HANDLARNA FÖRBUNDET FÖRETAGEN
Information om verksamheten 1986
o o
o
o
Innehåll
ICA-Corbundet
Så arbetar I CA-rörelsen . . . • . • • . . . . .. , .. , . • • . . . . • . • . . . • 2
Från ICA-året 1986 . . . • • . . . . • . . . • . . • . . . • • • . . . . 3
ICA-styrelsen . . . . . . . . . 4
Roland Fahlin, VD ICA-fårbundet/ ICA AB, kommenterar året 6 ICA-förbundets verksamhet . . . . . . . . . 8
ICA-fårbundet, ekonomisk redovisning • , • . . . • . . . 10
Ett samtal om butiksförnyelse • . . . . • . • . . • . . . 12
ICA-Coretagens verksamhet ICAEolAB ... ... .. .. ... .. . . .. ... . . ... ... . 18
ICA Essve AB . . . • . . . • . . 20
ICA Hakon AB . . . • .. .... • , .•. ... . ... . - .. 22
ICA AB:s specialiserade dotterbolag •. . .• .. .. , . . • • . . . 24
Kallelse till ICA AB:s bolagsstäjllma . _. .. . . . • . . . . . . . 30
Årsredovisning ICA AB Förvaltningsberättelse • .... •••.•...• ... . .•. , •.• .. .•• . • .. .. Koncernredovisning . • . ... •••••• .. • .... ...••.• .. . ••.• .. . . 31 -33 39 Moderbolagets redovisning . . . • • . . . ... ...•• Styrelsens fårslag till disposition . . . . .•. Revisionsberättelse • . . . . . . . • . . ... .•. Övrig information 44 .. ... .. 44
English summary . . . . . . . .... . . . . . . • • • . . . . • . • . • . . . 45
Ledamöter i ICA-förbundets sektionsstyrelser ICA-f6retagen, adresser och ledande befattningshavare ... 46
48
en organisation for ekonomisk samverkan mellan enskilda handlare inom dagligvarubranschen.
Så arbetar !CA-rörelsen
De 3 350 I CA-handlarna är medlemmar i ICA-forbundet, vars uppgift är att genom samverkan och gemensamt uppbyggda resurser öka !CA-handlarnas möjligheter att driva sina ICA-butiker med konkurrenskraft och lönsamhet.
Den gemensamma affärsverksamheten sker i !CA-handlarnas
s~mägdaparti- handels- och produktionsfåretag, ICA företagen:
ICAEolAB ICA Essve AB ICAHakonAB ICAAB
Reg10nföretag ror södra Sveriges 1 420 ICA- butiker. Huvudkontor
1Göteborg.
Regionforetag för
Stockholm~,
Östergotlands och Gotlands 420 !CA- butiker. Huvudkontor i Stockholm.
Repanföretag för
meller~ta
och norra Svenges- 1 740 ICA- buttker. Huvudkontor i Västerk
Admtmstrerar
affårsmäss1g sam verkan mellan !CA-företagen.
Huvudkontor
1Stockholm gemensamt med ICA-forbundct
Distributionscentraler: Distributiomctmtn.leT: Distributionscentraler: Specialiserade dottet-bolag:
Hel~mgborg
Kalmar
Kn~tl~mt;ul
Kungalv Malm o V~1ö
Dotterbolag sid 18
Lmkopmg Stockholm
VI~b)
Dotterbolag }td 20
Bodang~
G.tvle Karhtad Lulel 5kovde Sundwall
Sod~rtalje U me.\.
Upp~ala:
v~
..
te['.U Or e broo~ter~und
De>tterbolag sid 22
ICA BJn.<~1AB
!CA Frukt & Gron~aker AB ICA-torlaget AB
ICA Ro~tcn AB Hjalm.tr Blomqvat .AB BOD lndu~tner AB AB KopmJ.tm.!tjJUSt All Svea Choklad
!CA-handlarna äger ICA-fOretagen, dels som medlemmar i ICA-forbundet, dels som aktieägare i det regionföretag inom vars område ICA-handlaren har sin butik. !CA-handlarna har majoritet i regionforetagens styrelser och i !CA- styrelsen, som är gemensam for ICA-forbundet och ICA AB. Verkställande organ fOr !CA-företagens samverkan är !CA-direktionen, som består av verk- ställande och vice verkställande direktörer i regionföretagen och ICA AB.
Främsta plattformen får daglig sam- verkan mellan !CA-handlarna är re- gionforetagens distributionscentraler (DC). Varje DC betjänar områdets
!CA-butiker med varuförsörjning, marknadsföring, butiksutveckling
m m. Inom varje DC-område har
!CA-förbundet en medlemssektion med egen styrelse. Inom ramen for DC/ medlemssektionerna utvecklas den formåga tilllokal anpassning och konkurrenskraft som är ett framträ-
dande kännemärke får !CA-handlaren och !CA-rörelsen. Allt enligt grund- satsen, att de enskilda !CA-handlarnas kontakt med konsumenternas behov och önskemål är avgörande for hela verksamhetens inriktning.
