1
Uppsala
universitet
Företagsekonomiska
Institutionen
Version 2
Inlämningsdatum 7 juni 2010
Kandidatuppsats
Företagsekonomi
Författare Fredrik Hallor Anders Wallstedt Handledare Katerina Hellström[
AVSÄTTNINGAR FÖR
MILJÖREHABILITERING
]
2
Innehållsförteckning
Ordlista ... 3
Inledning och bakgrund ... 5
Teoretisk referensram ... 6
Introduktion till teorikapitlet ... 6
Lagstiftning kring miljöansvar och redovisning ... 6
Avsättningar enligt IAS ... 6
Hållbarhetsredovisning ... 8
Tidigare forskning om redovisning av markföroreningar ... 9
Asymmetrisk information ... 9
Koppling mellan frågeställning och teori ... 11
Metod ... 12
Empiri och analys ... 15
Exempel på värderingsmetoder ... 15
Jämförelse mellan samtliga fallföretag ... 21
Slutord ... 24
Referenser ... 26
Tryckta ... 26
Lagtexter ... 27
3
Ordlista
Agentkostnader: de förluster som uppkommer till följd av att företagens ägare och chefer har
skilda intressen och olika tillgång till information om företaget.
Avsättning: förpliktelse som är sannolik eller säker beträffande sin förekomst men som är
obestämd ifråga om belopp eller tidpunkt då den skall infrias.
Corporate Social Responsibility (CSR): företagens samhällsansvar.
Deponi: avfallsupplag.
Diskontera: omräkna ett värde bakåt i tiden med hänsyn tagen till en given räntesats.
Efterbehandling: avhjälpande av föroreningsskada.
Entreprenadindex: Entreprenadindex för husbyggnad och anläggning är ett index för
kostnadsreglering av byggentreprenader. Entreprenadindex avser att mäta utvecklingen av entreprenörens kostnader utan hänsyn till produktivitetsutvecklingen och löneglidning.
Eventualtillgång: en möjlig tillgång som härrör från inträffade händelser och vars förekomst
bekräftas endast av att en eller flera osäkra framtida händelser, som inte helt ligger inom företagets kontroll, inträffar eller uteblir.
Eventualförpliktelse: ett tillstånd eller en situation, vars finansiella utfall är beroende av om
framtida osäkra händelser inträffar eller inte inträffar. Utöver osäkerhet om förpliktelsens existens, kan osäkerhet råda om såväl belopp som förfallotidpunkt.
Global Reporting Initiative, GRI: organisation som tillhandahåller en av världens mest
förekommande standarder för hållbarhetsredovisning.
Hållbarhetsredovisning: redovisning över företagets miljöarbete.
International Accounting Standards (IAS): ett regelverk för redovisning som regleras av
International Accounting Standards Board (IASB).
ISO 14000: serie internationella standarder som en organisation kan följa för att skapa ett
miljöledningssystem. Systemet omfattar organisering, uppföljning, utvärdering och redovisning av miljöarbetet.
4
Kärnavfallsfonden: en statlig myndighet som har till uppgift att ta emot och förvalta
avgiftsmedel från kärnkraftbolagen och andra innehavare av kärntekniska anläggningar. Avgifterna ska bl.a. finansiera framtida utgifter för att ta hand om använt kärnbränsle och andra restprodukter.
Lakvatten: vatten, ofta nederbörd, som passerar genom en deponi av till exempel
hushållsavfall, där det ofta förorenas av tungmetaller och salter.
Large Cap: Stockholmsbörsens lista för de största bolagen. Nordiska bolag med ett börsvärde
över en miljard euro återfinns här.
Skyddsskikt: lager av schaktmassor på en avslutad deponi.
Sluttäckning: anläggande av skyddsskikt vid avslutning av en deponi.
Säkerhet: pant, borgensförbindelse eller försäkringslösning.
Tidsvärde (av pengar): den alternativa avkastningen som en investerare kan erhålla på ett
belopp. Tidsvärdet innebär att en krona i framtiden alltid är mindre värd än en krona idag i och med att investeraren som erhåller en krona idag kan investera denna och erhålla avkastning under tidsperioden.
Täckmassor: material som används för sluttäckning.
US GAAP: United States Generally Accepted Accounting Principles, god redovisningssed för
5
Inledning och bakgrund
I takt med att hållbarhetsredovisning får alltmer plats i företags rapportering har flera olika standarder och rekommendationer utformats som företag kan ansluta sig till som ett tecken på medvetenhet om miljöfrågor. De protokoll företag vanligtvis ansluter sig till är Global Reporting Initiative, GRI1 (Global Reporting, 2009), samt ISO 140002 miljöcertifiering (SIS, 2009). Vad vi uppmärksammar som betydande, men frånvarande, i denna form av rapportering är den finansiella aspekten av miljöredovisning. Hållbarhetsredovisning i sin nuvarande form uppfattar vi snarare som en förteckning över energiförbrukning och förbrukning av produktionsmaterial.
Det vi vill undersöka är vad miljöförstöring innebär för organisationer och företag ur ett rent finansiellt perspektiv. En faktor som påverkar organisationers finansiella redovisning är ägarstrukturen, vilket varit föremål för omfattande forskning. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att knyta an till denna forskning och jämföra hur den finansiella redovisningen av föroreningsskador hanteras i företag med olika ägarkoncentration. En annan faktor som har betydelse för den finansiella redovisningen är graden av vinstsyfte i verksamheten. Vi vill därför också diskutera hur detta kan påverka redovisningen av avsättningar för avhjälpande av föroreningsskador. För att kunna jämföra dessa faktorers inverkan på redovisningen har vi valt att studera såväl kommunala företag som privata och publika aktiebolag.
2005 trädde IASB:s standard IAS 37: avsättningar, eventualtillgångar och eventualförplikt-elser i kraft för börsnoterade bolag. Som för de allra flesta redovisningsstandarder finns ett visst tolkningsutrymme, och vårt antagande är att detta innebär differentierade metoder för beräkningen.
Gemensamt för de företag som vi har valt till vår studie är att de alla har en post för miljöavsättningar i årsredovisningen relaterad till förpliktelser som uppkommit till följd av tidigare miljöpåverkande händelser.
