1985 ••. Skandinavlska Enskilda Banken ·

(1)

. .

· S·E·Banksgruppen

• • . Skandinavlska Enskilda Banken

1985

(2)

Bolagsstämma

Ordinaue bolagsf.tåmm.l hålles tisdagen den25mars 1986 kl 14.00 i bankens huvudkontor, Kungstiådgård~gatan 8, Stockholm. For att äga rått att deltaga i stämman skall aktieagare del~ vara införd i den av Värdepapperscentralen VPC AB (VPC) förda <tkticboken senast fredagen den 14mars 1986, del$ anmala sig till Juridiska Centralen, skandinaviska Enskilda Banken, Huvudkontoret, 106 40 Stockholm, eller per telefon 08-763 50 00 ~enast torsdagen den 20 mal"l 1986 kll3.00.

Aktieägare som genom banks notariat- avdelning elle1 enslcld fondhandlare låttt forvaltarre~snera sina akuer måste för att få deltaga ¹r,tåmman tUJ1ålligt mregb;trera aktierna i eget namn ho<J VPC. Sådan ororegistrering måf.te vara verkställd ~ena">t fredagen den 14mars 1986. Detta innebär att aktieägare i god tid före denna dag måste meddela sin önskan härom till föiValtaren.

Utbetalning av utdelning

styrelsen toreslår som avstämnin~dag

tisdagen den l april 1986. Utdelnmgen beräknas komma att utsändas av VPC tisdagen den 8 april 1986.

Denna ån.redovimmg folJer 1allt \·å!.entligt OF.CD ~ nlc~hnJel !i..t L'lfonnatton om internatloneDa in\'t'stenng.ir ocll mu in natlonella toretag.

Forekommandt: silieruppglftel mom p<tl ente<J avser 1984, om m te annat~ Procenttal avseen- Jt: S· E· Biink<.gmppen~. baiJkc!b och de~~ dotter- och mt.reMebulags rorebc ar ba'ierade på M.:ke avrundat ~iffemnderlag

~EK. S"'emio.a k10r.or, an"ancl~ i VJ>Sa upp5!all·

mngar MilJon fOikortas M. MilJOner kronor ~knv~

dod.. ^~lkr

InnehAll

l Några nyckeltal för s-E-Banksgruppen J Till akneagarna

4 Forvaltningsberåttelse S-E-Banksgruppen 6 Skandinavic;ka Enskilda Banken

15 S-E-Banksaktien

16 Enskilda f'Ondkommission Dotterbolag

17 Enskilda Sec:urine1>, Skandina\iska Enskilda Limited

18 Deutsch-Skandinavische Bank AG

19 skandinaviska Bmkilda Banken Corporation 20 ~kandinaviska Enskilda Banken

(Luxembourg) S.A.

21 skandinaviska Enskilda Banken (S011th East A'>ia) Lirnited 22 Aktiv Placering AB

24 FinansSkandic AB

26 Svensk Fa~tighetskredit AB 27 AB Arsenalen

28 AB Garnisonen J9 SEB-Fastigheter AB

lntressrbolag

29 Kortgruppen Eurocard-Köpkort AB 30 Scandinavian Bank Lirnited

32 Resultaträkningar 33 Balansräkningar 34 Redovisningsprmdpet

3 5 Noter till resultat- och balansrakningar 45 Förslag tiU vinstdt~position

Revisiomberattelse 46 Ungtidwversikter

48 Resultat- och balamråkningar, dotterbolag 53 RC!>ultat- och balansråkmngar, intrt!sscbolag 54 skandinaviska Emkilda Bankens '>tyrelse

och verbtältande ledning 56 Revtsorer

Direktorer

'iS Dotterbolag 1 Sverige

59 Representantkontor i utlandet Dotterbolag i utlandet

60 Intres~ebolag

61 Orgamsation

folf.lnde intemat10nclla 11alutakodcr anvdnds:

BEC betgJsb tranC<i BRC bJaSJ!tan~l.a cmzcuo\

(liP sthweuelifctncs DEM 1)-ska.mark

F C: U Emopean C:urrencv U nits {valutakorg dar FG-lander·

na~ 'll.llutor mgär mro fa-;ta belopp l FSP spart~ka peseta~

FIM lmhl<a mark

GBf' engehka pund JNR irnl.bka rup1cr KWD k.uwruti~kad1narer

LUF lu.,.emburgltan<.'>

MAD lnaiOCkan~dlrham

MXP meJ!:Jca.n!>ka pews III OK non!..i krooor PrE portugiSJSka escud~

SGD 51ngapore..iollar TND turu~l'okad:tna•er

USD ametikamkadGilar XOF CFA·franc<>, Elfenben!>kusten

(3)

S-E-Banksgruppen 1985

Några nyckeltal för S-E-Banksgruppen

1981 1982 1983 1984 1985

Rörelseresultat, Mkr 1241 1167 2252 2194 2240 Balansomslutning, Mkr 123 938 139 905 162 826 182 105 174898

Vinstnivå, % 1.29 0.97 1.61 1.37

Räntabilitet efter skatt, % 17.0 13.7 21.8 18.4 Vinst per aktie, kr 5.90 5.50 8.96 8.55

Konsolideringsgrad, % 4.8 5.0 5.9 5.5

soliditet, % 1.8 1.8 1.9 1.8

För att erhålla jämförbarhet är tidigare års resultat omräknade enligt de nya redovisrtingsregler som gäller fr o m 1985.

Föreslagen utdelning

styrelsen föreslår att utdelningen till aktieägarna höjs med 72 Mkr till 397 Mkr och utbetalas med

3.20 kr per A-aktie 4. 70 kr per B-aktie

Fakta om s-E-Banksaktien finns på sidan 15.

Viktiga händelser under 1985

1.32 16.9 9.21 6.3 2.0

Fortsatt avreglering av den svenska bankmarknaden-

riksbankens styrning av bankernas räntesättning och utlåningsvolym upphör.

