [kW]

01 Ställverksrum 12 28.2

01 Ställverksrum 16 28.2

01 Batteriförråd, rum 13 7.75

(33)

Ventilationssystemet i V1 består av mer än ett centralt system, där tre FTX-system och tre F-system används. Alla ventilationssystem har ett kontinuerligt luftflöde dygnet runt där tilluften är 15◦C för FTX-systemen [33]. Detta möjliggörs med kyl- och värmebatte-rier som förbehandlar luften innan den leds in i zonerna (med hjälp av värmeväxlarna som finns i FTX-systemen). Fläktarnas verkningsgrad sattes till 60 % och värmeväxlarnas verk-ningsgrad sattes till 80 %. Resterande information för ventilationssystemen finns angivna i tabell 6. Tilluften för allmänna utrymmen spreds ut jämnt över ytan, vilket motsvarade 2.0 liter per sekund och m2 golvyta. De höga volymflödena i V1 är främst en säkerhetsåt-gärd för risk mot kontaminering av främst radon som ventilerats ut från berget och som behandlas i V1.

Tabell 6: Värden för ventilationssystem i V1 [33]

Plan Lokal Flöde m3/s SFP kW/m3s−1

01 FTX (tilluft), Ställverksrum 12 1.56 1.25

01 FTX (frånluft) Ställverksrum 12 1.56 0.75

01 FTX (tilluft), Ställverksrum 16 1.56 1.25

01 FTX (frånluft) Ställverksrum 16 1.56 0.75

01 FTX (tilluft), Allmänna utrymmen 1.39 0.75

01 FTX (frånluft) Allmänna utrymmen 1.00 0.58

01 Frånluft, Batterirum 0.39 0.67

03-3 Frånluft, Hissmaskinrum 0.2 0.12

02-1 Frånluft, Elschakt 0.14 0.3

Regulatorvärden för zonerna i V1 finns angivna i systembeskrivningen för V1 och visas i tabell D.1 [33].

4.4 Tidigare uträkningar av SKB

Anställda på SKB har tidigare uppskattat effekt- och energibehovet för de tre byggnaderna ovan jord. Då har man använt sig av enklare manuella beräkningar i Microsoft Excel. Det som har beräknats är förluster genom klimatskalet, ventilationsförluster och ett antaget värde för ytterligare förluster via köldbryggor. Transmissions- och ventilationsförlusterna beräknas med hjälp av gradtimmar Tg, där en gradtimme motsvarar en temperaturdiffe-rens på 1◦C under en timme. Det är framförallt under uppvärmningssäsong, det vill säga när Tute< Tbalans, som antalet gradtimmar beräknas. Antalet gradtimmar kan sedan mul-tipliceras med klimatskalets U-värde och area för att bestämma transmissionsförlusterna, vilket ekvation 11 visar på. Antalet gradtimmar beräknades till 100 500 av SKB, då de utgick från en årlig medeltemperatur på 5◦C.

W = U · Aom· Tg [W/m2] (11)

(34)

Ventilationsförlusterna beräknades också medhjälp av gradtimmar med ekvation 12

W = Tg· q · ρ · cp [W/m2] (12)

där ρ är luftens densitet, q är luftflödet och cp är luftens specifika värmekapacitet. Vid effektbehovsberäkningarna användes Molliers diagram för att bestämma energivärde på luften vid specifik temperatur och luftfuktighet. Skillnaden i energiinnehåll för tilluften och luften utomhus multiplicerades med luftens densitet och luftflöde för att bestämma effektbehovet. Effektbehovsberäkningarna baserades på samma yttre förhållanden som an-vändes för simuleringarna i IDA ICE.

Så länge de beräkningar SKB gjort baseras på trovärdiga siffror så ger resultaten en unge-färlig uppskattning på byggnadernas energi- och effektbehov. SKBs beräkningar omfattar hela anläggningen, vilket bland annat utgör ventilering till bergutrymmena för själva slut-förvaret.

5

Resultat

Resultat från simuleringarna för respektive byggnad presenteras i detta avsnitt. Det totala behovet efter utbyggnad sammanställs i slutet av resultatdelen.