Uppsatsens syfte är att studera hur graden av informationspublicering kring denna avsättningspost skiljer sig mellan företag med olika ägarkoncentration och olika grad av vinstsyfte.
1
6
Teoretisk referensram
Introduktion till teorikapitlet
I detta kapitel beskrivs de teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för studien. Inledningsvis beskrivs lagstiftning och övriga regelverk som rör miljöansvar och redovisning för att ge en översiktlig bild av de ramar som våra fallföretag är skyldiga att hålla sig inom. Därefter följer en presentation av en tidigare svensk studie i hur företag redovisar sina mark-föroreningar. Vidare introducerar vi teorier om hur redovisningsinformation hänger samman med informationsasymmetri mellan företag och deras intressenter. Kapitlet avslutas med ett avsnitt där vi beskriver hur vi knyter ihop de teoretiska utgångspunkterna med vår frågeställning.
Lagstiftning kring miljöansvar och redovisning
För att skydda framtida generationers intressen finns omfattande lagstiftning på miljöområdet. Såväl EU-direktiv (1999/31/EU) som Miljöbalken (SFS 2002:175) slår fast att den som bedriver verksamhet som orsakar markföroreningar är skyldig att beräkna de kostnader som förväntas uppstå vid avslutning och efterbehandling av det förorenade området.
Att upprätta en finansiell redovisning är obligatoriskt för de organisationer som studeras i uppsatsen. Svenska aktiebolag och kommuner är skyldiga enligt Bokföringslagen (SFS 1999:1078) respektive Lagen om kommunal redovisning (SFS 1997:614) att upprätta en årsredovisning.
Miljöbalken (SFS 2007:661) slår fast att den som utövar förorenande verksamhet är skyldig att ställa säkerhet för kostnaderna för avhjälpande av en miljöskada och andra återställnings-åtgärder som verksamheten kan föranleda. Staten, kommuner, landsting och kommunal-förbund behöver dock inte ställa säkerhet (SFS 2007:661). Vidare anges att en säkerhet skall godtas om den visas vara betryggande för sitt ändamål (SFS 2007:661).
Avsättningar enligt IAS
7 befintligt åtagande från företaget, (3) förpliktelsen har uppkommit som en följd av inträffade händelser.
Enligt den definition som finns i IAS 37 är en eventualförpliktelse antingen (1) en eventuell förpliktelse beroende av om vissa osäkra/obestämda framtida händelser inträffar eller (2) en nuvarande förpliktelse, men där betalning inte är sannolik, eller där summan inte kan mätas tillförlitligt (IASPLUS, 2009).
Vidare beskriver Smith (2006) att avsättningar ska redovisas i balansräkningen endast när vissa erkännandekriterier är uppfyllda. Dessa kriterier är; (1) Det finns en legal eller informell förpliktelse eller åtagande från företagsledningens sida. Ett exempel på en informell förpliktelse är förväntningar skapade av företaget. Den vanligaste typen av avsättningar är avgångsvederlag eller framtida pensionsbetalningar. (2) Det är troligt att ett utflöde av resurser krävs för att avveckla förpliktelsen och sannolikheten att detta utflöde kommer att inträffa ska överstiga 50 procent. Vid en sannolikhet under 50 procent föreligger istället en eventualförpliktelse, vilken endast ger upphov till en upplysning i redovisningen. Det tredje kriteriet (3) är att beloppet ska kunna uppskattas med tillförlitlighet. Dessa tre kriterier är kumulativa vilket innebär att de alla måste vara uppfyllda samtidigt. Vad gäller värderingen av avsättningar klargörs i IASB:s IAS 37.36 (2008) att:
“The amount recognized as a provision shall be the best estimate of the expenditure required to settle the present obligation at the end of the reporting period”
Summan som redovisas ska vara den bästa uppskattningen av den utgift som krävs för att fullborda förpliktelsen på balansdagen (IAS 37.36, 2008). Osäkerheter kring beloppet som ska bestämmas för avsättningen behandlas med olika medel beroende på situation och omständigheter. Då förpliktelsen innefattar en stor mängd variabler ska avsättningen bedömas genom en sammanvägning av sannolikheterna för dessa variablers möjliga utfall. Den statistiska termen för detta belopp är förväntat värde. Avsättningens storlek kommer därför att variera beroende på hur stor sannolikheten är för att en viss förpliktelse kommer att förverkligas (IAS 37.39, 2008).
8 En verksamhet säljer produkter med garantier för vilka kunder är skyddade mot kostnader för reparationer av alla produktionsfel. Om små fel upptäcks i samtliga produkter kommer reparationskostnader uppgå till 1 miljon. Om omfattande fel upptäcks i samtliga produkter kommer reparationskostnaderna uppgå till 4 miljoner. Av tidigare erfarenheter och framtida förväntningar kommer 75 procent av alla produkter vara felfria, 20 procent kommer att ha små fel och 5 procent kommer att ha omfattande fel. De förväntade värdet för reparationer kommer således bli:
Dessa regler måste tillämpas av alla koncernbolag inom EU sedan 2005. Ytterligare ett syfte med regleringen kring avsättningar är att tillräcklig information ska tillhandahållas i noterna till den finansiella rapporten för att användaren ska kunna förstå dess utformning, tidshorisont och belopp (IASPLUS, 2009).
När en ensam förpliktelse beräknas ska det individuella mest troliga utfallet vara den bästa uppskattningen av förpliktelsen, men även i de fallen ska andra möjliga utfall övervägas. När det existerar flera olika möjliga utfall ska det högre beloppet väljas. Är en förpliktelse till exempel förknippad med ett specifikt individuellt utfall med kostnad om 1000, men det finns risk för ytterligare kostnader, ska ytterligare avsättning göras (IAS 37.40, 2008).
Kostnaden som uppstår då avsättningen görs är i många fall av betydande storlek, vilket kan vara betungande för företaget. För att avsättningsbeloppet ska bli så rättvisande som möjligt rekommenderar IASB att de framtida utgifterna ska diskonteras. Den diskonteringsränta som används ska vara före skatt samt representera nuvärdet av pengar och risk endast hänförbar till den specifika förpliktelsen (IAS 37.45–47, 2008).