2
Ökade resurser an- slogs till utbildning.
Tema matkunskap och matlagning samlade över 2 000 medarbeta- re i butiker och !CA- företag. På ett 30-tal platser startades mat- skolor för l CA-handlar- nas kunder i samarbe- te med TBV.
Genom ett anslag på tio miljoner kronor stödjer ICA cancer- forskningen. !CA-för- bundets ordförande, Rolf-Erik Hjertberg, t h, överlämnade första årets pengar till Can- cerfondens ordförande Gunnar Nilsson i sam- band med ICA AB:s bolagsstäm ma.
1986 var ett starkt år när det gäl- ler utbyggnader och renovering- ar. ICA Brandbergen, utanför Sto<;:kholm, är ett exempel.
Från ICA-året 1986
ICA-handlarnas samlade rorsäljning blev 40 028 miljoner kronor. ( jämfOrelse med 1985 var ökningen 3422 miljoner eller 9,3 procent. I fast penningvärde motsvarar det en ökning med 2,2 procent. Den samlade fårsäljningen motsva- rade ca 32,5 procent av hela dagligvarumarknaden.
40 nya butiker etablerades och 319 förnyades, 150 butiker lades ned. Vid årsslutet fanns 3 584 butiker över hela landet.
ICA-foretagens fårsäljning blev 28154 miljoner kronor (1985 25044). Resulta- tet (efter finansiella intäkter och kostnader) blev 732 miljoner {1985 645).
Räntabiliteten uppgick till14,4 procent (1985 14,2) och soliditeten till28,8 procent (1985 27,1). Investeringarna uppgick till703 miljoner (1985 777).
Vid bolagsstämmorna 1986 avgick verkstäl- lande direktörerna för l CA Eol och l CA Hakon, Rolf Olteng (t h) och Birger Jarl Persson, med pension efter 27 resp 48 år inom ICA.
l januari 1986 startade Önska- butikerna AB som ett dotterbolag till ICA-ägda Hjalmar Blomqvist AB i Linköping, partihandelsföre- tag i glas och porslin.
3
I CA-styrelsen
4
JCA-~tyrelsen
är gemensam styrelse ror ICA-förbundet och ICA AB. Den bestar av 14lcdamöter, varav nunst åtta skall vara handlare. Självskrivna ledamöter är ordto- randena och verkställande direktörerna i de tre regiOnfö- retagen samt verkställande direktören i ICA-forbundet/
fCA AB. I !CA-styrelsen ingår även ..ex personalrepre- sentanter, tre ordinarie och tre suppleanter.
Primär uppgift ror ICA-styrelsen är att unfrån !CA- stadgans innehåll utveckla ett väl fungerande samarbete inom !CA-rörelsen. Detta sker främst genom att lägga fast inriktnmg av verksamheten och att besluta om åtgär- der när det gäller den samlade ICA-verksamheten samt att forma policy for I CA-rörelsens kontakter med vtktiga parter i omvärlden.
/CA-direktionen är verkställande organ for ICA-foreta- gens affårsmässtga samverkan och arbetar bl a i direkt kontakt med speciella samordningsorgan for affii.rs- och marknadsfrågor (Affårsutskottct), fmans- och ckonomt (Finansutskottet), detaljhandelsplanermg (DP-gruppen), personalfrågor (PC-gruppen), datautvecklingsfrågor (ADU) och varuhantermgsfrågor (VHU).
Rolf-Erik Hjurtberg. l(opman.
Udkoping, ord!
Chnster Bergendahl, köpmar1,
Tvååker
Jan Luocberg. aavokat.
Stockholm
Sören Ångman, personalrep ord. Gavle
Cari·E nk f ranzlln, ko p man,
V1~by, ~If
ordf
Bangt·Å~e
Billing,kdprflan,
wnd
Olof SOderhclm . köpman Mantorp
Bo Hederstad, personalrep suppl, G6teborg
E ivln Jchaf;IS1.Jf1, köpman, Mora
Olnf
Ar:vlq~,Re.fOOI1alrep ord, Gfivle
lrene Hagström-P ettersson, personalrep suppt, Visby
Blfng U!mberg, kDpman,
Skic1dlorm
Rolf K.ansson. personalrep suppl, Växjö
Goran Nord, VO ICA 5S$Ve.
srdl
tCA•alreldiOnenfiib• an
Wreu~. v1ceVD
tCAEssve
~---~
-Jan-Qtla
E!cllke:t-~1:10,VD ICA E,QI
Frans-HeMk$ " c l1arta:U, VO tOA H:al<en, v ordf JCA,.dlr. ekllonen
Roland Danielsson, sekr
ICA-styretsen/ICA-d;rektlonen
s
Utvecklingsmönstret bibehölls
Roland Fahlin
6
Ökningen av den privata konsumtionen var 1986 över 4% i fast penning- värde. För dagligvarorna stannade dock ökningen strax ö ver l%. Livsme- delsinköpen, som utgör den dominerande delen av dagligvarorna, ökade endast O, 4 %. Konsumenternas dagligvaruinköp uppgick under året till ca 115 miljarder kronor.