5.1 Resultat KVB

(35)

Figur 9: Simulerat energibehov för KVB på årsbasis ©EQUA Simulation AB. Följande färger motsvararzonvärme,zonkylning,luftburen värme,luftburen kyla&tappvarmvatten. I Appendix E finns också simuleringsresultat som visar KVB:s energibalans över ett år. Detta går att se i figur 10, samt tabell E.2, där det går att se att det framförallt är klimatskalet och infiltration som är de största ´´energislukarna´´. För klimatskalet finns det också simuleringsresultat som visar hur mycket specifika delar av klimatskalet påverkar. Detta visas också i Appendix D, i figur 11 samt tabell E.3.

Figur 10: Energibalans för KVB under ett års tid, ©EQUA Simulation AB. Följande färger motsvararklimatskal & köldbryggor,utvändiga fönster & sol,mekanisk tilluft,infiltration & öppningar,personer,belysning,rumsvärmare&rumskylare.

(36)

Figur 11: Transmission genom klimatskalet under ett års tid för KVB, ©EQUA Simulation AB. Följande färger motsvarar transmission genomväggar,yttertak,golv,fönster,dörrar &köldbryggor.

Effektbehovet för kyla i KVB simulerades för en utomhustemperatur på 27◦C, där resulta-tet visas på timbasis i tabell E.4 i Appendix E. Det centrala kylbatteriet är för ventilationen och där var det största kylbehovet 51,1 kW mellan 15-17 under dagen. De ideala kylarna som står för kylning av zonerna i KVB hade ett högsta behov vid klockan 10 på förmid-dagen, vilket motsvarade 22,3 kW. Det totala kylbehovet blir alltså 73,4 kW för KVB. Effektbehovet för värme simulerades vid -20◦C, där resultatet, likt simuleringen för kylbe-hovet, visas på timbasis i tabell E.5 i E. Effekten för det centrala värmebatteriet nådde ett högsta värde vid klockan 08 på morgonen, och motsvarade 131,1 kW. För zonvärmen nåd-des ett högsta värde klockan 07 på morgonen och motsvarade 56,3 kW, vilket resulterade i ett totalt effektbehov för värme på 187,4 kW.

5.2 Resultat Vega

(37)

Figur 12: Vega:s energibehov under ett år, ©EQUA Simulation AB. Följande färger mot-svararzonvärme,zonkylning,luftburen värme,luftburen kyla &tappvarmvatten.

Likt KVB visas simulerad energibalans, samt transmission genom klimatskalet för Ve-ga i Appendix F. Figur 13 och tabell F.2 visar energibalansen under ett års tid för re-spektive månad. För Vega är det också klimatskalet och infiltration som utgör de största ´´energislukarna´´, men också mekanisk tilluft kräver en relativt stor mängd energi. Re-sulterande transmission i klimatskalet visas i figur 14 och tabell F.3 i Appendix F.

Figur 13: Energibalans för Vega under ett år, ©EQUA Simulation AB. Följande färger motsvararklimatskal & köldbryggor,utvändiga fönster & sol,mekanisk tilluft,infiltration & öppningar,personer,belysning,rumsvärmare&rumskylare.

(38)

Figur 14: Transmission genom klimatskalet för Vega under ett års tid, ©EQUA Simulation AB. Följande färger motsvararklimatskal & köldbryggor,utvändiga fönster & sol,mekanisk tilluft,infiltration & öppningar,personer,belysning,rumsvärmare&rumskylare.

Precis som för KVB simulerades effektbehovet för Vega på timbasis för tidigare nämnda gränsvärden på utomhustemperaturen. Resultatet visas i Appendix F, där tabell F.4 visar effektbehovet för kyla och tabell F.5 visar effektbehovet för värme. Det högsta effektbehovet för det centrala kylbatteriet, alltså ventilationen, motsvarade 25,5 kW medan effektbehovet för zonkylning motsvarade 25,1 kW. Effektbehovet för uppvärmning motsvarade 55,1 kW för det centrala värmebatteriet och 32,3 kW för zonvärme. Detta resulterade i ett totalt effektbehov för kylning motsvarande 50,6 kW, samt uppvärmning motsvarande 87,4 kW.