Hållbarhetsredovisning
9 Tidigare forskning om redovisning av markföroreningar
Grundfelt et al. (2008) har intervjuat sex företag i olika branscher med avseende på deras hanteringar av markföroreningsskador. Studien visade att hanteringen av redovisning av avsättningar för avhjälpande av föroreningsskada varierade. Den allra vanligaste värderings-metoden bland fallföretagen i Grundfelt et al. (2008) var att uppskatta (1) kostnader för utredning och entreprenad utgående från enhetspriser (per timme, per kubikmeter, per kilometer, etc.) och (2) antal sådana enheter som behöver handlas upp (antal utredningstimmar, antal behandlade kubikmeter, antal transportkilometer, etc.).
Samtliga företag i Grundfelt et al. (2008) behandlade dessa utgifter uteslutande som kostnader, det vill säga inget av företagen hanterade utgifterna som en investering med ett tillgångsvärde. Inget av dessa fallföretag tillämpade heller diskontering av de framtida utgifterna. Vidare inkluderade inget av företagen annat än köpta tjänster i beräkningarna, det vill säga de egna resurser som behövde tas i bruk ingick inte i deras beräkningar, vilket gjorde beräkningarna ofullständiga.
Asymmetrisk information
För att analysera sambanden mellan redovisningsinformation och ägarstrukturer använder vi teorier om asymmetrisk information. Asymmetrisk information innebär att skillnaderna mellan ägare och företagsledning, vad gäller tillgång till information om verksamheten, leder till ökade kostnader totalt sett. Enligt denna ekonomiska teori bör ökad tillgång till redovisningsinformation därför resultera i lägre agentkostnader, och därmed en lägre kapitalkostnad (Leuz & Verrecchia, 2000). Lägre kapitalkostnad är gynnsamt för samtliga intressenter och bör därför innebära att bolag eftersträvar att tillhandahålla högre grad av redovisningsinformation.
10 Utfallen i de empiriska studier som sökt hitta ett samband mellan ökad tillgång till redovisningsinformation och mätbara ekonomiska resultat har dock varit varierande. En förklaring till att sådana samband varit svåra att belägga vad gäller bolag listade i USA är, enligt Leuz och Verrecchia (2000), att de amerikanska redovisningsreglerna redan ger upphov till utförlig redovisningsinformation.
Leuz och Verrecchia (2000) studerar tyska företag som har bytt från tyska till internationella redovisningsregler, antingen IAS eller US GAAP, och därmed övergått till standarder där redovisningsinformationen är mer utförlig. Författarna visar att det finns ett empiriskt samband mellan ökad tillgång till redovisningsinformation och minskade kostnader för informationsasymmetri som en del av kapitalkostnaden.
Den praktiska redovisningen skiljer sig åt beroende på nationstillhörighet och ägarstruktur. Flera studier har påvisat samband mellan nivån av frivillig informationspublicering och kapitalkostnaden (Petersen & Plenborg, 2006). Flera författare menar att företag med koncentrerad ägarfördelning har mer benägenhet att publicera information som bättre reflekterar företagets ekonomiska förhållanden (Warfield et al., 1995; Grossman & Hart, 1980; Shleifer & Vishny, 1986). I fall som dessa handlar det inte enbart om att ge aktieägare de ”bästa av siffror” för att skapa en mer attraktiv bild av företagets prestationer. Snarare finns incitament till att producera information som på ett så rättvisande sätt som möjligt reflekterar företagets förpliktelser, för att skapa en förståelse för företagets egentliga förehavanden, förpliktelser och möjligheter.
Welker (1995) påvisar att spridningen mellan bud- och begärt aktiepris är betydligt större bland företag med en lägre nivå av frivillig informationspublicering. Studien är i linje med teorin om ett samband mellan utökad informationspublicering och högre aktielikviditet3 (Leuz & Verrecchia, 2000).
Petersen och Plenborg (2006) påvisar i en kvantitativ studie ett negativt och statistiskt signifikant samband mellan nivån av publicerad information och kostnader för informationsasymmetri. Resultaten pekar på att en högre nivå av frivilligt publicerad information medförde att informationsasymmetrin och kapitalkostnaderna minskade. Förbättrad informationspublicering kan alltså innebära lägre kapitalkostnader, mer uppmärksamhet från investerare och mer effektiva aktiepriser.
11 Koppling mellan frågeställning och teori
Nedan beskriver vi hur vi kopplar ovanstående teorier till frågan om vilka skillnader som finns mellan företag, med olika ägarkoncentration och grad av vinstsyfte, vad gäller graden av informationspublicering i årsredovisningen.
Vi betecknar de kommunägda bolagen samt de privata aktiebolagen som företag med hög ägarkoncentration. Väl medvetna om att nordiska börsnoterade företag generellt anses ha hög ägarkoncentration vid jämförelse med exempelvis amerikanska börsnoterade företag, gör vi distinktionen att i vår studie kalla samtliga börsnoterade företag för företag med lågkoncentrerat ägande.
För publika aktiebolag gäller att asymmetrisk information mellan ett företag och dess investerare ger en högre kapitalkostnad, vilket försämrar företagets tillgång till kapital (Petersen & Plenborg, 2006). Detta problem utgör ett incitament för företaget att i årsredovisningen publicera mer utförlig information om bland annat avsättningar för avhjälpande av föroreningsskada. Redovisningen av dessa avsättningar ger potentiella investerare en mer komplett bild av företagets förehavanden. Den minskade informations-asymmetrin mellan företaget och investerarna kan öka tillgången till kapital.
Ägarkoncentrationen har betydelse för tillgången till kapital. I privata (icke publika) aktiebolag är relationen till aktieägarna annorlunda jämfört med i publika aktiebolag, vilket gör att informationsasymmetrin får en annan betydelse. Vad gäller kommunägda företag är såväl relationen till ägarna som tillgången till kapital påtagligt annorlunda jämfört med privata och publika aktiebolag. Betydelsen av informationsasymmetrin mellan företag och ägare har därför inte samma betydelse när det gäller kommunägda bolag. Vi finner det därför intressant att anlägga detta teoretiska perspektiv på vår jämförelse, och vi vill undersöka vilka samband som finns mellan ägarkoncentration och grad av informationspublicering.
kommunal-12 förbund. Inkomsterna från denna del av verksamheten regleras via taxor som beslutas politiskt. Denna del av verksamheten får enligt Miljöbalken (SFS 1998:808) inte gå med vinst.