!CA-handlarnas sammanlagda försälj ning under 1986 blev 40 028 miljoner kronor. Jämfört med 1985 innebär. det en öknin g med 9,3% i löpande pen- ningvärde, eller drygt 2% om prisökningarna frånräknas. Utvecklingsmönst- ret liknade foregående års. Räknat so m genomsnitt for olika storleksklasser kunde försäljningsvolymen hållas även i iden tiska butiker - dvs sedan nya och nedlagda räknats ifrån. Undantaget var den minsta storleksklassen - under 5 miljoner kronor- där voly men minsk ade med 1,5 % .
!CA-handlarnas marknadsställning varierar mellan olika geografiska områ- den. Sedan lång tid tillbaka har de en m ycket stor andel av dagligvaruhandeln i alla glesbygder. I storstadsområden varierar andelen däremot kraftigt. Även försäljningsutvecklingen varierar naturligtvis mellan de olika distributions- områdena, men på alla områden hade !CA-handlarna 1986 någon volymök- ning. En avgörande orsak till de relativt små skillnaderna i försäljningsutveck- ling är att !CA-verksamheten är lokalt inriktad och anpassad. I CA-handlaren är självklart främst intresserad av sitt lokala område och !CA-företagen har med nödvändighet stor anpassningsformåga får att klara detta krav.
Resultatutvecklingen i I CA-handlarnas butiker följs via ett representativt urval. l genomsnitt kan man konstatera en mindre resultatförbättring 1986.
Resultatbehovet har i många år satts till1,5% av omsättningen exkl moms.
Detta krav, som möjligen är något for lågt, kan bedömas uppfyllt i genom- snitt.
Försäljning och resultat får !CA-handlarnas samägda företag - regionföre- tagen ICA Eol AB, ICA Essve AB, ICA H akan AB och ICA AB med de specialiserade dotterforetagen - redovisas och kommenteras på sidorna 18- 44. Utvecklingen av företagens omsättning och resultat visar forts att god inköpskoncentration från köpmännens sida. I CA-handlarna har friheten at t själva avgöra om !CA-företagen svarar mot deras affårsmässiga krav. Erfaren- heten visar att fOretagen klarar konkurrensen väl, och inköpsandelarna ligger tillfredsställande högt.
Mindre nyetablering 1986
40 nya ICA-butiker öppnades 1986: I likhet med tidigare var de väl spridda i olika storleksklasser. 25 hade mindre än 400 kvm försäljnings yta, 4 mer än 800. Jämfört med de två föregående åren h ade nyeta bleringen mindre omfatt- ning. Den sammanlagda forsäljningsytan i de 40 n ya butikerna uppgick till 19 000 kvm, medan den under de närmast fOregående åren legat närmare 30000 kvm. Den nyetablerade ytan kanjämföras med den totala sälj ytan for
!CA-butikerna, som närmar sig en miljon kvm.
Förnyelsen i befintliga butiker hade stor omfattning. Sammanlagt genom- fordes 319 butiksfornyelser, varav många genomgripande renoveringar. Sam- manlagt 15 000 kvm säljyta tillkom genom t illbyggnader och omdisposi- tioner. Det innebar mer tillkommande yta genom tillbyggnader än under tidigare år.
Huvuddelen av investeringarna inom ICA-rörelsen hänfår sig till detaljhan-
deln. Eftersom större delen av dessa investeringar avser redan befintliga
butiker, och nya butiker tillkommer i alla storleksklasser, omfattar !CA-
rörelsen ett varierat butiksnät både avseende butiksstorlekar och lägen . Dis-
kussionen såväl i samhället som inom branschen är just nu särskilt intensiv när
det gäller strukturförändringarna i det aljhandeln. Vi har därfor ägnat tid åt
sammanställningar och överväganden just med avsikt att k unna belysa nuläget
och utvecklingen allt bättre. Ett resultat av det ta återspeglas i en d iskussion i
denna årsberättelse (sid 12-17).
Förstärkt handlarägande
Den långsiktiga strategin inom !CA-röre lsen bygger på att ICA-foretagen ägs av aktiva ICA-köpmän. I led med detta genomfordes under 1986 fondemis- sioner med en ny serie aktier i regionfåretagen. Den nya serien, som kallas B- aktier, har samma röstvärde som tidigare aktier, men är fårsedda med hem- bud i avsikt att framtidsmässigt behållas bland de aktiva !CA-köpmännen.
Samtidigt lämnades erbjudande att byta gamla aktier mot nya B-aktier.
Genomförandet har mött ett starkt gensvar bland !CA-handlarna. ICA AB har beslutat om byte av sina regionforetagsaktier till serie B, samtidigt som utförsäljning har skett, så att innehavet i vart och ett av de tre regionföretagen vid utgången av 1986 var 45% av respektive fåretags aktiekapital. De över- låtna aktierna avses övergå till aktiva köpmän. Sammantaget innebär foränd- ringarna ett forstärkt handlarägande och samstämning av individuellt och kollektivt ägande i de tre regionforetagen.