5.3 Resultat V1

(39)

Figur 15: V1:s energibehov under ett år, ©EQUA Simulation AB. Följande färger mot-svararzonvärme,zonkylning,luftburen värme,luftburen kyla &tappvarmvatten.

Energibalansen i V1, samt transmissions genom klimatskalet visas i G. I figur 16, samt tabell G.2 visas energibalansen för V1, och här ges också förklaringen till varför kylbeho-vet är så högt. Det är framförallt utrustningen, samt belysning som utgör de två största värmekällorna, och speciellt utrustningen måste kylas kontinuerligt. Därför är framförallt mekanisk ventilation den stora ´´energislukaren´´, vilket inte var fallet för tidigare bygg-nader.Transmissionen genom klimatskalet visas i figur 17 samt tabell G.3 i Appendix G.

Figur 16: Energibalans för V1, ©EQUA Simulation AB. Följande färger motsvarar kli-matskal & köldbryggor,utvändiga fönster & sol,mekanisk tilluft,infiltration & öppningar,

personer,belysning,rumsvärmare&rumskylare.

(40)

Figur 17: Transmission genom klimatskalet för V1 under ett års tid, ©EQUA Simulation AB. Följande färger motsvararklimatskal & köldbryggor,utvändiga fönster & sol,mekanisk tilluft,infiltration & öppningar,personer,belysning,rumsvärmare&rumskylare.

Effektbehovet för kylning visas på timbasis i tabell G.4 som återfinns i Appendix G. Ef-fektbehovet för kylning är konstant för det centrala kylbatteriet då ventilering sker kon-tinuerligt under dygnet, till skillnad från KVB och Vega. Effektbehovet till det centrala kylbatteriet motsvarade 97,9 kW medan behovet för zonkylning blev som högst 21,8 kW. Detta resulterade i ett totalt effektbehov för kylning motsvarande 119,7 kW för V1. Effektbehovet för uppvärmning i V1 visas i tabell G.5 som återfinns i Appendix G. Ef-fektbehovet till det centrala värmebatteriet var precis som för kylning av V1 konstant och motsvarade 118,9 kW. Effektbehovet för zonuppvärmning uppgick till 34,4 kW, vilket resulterade i ett totalt effektbehov för uppvärmning motsvarande 153,3 kW.

5.4 Totalt behov

(41)

Tabell 7: Kylbehov för SFR:s anläggningar ovan jord. Ventilationskyla [kW] Komfortkyla [kW] KVB 51,1 22,3 KVB, utbyggnad 25,5 11,0 Vega 25,5 25,1 Vega, utbyggnad 25,5 25,1 V1 97,9 21,8 V1, utbyggnad 49,0 11,0 Totalt: 274,5 116,3 390,8

Det totala effektbehovet för uppvärmning av SFR:s byggnader ovan jord efter utbyggnad motsvarar totalt 685,6 kW och går att se i tabell 8. Ett fjärrvärmesystem bör alltså minimalt dimensioneras för detta effektuttag i syfte att värma byggnaderna ovan jord.

Tabell 8: Värmeeffekter och energibehov för SFR:s byggnader ovan jord. Ventilationsvärme [kW] Uppvärmning [kW] KVB 131,1 56,3 KVB, utbyggnad 65,5 28,0 Vega 55,1 32,3 Vega, utbyggnad 55,0 32,0 V1 118,9 34,4 V1, utbyggnad 60,0 17,0 Totalt: 485,6 200,0 685,6

Det totala energibehovet simulerades till 385 MWh för SFR:s byggnader ovan jord sett till dagens anläggning. Med antagna utbyggnader av SFR kan det totala energibehovet antas öka till omkring 610 MWh.

