CURO.
Martin Westfält
Examensarbete 2019: 15hp
Kandidatprogrammet i industridesign Designhögskolan, Umeå Universitet
”Hur kan ett framtida röjningsmoment inom skogsbruket utvecklas för att kunna erbjuda ökad kvalitet och effektivitet av utfört arbete?”
”How can the future pre-commercial thinning evolve in order to offer an increase in both quality and efficiency of work performed?”
Sammanfattning
Skogsindustrin är en av Sveriges viktigaste näringsgrenar. Omkring hälften av Sveriges totala landareal utgörs av produktiv skogsmark. För majoriteten av skogsägarna och skogsindustrin har skogens ekonomiska avkastning stor betydelse.
För att den växande skogen ska ge optimal lönsamhet krävs vissa skogsvårdsåtgärder såsom röjning och gallring. Av dessa åtgärder anses röjning vara den viktigaste. Det är genom röjning av ungskogsbeståndet som man kan påverka virkets framtida värde.
Trots att röjningsmomentet är så viktigt inom skogsindustrin är det en skogsvårdsåtgärd som utvecklats i mycket liten omfattning. Idag sker röjningsarbetet vanligtvis motormanuellt med hjälp
av röjsåg. Röjningsarbetet är inte bara tidskrävande och tungt, det är idag även svårt för röjaren att bedöma vad som ska tas bort och vad som ska stå kvar. Att idag få tag på arbetskraft som kan och vill utföra detta fysiska arbete är också ett problem.
Genom att effektivisera arbetsmomentet röjning skapas möjligheter för att skogsbruket i fortsättningen ska kunna möta framtidens ökande krav på lönsamhet, produktion och effektivitet.
Det här projektet har resulterat i ett konceptförslag på hur ett framtida röjningsarbete i yngre skogsbestånd skulle kunna utföras av en autonom röjningsmaskin som arbetar självständigt med hjälp av insamlad data och med information från sensorer och drönare.
Abstract
it is also a very heavy physical work. When clearing today it is also difficult to assess what is to be removed and what should remain. Obtaining labor that can and wants to do this physical work is also a problem today.
By making forest clearing more effective, opportunities are created for the forestry sector to be able to meet future increasing demands for profitability, production and efficiency.
This project has resulted in a concept proposal on how future clearing work in younger forest stands could be carried out by an autonomous clearing machine that works independently with the help of collected data and with information from sensors and drones.
The forest industry is one of Sweden’s most important industries. About half of Sweden’s total land area consists of productive forest land. For the majority of the forest owners and the forest industry, the economic return of the forest is of great importance.
In order for the growing forest to provide optimum profitability, certain forest management measures such as clearing and thinning are required.
Of these measures, clearing is considered the most important. It is by clearing the young forest stock that one can influence the future value of the wood.
Although the clearing moment is so important in the forest industry, it is a forestry measure that has developed to a very small extent. Today, the clearingwork usually takes place mechanically by means of clearing saws. Clearing is not only time-consuming
Innehållsförteckning
Vision/mål 5
Syfte 5
Frågeställning 5
Målgrupp 5
Samarbetspartner 5
Avgränsning 5
FN´s globala mål 5
Kapitel nr 1, Research 6
Skogsbruket idag 7
Skogsvård 10
Varför är röjning viktigt? 10 Röjningsformer 10 Röjningsobjektets egenskaper 11
Olika mål med röjning 12
Ny och användbar teknologi 13 inom skogsindustrin
Definition av problemområde 14 Vad ger ökad effektivitet? 16
Vad ger ökad kvalitet? 16
Varför mekanisera alternativt 16 automatisera röjning?
Vilken information krävs vid 16 automatiserad röjning?
Slutsats 16
Informationsflöde ur ett 17
framtidsscenario
Kapitel nr 2, Idégenerering 18
Idégenerering 19
Funktionsanalys 19
Workshop 19
Sammanställning och slutsats 19 Koncept nr 1, informationsinsamling 20 Koncept nr 2, användarstöd 20 Koncept nr 3, semi-autonom 21
Koncept nr 4, hel-autonom 21
Koncept nr 5, hel-autonom lösning 22 i kombination med operatör
Val av koncept 23
Konceptets beståndsdelar 23
Konstruktion 24
Skissmodeller 25
Material 25
Formarbete och uttryck 26
CMF 26
Form board 27
Material board 27
CMF board 27
Skissprocess 28
3D-modellering 29
Presentationsmodell 29
Kapitel nr 3, Resultat 30 Scenario, röjningsåtgärd år 2035 31 Autonom röjningsmaskin: CURO 32
Funktioner 33
Aggregat och kapningsprocess 34 Konsruktion, sprängskiss 35
CMF 36
Argumenterande text 37
Koppling till FN´s globala mål 38
Kapitel nr 4, Källförteckning 39
Tryckta källor 40
Webbsidor 40
Muntliga källor 41
Bilder 42
Kapitel nr 5, Bilagor 43
Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Bilaga 9 Bilaga 10
Bilaga 11 Bilaga 12 Bilaga 13 Bilaga 14
Samarbetspartner
Samarbetspartners vid utförande av detta projektarbete har varit företag, myndigheter och organisationer som behandlar ämnet skogsvård och då framförallt inom området beståndsvård.
Samarbetspartens roll i detta examensarbete har fungerat som en källa till relevant information och statistik, tillgång till eventuella användare samt eventuell finansiering av slutlig presentationsmodell.
För att få tillgång till relevant information vid
Vision/mål
Examensarbetet ska resultera i ett konceptförslag på hur ett framtida röjningsarbete i ett yngre skogsbestånd kan utföras år 2035 baserat på kvalitetskrav från industri samt trender inom teknologi och skogsvård.
Se bifogat positionsdiagram i bilaga för förtydligande information om examensarbetets vision/mål.
Syfte
Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur selektiv rensning av oönskad mindre vegetation inom skogsbruket kan förbättras och utvecklas för att möta framtidens krav på bästa sätt.
Frågeställning
”Hur kan ett framtida röjningsmoment inom skogsbruket utvecklas för att kunna erbjuda ökad kvalitet och effektivitet av utfört arbete?”
”How can the future pre-commercial thinning evolve in order to offer an increase in both quality and efficiency of work performed?”