Scandinavian Banking Partners utökas med danska Privatbanken

*

och är därmed komplett- med representanter för fyra nordiska länder.

s-E-Banken förvärvar 6.1 procent av aktierna i norska Bergen Bank

*

och 3.5 procent av aktierna i Union Bank of Finland.

s-E-Banksgruppen samordnar sin svenska

*

och internationella fondkommissionärsverksamhet.

Enskilda Fondkommission bildas och verksamheten drivs i nära samarbete med dotterbolaget Enskilda Serurities i London.

Vinstandelssystemet återinförs.

*

l

(4)

Den internationella konjunkturen De senaste årens snabba ekonomiska tillväxt i industriländerna kunde inte upprätthållas under 1985. Tillväxttakten i OECD-området sjönk från 5 procent till knappt 3 procent. Även världshanqeln utvecklades långsammare. Ökningen under 1985 beräknas till3 a 4 procent järnfön med närmare 9 procent under

1984.

Särskilt markant blev dämpningen i Förenta Staterna, men även denjapan- ska ekonomin försvagades. I Västeuropa förbättrades läget något. Den låga till- växttakten gav inte utrymme för en minskning av den mycket höga arbets- lösheten.

Den lägre efterfrågan från Förenta Staterna ledde, tillsammans med sjunkande råvarupriser, till att bytesbalans- underskotten växte såväl i OPEC-länder- na som i de icke-oljeproducerande utvecklingsländerna. De skuldsatta u -ländernas problem, som minskat något under de goda tillväxtåren 1983 och 1984, kom därmed på nytt i fokus.

Konjunkturuppsvinget 1983-1985 skiljer sig från tidigare uppgångar, bl a genom att inflationen inte har tagit fart när konjunkturen mognat. Den har tvärtom minskat och var 1985 nere i 4.5 procent för OECD-området som helhet.

I viktiga länder som Japan och Västtysk- land var den så låg som 2 procent. Bak- om denna utveckling ligger fallande råvarupriser, betydande överkapacitet inom vissa sektorer av ekonomin och en dämpad löneutveckling.

De finansiella obalanserna i världs- ekonomin med bl a kraftigt växande bytesbalansunderskott i Förenta Statema och motsvarande överskott i Japan och Västtyskland gav under 1985 näring åt

Fallande dollarkurs

~~ ²⁰⁰

---::~~~"

¹⁸⁰

: ; / " '

u~ ~

¹⁶⁰

140 Riksbankens valutakorg 120

100

1983 1984 1985

Förvaltningsberättelse S-E-Banksgruppen

starka protektionistiska strömningar.

Dollarkursen, som under våren och sommaren fallit något från sitt historiska toppläge i februari-mars, visade i september tecken att åter stiga. För att undvika risken för en massiv protektio- nistisk lagstiftning i den amerikanska kongressen beslöt de fem stora västliga industriländerna vid ett möte i september att tillsammans verka för en fortsatt dollamedgång. Centralbankerna har därefter i ökad utsträckning samordnat den ekonomiska politiken och har vid olika tillfällen intervenerat kraftfullt på valutamarknaderna och styrt ned dollarkursen så att den vid årsskiftet stod cirka 25 procent lägre än i februari-mars.

Penningpolitiken i Förenta Staterna, som började lätta under andra halvåret 1984, var under hela 1985 inriktad på att stimulera den ekonomiska aktivite- ten och bidra till att få ned dollarkursen till en mer rimlig nivå. Både de korta och de långa räntorna föll under året. Även i de flesta andra industriländer sjönk räntorna. De kortajapanska räntorna hölls dock uppe för att stärka yenen mot dollarn. En tidvis mycket svag pundkurs tvingade också fram ett högt ränteläge i Storbritannien.

De sjunkande internationella räntor- na och dollarnedgången under 1985 innebar vissa lättnader för de skuldsatta utvecklingsländerna. Detta kunde dock inte uppväga effekterna av den svagare ekonomiska tillväxten och de fallande råvarupriserna. Förattmotverka ten- denserna till en allvarlig försämring av skuldsituationen lade Förenta staternas finansminister James A Baker vid Inter- nationella Valutafondens och Världsban- kens årsmöte i Söul fram en plan för hur denna skulle hanteras under de närmas- Tillräckligt resultat för att uppväga inflationen

Mkr

2000

-

~

-..., l

r - ,. r:

1

^:---^'^l⁵⁰⁰^o

1981 1982 1983 1984 1985

te åren. Såväl Våridsbanken och Inter- amerikanska Utvecklingsbanken som affärsbankerna skulle öka sin utlåning.

Den s k Baker-planen mottogs väl av regeringarna i de tongivande länderna.

Många frågor återstår dock att lösa innan planen kan omsättas i praktisk handling.

Den svenska konjunkturen Tillväxten i den svenska ekonomin avtog under 1985. Det var delvis en följd av den internationella konjunkturdäm p- - ningen, men svensk industri gjorde ¹ också betydande marknadsandelsförlus- ter. Detta motverkades i viss mån av den inhemska efterfrågan där den privata konsumtionen ökade med knappt 3 procent och bruttoinvesteringarna med ₁ 6 procent. Lagerinvesteringarna steg kraftigt. Sammantaget ledde detta till att bytesbalansen försämrades från ett överskott 1984 på 3 miljarder kronor till ett underskott 1985 på cirka l O miljarder kronor. Trots att tillväxten avtog förbätt- rades sysselsättningsläget något. Arbets- lösheten sjönk från 3 .l procent till 2. 9 procent.

Löner och priser fortsatte att stiga i snabbare takt än i omvärlden. Den sjunkande internationella inflationen slog dock igenom även i Sverige. Konsu- mentprisernas ökningstakt sjönk från 8 procent 1984 till6 procent 1985, vilket dockjärnfört med omvärlden fortfaran- de är en hög siffra.