(42)

6

Diskussion

6.1 Validering av resultat

Det finns ingen information för specifika byggnader över hur mycket energi de använder år-ligen. Det enda som loggas är den totala energin som SFR använder, och där inkluderas all ventilation till slutförvaret bland annat. För att validera resultaten för varje specifik bygg-nad användes därför tidigare uträkningar utförda av anställda hos SKB, vilket beskrevs i stycke 4.4. SKBs uträkningar stämmer någorlunda överens med verkligheten, och därför lämpar det sig att jämföra resultatet för berörda byggnader med SKB:s egna uträkningar. Totalt har SFR ett energibehov på dryga 5 GWh årligen, och detta har varit så gott som konstant under de senaste 15 åren. I de uträkningar SKB genomförde fick de ett totalt energibehov på dryga 4 GWh, vilket är något lägre men i samma härad som verkligheten. SKB:s uträkningar baseras på samma U-värden som detta arbete, vilket visas i tabell 2. Byggnaderna antogs vara kuber där de maximala yttermåtten på byggnaderna användes, vilket betyder att Aom är något högre i SKB:s beräkningar. För väggarna antogs fönster utgöra 30 % av arean för KVB och Vega, men endast 5 % för V1. SKB antog en årlig medeltemperatur utomhus på 5◦C, vilket är 1,5 grader lägre jämfört med de väderdata som använts för simuleringarna i IDA ICE, och som baseras på SMHIs väderstation i området. De värden som SKB räknade med visas i tabell 9 där antalet gradtimmar motsvarade 100 500 för ett år.

Tabell 9: SKB:s uppskattade värden för area och ventilation i de berörda byggnaderna. KVB Vega V1 Avggar 1084 756 2309 Af nster 464 324 122 Agolv 1624 750 486 Atak 1624 750 486 qvent 4,64 2,0 5,51

Resultatet från de uträkningar SKB genomförde, resultatet från simuleringarna i IDA samt skillnaden mellan resultaten visas i tabell 10.

Tabell 10: Beräknad och simulerad energianvändning uttryckt i MWh för respektive bygg-nad under ett år.

(43)

SKB utförde liknande beräkningar för effektbehoven och använde samma gränsvärden som vid simuleringen i IDA. Effektbehovet för uppvärmning motsvarade då totalt 663,5 kW för de tre byggnaderna i jämförelse med 428,1 kW vilket simulerades fram. Effektbehovet för kylning beräknades till 337 kW av SKB i jämförelse med det simulerade resultatet på 247,7 kW.

Den främsta anledningen till att resultatet i SKB:s uträkningar är större är för att en större area antogs för byggnadernas klimatskal än vad de är i verkligheten. Den verkliga arean är den som använts i simuleringarna, och som baseras på byggritningar för respektive byggnad. Utöver det så antogs ventilationen vara igång konstant för alla byggnader i SKB:s uträkningar, vilket inte är fallet då kontorslokalerna har tidsreglerad ventilation.

Det skall dock nämnas att simuleringsresultatet och SKBs uträkningar beräknar byggna-dernas energibehov, alltså inte total använd energi. I och med att det verkliga energian-vändandet är högre än det beräknade behovet betyder det att SKB använder mer energi än vad som behövs. Simuleringsresultatet visar på den minimala mängd energi som SKB behöver. Att användandet ligger över dessa värden är därför inte konstigt. Det är inte hel-ler konstigt att IDA ICE simuhel-lerar fram ett lägre behov än det SKB beräknade då mer noggrann indata använts som indikerar att användandet borde vara lägre än de resultat som SKB fick ifrån deras egna beräkningar.

Överlag så är detta inte ett jättebra sätt att validera simuleringsresultatet. I brist på data för de specifika byggnaderna var detta det bästa alternativet då det inte heller fanns möjlighet att utföra mätningar på byggnaderna under arbetets gång. Att resultaten från simuleringarna ligger inom samma storleksordning som SKBs egna beräkningar och det verkliga användandet gör att resultatet kan anses trovärdigt.

6.2 Utvärdering av metod

IDA har lämpat sig väl för arbetets tillvägagångssätt, då programvaran är väl beprövad och använts i många liknande projekt tidigare. Programmet är väldigt smidigt och lätt-manövrerat, där det enda problemet var långa simuleringstider (speciellt för byggnadernas energibehov). Fördelen med att använda ett simuleringsprogram istället för att räkna ma-nuellt är att det bättre efterliknar verkligheten. Mängden data som IDA hanterar skulle vara omöjlig att hantera manuellt under arbetets tidsspann.