Avgränsning
Detta projektarbete avgränsas till att endast titta på skogsbruk i Skandinavien och de metoder som används vid beståndsvård, det vill säga behandling av skogsbestånd i syfte att förbättra beståndets egenskaper eller förändra ett framtida skogsbestånds sammansättning. Detta för att kunna upptäcka och se eventuella brister med de system och metoder som används idag och på så vis kunna komma fram till förbättringsmöjligheter inom detta moment av skogsskötsel.
Projektarbetet kommer att fokusera på att endast titta på hur själva genomförandet av arbetsmomentet röjning inom beståndsvård det vill säga selektiv rensning av vegetation i skog med en uppmätt höjd på 1 – 5 meter kan utvecklas och genomföras mer effektivt. Detta för att tidigt kunna styra beståndets utveckling och dess innehåll.
Projektet kommer inte att behandla hantering av kapad vegetation i syfte att utvinna bioenergi.
Målgrupp
Målgruppen inom detta projektarbete är den befintliga skogsindustrin samt privata ägare av skog belägna i Skandinavien. Med skogsindustri menas företag och stat vilka utför och är i behov av skoglig skötsel i form av röjning.
FN´s globala mål
Vid genomförandet av detta examensarbete har en del av FN´s 17 globala mål berörts. De globala mål som har berörts i det här arbetet är:
- Nr 8, Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt.
- Nr 12, Hållbar konsumtion och produktion.
- Nr 13, Bekämpa klimatförändringarna.
- Nr 15, Ekosystem och biologisk mångfald.
På vilket sätt som dessa mål har berörts förklaras i slutet av denna examensrapport.
Research Kapitel nr 1
En av Sveriges viktigaste näringsgrenar är skogsindustrin och idag räknas Sverige som världens tredje största exportör av sågade trävaror, massa och papper. En stor del av den industri som råder idag är beroende av fossila bränslen. Vid förbränning av fossila bränslen frigörs och tillförs mängder av koldioxid till luften vilket på sikt resulterar i en temperaturökning, det vill säga den så kallade växthuseffekten. Ur klimatsynpunkt är skogen mycket värdefull och kommer fortsatt att ha en allt större betydelse vid omställningen från fossila bränslen till förnybar energi.
Växande skogar har förmågan att binda koldioxid och trädbaserade produkter fortsätter att lagra koldioxid under hela sin livslängd. På grund av trädens egenskap att binda koldioxid sker ingen nettotillförsel av koldioxid vid förbränning eller biologisk nedbrytning av träbaserade råvaror.
(Grönare skog, 1999, sid 17)
Förutom att skogsindustrins produkter kan ersätta fossilbaserad energi kan också växande skogar ersätta framtida produkter och ingående material.
Exempelvis kan andra material kombineras med spån och flis från skogsindustrin för att skapa nya typer av kompositer med större miljöhänsyn, ersätta oljebaserade produkter och träets grundbeståndsdelar så som lignin och cellulosa kan användas vid trädkemisk produktion. (Grönare skog, 1999, sid 17)
För att skogen i fortsättningen ska ses som en plats för rekreation, en plats fylld av naturvärden samt en ständig källa till förnybar energi krävs ett hållbart och anpassningsbart skogsbruk som kan möta framtidens ständigt ökande krav på produktion och effektivitet.
Skogsbruket idag
Sveriges skogar består idag huvudsakligen av trädslagen tall och gran. Orsaken till detta beror delvis på geologiska förhållanden men också på grund av att det är dessa träslag som industrin har efterfrågat.
Ungefär 15% av den övriga skogen består av björk och andra träslag. (Grönare skog, 1999, sid 17)
Ungefär hälften av den stående skogen ägs idag av privatpersoner som brukar sin skog i varierande utsträckning. Resterande 50% av den stående skogen ägs bland annat av privatägda aktiebolag, statsägda aktiebolag, stat och kommun.
(https://www.skogeniskolan.se/sites/skogeniskolan.se/files/
files/pages/9_vem_ager_skogen_0.pdf)
Beroende på vem det är som är skogsägare så
stor betydelse, för andra har aspekter så som jakt, landskapsbild och höga naturvärden större betydelse.
(https://www.skogssverige.se/skog/fakta-om-skog/vem-ager- sveriges-skogar)
Sveriges totala landareal uppgår till ungefär 44 miljoner hektar, av denna areal består ungefär 23 miljoner hektar av produktiv skogsmark.
(https://www.sveaskog.se/om-sveaskog/var-verksamhet/
om-vara-skogar/) På den produktiva skogsmarken genomförs aktivt skogsbruk där både produktion och naturvärden kombineras. Under ett bestånds livslängd där ett aktivt skogsbruk bedrivs, genomförs en hel del skogsvårdsetapper från det att information samlas in till att en aktivitet genomförs. Exempel på aktiviteter och ordning inom det aktiva skogsbruket listas här nedan.
Informationsinsamling
Med hjälp av olika rapporter samt intervju med Holmen skog var det möjligt att ta reda på hur olika typer av information om skogen samlas in idag. Enligt Holmen skog baseras deras beslut främst på information och bilder som samlats in från satellit och laserskanning med hjälp av flygplan. Den insamlade informationen blir tillgänglig för traktplanerare och annan personal inom skogsindustrin med hjälp av ett datorsystem som kallas BESK. I datorsystemet finns information så som historik (det vill säga vad som har gjorts på respektive mark genom åren), volymdata, markfuktighet, topografi osv.
Satellitbilder och laserskanning från flygplan skapar en tydlig övergripande bild av skogen men för att få en bättre uppfattning om ett specifikt skogsbestånd som eventuellt är i behov av skötsel finns ytterligare inventeringsmetoder. De metoder som används idag av traktplanerare och skogsindustrier är manuell inventering till fots i det utvalda skogsbeståndet eller inventering från luften med hjälp av helikopter. Vid en inventering av exempelvis ett röjningsobjekt till fots är det möjligt att skapa sig en högupplöst bild av området man befinner sig på. Det vill säga om det är i behov av röjning eller ej samt identifiera eventuella skador och miljöförhållanden.
Den manuella inventeringsmetoden är idag mycket tidskrävande då traktplanerare behöver gå till fots över stora områden i tät vegetation. Den täta vegetationen bidrar även till att traktplaneraren har svårt att skapa sig en tydlig översiktbild av området.
Vid undersökning av större röjningsobjekt kan det vara fördelaktigt att använda sig av en helikopter. Vid inventering från helikopter flyger traktplaneraren över flera områden som identifierats att vara i
eller maskinellt. Maskinell röjning innebär att en maskin med ett speciellt aggregat styrd av en person röjer bort de klenaste delarna av beståndet.