Prisutvecklingen
l slutet av januari 1986 beslöt !CA-styrelsen att offentligt deklarera att såväl parti- som detaljhandel inom !CA-rörelsen avsåg att bibehålla eforändrade procentuella marginaler under året. Detta förutsatt att kostnadsinflationen höll sig inom de ramar som angetts i fmansplanen. Utspelet kom i media att kallas "frivilligt prisstopp". Det var riktigt i den meningen att om inte leverantörerna höjde sina priser till ICA-foretagen, så skulle priserna hållas oförändrade. Beslutet styrdes starkt av ambitionen att forsöka påverka hela branschen- även industrin - att hantera prisutvecklingen med stor återhåll- samhet.
Åtgärden kom att gälla hela det gångna året. SPK:s marginalmätningar bekräftade också att löftet infriats. Genom den ojämna prisutvecklingen mel- lan olika branscher under året kom det ändå att fra mstå som om dagligvaru- handelns priser utvecklades ogynnsamt. Eftersom andra branscher påverkades av fallande dollarkurs och oljepriser blev av naturliga skäl den genomsnittliga konsumentprisutvecklingen lägre än för dagligvaror, där utvecklingen i allt väsentligt styrs av den inhemsk a kostnadsutvecklingen, främst löneutveck- lingen och jordbrukspolitiska beslut.
Under inledningen av 1987 kan man också konstatera att mönstret har ändrats. Per den 15mars 1987 var prisutvecklingen för dagligvaror, räknat som 12-månadersutveckling, 2,6 %, järnfort med 3, 9% för konsumentprisin- dex.
Sedan man konstaterat att den totala konsumentprisutvecklingen fram till den 15 december översteg den i löneavtalen satta gränsen 3,2 %, beslöt rege- ringen att per den 28 januari 1987 infora allmänt prisstopp. Avsikten var att undvika omforhandling av löneavtalen. Detta lyckades, men i gengäld har flera branscher, däribland dagligvaruhandeln, forsatts i ett svårt läge avseende 1987 års lönsamhet. Ännu i mitten av april har ingen dispens for kompensa- tion med anledning av årets kostnadsökningar lämnats. För dagligvaruhan- deln finns det därmed en klar risk att man !ar ett intäktsbortfall som inte går att reparera. Detta är oroal}Cle dels med tanke på de risker som redan finns avseende mindre butikers möjligheter att överleva, och dels möjligheten att upprätthålla sysselsättning och servicenivå. I en tid när branschen sett goda möjligheter att !a ned prisökningstakten utan att riskera marknadsmässiga snedvridningseffekter kommer prisstoppet särskilt oläm pligt.
*
Inledningen av 1987 har givit en fortsatt god volymutveckling for !CA- handlarna. Även i övrig dagligvaruhandel tycks volymökningen vara positiv, men relativt sett fortsätter ICA-handlarnas framgångar. Tyvärr är volymök- ningarna långt ifrån tillräckliga for att uppväga den negativa effekten av
prisstoppet. Roland Fahlin
VD ICA-förbundet/ICA AB
7
ICA-törbundet
Handelns gemensamma Aktionsgrupp mot butiksstölder förde under hösten '85 och våren '86 ut uppmaningen att starta lokala Närkamps-grupper som fasta sam- arbetsformer för handel, polis, skola och sociala funktioner. Vid höstens Närkamps- riksdag
i
Stockholm var bl a !CA-handlaren Torsten Molinder, Sandviken, i aktion. Det var ett mycket debattintensivt evenemang med närmare 400 deltagare från handels- företag, polis, skolor och andra samarbets- parter landet runt (de två övre bilderna).l en uppvaktning av justitieminister sten Wickbom under våren presenterades ett åtgärdsprogram av Roland Fahlin, ICA, An- ders Lindström, Carnegie, Leif Lewin, KF och E O Holm, Sveriges Köpmannaför- bund samt aktionsgruppens representant, Arne Eriksson, KF (bilden nederst).
8
I led med principen om forhundsstämma vartannat år hölls ingen s k stor I CA- stämma under 1986. Det mycket djupgående stämmoarbetet 1985 fortsatte dock att prägla forhundsverksamheten även 1986. Dokumentationen av stäm- mans fem framtidsbilder om butiksstrukturen, marknadsforingen, de gemen- samma resurserna, butiksproftlerna och !CA-handlaren bearbetades ytterliga- re i de 23 sektionsstyrelserna våren 1986. Resultatet av d iskussionerna och det fortlöpande arbetet inom de aktuella områdena stämdes av vid regionforeta- gens och ICA-forbundets styrelsekonferens i oktober. slutrapport från stäm- moarbetet kunde därmed avges vid ICA Förbundsråds höstmöte i november.