Programmets komplexitet och möjlighet att utnyttja stora mängder data gör resultatet trovärdigt. IDA har en utförlig manual där det gås igenom vilka förinställda parametrar som ej bör ändras, samt vilka som har störst påverkan. Det i kombination med analys av liknande arbeten i IDA gör i slutändan resultatet väldigt trovärdigt.

(44)

6.3 Analys av data

De data som använts har främst baserats på de systembeskrivningar som funnits tillgängli-ga hos SKB [32], [33], [7]. Sådana data har använts i största möjlitillgängli-ga mån då detta beskriver byggnaderna väldigt systematiskt och korrekt.

Att resultaten mellan SKB:s uträkningar och simuleringsresultatet skiljer sig är inte kons-tigt då SKB:s uträkningar är löst baserade. Dock så visar sig SKB:s uträkningar stämma ganska väl med verkligheten för hela anläggningen SFR. En anledning till detta kan tänkas vara att de U-värden som antogs för byggnaderna var något för låga, vilket resulterade i ett lägre energi- och effektbehov. Då data för detta inte fanns tillgängligt och det in-te fanns möjlighet att utföra mätningar på plats i den omfattning som krävdes för att bestämma U-värden togs beslutet i samråd med handledaren att använda Boverkets och Svebys rekommendationer [?], [13]. Att använda standardvärden för tappvarmvatten, be-lysning m.m. utifrån dessa källor bör anses rimligt då både Boverket och Sveby har en lång erfarenhet inom området.

Det är inte heller otänkbart att energikonsumtionen är högre i verkligheten i jämförelse med simuleringsresultatet då ideala värmare och kylare antogs för respektive zoner. Att värmeväxlaren har en effekt på 80 %, vilket SKB använt i tidigare uträkningar får också anses aningen optimistiskt. Standard brukar vara att effekten ligger kring 50-60 %, vilket i sådana fall hade medfört högre energibehov för ventilationen.

Väderdata är hämtad från SMHI för en mätstation 3 km från SFR, vilket också bör stäm-ma väl överens med klistäm-matet vid Forsstäm-mark. Det enda som kan anmärkas är en lucka på över 4 månader under ett av de tio åren då mätstationen inte fungerade. Denna data inter-polerades och stämmer väl överens med andra, liknande år, och bör därför inte ha någon nämnvärd påverkan.

6.4 Analys av resultat

(45)

För att erhålla ett mer sanningsenligt resultat bör det utföras mätningar av klimatskalet för att garantera vilka U-värden som faktiskt gäller. Att använda sig av Boverkets krav är rimligt, dock så kan slitage m.m. ha påverkat byggnadens klimatskal under de 30 år de funnits.

Det simulerade resultatet kan också anses vara en indikation på att energianvändningen för respektive byggnad är högre än vad den bör vara. En rekommendation är att se över drifttider för belysning, utrustning och ventilering för att garantera att de inte använder mer energi än nödvändigt.

7

Slutsats

Genom att simulera respektive byggnad i IDA kunde energi- och effektbehov i SFR:s an-läggningar ovan jord bestämmas. Detta resultat utgjorde sedan basen för att uppskatta de tilltänkta utbyggnadernas behov. Det genomsnittliga energibehovet på årsbasis mot-svarade dryga 610 MWh för den utbyggda anläggningen. Ett dimensionerat effektbehov för anläggningen med utbyggnad simulerades till 391 kW för kylning och 686 kW för upp-värmning.

Resultat från simuleringarna anses vara något lågt, då det finns tydliga indikationer på att konsumtionen är högre för respektive byggnad än vad som simulerades. Detta är förmodli-gen ett resultat av osäkra U-värden för klimatskalet, samt verkningsgrad för värmeväxlare i ventilationssystemen. Det är också troligt att SKBs energianvändande kan effektiviseras då det simulerade behovet är ganska mycket lägre än den verkliga energikonsumtionen.

(46)

Referenser

[1] Svensk Kärnbränslehantering. Vår generation måste ta hand om sveriges kärnavfall [internet], Stockholm: SKB; 2018 [Uppdaterad 2018-02-27; citerad 2018-05-08]. Häm-tad från: http://www.skb.se/det-har-ar-skb/vart-uppdrag/.