Motormanuell röjning vilket är den metod som är allra vanligast inom dagens skogsvård innebär att en person utrustad med en så kallad röjmotorsåg eller också kallad röjsåg, manuellt, förhand röjer de klenaste delarna av beståndet.
Det finns olika sätt att röja på i unga skogsbestånd vilka bland annat är lövröjning i barrträdsbestånd, röjning av lövbestånd samt enkelställning vilken också är den vanligaste metoden.
Vid enkelställning är målet att de träd som röjaren (arbetaren) lämnar kvar står jämnt fördelade. Röjaren enkelställer ett bestånd vid 1–5 meters höjd. I naturliga föryngringar, sådder och i lövbestånd kan röjaren behöva enkelställda träden tidigare. Några andra exempel på röjningsmetoder är: ungskogsröjning, brunns- eller punktröjning, topp- eller midjeröjning och stråkröjning. (https://www.skogskunskap.se/skota- barrskog/roja/rojningens-nar-var-hur/olika-satt-att-roja/)
Under senare hälften av 1900-talet gjordes många satsningar inom skogsindustrin både vad gäller teknisk utveckling men också på olika skötselmetoder för en ökad avkastning. År 1979 infördes en röjningsplikt i de svenska skogarna vilket gjorde att både skogsindustrier och privata skogsägare blev tvungna att röja undan mindre vegetation. Röjningsskyldighet införskaffades främst för att skapa framtida skogar med så goda produktionsförutsättningar som möjligt. Då en ny skogsvårdslag kom i bruk år 1993 avskaffades denna röjningsplikt. Avskaffning av röjningsskyldighet har bidragit till att det idag röjs betydligt mindre i de svenska skogarna vilket har resulterat i att det idag finns ett stort uppdämt röjningsbehov i yngre skogsbestånd.
(https://www.skogskunskap.se/skota-barrskog/roja/
rojningens-grunder/lagen-och-rojning/)2019-03-19
Idag finns fortfarande en del regler som en röjare ska följa vid en röjning i ett bestånd. En regel är att ta hänsyn till beståndets täthet och anpassa röjningen därefter, det vill säga beståndet får inte vara för tätt eller för glest. Beroende på vad det är för typ av terräng eller markförhållanden som röjningen sker på ska val av lämpligt trädslag tas in i beräkningarna.
Detta för att olika träslag har mer eller mindre bra produktionsförutsättningar beroende på i vilka förhållanden de växer i.
En annan regel är att minimera insektshärjningar och med detta menas att inte en allt för stor andel död ved lämnas på området då det har förmågan att dra till sig skadeinsekter. Slutligen ska hänsyn till naturvård och kulturmiljövård tas. Detta betyder att röjaren bland annat ska lämna oröjda skyddszoner mot vattendrag och jordbruksmarker osv.
noggrann och högupplöst bild av respektive område.
Under flygningen har traktplaneraren mycket kort tid på sig att samla relevant information och göra eventuella anteckningar vilket resulterar i att senare tagna beslut grundar sig på grova uppskattningar och iakttagelser.
Vid intervju med en traktplanerare på Holmen skog kunde det även konstateras att det idag råder
”vattentäta” informationsskott mellan olika aktörer inom skogsindustrin. Samtliga aktörer det vill säga de som bland annat utför slutavverkning, markberedning osv. är specialiserade på sitt område och de delar idag inte med sig av insamlad information eller iakttagelser trots att denna information finns tillgänglig och är mycket värdefull då den bidrar till att skapa en högupplöst bild av skogen. (Intervju Holmen skog)
Markberedning
Som tidigare nämnts är det idag möjligt att med hjälp av ett datorsystem se vilka skogsområden som genomgått olika skogsvårdsetapper samt vika åtgärder som förväntas inom kommande framtid. Då det har genomförts en slutavverkning och därefter en hyggesrensning är det dags för markberedning.
Markberedning görs för att skapa så bra förhållanden som möjligt för det kommande trädbeståndet och underlätta för nästa steg inom skogsbruket vilket är plantering. Med markberedning skapar man en jämnare fuktighet i marken, mindre frostrisk, bättre näringstillgång och mindre vegetationskonkurrens runt plantan. Beroende på hur området ser ut är olika metoder av markberedning mer eller mindre lämpade.
(https://www.skogskunskap.se/skota-barrskog/foryngra/
planera-och-forbered-foryngringen/markberedning/) Plantering, sådd och naturlig föryngring
Vid en slutavverkning kan vissa träd på området sparas, till att fungera som ett så kallat fröträd för att naturligt föryngra delar av området. På de delar av det slutavverkade området där markberedning har gjorts kan det nu ske plantering eller sådd av nya träslag.
Plantering av nya träd är den metod som ger högst garanti för en snabb och stabil återbeskogning.
Röjning
Inom skogsbruket idag utförs röjning i unga skogsbestånd som nått en ålder på ungefär 10 år där det fortfarande finns möjlighet att i hög grad styra och påverka trädens utveckling. Detta för att de i slutänden, det vill säga vid gallring eller slutavverkning ska inneha god kvalitet och bestå av så stor mängd användbart virke som möjligt. Röjning kan utföras under hela året men utförs mest effektivt då det ingående beståndet är avlövat och marken inte är täckt av snö. Röjning av unga skogsbestånd sker idag antingen motormanuellt
naturhänsyn och miljöhänsyn som ska tas på respektive plats förlitar sig traktplaneraren på deras expertis.
Informationen skickas därefter till en person som åker ut till platsen för att utföra arbetet. Då personen som ska utföra arbetet kommer fram till platsen kan många frågetecken dyka upp. Några av dessa frågetecken kan vara att området inte upplevs vara som det har beskrivits med en exempelvis svårare terräng och otydliga direktiv.
Eftersom både traktplanerare och entreprenörer arbetar under tidspress och behandlar många arbeten och trakter på samma gång är det svårt att skapa och genomföra en individuell skötselåtgärd för respektive bestånd. Detta resulterar i att man idag som traktplanerare och entreprenör ofta behandlar samtliga bestånd på samma sätt trots att möjligheten finns att skapa en mer styrd åtgärd. Arbetsmetoden som beskrivits gäller generellt vid samtliga skogsvårdsetapper inom det aktiva skogsbruket.