Intensivt kvalitetsarbete
Årets upptakt präglades starkt av debatten om den svenska matkvaliten. Ä ven om kritiken i största utsträckning riktades mot producentledet tog !CA- handlarna och ICA-foretagen omedelbara int ryck. Kvalit etskra ven skärptes ytterligare for kontroll- och hanteringsrutiner med bl a utvidgade insatse r från I CA-handlarnas K valitetslaboratoriu m.
Kvalitetsfrågan blev också huvudämne vid samtliga sektionsårsmöten lan- det runt. Närmare tusentalet !CA-handlare samlades där kring gemensamma åtgärder och krav av vilka det riksmässigt mest uppmärksammade blev beslu- tet att vägra försäljning av charkprodukter med ingrediensen maskinurbenad köttmassa. En åtgärd som nära nog helt eliminerat denna biprodukt fr å n marknaden.
sektionsårsmötenas kvalitetsresonemang blev huvudämne också vid ICA Förbundsråds vårmöte i Stockholm, bl a med slakteriförbundets VD Sven Tidala som inbjuden deltagare i diskussionerna. Från de deltagande handlarna fick han motta starka krav på fortlöpande informationer till såväl butiker som konsumenter om det kvalitetsarbete som utvecklas inom slakteriorganisatio- nerna.
Miljoner till forskning
Under de senaste åren har !CA-handlarna i många sammanhang framfort sitt yrkesmässiga behov av mer sakligt underbyggda fakta om sambandet mellan matvanor och hälsa. Under 1985 mognade detta fram till ett beslut i !CA- styrelsen att från 1986 tilldela Cancerfonden ett forskningsanslag på i fårsta hand 10 miljoner kronor att fördelas över tre år. Anslaget överlämnades vid ICA AB:s bolagsstämma till Cancerfondens ordförande Gunnar Nilsson, som i ett anforande markerade insatsens utomordentliga betydelse för det hittills eftersatta forskningsområdet kost/cancer. För att på nära håll kunna
fö~aoch
medverka i forskningsutvecklingen for sambandet kost/cancer har !CA-för- bundet från 1986 en suppleantpost i Cancerfondens styrelse.
N y livsmedelsutredning
Under året gav regeringen SPK uppdraget at t genomföra en ny livsmedels- utredning - LMU 86. Ansvarig utredare, SPK:s generaldirektör Lars Hill- bom, presenterade som gästforeläsare vid ICA Förbundsråds höstmöte utr ed- ningens direktiv och arbetsorganisation. Tyn gdpunk ten är lagd vid foräd-
J
Ett beslut inom !CA-styrelsen att avsätta 1 O miljoner kronor till Cancerfonden för forskning i sambandet kost/hälsa fick sin presentation vid den stora cancerkampan- jens TV-final. Där kunde l CA-styrelsens ordförande Rolf-Erik Hjertberg meddela såväl programledaren Fredrik Belfrage som hela svenska folket denna samlade insats från !CA-handlarna.
lingsindustrins, partihandelns och butikernas struktur och arbetssätt. Huvud- syfte är att klarlägga respektive leds påverkan och andel av konsumentpri- serna, dock med en klar markering att även beakta kvalitetsaspekterna. U tred- ningens snäva tidsram forutsätter, att en ansenlig del faktai nsamling kan ske från branschens foretag. För !CA-rörelsens del administreras detta av ICA- forbundet via en speciell kontaktgrupp med SPK. I utredningens expertgrupp ingår dessutom !CA-förbundets VD, Roland Fa hlin.
i
Omfattande matutbildning
För I CA-rörelsen innebar 1986 en fortsatt forstärkning av utbildningsinsatser- na, såväl via !CA-skolan som internt inom ICA-fOretagen. Det dominerande temat har varit matkunskap och matlagning, som i varierande former har samlat drygt 2 000 medarbetare i butiker och ICA-foretag landet runt. På ett 30-tal platser har också startats matskolor for !CA-handlarnas ku nder i sam ar- bete med TBV. En mycket uppmärksammad variant på samm a tema var initiativet från !CA-handlarnas tre sektionsstyrelser i sydsverige, att i anslut- ning till Skånemässan i Malmö arrangera en hel infor mations- och debattdag kring maten. Allt baserat på ett stort antal genomforcia resonemang med konsumentpaneler i lokala !CA-butiker.
9
ICA-f"örbundet
Resultaträkning 1/1-31/12 (tkr)
1986 1985
Int äkter
Utde!nmg på aktier 271 272
M edlemsavgifter 558 538
Finansiella intäkter och kostnader
Ränteintäkter 338 356
F örvaltningskostnader - 6 - 6
R esultat efter finansiella Intäkter och kostnader 1161 1 160
(J
Extraordinära kostnader
L ämnade b1drag -130
Nedskrivning aktier, l CA AB, sene B - 30 - 69
Resultat före skatt 1001 1 091 6
Skatt -26 2 -287
Årets resultat 739 804
Balansräkning per den 31/12 (tkr)
1986 1985
Tillgångar
Fordran AB ICA Finans 3543 2647
Övnga fordringar 270 326
Aktl er i !CA Aktiebolag (30000 A-aktier å nom 100:-) 3000 3000 Aktier i AB l CA Finans (40 000 aktier a nom 100:-) 4000 4000 ~·
Summa tillgångar 10813 9973
Skulder f)
skatteskuld 101
Kapital
Balanserad behållning 9973 9169
Årets resultat 73 9 804
Summa skulder och kapital 10813 9973
10
styrelsens törslag till disposition
Styrelsen föreslår att årets resultat, 739 tkr, läggs
t1HICA~förbundetsbehållna förmögenhet.