[2] Svensk Kärnbränslehantering. Här förvaras sveriges låg- och medelaktiva avfall [in-ternet], Stockholm: SKB; 2017 [Uppdaterad 2017-11-21; citerad 2018-05-08]. Hämtad från: http://www.skb.se/anlaggningar-i-drift/slutforvaret-sfr-2/.

[3] Svensk Kärnbränslehantering. Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall kan bli mer än dubbelt så stort [internet], Stockholm: SKB; 2017 [Uppdaterad 2017-12-11; citerad 2018-05-08]. Hämtad från: http://www.skb.se/projekt-for-framtiden/utbyggnad-av-sfr/.

[4] Hygieniska gränsvärden (AFS 2015:7). Stockholm: Arbetsmiljöverket.

[5] EQUA Simulation AB. Ida indoor climate and energy [internet], Stockholm: EQUA; 2018 Uppdaterad 2018-03-29; citerad 2018-05-08.

[6] Shiny weather data [internet], Eskilstuna: Shiny Weather Data; 2017 [Uppdaterad 2017-05-10; citerad 2018-05-20]. Hämtad från: https://rokka.shinyapps.io/shinyweatherdata/.

[7] Nedergård, Bjarne. Sfr system 743 ventilationssystem för bergrumsanläggning -drifttunnel, Mars 2011. Företagsintern systembeskrivning.

[8] Warfvinge, Catarina. & Dahlblom, Mats. Projektering av VVS-installationer. Lund: Studentlitteratur, 2010. ISBN: 9789144055619.

[9] S. Ratcliffe, Martin. & Shepherd, Keith. R. Day, Antony. Heating Systems, Plant and Control. WILEY, 2015. ISBN: 9781405147637.

[10] W. Haines, Roger. & C. Hittle, Douglas. Control Systems for Heating, Ventilating, and Air Conditioning. SPRINGER US, 2015. ISBN: 9780387306339.

[11] Pilkington. How it works [internet], Tokyo: Pilkington; 2018 [Uppdaterad 2018-02-21; citerad 2018-05-08]. Hämtad från: https://www.pilkington.com/en-gb/uk/architects/types-of-glass/solar-control-glass/how-it-works.

[12] Boverket. Indata för energiberäkningar i kontor och småhus [internet], Karlskrona: Boverket; 2007 [Citerad 2018-05-08]. Hämtad från: https://www.boverket.se/sv/om- boverket/publicerat-av-boverket/publikationer/2008/indata-for-energiberakningar-i-kontor-och-smahus/.

[13] Sveby. Brukarindata kontor [internet], Stockholm: Sveby; 2013 [Citerad 2018-05-08]. Hämtad från: http://www.sveby.org/wp-content/uploads/2013/06/Brukarindata-kontor-version-1.1.pdf.

[14] ASHRAE. ASHRAE Pocket Guide For Air-Conditioning, Heating, Ventilation, Re-frigeration. 8. ed: ASHRAE, 2013. "ISBN: 978-1936504633".

[15] A. Çengel, Yunus & A. Boles, Michael. Thermodynamics : an engineering approach. 7. ed in SI Units: Singapore: McGraw-Hill, cop, 2011. ISBN: 9789814595292.

(47)

[17] Arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2). Stockholm: Arbetsmiljöverket.

[18] Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation (FoHMFS 2014:18). Stockholm: Folkhälsomyndigheten.

[19] Svensk Ventilation. Ftx – ventilation med värmeåtervinning [internet], Stock-holm: Svensk Ventilation; 2017 [Uppdaterad 2018-10-14; citerad 2018-05-08]. Häm-tad från: http://www.svenskventilation.se/ventilation/olika-satt-att-ventilera/ftx-varmeatervinning/.

[20] Byggnadsstyrelsen. Värmeåtervinning - luftbehandling [internet], Stockholm: Byggnadsstyrelsen; 1985 Uppdaterad 1985-04-01; citerad 2018-05-08. Häm-tad från: https://dokodoc.com/byggnadsstyrelsen-70-tekniskabyrns-information-vrmetervinnin.html.