(intervju Holmen skog)
Flödesschema
Med hjälp av rapporter, intervjuer och observation av en aktiv röjare var det möjligt att skapa ett flödesschema. Vid informationsinsamlingen visade det sig att de moment som röjaren utför vid röjning var något som samtliga röjare gjorde. Momenten gjordes däremot i varierande utsträckning beroende på graden av noggrannhet, tidspress, motivation, och erfarenhet hos respektive röjare. Något som även kunde noteras vid denna informationsinsamling var att samtliga personer som utfört ett röjningsarbete även personligen bedömde sitt utförda arbete innan hen lämnade arbetsplatsen. Detta kan resultera i att eventuella brister i tillvägagångssätt och utfört arbete inte upptäcks.
Utifrån informationsinsamlingen kunde det även konstateras att förståelsen att utföra en skötselåtgärd i skogen skiljde sig mellan privata skogsägare och skogsbolag.
Vid intervjuer visade det sig att Skogsbolag generellt sett hade en tydlig bild över när det skulle behövas en inventering och när det eventuellt var dags för röjning till skillnad från en del privata skogsägare.
De tillfällen då en mer passiv privat skogsägare genomfört skogsskötsel i form av exempelvis röjning har varit vid tillfällen då skogsbolag arbetat på en närliggande trakt och sett behovet av skötsel på den privata skogsägarens mark. Skogsbolaget har Vid röjning får inte biotoper eller kulturmiljöer skadas,
äldre träd och ovanliga trädslag ska lämnas.((https://www.
skogskunskap.se/skota-barrskog/roja/rojningens-grunder/
lagen-och-rojning/) 2019-03-20)
I takt med den nya skogsvårdslagen och slopning av olika skogsvårdsbidrag för att utföra röjning har andelen oröjda bestånd i skogarna ökat.
Förutom dessa faktorer spelar också en bristande förståelse hos privata skogsägare till varför röjning behöver utföras, tidsbrist att själv utföra röjning samt en stadig minskning på tillgänglig och kunnig arbetskraft. ((Karlsson_f_171012)sid 25,26) Allt fler människor flyttar från landsbygden och in till städer vilket gör att möjligheterna att ta sig ut och inspektera sin skog minskar. Detta resulterar i att översikt, eventuell inspektion och utförande av skogsvårdsåtgärd på den privata skogsmarken blir bristfällig. (Autonom röjning, förutsättningar, sid 30)
Gallring
Gallring innebär att man tar bort träd av sämre kvalitet för att på så sätt ge kvarvarande träd bättre förutsättningar att växa och bli grövre, vilket medför mer värdefulla träd på sikt. För att gallringen ska bli så lönsam som möjligt är det även viktigt att skogen dessförinnan har röjts i rätt tid, man kan därför säga att gallringen startar redan i röjningsfasen. (https://www.moelven.com/se/produkter-och- tjanster/allt-om-skog/gallra-skog/)
Slutavverkning
Slutavverkning innebär att hela eller övervägande del av det aktuella skogsbeståndet skördas. En slutavverkning sker vanligtvis då trädens tillväxt har avstannat det vill säga efter cirka 70-100 år beroende på trädslag. (https://
www.norrskog.se/Produkter/Avverkning/Avverkning/) Arbetsmetod
Samtliga skogsbolag använder idag någon form av datorsystem för att ha uppsikt på sin specifika skogsmark.
I detta datorsystem finns mycket information så som beståndets sammansättning, topografi, volym, täthet, markfuktighet, kulturhänsyn, miljöhänsyn samt ett register över samtliga skogsvårdsåtgärder som genomförts på respektive plats. Då en åtgärd ska utföras i ett bestånd använder en så kallad traktplanerare sig av datorsystemet. Från ett kontor tittar traktplaneraren på vad som har genomförts och hur förutsättningarna ser ut. Traktplaneraren markerar området där åtgärden ska utföras och gör eventuella anteckningar om så behövs.
Informationen skickas därefter vidare till en entreprenör med anställda skogsarbetare, maskinister
Skogsvård
Skogsvård innebär anläggande och skötsel av skogsbestånd med avsikt att till slut få ett bestånd med god volymtillväxt och av god kvalitet. Skogsvården kan i stora drag delas in i beståndsanläggning, beståndsvård och skogsskydd. Beståndsvård är skötsel av skogsbestånd vilket inkluderar kategorierna röjning och gallring.
Varför är röjning viktigt?
Som tidigare nämnts är röjning den skötselmetod där brukaren av skogen bestämmer dess framtida utveckling och förutsättningar. Förutom en god virkeskvalitet bidrar röjning i unga skogsbestånd även till ökad volymtillväxt, färre storm- och snöskador samt mindre självgallring. Detta beror bland annat på att mängden växande träd efter en röjning minskar vilket i sin tur minskar konkurrensen om vatten, näring och ljus. Röjning är den skötselåtgärd där skogsägare eller industri kan bestämma hur det framtida beståndet ska se ut samt vad det ska bestå av för olika trädslag. Näst efter föryngring är röjning den viktigaste skötselåtgärden då den bidrar till ökade framtida intäkter samt minskade framtida kostnader.
((https://www.skogskunskap.se/skota-barrskog/roja/
rojningens-grunder/varfor-roja/) 2019-03-20)
Beroende på vilka förutsättningar som råder på respektive mark, det vill säga topografi, markfuktighet, jord osv. växer och frodas olika trädslag med varierande framgång. På samma sätt som växter är anpassade till den plats de växer på, kan även valet av röjningsform ske därefter. Ett bestånd röjs i vanliga fall då det uppnått en medelhöjd på ungefär 2 – 5 meter. I stora drag kan röjningen delas upp i två kategorier vilka är selektiv röjning och geometrisk röjning. Inom de båda kategorierna finns ytterligare underkategorier med metoder på röjning. (Intervju, Holmen skog) Den geometriska och selektiva röjningen kan ske på två sätt vilket antingen är maskinellt eller motormanuellt.
Motormanuell röjning
Tidigt under 1900-talet användes bland annat olika sortes handredskap som till exempel yxa och röjkniv för att röja bort oönskad vegetation. Under andra hälften av 1900-talet introducerades röjmotorsågen vilket är ett handhållet motordrivet redskap vilken driver en kapklinga för att kapa vegetation.