Ingående förmögenhet Årets resultat
9973 739 Utgående behållen förmögenhet 10712
Rolf~Erik
H}ertberg
Ordforaride
Rolf Gustafsson
v ordf
Jan-Olle Folkessen Jan Lundberg Olof Söderholm
stockhalm l april 1987
Cari~Erik
Franzen
sff ordf
Chnster Bergendahl E1vin Johanson
Göran Nord
Åke Bondesson
v ordf
Bengt~Åke Bilting Erling Lemberg Frans-Henrik Schartau
Roland Fahlin
Verks! direktor
Vår revisionsberättelse avseende denna redovisning är avlämnad den 23 april 1987.
lre Lindstrand
Auktonserad riMsar
Bo
Ulileström~Tjus
Auktor~serad revl$0!
Bengt Wemgård
Kopman
Gustaf Lindström
Kopman
Revisionsberättelse :for ICA-törbmtdet
Undertecknade, vid l CA-förbundets ordinarie förbundsstämma utsedda revisorer, har genomgått för- bundets räkenskaper för 1986 och får härmed vitsorda, att desamma är förda med reda och omsorg.
De av oss påtecknade resultat- och balansräkningarna får 1986 överensstämmer med räkenskaperna.
Efter avslutad revision får vi tillstyrka,
att
resultat~och balansräkningarna fastställes,
att nettobehållningen disponeras enligt styrelsens förslag samt
att ansvarsfrihet beviljas styrelsen för den tid redovisningen omfattar.
stockhalm den 23 april 1987 lre Lindstrand
Auktonserad reviSOf
Bo
Lillieström~Tjus
Auktonserad reviSor
Gustaf Lindström
Kopman
Bengt Weingård
Kapman
11
Olof Henningson, vice VD ICAEol
12
''Färre men starkare !CA- handlare svarar för mesta
mångfalden och variationen i butiksutbudet''
Att forma rätt butiker för morgondagens samhälle och konsu- menter är en ständigt pågående process. Såväl för den enskilde
!CA-handlaren lokalt som för !CA-rörelsen regionalt och riksmäs- e
sigt. Där det i alla lägen gäller att rätt bedöma de inslag i dagens marknad som starkast kommer att påverka morgondagens.
Det samtal om butiksförnyelse som här återges ska främst ses som ett exempel på det nära nog dagliga tankeutbyte i dessa frågor som pågår landet runt inom !CA-rörelsen. Deltagare här är två av !CA- styrelsens handlarledamöter, Eivin Johanson, Mora och Carl-Erik Franzen, Visby, samt ICA Eol:s vice VD, Olof Henningson och Gunnar Andersson, ansvarig inom !CA-förbundet för bl a den över- siktliga marknads- och strukturstatistik som utgör ett viktigt be- slutsunderlag för butiksförnyelse.
Carl-Erik Franzen, köpman Visby
Bv1n Johanson, köpman Mora
Gunnar Andersson, l CA-förbundet
-
Gunnar Andersson: Handel i allmänhet och dagligvaruhandel i synnerhet mås- te ju bedrivas med bästa möjliga till- gänglighet for kunderna. Traditionellt har vi kunnat räkna med, att där folk bor där vill dom också kunna handla.
Här har dock en stegvis forskjutning skett. Delar vi upp Sveriges befolkning i tre mycket grova bebyggelsekatego- rier - städer, samhällen och glesbygd - så bor ju merparten, 60 procent, i städer medan samhällen och glesbygd har 25 respektive 15 procent. Ser vi däremot till var folk handlar sina dag- ligvaror så är det
lama, konsumentkooperationen och övriga dagligvarubutiker på dessa tre bebyggelsetyper så blir siffrorna mer informativa .