Budgetunderskottet fortsatte att minska, bl a beroende på att skattein- komstema ökade mer än beräknat.

s-E-Banksgruppens verksamhet1985 Gruppens balansomslutning sjönk med 4 procent till174 898 Mkr vid utgången (

Sjunkande räntabilitet

%

/'... 20

10

5

o

1981 1982 1983 1984 1985

Månadsgenomsnitt av dollarkursen och kursen på [:::::::J Gruppens rörelseresultat Gruppens räntabilitet etter skatt . riksbankens valutakorg, Index december 1980 = 100 Nödvändigt resultat för att uppväga inflatio~en 50% av rörelseresultatet i procent av eget kap1tal

Klilla:F!iksbiJJ)kon och 50% av värderegleringskonton

(5)

av 1985. En hård penning- och kreditpo- litisk åtstramning i Sverige medförde att utlåningsökningen i banken och i de svenska dotterbolagen FinansSkandic och Svensk Fastighetskredit blev mycket begränsad. Samtidigt minskade betydelsen av traditionella bankkrediter runt om i världen och ersattes av efterfrågan på nya billigare finansieringsformer, t ex euronotes. Gruppen medverkade fram- gångsrikt på denna marknad, men då dessa finansieringsformer ligger utanför

,-:;~~,bankernas balansräkningar redovisades

\\..)en låg utlåningsökning även i de flesta utländska dotterbankerna. Den lägre balansomslutningen förklaras dock . främst av utvecklingen i banken, för

vilken redogörelse lämnas på sidan 6 . . [ - 1 I motsats till tidigare år växte inte

\!,.,.s-E-Banksgruppens utländska engagemang uttryckt i svenska kronor. Anled- ningen var dels dollarnedgången under senare delen av året, dels en medveten politik från bankens och de utländska dotterbankernas sida att minska expone- ringen på hårt skuldsatta länder. Därige- nom sjönk den del av gruppens engagemang på dessa länder, som inte är täckt genom säkerheter i Sverige eller i tredje land, till cirka 2.4 miljarder kronor.

I relation till storl~ken på gruppens eget kapital och reserver är det en mycket lägre siffra än i jämförbara banker.

Resultatutvecklingen

s-E-Banksgruppens rörelseresultat steg

;;•~ med 46 Mkr eller 2 procent till 2 240 :~-.i Mkr. Intäkterna ökade med 85 Mkr eller

l procent och omkostnaderna med 458 Mkr eller 13 procent. Rörelseresultatet belastades med kreditförluster och reserveringar för utländska kredit- )engagemang på sammanlagt 418 Mkr

Något lägre vinstnivå

1981 1982 1983 1984 1985

Gruppens rörelseresultat i procent av balansomslutningen i medeltal

%

1,5

1,0

05

o

S-E-Banksgruppen

(754 Mkr) samt gottgjordes återvunna tidigare redovisade kursförluster på 40 Mkr (43 Mkr i orealiserade förluster).

Från och med bokslutet 1985 tilläm- pas vissa nya redovisningsprinciper.

Bankinspektionen har fastställt nya regler för redovisningen av konsta t era de förluster och reserveringar för kreditrisker. Tidigare beräknades de som ett genomsnitt för de tre senaste åren. Nu belastar de i sin helhet rörelseresultatet direkt. Även vissa andra ändringar har gjorts i redovisningsprinciperna, som återges på sidan 34. För att erhålla jäm- förbarhet har resultaten för tidigare år omräknats enligt de principer som gäller fr o m 1985 .

Den höga räntenivån i Sverige med- förde att placeringsmarginalen i banken krympte, samtidigt som många av gruppens övriga enheter både i Sverige och i utlandet fick vidkännas pressade margi- naler. Räntenettot minskade därigenom med 244 Mkr eller 7 procent.

Att en viss intäktsökning ändå kunde åstadkommas förklaras främst av en mycket gynnsam utveckling av provisioner och avgifter i såväl bankens utiands- rörelse som i de svenska och utländska dotterbolagen.

Den snabba utbyggnaden av dotterbolagen under senare år har krävt betydande resurser och medfört en kostnads- ökningstakt som många gånger legat väsentligt över moderbankens. 1985 kan karaktäriseras som ett år av konsoli- dering för S-E-Banksgruppen. Inga nya bolag startades eller förvärvades. De olika enheternas personella och tekniska resurser fortsatte dock att byggas ut.

Räntabilitet och konsolideringsgrad Vinstnivån, rörelseresultatet i förhållan-

Förbättrad finansiell ställning

%

- ~

~ Konsolideringsgrad

Solidi!e!

1981 1982 1983 1984 1985

Gruppens kapital i förhållande till balansomslutningen per 31 december

4

2

o

de till balansomslutningen i medeltal, sjönk, från l. 3 7 procent till1.32 procen't.

Räntabiliteten, mätt som avkastning på eget kapital, sjönk med 1.5 procentenheter till16.9 procent.

Betydande avsättningar till värdereg- leringskontona för utlåning och obligationer gjordes i gruppens bokslut. Ge- nom att räntenivån i Sverige var högre

1985 än 1984 sjönk marknadsvärdet på bankens obligationsportfölj påtagligt. Av de totala avsättningarna till värderegle- ringskontona på l 566 Mkr gick därför 896 Mkr åt för att kompensera denna försämring. Resterande del användes för att stärka gruppens finansiella ställning.

I kombination med den minskade balansomslutningen förbättrades konsolideringsgraden-eget kapital och obe- skattade reserver i förhållande till balansomslutningen- från 5.5 procent

1984 till6.3 procent.