Röjmotorsågen som tidigare nämnts, är det redskap
Röjningsformer
som idag huvudsakligen används vid röjning i olika skogsbestånd. Detta beror till stor del på dess smidighet och flexibilitet. (Autonom röjning, förutsättningar sid 23)
Förutom det som tidigare nämnts i denna rapport det vill säga en stadigt minskande tillgång på erfaren och villig arbetskraft för att utföra just motormanuell röjning medför denna röjningsmetod även andra brister och risker. Om den motormanuella sågningen med röjsåg inte utförs på rätt sätt är risken stor att röjaren kan råka ut för såg-, vibrations-, belastnings-, buller-, slag och ögonskador. Vid den motormanuella röjningen är det även vanligt att röjaren åligger sig skador från halkning och snubbling. God erfarenhet, fysik, utrustning så som skyddskläder, visir och hörselskydd är därför mycket viktigt för att skapa en god och säker arbetsmiljö. Beroende på graden av arbetserfarenhet kan arbetstiden i hög grad variera, naturligtvis har skogsbeståndets sammansättning stor betydelse men i stora drag tar det en person att röja en hektar ungefär 1-3 dagar. (röjsågning och annan skogsvårdsteknik, sid 10- 11)
Maskinell röjning
Till skillnad från den motormanuella röjningen där en person utrustad med en röjsåg röjer i ett skogsbestånd så innebär maskinell röjning att man använder en större maskin styrd av en person med ett speciellt aggregat. Maskiner som används vid dessa tillfällen är inte konstruerade för att arbeta i denna typ av miljö det vill säga en miljö där träden står tätt intill varandra och är mindre till storleken. Maskinerna är främst konstruerade för att hantera större och tyngre träd exempelvis vid en slutavverkning vilket gör att de ofta är onödigt stora och tunga för denna typ av operation. På grund av dess utformning är därför risken stor att vegetation som ska sparas blir skadad av däck, maskin eller aggregat. (Autonom röjning, förutsättningar sid 25-26)
Precis som den motormanuella röjningen påverkar även den maskinella röjningen den enskilda röjaren negativt. Exempel på detta är olika sorters fysiska belastningsskador samt kognitiv belastning på grund av en mycket intensiv kranstyrning i täta skogsbestånd med låga tidsmarginaler. (Automatiserad röjning, Del 1 sid 15)
När det kommer till arbetstid är den maskinella röjningen mindre påverkbar av röjningsobjektets sammansättning och täthet. Undantagsvis är då stora mängder träd ska sparas vilka då utgör direkta hinder för den ”klumpiga” maskinen. (Autonom röjning, förutsättningar sid 22)
Geometrisk röjning
En geometrisk röjning även kallad schematisk röjning genomförs alltid maskinellt med en större maskin. Vid en geometrisk röjning sker röjningen i regelbundna stråk (i ett visst mönster även kallade korridorer) i det unga skogsbeståndet. När denna röjning utförs tas ingen hänsyn till trädens speciella egenskaper eller eventuella skador utan det som eftersträvas är att skapa mer ”utrymme” i skogsbeståndet för de träd som står kvar. (Möjligheter och utmaningar med maskinell röjning, sid 6)
Selektiv röjning
Vid en selektiv röjning så bestämmer arbetaren som röjer vilka stammar som ska sparas och vilka stammar som ska kapas. (Autonom röjning, sid 15) De tillfällen då en selektiv röjningsmetod kan vara att föredra är då den privata skogsägaren eller skogsbolaget vill fokusera på att producera kvalitetsvirke, då man exempelvis vill ha ett ökat inslag av olika trädslag, förändra och eller i hög grad styra den ingående trädslagsblandningen, låg vegetationstäthet per hektar, då röjningsobjektet är ojämnt med varierande volym, täthet och höjd samt då det finns en större risk för snö- och stormskador.
(Autonom röjning, förutsättningar. sid 16)
Röjningsobjektets egenskaper
Då det görs en röjning i ett ungt skogsbestånd så avlägsnas ungefär varannan trädstam. Det trädslag som då röjs hårdast är björk, andra lövträdslag röjs inte lika hårt då dessa skapar ett värde för den biologiska mångfalden. (Autonom röjning, förutsättningar, sid 14) I ett bestånd som ska röjas görs en klassning av de ingående stammarna (träden), det vill säga huvudstam, bistam och röjstam. Huvudstam är det träd som röjningsarbetaren upplever har goda egenskaper och ska sparas. Bistam är ett träd nära huvudstammen som inte innehar lika goda egenskaper men som ändå ska sparas för att inte skapa tomma luckor i beståndet. Sist men inte minst har vi röjstam som innefattar träd som innehar ”negativa”
egenskaper och som därför väljs att röjas bort.
Vid en undersökning kring möjligheterna för just mekanisering och automatisering av röjning i unga trädbestånd gjordes ett flertal inmätningar av data på alla ingående trädstammar med en total höjd över 1,3 meter.
Dessa inmätningar skedde på slumpmässigt utvalda platser i unga trädbestånd. Information som samlades in vid dessa inmätningar var typ av trädslag, diameter, kronvidd, höjd, eventuell skada, position, kvalitet och närliggande hinder. (Autonom röjning, förutsättningar, sid
medelhöjd på 1,7 till 3,3 väger mindre än 35 kg. V i d en inventering i ett ungt trädbestånd kunde det även konstateras att endast 5% av det totala antalet röjstammar stod närmare än 20 centimeter från en huvudstam och att 38% av samtliga ingående stammar hade ett avstånd som var mindre än 20 centimeter till en annan stam. (Autonom röjning, förutsättningar, sid 33)
Det ska alltid genomföras en röjning om det finns risk att de identifierade huvudstammarna riskerar att råka ut för skador eller hämmas i deras framtida utveckling. När det väl genomförs en röjning är det viktigt att det inte röjs bort allt för mycket eller för lite vegetation. Om det sparas ett för lågt stamantal det vill säga ungefär 1000 st/ha utnyttjats inte markens produktionsförmåga tillfullo. Hur många stammar som ska sparas beror på hur beståndet ser ut, vilken ålder det har, vilka förutsättningar som finns samt vad skogsägaren har för framtida mål med beståndet.
(autonom röjning, förutsättningar, sid 16)
I bestånd där förutsättningarna är bra och träden innehar goda egenskaper bör generellt sett antalet stammar vara 2-5000 st/ha, antalet björkstammar bör dock aldrig överstiga 4000 st/ha.