Den andra delen är verksamhet som bedrivs gentemot industrier och andra verksamheter som inte faller under den kommunala skyldigheten att ta hand om hushållsavfall och därmed jämförligt avfall. I denna del får bolaget gå med vinst (Avfall Sverige, 2007). Trots att delar av verksamheten får gå med vinst är vinstsyftet i kommunägda bolag alltså starkt begränsat jämfört med privatägda bolag.
Vinstsyftet hos privata och publika aktiebolag innebär en stark drift att pressa ned kostnaderna. Därmed finns motiv hos dessa bolag att få avsättningarna för förorenad mark att framstå som så små som möjligt. Avsättningarna medför ju också ökade kostnader. Å andra sidan finns ett visst utrymme för att använda avsättningar i skatteplaneringssyfte, genom att kortsiktigt ”gömma undan” bolagets vinster. Därmed skapar vinstsyftet även ett incitament för att öka avsättningarna.
Graden av vinstsyfte påverkar därför på flera sätt företagens incitament för att redovisa avsättningar för återställande av förorenad mark. Vi vill därför även undersöka om det finns en relation mellan graden av vinstsyfte och graden av informationspublicering.
Metod
Vårt tillvägagångssätt har varit att studera årsredovisningarna för samtliga företag i vårt urval. Då antalet företag med öppen informationsdelning som tillämpar miljöavsättningar är begränsad har vi ingen definierad gräns för karaktäristika gällande fallföretagen. Ett krav är dock att alla bolagen faller under samma regelverk och därmed redovisar med samma utgångspunkter. I jakten på kandidater som uppfyller våra kriterier gick vi igenom årsrapporter för samtliga industri- och energiföretag på Stockholmsbörsen. Vidare har vi inkluderat ett antal kommunägda företag samt ett antal privata (dvs. icke publika) aktiebolag. Nästa steg var att analysera de data i samtliga företags årsrapporter som behandlar miljöavsättningar. Det urval vi undersöker består av 13 kommunägda bolag, 9 privata aktiebolag samt 22 publika aktiebolag.
13 stickprovsundersökning. Med ett sådant tillräckligt stort stickprov kan man göra korrekta uttalanden om en större population genom att titta på (Newbold et al., 2007). Ett sätt att kvantifiera samband och skillnader är att genomföra en regressionsanalys, där en variabel är beroende av och påverkas av en eller flera oberoende variabler. För att genomföra en regressionsanalys krävs kvantitativ data. Eftersom vår undersökning bygger på nominaldata är en regressionsanalys inte möjlig att genomföra.
Från årsredovisningarna inhämtar vi information om balansomslutningen och avsättningarnas storlek. För att få en bild av graden av informationspublicering studerar vi följande faktorer:
Anges i årsredovisningen att man tillämpar en diskonteringsmodell? Anges räntesatsen vid eventuell diskontering?
Anges ställda säkerheter för miljöavsättningarna? Anges de eventuella ställda säkerheternas storlek?
Med utgångspunkt från antagandet att tolkningsutrymme av reglerna existerar, ger detta oss en god plattform att utgå ifrån.
För att ge läsaren en djupare inblick i processen kring redovisningen av miljöavsättningar har vi genomfört intervjuer med fem av våra fallföretag, inom olika branscher och med olika ägarstruktur. Syftet med dessa intervjuer är att återge en mer konkret bild av hur värderingen och hanteringen av avsättningar genomförs, och avsnittet om exempel på värderingsmetoder ska ses som en bakgrund för de övriga delarna i studien.
Den kvalitativa delen av studien genomfördes därför att området är relativt outforskat och därför kräver en undersökande och beskrivande ansats. En kvalitativ studie ger helt enkelt djupare och mer uttömmande svar. En renodlat kvantitativ ansats övervägdes men övergavs eftersom denna metod i många fall endast ger en ytlig bild av det studerade och oftast används för att enbart påvisa samband mellan undersökta variabler (Trost, 2005).
Då samtliga respondenter på frågorna innehar höga poster inom området för redovisning på respektive företag har våra data högre validitet än om en enkätundersökning skickats ut till personer vars kunskapsnivå vi inte kunde kontrollera.
14 och Plenborg (2006) behandlar samt Warfields et al. (1995) teorier om hur ägarkoncentrationen påverkar den information ett företag redovisar.
Under utformandet av intervjuer vid kvalitativa undersökningar har man i stort tre alternativ, fokusgrupper, observationer och intervjuer (Hancock, 1998). Vi genomför vår kvalitativa datainsamling med intervjuer. Intervjumetoder skiljer sig åt i graden av hur strukturerade de är. Innebörden av semistrukturerade intervjuer är att frågorna följer en röd tråd men tillkommande frågor kan förekomma (Saunders et al, 2009). Vid rent strukturerade frågor följer man frågeformuläret slaviskt. Vill man, som vi, få en fördjupad inblick i ett ämne bör man därför inte låsa in sig i allt för strukturerade intervjuer. Vid genomförandet av intervjuerna användes därför frågorna som en guide medan intervjuerna kan karaktäriseras mer som en ömsesidig konversation.
Som med alla metoder har intervjuer sina för- och nackdelar. De fördelar som finns med att göra en kvalitativ undersökning är att de fakta man kommer över har hög relevans (Marshall, 1997). Vidare menar Marshall (1997) att denna metod är gynnsam i fall där man försöker förstå ett fenomen eller en tolkning av teorier eller regelverk. Nackdelar med att tillämpa intervjuer är att de är tidskrävande och kan i många fall ge svar med låg objektivitet. Vi vägde detta mot att göra en enkätundersökning, som möjligtvis skulle gett oss ett större urval, men samtidigt ger mer utrymme för osanningar, samt att svarens validitet ofta hänger på recipientens motivationsnivå. Därför valde vi intervjualternativet. Eftersom den tyngre delen av undersökningen grundar sig på den kvantitativa delen ansåg vi inte att detta var ett problem.
Intervjuerna har främst skett över telefon. Tillkommande följdfrågor har gjorts via telefon och e-post. Att intervjuerna skett på telefon beror enbart på grund av de geografiska avstånden till intervjuobjekten.