För den avgörande delen av dagligva- ruinköpen - i städerna - råder egent- ligen en utomordentligtjämn f"Ordel- ning mellan !CA-handlarna (27 %), Konsum (23 %) och övriga dagligva- rubutiker (22 %) . Där har vi dessutom hela 28 procent av dagligvaruforsälj- ningen genom helt andra kanaler - det som vi statistiker brukar kalla "den grå marknaden". Ser man enbart på stor-
städerna har !CA-
Olof Henn ingson
bara samhällen som uppv1sar en siffra i nivå med befolkningsande- len, nämligen 25 procent. För städer är inköpsandelen högre, 70 procent,
"Det faktum att hela 70
handlarna där lägre andel än konsu-
städer och lägre i glesbygd. Men det förändrar ändå inte den fråga varje ICA-handlare alltid måste hålla le- vande - oavsett var butiken är belågen:
procent av konsumenternas dagligvaruinköp sker i stadsbutiker är nog alltför lite känt i vårt samhälle."
mentkoopera- tionen.
l samhällen och, framfår allt, i gles- bygd är fordel- ningen ojämn med 45 procent i sam-
Är min butik tillräckligt livskraftig for framtiden i den marknad den befmner sig i? Behöver den förnyas - eller borde den rent av ligga någon annan- stans?
och får glesbygd lägre, enbart 5 procent.
Olof Henning son: Det faktum att hela 70 procent av konsumenternas daglig- varuinköp sker i stadsbutiker är nog alltfor lite känt hos många i vårt sam- hälle. Den bild Gunnar visar är ju egentligen tre mycket väsenskilda dag- ligvarumarknader. Vilket inte på minsta sätt återspeglas när man exem- pelvis talar om de olika butiksgrupper- nas totala marknadsandelar - vare sig på kommunal, regional eller riksnivå.
Eivin]ohanson: Det stämmer! Och ett minst lika trubbigt beskrivningssätt är ju att räkna ochjärnfåra de olika bu-
tiksgruppernas totala butiksytor. Det viktigaste får fortsatt konkurrens och mångfald i butiksutbudet måste ju vara var respektive butiksytor är belägna!
Gunnar Andersson: Fortsatt konkurrens och mångfald är naturligtvis viktigt var man än bor men givetvis allra vik- tigast där den avgörande merparten av inköpen sker - i städerna. Bryter man exempelvis ner de gängse riksmässiga marknadsandelarna fOr !CA-hand-
hällen och över 60 procent for !CA- handlarna i glesbygd. Men, som sagt, sammantaget representerar dessa två
"marknader" inte mer än 30 procent av konsumenternas dagligvaruinköp.
Olof Henning son: Ändå är det så, att I CA-handlarna har sina 3 600 butiker tämligenjämt fordelade över alla de här tre marknaderna. Med cirka 1 400 i städer, 1250 i samhällen och över 900 i glesbygd. Motsva-
Olof Henningson : Du vill med det un- derstryka att enbart butikens hemvist i stad, samhälle eller glesbygd ingalunda ensamt avgör framtiden. Minst lika stark påverkan har butikens "fysiska"
förutsättningar - storlek, ålder etc.
Och givetvis !CA-handlaren själv!
Däremot kan vi dra en alldeles be- stämd slutsats av den omfattning och spridning !CA-handlarnas butiker re- presenterar: Vi har relativt våra med- tävlare ett mycket rande for exempel-
vis konsumentkoo- perationen är om- kring 1 300, 400 och 100.
''Oavsett var den egna buti- ken ligger så måste varje
större behov av förnyelse!
Carl-Erik Franzen:
Som ICA-handlare kan man ju se både möjligheter och problem i det for- hållandet - kanske
I CA-handlare alltid hålla saltU!la fråga levande f'or sig: Ar min butik tillräck- ligt livskraftig lor framti- den i den marknad den be- finner sig?"
Gunnar Andersson:
J a, den saken torde vara alldeles klar.
Redan att forsvara I CA-handlarnas positioner på sina marknader kräver en minst lika hög främst beroende på i vilken marknad
den egna butiken drivs.
förnyelsetakt som hittills. Bortemot hälften av !CA-butikernas samlade säljyta är över tio år gammal. Och ännu större andel av den samlade för- säljningen går via butiker som passerat den åldersnivån.
E i vin Johanson: Vi är väl alla infor- stådda med att forskjutningen hela ti- den går mot högre inköpskraft till
13
(forts)
Nu är ju detta förhållande ingenting nytt för oss. Sedan mer än ett decenni- um förnyar !CA-handlarna mycket ak- tivt via två huvudvägar - rena nyeta- bleringar och modernisering/tillbygg- nad av befintliga butiker. Sedan nästan lika lång tid tar också de här två för- nyelsesätten ungefår lika stor andel av
"investeringskakan". Här ligger en hel del av orsaken till att !CA-handlarna under samma tid förmått hävda sina positioner - trots att så mycket större andel av butikerna än konkurrenternas haft ogynnsamma ålders- och ytförut-
handlare som ska driva de nya enhe- terna. För att travestera <:tt känt utta"'- lande så måste de ju ra chansen att se
"ljuset i tunneln" inom något så när rimlig tid efter butikens start.
sättningar. Och har
all~ämt!