(Autonom röjning, förutsättningar, sid 17)
Om det nu bestäms att det ska röjas i ett ungt skogsbestånd är det även viktigt att personen som utför röjningen gör rätt stamval. Skogsindustrin vill idag främst behandla och ta vara på virke som är grovt, finkvistigt och rakt. På grund av detta försöker de personer som utför själva röjningsarbetet att styra trädbeståndet i en riktning som resulterar i ett virke med de rätta egenskaperna. Personen som utför själva röjningen försöker skapa ett jämt bestånd och
”negativa” egenskaper hos träden så som toppbrott, träd med starkt uppåtriktade kvistar, stammar med stamkrök, mycket grova kvistar eller stammar med generella skador bör avlägsnas vid röjningen. För att få ett gott resultat vid en röjning i ett lövbestånd är det viktigt att stammarna står jämnt fördelade, detta för att i slutänden kunna utveckla regelbundna trädkronor. Vid röjningen är det även fördelaktigt om det inte skapas tomma luckor i beståndet, om exempelvis vissa delar av beståndet innehåller en del av de ”negativa” egenskaper som tidigare beskrivits är det bättre att dessa träd sparas för att hjälpa till att skapa en homogen trädsammansättning. (Autonom röjning, förutsättningar, sid 18)
I områden där det löper stor risk för det unga skogsbeståndet att drabbas av betesskador kan det vara fördelaktigt att vid röjningen lämna större mängder löv så som rönn, asp och sälg. Träd som redan har betats av
Olika mål med röjning
Det som styr hur ett bestånd kan röjas på för sätt beror på vad man har för framtida mål med sin skog.
Olika typer av marker och klimat sätter naturligtvis begränsningar för vad som är möjligt.
Efter dessa naturliga begränsningar är det industrin och skogsägarna själva som bestämmer hur bestånden ska se ut och vad det ska bestå av för träslag.
Exempel på olika mål med ett bestånd ges här nedan.
Mycket volym
En plantering av både gran och tall har gjorts och det bestäms att det ska göras en tidig och hård röjning då beståndet nått en medelhöjd på 2 meter. Den hårda och tidiga röjningen bidrar bland annat till ökad diametertillväxt och goda förutsättningar att klara sig från både snöskador och insektsangrepp. Den tidiga och hårda röjningen bidrar på sikt till en något lägre virkeskvalitet samt behov av en andra röjning innan gallring.
Högkvalitativt sågtimmer
Beståndet består huvudsakligen av tall, är naturligt föryngrat och har plantröjts till ungefär 4000 stammar per hektar .Efter denna plantskogsröjning har beståndet fått växa till en medelhöjd på ungefär 4 – 5 meter då en hårdare ungskogsröjning genomförs. Eftersom träden fått växa tätt fram till ungskogsröjning medför det att beståndet har fått goda förutsättningar att tillslut bli högkvalitativt sågtimmer. Den senare röjningen i kombination med ett tätt bestånd gör att röjningen oftast blir svårare, tyngre och dyrare, det kan vara svårt att välja lämpliga huvudstammar och beståndet kan vara känsligt för snöskador.
Stora mängder skogsbränsle
Vid detta bestånd görs en tidig plantskogsröjning tills det att beståndet består av ungefär 4 – 5000 stammar per hektar.
Efter plantskogsröjning görs inga fler åtgärder på en lång tid. Innan gallring görs något som kallas energivedsgallring, det är vid detta tillfälle som skogsbränsle tas ut ur beståndet.
Att tidigt bestämma att använda ett bestånd för utvinning av skogsbränsle anses vara riskabelt då det skapar ett bestånd med klena träd med låga förutsättningar för andra typer av skogsbruk.
Inte mer än nödvändigt
Om en skogsägare eller ett bolag väljer att strunta i röjning kommer nästa åtgärd det vill säga gallring bli mycket kostsam. För att hålla kostnader nere kan man välja att röja tidigt i ett bestånd med en medelhöjd på ungefär 2 meter.
Därefter kan man gå in och punktröja då beståndet blivit högre. Att göra en slutröjning i ett bestånd som tidigare inte röjts är mycket kostsamt. I täta bestånd kan det vara lämpligt att röja geometriskt i exempelvis stråk eller korridorer. Denna metod görs oftast med hjälp av maskiner men kan även kombineras med motormanuell huggning.
Minimera betesskador
I tallbestånd som är naturligt föryngrade och där chansen för betesskador är stor kan man vänta med slutröjning då träden nått en höjd på 4 – 5 meter. Om beståndet innehåller mycket löv måste det röjas tidigare för att inte virkeskvalitet eller motståndskraft ska bli lidande. I detta bestånd kan även toppröjning genomföras. Vid toppröjning kapas röjstammarna högre upp vilka i förlängningen kommer att fungera som foder för vilt.
Övrigt
Förutom ovannämnda mål med skötsel av sin privata skog genom röjning finns även andra mål som bör tas in i beräkningarna. Några av dessa mål är att satsa på kulturmiljön, friluftsliv och ökad naturvård i form av att lämna områden oröjda eller att spara speciella träslag eller kantzoner. ((https://www.skogskunskap.se/skota-barrskog/roja/
rojningens-nar-var-hur/mal-med-rojningen/) 2019-03-20) Terräng
Den svenska skogsmarken har under åren genomgått ett flertal analyser och med hjälp av denna information har det varit möjligt att dela in den i fem olika svårighetsklasser i ett terrängtypschema med stigande svårighet i skalan 1 – 5. I detta terrängtypschema beskrivs egenskaper så som ytstruktur (antal och höjd på hinder), grundförhållande (markens bärighet) och lutning (markens lutning). I Sverige har bland annat 7% av den totala skogsmarken en lutning som överstiger 20%. I terrängtypschemat framgår det bland annat att ungefär 58% av den svenska skogsmarken har klassning 1 och 2 på grundförhållande och 76%
av skogsmarken har en ytstruktur med klassningen 1 och 2. (Autonom röjning, förutsättningar, sid 22) För att förtydliga vad som innefattas som ett ”hinder” inom kategorin ytstruktur ges nu några exempel; jordhög, grop, sten, stubbe, låga, pinne, träd osv.
Som tidigare nämnts i denna rapport har en stor del av insamlad information om eventuella röjningsobjekt huvudsakligen kommit från satellitfoton, laserskanningar från flygplan, iakttagelser manuellt till fots eller från luften med hjälp av helikopter.