Empiriska studier kan genomföras på två sätt, induktivt eller deduktivt. Dessa två skiljer sig på vilken utgångspunkt författarna avser att utgå ifrån. Den deduktiva studien har sin utgångspunkt i redan existerande teoretiska resonemang. Den induktiva studien däremot grundar sig på empiri och insamlad data (Yin, 2003). Yin (2003) avråder oerfarna forskare att följa den induktiva arbetsgången varför vi valt att följa det deduktiva angreppssättet.
15 Geotekniska Institut. Thomas Rihm har utvecklat en värderingsmodell som Avfall Sverige, branschorganisationen för avfallshantering och återvinning, rekommenderar sina medlems-företag att använda. Avfall Sverige har nästan 400 medlemmar, främst kommuner, kommunalförbund och kommunbolag.
Då vår uppsats rör ett känsligt ämne för ett företags anseende är vi självklart medvetna om att det i svaren kan innefattas en andel subjektiva svar. För att minimera denna potentiella felkälla har vi tillsammans med kontaktpersonerna beslutat att hålla alla kontakter anonyma. Vi benämner samtliga fallföretag endast med numren 1 – 44, och företagens balans-omslutningar och avsättningsposter har indexerats med balansomslutningen hos företag 1 som index = 100.
Empiri och analys
Exempel på värderingsmetoder
För att ge läsaren en mer konkret bild av hur värderingsmetoderna kan se ut och hur de kan variera mellan olika företag har vi genomfört intervjuer med representanter för fem av våra fallföretag, som vi hädanefter benämner företag 8, företag 14, företag 17, företag 21 och företag 40.
Utformningen av den värderingsmetod som används, och särskilt valet av diskonteringsränta, har stor påverkan på avsättningarnas storlek, vilket vi förklarar med hjälp av följande exempel:
Företag A och företag B innehar båda förorenad mark som i framtiden kommer behöva saneras. Markföroreningarnas utbredning och karaktär kan betraktas som likvärdiga. Företagen anlitar konsulter som bedömer att kostnaderna för avhjälpande av miljöskador väntas bli lika stora för de båda företagen, 1 000 000 SEK per företag. Tidpunkten för saneringen beräknas ligga tio år fram i tiden i båda fallen. I detta läge väljer företag A att inte diskontera sitt belopp, utan redovisar hela den beräknade summan på 1 000 000 SEK som en avsättning för avhjälpande av miljöskada. Företag B väljer däremot att använda en real diskonteringsränta på åtta procent:
16 Företag 8 är ett aktiebolag inom industribranschen som är noterat på Stockholmsbörsens ”Large Cap-lista”4
. Företaget har tillverkningsanläggningar i 80 länder. Företag 8 gör, då det blivit definitivt att en anläggning kommer att stängas, en uppskattning av de nödvändiga kostnaderna för saneringen. Denna summa redovisas som avsättning. Det belopp som avsatts för anläggningen ändras därefter inte förrän själva saneringen genomförs. Ingen diskontering av beloppet tillämpas heller. Detta innebär dock inte att företaget är försiktiga i sina beräkningar; beloppen räknas inte upp ens för att kompensera inflationen, och vår kontaktperson påpekar själv att avsättningarna på grund av detta oftast är för lågt satta.
Företag 8 använder ingen diskontering. Det beror dock inte på försiktighet i värderingen, då vår kontaktperson själv medger att de avsatta medlen troligen inte kommer att räcka för en viss kommande sanering, men att detta inte spelar någon större roll för företaget. Hans motivering för den enkla modellen och de troligen alltför låga beloppen lyder:
”Det här är ändå så lite pengar för bolaget. Det här är ’peanuts’ för oss.”
Företag 14 är ett publikt aktiebolag inom energibranschen. Företag 14 har internt upprättat rutiner för detta arbete, för att få en enhetlig bedömning och en likvärdig värdering av miljöskulderna. Vidare när det gäller avsättningar nuvärdeberäknas beloppet när utgiften förväntas ske längre fram än ett år. I uppskattningen inkluderas samtliga utgifter relaterade till åtgärden, såsom t.ex. undersökningskostnader, utredningar, schaktning, transporter och behandlingar samt kostnader för övervakning och kontroller. För att säkerställa att ovan nämnda rutiner följs anlitas externa konsulter som granskar arbetet avseende redovisning av miljöavsättningar vid minst ett tillfälle per år, utöver granskningen som görs av de externa ekonomiska revisorerna.
Företag 14 använder en real diskonteringsränta på 3 procent, jämfört med 2,5 procent vid föregående periods beräkning. Företagsledningen har genomfört en grundläggande översyn av den långsiktiga diskonteringsräntan. Diskonteringsräntan har tidigare i huvudsak baserats på Kärnavfallsfondens avkastning. Den interna studien som genomförts bygger istället på analys av långsiktig realränta. Mot bakgrund av denna studie har bedömningen gjorts att diskonteringsfaktorn om 3 procent för närvarande bäst återspeglar pengarnas tidsvärde och de risker som är förknippade med avsättningen. Diskonteringsfaktorn om 3 procent bedöms kunna vara relativt stabil inom överskådlig framtid och inte påverkas av kortsiktiga
17 svängningar på kapitalmarknaden. Företag 14 utför ingen känslighetsanalys och ställer inga säkerheter för dessa avsättningar.
Företag 17 är börsnoterat vid Stockholmsbörsen och Helsingforsbörsen och har verksamhet i många delar av världen. Den huvudsakliga verksamheten rör skogs- och tillverkningsindustri. Företag 17:s värdering baseras på kostnader för arbete och material i dagens priser. De framtida utgifterna diskonteras enligt vanlig diskonteringsmodell. Företaget understryker att avsättningar för en anläggning inte görs förrän förpliktelsen i fråga är definitiv. Företag 17 bestämmer en specifik diskonteringsränta för varje anläggning som ska efterbehandlas. Diskonteringsräntorna ligger på mellan 5 och 6 procent i reala termer. Vår kontaktperson på företag 17 förklarar:
“As you surely realize, the accounting rules regarding provisions for site closures varies from country to country. In the case of our company, the provisions only will be made once a decision to close a plant has been made rather than accumulating funds over a long period of time due to the fact that the expected life time of a paper, pulp or saw mill is very long (50-100 years). Determining the actual amount and interest rates will obviously take things like WACC, local accounting rules, corporate guide lines as well as external expertise into consideration.”