Intressebolag

Vid årsskiftet 1985/86lämnade Skånska Banken samarbetet i Scandinavian Bank Ltd (SBL) och sålde sina aktier till Privatbanken A/S i Danmark. Under

1986 planerar ägarbankerna vissa inbör- des förändringar i SBL:s aktieägarstruk- tur, som därefter kommer att få följande utseende: S-E-Banken 33 procent, Bergen Bank och Union Bank of Finland 27 procent vardera, Privatbanken lO procent samt Landsbanki Islands 3 procent.

Behovet av kreditgivning till s-E- Bankens kunder via Ship MoTtgage International Bank N.V. i Holland minskade successivt under början av 1980- talet. S-E-banken sålde därför i böljan av 1985 hela sitt aktieinnehav. Därvid uppstod en realisationsvinst på 42 Mkr.

Betydande investeringar

73 75 77 79 81 83 85

Aktieinnehav, bokförda värden i Mkr

- Utländska intressebolag Utländska dotterbolag

Svenska dotterbolag och intressebolag Mkr

s

(6)

skandinaviska Enskilda Banken

Obalanserna i ekonomin tvingade riksbanken att redan i slutet av januari 1985 höja den svenska räntenivån. En för stor privat konsumtion samt en försämring av landets externa balans framtvingade i maj -i avsaknad av finanspolitisk åtstramning- en ytterligare drastisk skärpning av penning-och kreditpoliti- ken. Diskontot höjdes samtidigt som bankernas utlåningsutrymme begränsa- des påtagligt. Därigenom försämrades väsentligt de yttre förutsättningarna för bankens verksamhet. Först under senare delen av året skedde en omsvängning.

Den högre räntenivån 1985 jämfört med 1984 innebar att räntekostnaderna för banken ökade med över 500 Mkr.

Trots det sjönk rörelseresultatet endast med 138 Mkr eller 8 procent till l 602 Mkr. Resultatet inklusive extraordinära poster ökade med 38 Mkr eller 2 procent.

Intäkterna minskade med 7 procent och omkostnaderna steg med 11 procent. Till följd av sjunkande dollarkurs återvanns tidigare redovisad kursförlust på bankens långfristiga upplåning i utlandet. Den uppgick till66 Mkr. Under

1984 steg dollarkursen, varför effekten blev den motsatta och resultatet belastades med 77 Mkr.

Kreditförlusterna uppgick till309 Mkr ( 419 Mkr). Under 1984 ingick en avsätt- n.ing med 200 Mkr för en befarad förlust i ett engagemang. I övrigt fonsatte kre- ditförlusterna att öka även under 1985.

Det är inte minst företag inom handels- och servicenäringar samt nystartade bolag som har orsakat banken förluster.

Vissa av bankens utländska kreditrisker har avyttrats. Det har kunnat ske med

1 -

20

o

-20 1981 1982 1983 1984 l&d5

- Budgetunderskott - Valulakursförluster I::=:J Utlandet

- Riksbanken Bankerna - ÖVriga

mindre förlust än vad som motsvaras av tidigare avsättningar. Den återvinning som härigenom uppstått har använts för ökade reserveringar avseende andra utländska krediter. Rörelseresultatet har inte belastats med några reserveringar för bankens utländska kreditrisker. 1984 avsattes 180 Mkr.

Begränsad volymtillväxt .•.

Under de senaste åren har bankernas in- och utlåning i svenska kronor ökat i långsam takt. De viktigaste förklaringar- na är att staten numera finansierar budgetunderskottet utanför banksyste- met samt att betydande belopp av företa- g ens likviditet bundits i riksbanken.

Företagens placeringar i riksbanken beror dels på obligatoriska likviditets- indragningar, dels på frivilliga avsätt- ningar till investeringsfonder m m.

Hushållens banksparande ökade obetydligt under 1985. En bidragande orsak till den svaga ökningen av bank- inlåningen är att staten erbjuder mycket förmånliga villkor för den egna upplå- ningen från hushållen. Så har t ex det statliga allemanssparandet en helt skat- tefri ränta, vilket gör att mycket få andra räntebärande placeringar kan konkurre- ra. Även försäkringssparande ges fördel- aktigare skattevillkor än sparande i bank.

Bankernas utlåningsexpansion i svenska kronor styrdes under större delen av 1985 genom riksbankens re- kommendation, som innebar att ökning- en skulle begränsas till2 procent från

1984 års nivå. I november slopades rekommendationen och bankernas utlåning släpptes fri. Detta ledde inte till en omedelbart ökad kreditefterfrågan.

I medeltal steg bankens balansomslutning under året med 2 procent. Mellan årsskiftena sjönk den emellertid. Detta beror på att efterfrågan på konfristiga krediter i utländska valutor minskade i december 1985 samtidigt som obliga- tionsinnehavet delvis temporärt, drogs ned. Det ledde till en motsvarande minskning av bankens konfristiga upp- låning både i valuta och i svenska kro- nor.

... men stark ställning på

marknaden

Hushållen har stor betydelse för sparan- det i samhället. Deras inlåning i banker·

na är ungefär tre gånger så stor som företagens-samtidigt som den är betyd- ligt mer stabil. S-E-Banken har totalt cirka Il procent av samtliga bankers in- och utlåning på hushållsmarknaden.

Banken är marknadsledande vad gäller små och medelstora företag och har under året stärkt sin position. Även när det gäller storföretag är banken störst med mer än en tredjedel av marknaden.

God finansiell bas

Den minskade balansomslutningen medförde en förbättrad soliditet-dvs eget kapital i förhållande till balansomslutningen vid årets slut. Den steg till2.2 procent (l. 9 procent). Ett annat väsent- ligt mått på bankens finansiella styrka är konsolideringsgraden. Den beräknas som summan av eget kapital och värde- regleringskonton för utlåning och valutor- med tillägg av obligationsportföl- jens övervärde-i procent av balansomslutningen vid årets slut. Konsoliderings- graden stegtill7.l procent (6.1 procent).