I ett framtidsperspektiv kommer det att bli allt viktigare att kunna skapa en högupplöst bild av skogen som står inför en eventuell skogsvårdsåtgärd, detta för att minimera skador, tid och kostnader. Information så som trädvolym, höjd, vegetationstäthet, position, trädslag, konkurrens från övriga trädslag, markförutsättningar och skador är därför mycket viktiga och värdefulla för både skogsindustrier och privata skogsägare att få tillgång till.
Med hjälp av en högupplöst analys av skogen blir det möjligt för den privata skogsägaren att lättare styra hur sin privata skog ska brukas på bästa möjliga sätt baserat på framtida mål med skogsbeståndet, skogsbeståndets egenskaper och dess förutsättningar.
En högupplöst bild av skogen gör det även möjligt att lättare manipulera respektive skogsvårdsåtgärd och på så vis påverka hur arbetet ska genomföras. Detta för att bättre kunna placera rätt skogsvårdsåtgärd på rätt plats vid rätt tidpunkt istället för att behandla likartade skogsbestånd överallt på samma sätt. (Intervju, Urban Bergsten SLU)
För att skapa en högupplöst analys av skogen krävs användning av nya metoder och teknologier.
Med hjälp av en högupplöst bild av skogen blir det möjligt och enklare att föra in automatisering och mekanisering i fler skogsvårdsetapper. Exempel på teknologier och metoder som främjar denna utveckling listas här nedan.
Remote sensing
Detta innebär att man med hjälp av olika typer av sensorer monterade på en drönare läser av vegatation och områden på distans. Med hjälp av drönare går det exempelvis att laserskanna skogsbestånd och på så vis skapa en digital bild av skogen.
Maskinellt seende
Här nedan ges några exempel på teknologi som är nödvändig för att en autonom maskin ska kunna se, ta sig fram och undvika hinder i en tuff terräng. (Lidar) vilket är en typ av laserskanning. Vid analysen byggs en tredimensionell bild upp av omgivningen vilket gör det möjligt för maskiner att tolka avstånd och djup. En annan teknologi är stereo vision (avståndsmätning), kamera med bildigenkänning, värmekamera för att upptäcka människor och djur.
Ny och användbar teknologi inom skogsindustrin
Framkomst
Det som kan vara använbart vid mekanisering eller automatisering inom skogsbruket är dynamic robotic motion. I denna teknik används främst ben istället för hjul eller band, rörelsemönstret är mycket mer flytande och inspiration tas från hur bland anant människor och djur hanterar hinder och rör på sig.
Intervju, Pedro La Hera, SLU
Definition av problemområde
Som tidigare nämnts i detta examensarbete har inte röjningsmomentets arbetsmetod eller dess ingående produkter genomgått lika stor utveckling som hos slutavverknings momentet i det aktiva skogsbruket.
Detta har inneburit att det sätt som röjning genomförs på idag sker på ett schablonmässigt vis utan någon större variation.
Med hjälp av informationsinsamling från både rapporter, intervjuer med aktiva röjare, skogsbolag, företag och forskningsinstitut har en ingående undersökning varit möjlig att genomföra.
Denna undersökning har gjort det möjligt att ta reda på hur röjningsarbetet ser ut idag, vilka brister som idag existerar och vilka utmaningar som arbetsmomentet förväntas möta i framtiden. För att förtydliga ytterligare vilka olika problem som ingår i röjningsmomentet idag och i framtiden har de listats och beskrivits här nedan.
Minskad tillgång på arbetskraft
Det har under många år generellt sett skett en minskning av tillgänglig och villig arbetskraft inom skogsbruket och då framför allt gällande det manuella och fysiskt krävande arbetet. Detta har gjort att framför allt svenska skogsindustrier letat arbetskraft utomlands. Denna metod har varit lyckosam fram till de senaste åren på grund av allt fler skattehöjningar. Skattehöjningarna har resulterat i att lönerna för de personer som utför den motormanuella röjningen har sänkts vilket minskar intresset för arbetet och de uppoffringar som denna arbetsform medför.
Andra förändringar så som ökad digitalisering och urbanisering förväntas bidra till en minskad tillgänglig arbetskraft ytterligare. (Intervju Holmen skog) Ständigt stigande krav från samhälle och industri
Med allt fler stigande krav på användning av förnybar energi samt en förväntad ökad efterfrågan på produkter från skogsindustri resulterar i krav på ökad produktion av råvaror från skogen.
Standardiserat
Idag behandlar man alla skogsbestånd på liknande sätt. Orsaken till detta beror huvudsakligen på att skogsbolag och entreprenörer följer principer och använder metoder som de en gång i tiden har lärt sig utan motivation eller krav på förändring. Arbetet som utförs idag följer beskrivningar och hänvisningar som ofta bygger på gamla teorier. Att göra förändring och justering av tillvägagångssätt vid röjning är något som tar lång tid och är svårt att göra då röjningsmomentet involverar många olika aktörer där det råder bristande kommunikation. Detta gör att det idag är svårt som privat skogsägare att ha egna specifika mål med sitt skogsbruk.
Det är idag svårt att i detalj styra hur sitt privata bestånd ska se ut då mycket hänger på röjarens generella inställning, motivation och om informationen eller önskemålen överhuvudtaget har nått fram.
Manuellt arbete
Största delen av det röjningsarbete som genomförs idag utförs med en motormanuell metod. Arbetet är mycket fysiskt krävande och det tar lång tid innan arbetare innehar god rutin och lämpligt arbetssätt vilket på sikt sänker den totala arbetskostnaden.
Mekaniserad röjning
De maskinella röjningsmetoder som finns på marknaden idag innehar också en del problemområden som gör att denna röjningsmetod hittills blir likvärdig med en motormanuell röjning mätt i kvalitet och kapacitet på utfört arbete. De faktorer som ligger till grund för detta är begränsad manövrerbarhet av maskin, begränsad framkomlighet, förekomst av markskador (beroende på val av maskin), höga transportkostnader (beroende på val av maskin) samt ett direkt behov av operatör.
Svårt att skapa en tydlig bild av röjningsobjektet
Utifrån intervjuer med skogsbolag och användare har det visat sig att samtliga aktörer upplever att det är svårt att skapa sig en tydlig bild av det bestånd som ska röjas.
Som tidigare nämnts flyger traktplanerare över områden för att inspektera röjningsbehov, vid denna flygning inspekteras många hundra hektar skog på kort tid vilket resulterar i att beslut baseras på det taktplaneraren lyckas se i korta ögonblick genom fönstret på helikopter.