Företag 21 är ett kommunalägt aktiebolag inom avfallshanteringsbranschen med verksamhet fokuserad på återvinning och avfallshantering. Företaget är medlem i branschorganisationen Avfall Sverige, vars värderingsmodell man använder sig av. Företaget har ett flertal avfalls- och återvinningsstationer som faller under kriterierna för att upprätta avsättningar för efterbehandling av marken.
Företag 21 använder en diskonteringsmodell för beräkningar av avsättningar för sluttäckning och övriga kostnader för avhjälpande av miljöskada. För att säkerställa trovärdigheten i beräkningarna används samma beräkningsmetod från år till år. Företaget utför beräkningarna i följande ordning: (1) identifiering av kostnader, (2) bedömning av tid för utbetalningar samt (3) kostnadsuppskattningar i nuvarande prisnivå.
18 under efterbehandlingstiden, kompletterande skyddsåtgärder, skötsel under efterbehandlings-fasen (gräsklippning, underhåll av vägar, med mera) samt provtagning.
Efter att ha identifierat kostnader kräver modellen en bedömning av när i tiden dessa poster blir objekt för utbetalning. Företag 21:s modell anger tidsaspekten för kostnader förknippade med att avsluta en avfallsdeponi som betydande. Modellen kategoriserar olika utbetalningar i korta och långa kostnader. Korta kostnader uppstår i omedelbart samband med nedläggning av en deponi. Långa kostnader är förknippade med utbetalningar som fortgår under lång tid efter nedläggning av en deponi. Utbetalningarnas storlek avgörs av exempelvis vilken typ av material som kommer att användas och vilken konstruktion som kommer vara aktuell vid en framtida sluttäckning. Att förutspå vilka material som finns tillgängliga vid tidpunkten för täckning kan vara komplicerat och ibland görs beräkningar utifrån flera olika alternativ. Svårigheterna i alla typer av finansiella avsättningar är ovissheten om rådande förhållanden och den slutgiltiga kostnaden vid slutdatumet. Därför är det viktigt att ta hänsyn till att exempelvis priser och teknik förändras. När kostnaderna, såväl långa som korta, har identifierats går företag 21 vidare med att kostnadsberäkna sluttäckningen i nuvarande prisnivå. De långa och korta kostnaderna adderas, och därmed får man en sammanslagen antagen kostnad för avslutningen av deponin. Denna summa diskonteras sedan för de antal år som kvarstår till avveckling, genom vanlig nuvärdesberäkning:
Knu = (1+r)-M * K
Knu är nuvärdet av en betalning K som ska göras om M år, där räntan är r under den avsedda
tidsperioden (Olsson & Wiqvist, 2008)
19 tillämpas är 3 procent. Då tidsperioden är så lång blir räntesatsen en oerhört viktig faktor. Trots detta, eller kanske på grund av detta, är valet av räntesats behäftat med ett stort mått av godtycke, vilket bekräftas av Thomas Rihm:
”Jag vet åtminstone att det finns [andra kommunala, författarnas anmärkning] företag som använder lägre ränta än 3 procent. Det har varit mycket diskussioner om räntesats, men ingen har velat sätta ned foten. När det gäller så långa tider är det kanske snarare en siare än en vetenskapsman som behövs. En revisor uttryckte sig lite dystert för några år sedan och undrade om räntan kanske skulle vara negativ. Efter alla diskussioner satte jag själv ned foten och skrev 3 procent i brist på bättre, men egentligen är det en uppgift för ’branschen’ att rekommendera en räntesats som man tror på.”
Vår kontaktperson på företag 21 berättar att företaget gör en känslighetsanalys där man studerar förändringar av de tre faktorer som har störst påverkan: (1) räntesatsen varierar mellan 2 och 4 procent, (2) sluttäckningskostnaderna varierar mellan 255 och 325 kr/m2 samt (3) lakvattenkostnaden ökar respektive minskar med 10 procent. Han menar att dessa tre faktorer har störst påverkan och att företaget har försökt hitta den variation som verkar rimlig. I företag 21:s modell beräknas säkerhetens storlek enligt samma principer som beräkningen av avsättningarna, med följande tre skillnader: (1) Redan betalade kostnader för exempelvis täckmassor ska inte ingå i säkerheten. (2) I säkerheten ska kostnader ingå även för ytor som ännu endast planeras tas i anspråk under den period för vilken säkerheten ska gälla. Om man fastställer en säkerhet som ska gälla under en viss tidsperiod ska man alltså även inkludera ytor som man planerar bygga ut under denna period. Detta görs för att säkerheten ska vara tillräcklig i det mest ogynnsamma fallet. Att dessa ytor inte tas med i avsättningsposten i redovisningen beror på att den senare avser det faktiska läget vid bokföringsperiodens slut, då ytorna i fråga ännu inte inneburit något åtagande. (3) Man kan behöva tidigarelägga framtida utbetalningar till tidpunkter då ytan tekniskt sett är möjlig att avsluta även om eventuellt ytterligare planerade etapper kan genomföras. Även detta beror på att man utgår från den mest ogynnsamma situationen. Vår kontaktperson på företag 21 förklarar:
20 Företag 21 har ställda säkerheter i form av kommunala borgensåtaganden5 för de flesta av deponierna. För företagets del motsvarar kommunernas borgensåtaganden i regel deras respektive ägarandelar i företag 21. Dock tycks bedömningen huruvida krav på säkerhet ska ställas på företaget variera. För en deponi i en kommun har de ställt säkerhet i form av kommunal borgen, medan det för en deponi i en annan kommun inte ställts några krav på säkerhet. Upplägget med kommunal borgen innebär att företag 21 inte har några egna kostnader för säkerheten, i de fall den förekommer. Det finns alltså inte några pengar som ska förvaltas.