Kravet på kapitaltäckning enligt banklagen steg under året med 287 Mkr till 5 745 Mkr. Det betydde att det ge- nomsnittliga kravet ökade från 3.46 procent till 3.98 procent av placeringar- na. Se vidare not 31 på sidan 44.

Kapitalbasen uppgick till 6 596 Mkr efter bokslutsdispositioner. Genom nya förlagslån kan den ökas så att ett sammanlagt överskott på l 614 Mkr eller 28 procent av kapitalkravet skapas. I februari 1986 emitterades ett femårigt förlagslån med rörlig ränta, s k floating rate note-lån, på 500 Mkr. Räntejuste- ring görs var tredje månad baserat på statsskuldväxelräntan. Det betydande utrymmet för volymexpansion skapar goda möjligheter att tillgodose nya kreditbehov samt att ge krediter i banken i stället för förmedlade lån.

(7)

Hela världen är vårt arbetsfält. Avstånd avskräcker oss inte. Ansträngning och konkurrens sporrar oss. Vi har erfarenhet av de långa distanserna.

s-E-Banken stb'der Falun!Åres kandidatur som arrangb'r av de olympiska vinterspelen 1992.

7

(8)

Kontorsrörelsen

Den allt hårdare konkurrensen om privatkundernas och företagens in- och utlåning ställer stora krav bland annat på personalens kompetens och utbud~t

av tjänster. Ett led i bankens strävanden är att hålla en hög kunskapsnivå, som kan komma alla kunderna till del. Det kräver ett starkt och väl fungerande kontorsnät. Under 1985 drevs därför flera projekt, som ytterligare skall öka bankens konkurrenskraft. Ett exempel är det nya kassaterm.inalsystemet, som väsentligt kommer att förbättra servicen till kunderna, bl a genom att färre ären- den måste skickas vidare för bearbetning vid centralkontoren. Det nya systemet.

som tas i drift under 1986 och 1987, ger också kontoren ett redskap att styra verksamheten effektivare. Ett detaljerat faktaunderlag om kunder och tjänster ökar möjligheterna att ge kunderna en bättre service.

Bankens datatekniska kunnande utnyttjas i ökad utsträckning för att tillgodose kundernas behov. Bland annat har ett nytt datasystem som för- enklar utlandsbetalningar tagits i bruk.

Det gör det möjligt för kontoren att sköta dem snabbare, med större säkerhet och i nära kontakt med kunderna, som där- igenom får bättre information.

För att ytterligare öka bankens konkurrenskraft, när det gäller privatkun- derna, introducerade vissa kontor under

1985 en ny rådgivningstjänst, som erbjuder en total genomgång av kun- dens ekonomi.

Efter en testperiod i slutet av 1984 introducerades det nya BankKortet.

Under 1985 erhöll årka 130 000 av S-E-Bankens kunder detta kort. Det kan användas både för uttag i bankomat och vid drygt 30 000 försäljningsställen i Sverige, som är anslutna till de av banken delägda Eurocard och Köpkort.

Det är bankens strävan att ytterligare anpassa kontorsnätet till olika kundbe- hov på de lokala marknaderna. Konto- rens självständighet ökas successivt.

Under året har därlär flera projekt startats kring framtidens bankkontor och datatjänster. Målet är att få en mer flexibel och marknadsorienterad organi- sation. Ett utvalt antal kontor harprövat olika utbud av tjänster och inriktning på olika kundgrupper. Ett av projekten utvecklas i samarbete med den s k fors- karbyn Ideon i Lund.

skandinaviska Enskilda Banken

Bankens kontorsnät

Under 1985 öppnade banken ett nytt kontor vid Järva Krog i Solna. Banken driver rörelse vid sammanlagt 349 kontor, fördelade enligt nedan: ·

stockholmsgruppen Stockholms stad övriga

Göteborgsgruppen Göteborgs kommun övriga

Malmögruppen Malmö kommun övriga

Hushållens inlåning väsentlig

s-E-Bankens inlåning

1985

162 61 101 113 43 70 74 17 57

Företag 390fo Hushåll44%

övriga 17%

Genomsnitt av fyra kvartal t o m september 1985

... för finansieringen av företagsutlåningen

s-E-Bankens utlåning

Företag 61%

Hushåll23%

Övriga 16%

Genomsnitt av fyra kvartal t o m september 1985

Värdepappersrörelsen

Under 1985 vidtogs olika åtgärder för att stärka S-E-Bankens ställning på värde- pappersmarknaden. I början av 1985 skapades Enskilda Fondkommission som en självständig enhet inom banken.

Enskilda Fondkommission sysslar dels med handel i svenska och utländska aktier för institutioner, dels med s k earparate finance, dvs uppläggning av aktieemissioner, rådgivning till företåg och analyser av börsnoterade företag mm.

För att samla bankens resurser på investmentbankområdet driver Enskilda Fondkommission verksamheten i nära samarbete med Enskilda seeurities i London. Se vidare sidan 16.

Vid halvårsskiftet bildades också en ny enhet, Värdepappersrörelsen inom stockholmsgruppen. Dit har ansvaret för fond-och notariatrörelsen inom stockholmsgruppen samlats liksom värdepap- pershanteringen för hela banken samt utländska värdepapper. Göteborgs- och malmögrupperna har förstärkt sina fond-och notariatrörelser.

Under 1985 har också bankens dator- baserade system för fondaffärer fullt ut tagits i drift. Systemet, som byggts upp i två steg sedan början av 80-talet, ger bl a varje kontor direktkontakt med bankens mäklare på börsen. De och notariatav- delningarna kan direkt ge köp-och säljorder och få dessa bekräftade via terminal. Banken har därigenom fått ett ..--. system för fondaffärer, som klarar myc- 1,"

ket stora volymer. Systemet sparar · dessutom tid och ger kunderna snabbare och bättre information, vilket skapar ökat utrymme för ackvisition och rådgiv- ning.