[21] Svensk Ventilation. Olika typer av värmeväxlare [internet], Stockholm: Svensk Ventilation; 2017 [Uppdaterad 2017-10-12; citerad 2018-05-08]. Hämtad från: http://www.svenskventilation.se/ventilation/varmevaxlare/.

[22] H. Frisinger, Howard & A. Boles, Michael. History of Meteorology: to 1800. 1. ed : Massachusetts; American Meteorological Society, 1983. ISBN:978-1-940033-91-4.

[23] SMHI. Luftfuktighet [internet], Norrköping: SMHI; 2017

[Uppdaterad 2017-10-04; citerad 2018-05-08]. Hämtad från https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/luftfuktighet-1.3910.

[24] EQUA Simulation AB. About equa [internet], Stockholm: EQUA; 2018 Uppdate-rad 2018-04-02; citeUppdate-rad 2018-05-08. Hämtad från: https://www.equa.se/en/about-us/about-equa.

[25] EQUA Simulation AB. User manual ida indoor climate and energy 4.5 [internet], Stockholm: EQUA; 2013 [Citerad 2018-05-08]. Hämtad från: http://www.equaonline.com/iceuser/pdf/ICE45eng.pdf.

[26] EQUA Simulation AB. Validation of ida indoor climate and ener-gy 4.0 build 4 with respect to ansi/ashrae standard 140-2004 [in-ternet], Stockholm: EQUA; 2010 Citerad 2018-05-08. Hämtad från: http://www.equaonline.com/iceuser/validation/ASHRAE140-2004.pdf.

[27] Equa Simulation AB. Validation of ida indoor climate and energy 4.0 with respect to cen standards en 15255-2007 and en 15265-2007 [in-ternet], Stockholm, EQUA; 2010 Citerad 2018-05-08. Hämtad från:

http://www.equaonline.com/iceuser/validation/CEN_VALIDATION_EN_15255_AND_15265.pdf. [28] Kropf, Sven & Zweifel, Gerhard. Validation of the building simulation program ida-ice

according to cen 13791 [internet], Luzern: Hochschule Luzern – Technik & Architektur; 2010.

[29] BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING (BFS 1993:57). Karlskrona: Boverket. [30] Bülow-Hübe, Helena. Fönsterfysik och energitransport genom fönster, 2001. Lund:

Avd. för energi och byggnadsdesign, Lunds tekniska högskola.

[31] Jagemar, Lennart & Fransson, Niklas. Användarprofiler för hyresgästel i kontorsbygg-nader – mätningar i tre moderna kontorshus. Göteborg :CIT Energy Management, 2004.

(48)

[32] Muhsin, Salem. Sfr - system 741 - ventilationssystem för kontors- och verkstadsbygg-nad (kvb), December 2016. Företagsintern systembeskrivning.

References

Related documents

In this study (Springett, 2003; 2005) the author is trying to understand the sustainability discourse of agents and how they are limited by the structure. The difference from

Subject D, for example, spends most of the time (54%) reading with both index fingers in parallel, 24% reading with the left index finger only, and 11% with the right

I Nuckan ger Malin Lindroth inte bara olika infallsvinklar på berättelsen om den moderna nuckan, utan hon skapar också en delvis ny plats att tala om den ifrån. I takt

ståelse för psykoanalysen, är han också särskilt sysselsatt med striden mellan ande och natur i människans väsen, dessa krafter, som med hans egna ord alltid

Vi har inte studerat hur prissättningen ser ut på andrahandsmarknaden med enligt både Lindqvist och Malmström (2010) och många av de undersökta marknadsföringsbroschyrerna

Även fläkttrycket sänktes från 850Pa till 600Pa eftersom värmen ändå inte räckte till.. När börvärdet sänktes till 25⁰C och trycket till 600Pa, resulterade det i en

Faktorerna som påverkar hur lätt vagnen är att manövrera är vikten, val av hjul och storleken på vagnen. Val av material påverkar vikten i stor utsträckning och då vagnen ska

I FEBYs råd för energianvändning ingår den och då får värdet räknas om för hand. För viktad energi har