Företag 40 är ett privatägt aktiebolag verksamma inom bland annat återvinning och handel med metaller och olja. Företaget är verksamt i Norden, Östeuropa och USA. De avgörande faktorerna i företag 40:s modell är materialkostnader och risker. I de flesta fall bygger uppgifterna på utredningar som gjorts av fastigheterna innan de förvärvades av företag 40. Varje år räknas de uppskattade materialkostnaderna upp med entreprenadindex6. I avsättningarna räknar man inte in eventuella löpande kostnader, för t.ex. omledande av vatten under perioden fram till saneringen, eller advokatkostnader för eventuella framtida tvister. Företaget tillämpar inte diskontering. Den som gör beräkningarna är en f.d. konsult som numera är anställd på företaget.
Företag 40 gör en känslighetsanalys med hjälp av ett datorprogram som beräknar sannolikheter för olika utfall. Man räknar på tre möjliga utfall: det värsta tänkbara, det rimliga samt det mest gynnsamma. I de fall man genomfört en sanering av en fastighet har utfallen på kostnaderna varit lägre än avsättningarna för ändamålet. Företag 40 har en ställd säkerhet för avsättningarna. Medlen är placerade på ett låst konto.
Sammanfattningsvis konstaterar vi att materialkostnader är en drivande faktor i samtliga värderingsmetoder, men i övrigt skiljer sig praxis för värderingarna starkt mellan fallföretagen. Valet av diskonteringsränta är avgörande för avsättningarnas storlek. Samtidigt finns här en stor variation mellan fallföretagen, både vad gäller tillvägagångssätt vid framtagandet av diskonteringsräntan och själva räntesatsen.
5
21 Jämförelse mellan samtliga fallföretag
Nedan presenteras en tabell med data för de företag som ingår i den kvantitativa delen av vår studie. Dessa data utgör grunden för vår analys och våra slutsatser. Informationen i denna tabell baseras uteslutande på företagens årsredovisningar.
Före-tag Balans-omslutning (index =100) Avsätt-ningar Ägande-form Bransch Ägar- koncen-tration Grad av vinst-syfte Anges dis-kontering? Anges ev ränte-sats? Anges ställda säker-heter? Anges storlek på ev säker-het?
1 100 16 Publ Gruv Låg Hög Ja Ja Nej Nej
2 2 282 8 Publ
Maskin-industri
Låg Hög Ja Nej Ja Nej
3 2 648 31 Publ Stål Låg Hög Nej Nej Ja Nej
4 9 048 17 Publ Fin-mekanisk industri Låg Hög Nej Nej Ja Ja 5 9 326 842 Publ Industri- tillverk-ning Låg Hög Ja Nej Ja Ja
6 11 836 241 Publ Gruv Låg Hög Nej Nej Ja Ja
7 15 123 139 Publ Trans-port
Låg Hög Nej Nej Nej Nej
8 18 155 36 Publ Industri Låg Hög Nej Nej Nej Nej
9 18 981 534 Publ Industri Låg Hög Nej Nej Nej Nej
10 20 911 6 915 Kommun-ägt
Avfall Hög Låg Ja Ja Nej Nej
11 21 501 192 Publ Stål Låg Hög Nej Nej Nej Nej
12 28 972 44 Publ Bygg Låg Hög Ja Ja Ja Ja
13 32 589 134 Publ Industri- tillverk-ning
Låg Hög Ja Nej Ja Ja
14 32 619 1 109 Publ Energi Låg Hög Ja Ja Nej Nej
15 35 036 377 Publ Trans-port
Låg Hög Nej Nej Nej Nej
16 38 625 214 Publ Industri- tillverk-ning
Låg Hög Nej Nej Nej Nej
17 39 194 148 Publ Skog Låg Hög Nej Nej Nej Nej
18 47 382 16 014 Kommun-ägt
Energi Hög Låg Nej Nej Ja Ja
19 86 511 3 047 Publ Industri- tillverk-ning
Låg Hög Nej Nej Nej Nej
20 90 891 34 635 Kommun-ägt
Avfall Hög Låg Nej Nej Nej Nej
21 113 047 25 356 Kommun-ägt
Avfall Hög Låg Nej Nej Ja Ja
22 118 244 2 022 Publ Trans-port
Låg Hög Nej Nej Nej Nej
23 137 637 30 798 Kommun-ägt
Avfall Hög Låg Nej Nej Ja Nej
24 143 701 47 100 Kommun-ägt
Åter-vinning
Hög Låg Nej Nej Nej Nej
25 186 727 3 849 Privat Entre-prenad, logistik
Hög Hög Nej Nej Nej Nej
26 186 727 8 719 Privat Avfall Hög Hög Ja Nej Ja Nej
27 190 307 6 940 Kommun-ägt
Energi Hög Låg Nej Nej Nej Nej
28 358 498 4 078 Kommun-ägt
Energi Hög Låg Nej Nej Nej Nej
29 603 690 83 444 Kommun-ägt
Energi, avfall
Hög Låg Nej Nej Nej Nej
22 ägt 31 716 221 13 176 Kommun-ägt Energi, avfall
Hög Låg Nej Nej Nej Nej
32 1 386 121 15 658 Privat Bygg Hög Hög Nej Nej Nej Nej 33 1 386 121 27 082 Privat
Maskin-industri
Hög Hög Ja Nej Nej Nej
34 1 930 569 45 823 Privat Industri Hög Hög Ja Nej Nej Nej 35 2 126 864 14 829
Kommun-ägt
Energi Hög Låg Nej Nej Nej Nej
36 2 672 562 19 722 Privat Skog Hög Hög Nej Nej Nej Nej 37 3 471 907 1 210 Privat Avfall Hög Hög Nej Nej Nej Nej 38 3 763 719 144 Privat
Industri- tillverk-ning
Hög Hög Nej Nej Nej Nej
39 4 070 565 21 491 Kommun-ägt
Energi Hög Låg Nej Nej Nej Nej
40 4 072 918 107 865 Privat Avfall Hög Hög Nej Nej Nej Nej 41 4 542 705 7 829 Publ
Driv-medel
Låg Hög Nej Nej Nej Nej
42 6 793 273 29 574 Publ Energi Låg Hög Ja Nej Nej Nej 43 8 996 663 249 184 Publ Energi Låg Hög Ja Nej Nej Nej 44 11 450 534 57 295 Publ
Metall-industri
Låg Hög Nej Nej Nej Nej
Tabell 1: Förteckning över samtliga fallföretag
Diagram 1: Ägarkoncentration och informationspublicering
23
Diagram 2: Balansomslutning och informationspublicering
Som diagram 2 visar är informationen betydligt mer utförlig bland företag med låg balansomslutning. Vi har här delat in fallföretagen i två lika stora grupper. 22 av företagen har en balansomslutning mindre än 125 000 (indexerat värde) och de övriga 22 har en större balansomslutning. En förklaring till det tydliga samband vi kan se i diagram 2 är att en stor majoritet av företagen med lägre balansomslutning samtidigt har en låg ägarkoncentration vilket, som vi tidigare visat, hänger samman med en högre grad av informationspublicering.