(9)

Skandinaviska Enskilda Banken

När lagarbetet fungerar är helheten mer än summan av delarna. Samverkan och predsion ger styrka. Alla rör sig mot det gemensamma målet.

Under 1985 gick s-E-Banken in som sponsor fo"r Örgryte IS (ÖIS), årets svenska mästare i fotboll.

9

(10)

Penning-och kapitalmarknad

Under 1985 har s-E-Bankens penning- och kapitalmarknadsorganisation byggts ut öch stora satsningar har gjorts för att bland ;;mnat fördjupa bankkontorens kunnande inom detta område. Nya datasystem hartagits i bruk. Nya tjänster har introducerats. Bakgrunden är att penningmarknaden expanderar kraftigt.

Kraven på en väl fungerande organisa- tion ökar. Ytterligare åtgärder planeras för att än bättre tillgodose kundernas behov.

Totalt beräknades de utestående instrumenten med kortare löptid än två år uppgå till drka 225 miljarder kronor vid slutet av 1985. Den allt intensivare handeln ökade till1 000-1 500 miljarder kronor. Denna tillväxt skedde trots att 1985 blev ett år med stora ränteför- ändringar, som orsakade svårigheter på penningmarknaden.

De stora kasten i ränteutvecklingen ökade osäkerheten på marknaden. För att skapa möjlighet att täcka räntertsker skapades efter internationell förebild en terminsmarknad för penningmarknads- instrument. En terminsaffär innebär ett åtagande att köpa eller sälja ett räntebä- rande värdepapper en bestämd dag i framtiden till en ränta som fastställs i kontraktsögonblicket.

Kapitalmarknaden måste aktiveras Kapitalmarknaden har inte aktiverats i den utsträckning som vore önskvärt.

Visserligen blev de nyintroducerade löpande emissionerna av femåriga oprioriterade bostadsobligationer till gällande marknadsränta en mycket stor fram-

stora ränteändringar

1984 1985

Penning· och kapitalmarknadsrantor Veckogenomsnitt i procent

lO

%

16

14

12

10

gång, men eftersom emissionsvolymen minskade för övriga instrument med lång löptid blev den totala volymen i stort sett oförändrad. För att även övriga sektorer av kapitalmarknaden skall · kunna aktiveras krävs avreglering, dvs räntorna måste få bestämmas av utbud och efterfrågan och inte av myndigheter- na. Ett stort steg i den riktningen vore om samtliga stats- och bostadsobligationer fick emitteras till de priser och övriga villkor som gäller på den icke reglerade marknaden.

Bostadssektoms prioriterade obligationer bibehöll sin traditionella kon- struktion -tjugoårig löptid med ränte- justering vart femte år. En intensiv diskussion mellan statsmaktema och marknadens parter ledde dock mot slutet av året till att gamla obligationslån skall omsättas genom emission av o bliga- tioner med tioårig löptid och utan krav på justeringsklausul.

På den s k oprioriterade obligations- marknaden minskade emissionsvolymen för näringslivet kraftigt. Detta berodde dels på det höga ränteläget, dels på att kraftverken, som tidigare stod för en mycket stor andel, avslutat sina nuvarande investeringsprogram.

Förbättrade marknadsandelar Sammantaget omsattes marknadsinstru- ment för drka 400 miljarder kronor genom banken.

Nästan alla storföretag har nu skaffat sig möjlighet till upplåning på penningmarknaden, där emissionsverksamhe- ten var omfattande även under 1985.

Emissionsvolymen genom banken uppgick till drygt 9 miljarder. Höga marknadsandelar uppnåddes för före-

Snabbt växande penningmarknad

Miljarder kronor

Specialinlåning och bankcertifikat 50

o

1981 1982 1983 1984 1985

Penningmarknaden i Sverige

tags-och kommuncertifikat samt finans- bolagens s k marknadsbevis, där ban-· kens andel sammantaget blev drygt 30 procent. En starkt växande andel av Televerkets finansiering förmedlades genom banken.

En ny tjänst, Likviditetsförvaltning, introducerades under året. Denna tjänst är främst avsedd för placerare som vill undvika riskerna på penningmarknaden men ändå ha möjlighet till hög avkastning.

stark ökning av bostadsobligationer

Miljarder kronor

fil--- '· ~

~ .

r---,1- -

~

l jl ~

-j '1·

i l

^t

.-- l

~- l ^_^l _l o

1984 1985

Emissioner av oprioriterade obhgalloner

E=:l Nänngsliv J Bostäder c.::J Kommuner

(11)

Utiandsrörelsen

s-E-Bankens internationella affärer handhas dels av SEB International

(SEBI), dels av utiandsrörelserna vid de tre centralkontoren. SEBI har också ansvaret för bankens80största exportin- riktade företagskunder inom stock- holmsgruppens region och har specialis- ter för bl a länderbevakning och speciella finansieringstjänster. Dessutom har SEBI det affärsmässiga ansvaret för

'"," bankens internationella nätverk och för

'\) kontakterna med korrespondentban- kema.

Ökad aktivitet och vinst inom valutahandeln

,f' ₁Den dramatiska utvecklingen för dollarn

"~ under 1985 medförde en mycket livlig

valutahandel. Även förändringarna i kronkursen bidrog till den ökade aktivi- teten.

s-E-Banken svarar för omkring 50 procent av den svenska arbitragemark- naden och har en världsledande ställning när det gäller handeln med svenska kronor. Bankens valutahandel bedrivs såväl inom SEBI som vid centralkontoren i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Intäkterna 1985 var mycket tillfredsstäl- lande.

störst på betalningsförmedling och exportfinansiering

Omkring hälften av Sveriges utlandsbetalningar hanteras av S-E-Banken. För

~W att klara dessa stora volymer har banken

· byggt upp integrerade system för utlandsbetalningar. Däri ingår de utländs- ka dotterbolagens system, som medför att betalningarna kan ske snabbt och till låg kostnad.