Då helikopter inte används måste traktplaneraren ta sig ut till platsen till fots för att se hur beståndet ser ut.
Att få en tydlig bild från marknivå av röjningsbehovet eller vilken miljöhänsyn som ska tas upplevs svårt då vegetationen är mycket tät. Båda metoderna som har beskrivits är tidskrävande och kostsamma.
Hur?
Vad?
Vem? Skogsindustri och privatpersoner
Avlägsna oönskad vegetation
Var? Skogsbestånd med en höjd på 1 -5 m, belägen i skandinavien
När? År 2035
Varför? Skapa skogsbestånd som möter framtida krav och förväntningar
Vad ger ökad effektivitet?
Vad ger ökad kvalitet?
För att en ny typ av metod eller produkt inom skogsbruket skall kunna bli framgångsrik krävs det att den kan erbjuda ett bättre resultat av genomfört arbete jämfört med dagens metod och tillgängliga produkter.
Med hjälp av information från intervjuer med skogsbolag, aktiva röjare, forskare och skogsägare har en lista sammanställts vilken i stora drag summerar det som bidrar till en ökad kvalitet av genomfört arbete.
- Selektiv röjningsmetod pga. denna metod främjar individuell hantering och identifiering av vegetaion.
- Ej skada närliggande huvudstammar eller bistammar.
- Ej orsaka markskador eller negativt påverka miljö- eller kulturhänsyn.
- Individbaserad hantering av skogsbestånd.
- Införsel av Lean produktion, det vill säga fokusera och applicera rätt typ av resurs på respektive skogsbestånd.
För att en ny typ av metod eller produkt skall bli framgångsrik inom skogsindustrin krävs egenskaper så som hög produktivitet och god kostnadseffektivitet.
Med hjälp av information från intervjuer med skogsbolag, forskare och skogsägare har en lista sammanställts vilken i stora drag summerar det som bidrar till en ökad produktivitet inom skogsbruket idag.
- Strategisk planering av arbetsmoment samt körrutt till och på arbetsområdet. I denna planering inkluderas olika typer av hinder, position, vegetation och andra förhållanden.
- Röra sig snabbt och smidigt i och till arbetsområde.
- Eventuellt hantera flera träd på en och samma gång.
- Konsekvent arbetssätt och att inte behöva tänka eller väga mellan olika beslut.
- Individbaserad hantering av skogsbestånd.
- Skapa en högupplöst analys av skogsbeståndet.
Varför mekanisera alternativt automatisera röjning?
av mekanisering och automatisering. Detta är något som inte skett inom arbetsmomentet röjning utan större delen av arbetet sker fortfarande på manuellt sätt. En mekaniering eller automatisering av arbetsmomentet röjning medför ett flertal fördelar vilka listas här nedan.
- Ökad produktivitet.
- Möjligt att tidigt göra individuell styrning av bestånd.
- Systematiskt tillvägagångssätt.
- Minskad fysisk belastning.
- Minskad kognitiv belastning.
- Mindre beroende av arbetarens kunskap.
Slutsats
För att både kunna öka effektiviteten och höja kvaliteten av utfört röjningsarbete kan det utifrån sammanställd information nu konstateras att automatisering av denna typ av skogsvårdsåtgärd är nödvändig. En grundläggande förutsättning för att kunna införa en automatiserad röjning är tillgång till en högupplöst bild av skogsbeståndet.
Som tidigare nämnts i denna rapport råder idag även ”vattentäta” informationsskott mellan entreprenörer, företag och privatpersoner.
Högupplöst och relevant information om skogen finns tillgänglig men det är ingenting som delas mellan de olika aktörerna i det aktiva skogsbruket.
Hur och när en röjning bör ske beror huvudsakligen på utgångsläget (det vill säga vad beståndet har för förutsättningar), vad man vill ha (den privata skogsägarens eller skogsbolagets mål med beståndet) men också hur ägaren tänker sköta sitt skogsbestånd i framtiden (när en eventuell gallring eller slutavverkning exempelvis ska ske).
En högupplöst bild av ett skogsbestånd medför att man lättare kan fatta lämpligt beslut av skogsvårdsåtgärd för respektive skogsbestånd. För att åstadkomma detta bör all information som rör skogsbeståndet göras tillgänglig för alla aktörer det vill säga de ”vattentäta” informationsbarriärena behöver luckras upp. På nästa sida åskådliggörs hur ett sådant informationsflöde skulle kunna se ut.
Vilken information krävs vid automatiserad röjning?
Utifrån den undersökning som har genomförts i detta examensarbete kan det konstateras att arbetarens (personen som utför röjning) erfarenhet och kunskap har stor betydelse för resultatet och kvaliteten av utfört arbete. Det har under årtionden skett teknisk utveckling inom skogsindustrin och många andra branscher i form
Vid en automatiserad röjning måste en eventuell maskin kunna identifiera huvud-, bi- och röjstam.
Den måste även kunna identifiera trädslag, dess position, diameter och eventuella skador.
Slutavverkning Markberedning Plantering Röjning Gallring Satellit foto Flygfoto
Laserskanning Inventering
Informationsflöde ur ett framtidsscenario
Från luften
Privat skogsägare Skogsindustri
Den insamlade informationen från ovanstående metoder sparas ned i ett datorsystem där ytterligare information om skogsbeståndet finns lagrad. Denna information har samlats in vid olika tillfällen av aktörer vilka utfört en skogsvårdsåtgärd på området.
Den sammanställda informationen görs tillgänglig för samtliga traktplanerare och berörda skogsägare.
Markförhållanden
Slutavverkning
Information om träd Hinder
Markförhållanden Markförhållanden Markförhållanden Markförhållanden Markförhållanden
Hinder Positionering Positionering
Ny positionering
Positionering Ny positionering
Positionering Information om träd
Ovanstående information innehållande skogsbestådets historik, förutsättningar och egenskaper ligger därefter till grund då privata skogsägare eller skogsindustri ska fatta besluta om en framtida skogsvårdsåtgärd.
Framtida mål med sitt skogsbestånd
Hinder
Hinder Hinder Hinder
Framtida mål med sitt skogsbestånd
Slutavverkning Markberedning Plantering Röjning Gallring Slutavverkning Den högupplösta bilden av skogen gör det nu möjligt för skogsägare och industri att upprätta och uppnå ett optimerat framtida mål med sitt skogsbestånd.
Idégenerering Kapitel nr 2