Diagram 3: Avsättningarnas storlek och informationspublicering
24
Diagram 4: Grad av vinstsyfte och informationspublicering
När det gäller hur graden av vinstsyfte påverkar informationspubliceringen kan vi se att företag med hög grad av vinstsyfte tycks vara mer benägna att publicera information om att diskontering tillämpas. Vad gäller de övriga tre variablerna finns ingen tydlig skillnad mellan företag med hög respektive låg grad av vinstsyfte. Det är därför svårt att, utifrån vår studie, dra några slutsatser om huruvida vinstsyftets påverkan på relationen mellan företag och ägare har betydelse för graden av informationspublicering.
Slutord
Petersen och Plenborg (2006) presenterar en rad studier som påvisar sambandet mellan frivilligt utökad informationspublicering och ägarkoncentration. Dessa studier har innefattat ett flertal variabler kring informationspublicering. En stor skillnad mot studierna som presenteras av Petersen och Plenborg (2006) är att vår studie har fokuserat på informationen kring en enda post i redovisningen. Vidare är redovisningen av en avsättning i sig inget frivilligt åtagande. Vi kan dock konstatera att det finns ett stort spelrum för företagen vad gäller graden av ytterligare informationspublicering.
En stor begränsning är att vi dragit våra slutsatser endast utifrån förekomsten av fyra olika variabler. Våra slutsatser säger också mycket lite om företagens miljöpåverkan i stort. Vår förhoppning är att framtida studier bättre kan belysa hur redovisning av miljöpåverkan hänger samman med ägarstruktur.
Vi kan konstatera att det, bland de fem företag vi valt att studera närmare, finns en stor spretighet i företagens val av värderingsmodeller, vilket gör informationen opålitlig. Det gör förstås att det är svårt att jämföra dessa poster mellan olika företag. Här skulle vi vilja se ett betydligt striktare regelverk som kan minska tolkningsutrymmet i redovisningen. Vi menar
26
Referenser
Tryckta
Darnall, N.; Seol, I. & Sarkis, J., 2009. Perceived stakeholder influences and organizations’ use of environmental audits, Accounting, Organizations and Society, Vol. 34, pp. 170-187. Deegan C., Unerman, J., 2006. Financial Accounting Theory – European edition.
Maidenhead: Mc Graw-Hill Education.
Grossman, S. J., & Hart, O. D. 1980. Takeover bids, the free-rider problem, and the theory of the corporations. Bell Journal of Economics, 11 (Spring), pp.42-44
Grundfelt, B., Flening, B., Enell, M., 2008. Företagsekonomisk redovisning av markföroreningar, Bromma: CM Gruppen AB
Hancock, B, 1998. Trent Focus for Research and Development in Primary Health Care: An Introduction to Qualitative Research. Trent Focus, (1998)
Leuz, C.; Verecchia, R., 2000. The economic consequences of increased disclosure, Journal of Accounting Research 38 (supplement), pp.91-124
Leuz, C.; Wysocki, P., 2008. Economic consequences of financial reporting and disclosure regulation. A review and suggestion for future research, University of Chicago and MIT Marshall, P., 1997. Research Methods: How to design and conduct a successful project, Plymouth, U.K.: How To Books, Ltd.
Newbold, P., Carlson, W., Thorne, B., 2007. Statistics for Business and economics. Illinois: Prentice Hall
Olsson, H-E.; Wiqvist, W., 2008. Beräkning av kostnader för avslutning och efterbehandling av deponier: Rapport D2008:03, Malmö: Avfall Sverige AB
Petersen, C.; Plenborg, T., 2006. Voluntary disclosure and information asymmetry in Denmark, Journal of International Accounting, Auditing and Taxation 15(2), pp.127-149 Saunders, M., Lewis, P. and Thornhill, A., 2009. Research methods for business students. Harlow: Financial Times Prentice Hall
Shleifer, A., & Vishny, R., 1986. Large shareholders and corporate control. Journal of Political Economy, 1994 (3), pp.461-488
Trost, Jan 2005. Kvalitativa intervjuer. Lund, Studentlitteratur.
Warfield, T. D., Wild, J. J., & Wild, K. L. 1995. Managerial ownership accounting choices, and informativeness of earnings. Journal of Accounting and Economics, 20, pp 61–91. Welker, M., 1995.Disclosure policy, information asymmetry and liquidity markets. Contemporary accounting research 11 (2), pp 801-827.
27 Lagtexter
Europeiska Unionens Råd, 1999. Direktiv 1999/31/EG
SFS 1991:900. Kommunallag. Stockholm: Justitiedepartementet.
SFS 1997:614. Lag (1997:614) om kommunal redovisning. Stockholm: Justitiedepartementet. SFS 1998:808. Miljöbalk (1998:808). Stockholm: Justitiedepartementet.
SFS 1999:1078. Bokföringslag (1999:1078). Stockholm: Justitiedepartementet. SFS 2002:175. Miljöbalk (2002:175). Stockholm: Justitiedepartementet. Internetreferenser
Aspekta, 2008. Realisera värdet i hållbarhetsarbetet: råd kring kommunikation i CSR- och hållbarhetsfrågor, http://www.aspekta.se/pdfs/181.pdf
Avfall Sverige, 2005. Särredovisning i kommunal avfallshantering – motiv och rekommendationer – RVF Utveckling 2005:22, www.avfallsverige.se
Global Reporting Initiative, www.globalreporting.org IAS PLUS, www.iasplus.com
Redovisningsrådet, 2000. Avsättningar, ansvarsförbindelser och eventualtillgångar, www.bfn.se
Rådet för Kommunal Redovisning RKR, 2004. Internationella normer för redovisning – Utgångspunkt för redovisning i kommuner och landsting, http://www.rkr.se