Ökande andel valutautlåning

1981 1982 1983 1984 1985

% 45 40 35 30 25 20

Utlåning i utländsk valuta i procent av s-E-Bankens totala utlåning (månadsmedeltal).

Banken har också utvecklat ett system för s k multilateral netting, vilket er b ju- der kunderna en effektiv hantering av in- och utbetalningar i olika valutor inom en koncern världen över. Genom att under en lång följd av år hantera stora volymer har bankens erfarenhet av betalningsförmedling blivit betydande.

Detta kommer kunderna till godo bl a i form av rådgivning och leder också till en kontinuerlig utveckling av produkt- sortimentet, som under 1985 utökades med papperslöst inkasso.

Under 1985 har banken också för- medlat ett stort antal krediter för finansiering av kundemas export till bl a Kina, Indien, Algeriet. Egypten och Irak.

Dessa krediter har lyfts av till AB Svensk Exportkredit (SEK).

Hittills under 1980-talet har s-E-Ban- ken totalt sett svarat för drygt hälften av exportfinansieringen under det s k SEK-systemet. Betydelsen av statligt stödda krediter har dock minskat beroende på att SEK-räntoma inte längre är konkurrenskraftiga. Detta befrämjar inte svensk export.

Under 1985 har banken också med- verkat vid tillkomsten av nya lånekon- struktioner, som innebär att risker på betalningssvaga länder delas mellan Exportkreditnärnnden, internationella banker och banken. Utan denna nya möjlighet till riskdelning skulle export till vissa länder i Latinamerika och Afrika inte ha kommit till stånd.

Scandinavian Banking Partners Under 1984 inledde S-E-banken ett långtgående samarbete med Bergen Bank i Norge och Union Bank of Finland.

För att understryka överenskommel- sens långsiktiga karaktär beslöt partner-

Dominerande ställning på exportkreditmarknaden

1981 1982 1983 1984 1985

%

80

60

40

20

o

s-E-Bankens andel av affärsbankernas refinansiering hos Svensk Exportkredit, procent (månadsmedeltal)

bankerna att också förvärva aktier i var- andra. Det första steget genomfördes under 1985, då banken förvärvade aktieriBergen Bank och Union Bank för 86 Mkr respektive 150 Mkr, vilket mot- svarar 6.1 procent respektive 3. 5 procent av deras aktier. Under året skedde också aktieutbyte mellan den norska och den finska banken. Dessa banker är dock genom den svenska banklagens bestäm- melser ännu så länge förhindrade att förvärva aktier i S-E- Banken.

En dansk partner, Privatbanken, inträder fr o m 1986 som medlem i Scandinavian Banking Partners (SBP).

S-E-Banken avser att under 1986 förvär- va aktier i Privatbanken uppgående sammanlagt till 4.5 procent av denna banks aktiekapital, vilket innebär en investering på ca 130 Mkr.

Genom SBP, som i första hand är ett nordiskt koncept, ställs över l 000 bankkontor till kundernas förfogande. Nya produkter och tjänster har tagits fram.

De målmedvetna ansträngningarna att ytterligare fördjupa samarbt:tet mellan de samverkande bankerna har lett till en betydande ökning av internordiska kundaffärer.

Flera gemensamma produkter har utvecklats. Kunderna erbjuds nu bl a en snabbare betalningsförmedling o~h s k balance reporting-där de via egna terminaler kan få uppgifter om sitt saldo hos respektive partnerbank. Samarbetet omfattar även cash management-tjäns- ter, exportfinansiering och motköp.

Bland privatpersoner har kontantut- tagstjänsten, som gör det möjligt för våra kunder att hos partnerbankerna enkelt ta ut valuta motsvarande 2 000 svenska kronor, blivit mycket populär. Tjänsten erbjuds även i Västtyskland, Luxemburg, Schweiz och England. Inom ramen för Seandinavien Banking Partners-samarbetet lanseras också speciella tjänster för finländare bosatta i Sverige genom bl a tvåspråkig personal på vissa av S-E-Ban- kens kontor.

S-E-Banken har representanter i Bergen Bank och Union Bank of Fin- land, där de spelar en viktig roll i förmed- lingen av tjänster till kunderna. Omvänt har partnerbankerna representanter hos S-E-Banken.

l l

(12)

Vinstandelssystemet för de anställda återinförs

Styrelsen beslöt i december 198S att fr o m 1986 återinföra det vinstandels- system som temporärt ersattes med ett resultatpremiesystem, då de kollektiva löntagarfonderna infördes. Vid beräk- ningen av vinstandelen skall hänsyn tas till, vinstdelningsskatten. Upp till 2 S procent av vinstandelen kommer att avsättas för premiering genom bonus till särskilt förtjänta medarbetare. Bonusen liksom den ordinarie vinstandelen ges i form av aktier i S-E-Banken.

Sammanlagt har 16 7 Mkr överförts till vinstandelsstiftelsen för åren 1977-

1984. De har placerats i aktier i banken.

Varje anställd har därigenom- direkt eller via stiftelsen- erhållit 716 A -aktier, som vid årsskiftet hade ett värde av drygt

s s 000 kronor. Efter fem år kan andels- ägarna välja att få sin del utskiftad eller låta den stå kvar. Av de andelsägare som var berättigade till 1979 års vinstandel valde S 7S6 eller drygt 80 procent att ta ut sina aktier, när de första gången blev tillgängliga i november 198S. Aktiernas totala marknadsvärde hade då ökat från 8 Mkr till29 Mkr, vilket motsvarade 76 A-aktier per andelsägare.

Inom ramen för det under 1985 till- lämpade resultatpremiesystemet formu- lerades specifika mål för både provisioner och kostnader avseende andra halvåret 1985. Provisionerna överskred målet och kostnaderna blev lägre än beräknat. Resultatpremie utgår därför med 20 Mkr. Det beloppet kommer att placeras i S-E-Banksaktier. Å ven i detta fall har andelsägarna rätt att efter fem år ta ut sin andel i form av aktier.

Rörelseresultat

Medeldiskontot steg med 1.28 procentenheter tilll0.29 procent. Räntan för bankernas upplåning av större belopp i riksbanken- den s k straffräntan som gällde fram till den 9 december- ökade med 1.87 procentenheter till14.38 procent. Penningmarknadsräntorna ökade mer- bankcertifikat med 30 dagars löptid steg exempelvis i genomsnitt med 2.40 procentenheter.

Den allmänt högre räntenivån med- förde större finansieringskostnad för bankens obligationsportfölj. Eftersom portföljens avkastning med betydande fördröjning påverkas av förändringar i ränteläget blev effekten på räntenettot starkt negativ. Marginalen mellan obli- gationsavkastningen och kostnaden för inlåning i svenska kronor sjönk med

l. s 3 procentenheter till O .16 procent.

Därmed minskade obligationsportföljens bidrag till räntenettot kraftigt och uppgick till knappt 60 Mkr.

Bankens placeringsmarginal- ränte- nettot i förhållande till balansomslutningen i medeltal- sjönk med 0.30 procentenheter tilll.94 procent. Det fallande ränteläget mot slutet av året ledde emellertid till att placeringsmarginalen då påtagligt förbättrades.

Den sammanlagda effekten av margi- nalförsärnringarna och den begränsade volymtillväxten blev att bankens ränte- netto sjönk med 331 Mkr eller 12 procent till 2 498 Mkr.

Tertial 1/1985 2/1985 3/1985 Summa place-

ringad dags-

medeltal, Mkr 131 '774 130676 123 060

Räntenetto, Mkr 844 758 897

Placerings-

marginal,% 1.92 1.74 2.18

Diskontots betydelse minskar Mot slutet av året ersatte riksbanken den tidigare s k straffränteupplåningen med en »trappa» av räntesatser alltefter storleken på respektive banks upplåning.

För det högsta trappsteget sattes ränte- satsen till18.5 procent, men det nås i princip först då bankernas samlade

upplåning i riksbanken är drygt 18 miljarder.

Känslighetsanalys av bankens resultat

Förändring Resultateffekt Diskonto ±l ⁰/o-enhet ± OMkr Penningmarknads- +l ⁰/o-enhet -270Mkr räntor - l %-enhet +270Mkr Placeringsmarginal ±O. l %-enhet ±l30Mkr Balansomslutning ±l% ± 25Mkr Provisioner & agio ±l% ± 10Mkr

Omkostnader +l% - _25Mkr

-l% + 25Mkr

Bankens rörelseresultat är i hög grad beroende av den ekonomiska politiken. När t ex penning- marknadsräntoma, som inte är diskontobundna, sjunker och bankens finansieringskostnad dänned minskar, ökar resultatet. En diskontoför- ändring påverkar direkt endast räntorna på ordinarie inlåning i svenska kronor resp icke refinansierad utlåning i svenska kronor; då dessa poster är ungefär lika stora får en förändring av diskontot ingen resultateffekt.

En ökning av förräntningskravet med en procentenhet medför att obligationsportföljens marknadsvärde sjunker med 0.9-1.0 miljarder kronor. En lika stor sänkning innebär en ökning av marknadsvärdet med motsvarande belopp.

Samtidigt beslutade riksbanken att bankerna fr o m den 13 januari 1986 måste binda 3 procent av sin inlåning på ett räntelöst konto i riksbanken. För S-E-Banken innebär det cirka l. 5 miljarder kronor. Det betyder att utlåningens finansieringskostnad i svenska kronor fördyras med cirka 0.5 procentenheter.

Det var ett viktigt skäl till att utlånings- räntorna till företag minskades med endast O.S procentenheter, då diskontot sänktes med l procentenhet den l 7 januari 1986. Bankernas upplåningsrän- ta i riksbanken sänktes inte. Det betydde att penningmarknadsräntorna inte påverkades av diskontosänkningen.

Utlåningsräntorna till företag kommer alltmer att anpassas till penningmarkna- dens räntor och frigöras från diskontot.

Genom att en del av bankens utlåning knyts till de rörliga finansieringskostila- dema kan bankens ränteexponering något begränsas.

Utländska rörelsens intäkter utvecklades väl

Provisioner, avgifter och agio ökade under 1985 med 4 procent till1 4Sl Mkr. Särskilt positivt utvecklades den utländska rörelsen, vars intäkter ökade med 18 procent. Inom svenska rörelsen ökade framförallt ersättningen för allemanssparandet. N olariatverksamhetens intäkter försvagades något. Fondkom- missionsrörelsens intäkter visade överlag en tillbakagång från 1984 års mycket höga nivå.

Övriga intäkter minskade också, främst som en följd av att marknadsför~

utsättningarna under 1985 inte gjorde det möjligt att uppnå 1984 års exceptio- nellt goda resultat av bankens handel med svenska obligationer.

Kraftigt försämrad räntemarginal för o b Ii g at iansportfölj en

kr

~~~---~4

' - Marginal mellan arefinansierad -· ymq - - utlåning och inlåning i kronor

3

~ ._._____ .

^---'-²

- / -F---- "

^o

~nal

mellan bankens

obligationsavkastning och inlåning i kronor

1981 1982 1983 1984 1985 -1 -2

Bankens räntemarginaler. årsgenomsnitt i procent

(13)

Hinder och fallgropar. Varje misstag är kostsamt. Varje felkalkyl fatal. Här måste människan vara ett med sitt redskap. Här krävs fUlländad teknik.

De senaste åren har ^S-E· Banken sponsrat de internationella Grand Prix-hoppningarna pd olika platser i Swrige.

l3