OlofHenningson: Mönstret för vår fort- satta förnyelse läggs ju i allt väsentligt ut av de mer stabila trender i köpvanor och beteenden som vi kan registrera hos dagens konsumenter. Där ett myc- ket markerat inslag egentligen är för- vånansvärt lite uppmärksammat i vår omvärld, nämligen bilanvändandet vid dagligvaruinköp. Tvärtemot vad en - - - - hel del samhälls-
Carl-Erik Franzen:
Vad vi kanske främst behöver inse är att den för- nyelseprocessen inte kommer att kunna följ a samma
"Unge:får 40 procent av våra nyetableringar under 80-talet har varit butiker under 200 kvadratmeter säljyta, det vill säga med 1-2 utgångskassor."
planerare har öns- kat sig, har ju svenska folkets bil- användande blivit allt intensivare. I dag har vi ju - lite drastiskt uttryckt - det läget, att en butik är chanslös om den inte i ome- delbar närhet disponerar tillräckligt med parkeringsplatser. Oavsett bu- tikstyp eller storlek och i stort sett ock- så oavsett om den ligger i stad, samhäl- le eller glesbygd.
Gunnar Andersson: Den kopplingen går att iaktta i ett par tunga inslag i de senaste årens utveckling. De s k jour- butikerna - vars främsta attraktion var och är utsträckta öppettider - fick ju sina inledande år av tillväxt tämligen häf tigt bromsad när utsträckta öppet- tider kom att dominera det totala b u- tiksutbudet. Kunderna kunde med bi- len nå ett bättre sortiment- och prisut- bud även under utsträckta öppettider. I och med det ligger nu utvecklingen för jour-butiks-konceptet praktiskt taget
still. Möjligen kan det sägas ha fortsatt expansion i form av s k trafikbutiker - b ensinanläggningar som bygger upp ett visst dagligvarusortiment. Men det markerar ju på sitt sätt ytterligare bi- lens avgörande roll.
En annan variant på samma tema är stormarknadernas mycket klara för- säljningsframgångar under de senaste åren.
banor som hittills framöver. I stort sett har vi ju fördelat insatserna tämligen proportionerligt över marknaderna, stad, samhälle och även glesbygd. Jag vill minnas att du, Gunnar, brukar ve- rifiera det förhållandet också för ny- etableringarna, som för vår del haft ett stort inslag av mindre enheter.
Olof Henning son: Den tendensen har varit stabil i så pass många år nu att den med betydande säkerhet kan skrivas fram för de närmaste 8-10 åren. Den bedömningen är vi ingalunda en- Eivin Johanson: Varje handlare som samma om, det framgår ju inte minst haft eller har att - - - - av den aktivitet Gunnar Andersson: Ungefår 40 procent
av våra nyetableringar under 80-talet har varit butiker under 200 kvadratme-
·ter säljyta, dvs med 1-2 utgångskas- sor.
Eivin]ohanson: Ja, på den nivån har vi ju fatt vara tämligen ostörda av med-
tävlama när det gäller förnyelsein- satser. Men vi kan ju inte trolla, vi heller! Den krassa ekonomiska verklig- heten - det blir bara dyrare att etablera nytt oavsett storlek - pressar även oss till genomsnittligt större nyetablering- ar. Ytterst handlar det också om det gemensamma ansvar vi har mot de
14
leva med dålig till- "Det handlar ytterst om det våra medtävlare u t- vecklar inom av- snittet stormark- nader/storbutiker.
gänglighet för bil- ansvar vi har mot de hand-
kunder instämmer lare som ska driva de nya
med eftertryck i butikerna. De måstej·u kun-
den beskrivningen.
Och lika eniga är vi na få "se ljuset i tunneln"
nog också i upp- inom rimlig tid efter huti- Carl-Erik Franzen:
fattningen att den kens start!"
behovstrenden hos
konsumenterna bara forstärks för avse- värd tid framåt. Där kan man också se en koppling till att kraven på butiker- nas standard bara ökar. Bilen höjer j u min valfrihet som kund- kanjag med rimligt tidsspill nå ett bättre butiksut- bud så åker jag dit!
När det gäller just de allra största bu- tikerna så har vi en betydligt blygsammare position än våra konkurrenter. Både vad gäller yr- storlekar och antal. Jag tror ingen
!CA-handlare är nöjd med det förhål- landet. De här sakerna har vi j u resone- rat så mycket sinsemellan i så många år att de flesta in ser vikten av att vi ut-
t)
--
-·---~---
Gunnar Andersson, l CA-förbundet, sammanställde våren 1987 en bild- serie som ger en översiktlig bild av landets dagligvaru- handel.
Här köper vi våra dagligvaror
60% av Sveriges befolkning bor '
"städer", men 70% av dagligvaruin- köpen sker där. l samhällen bor 25%
och ungefär lika stor andel av inköpen förläggs dit. l glesbygd bor 15
%
av folket, men där sker knappt 5% av in- köpen.Andelar av inköpen
l städerna är fördelningen av inköpen på olika butiksgrupper mycket jämn_
Där sker också en stor del av inköpen utanför de egentliga dagligvarubuti- kerna. l samhällen, och särskilt i gles- bygd, svarar !CA-handlarna för större andelar.
Antal butiker
l städerna ligger huvudde- len av antalet butiker.
stadsbutikerna är förhål- landevis stora. l samhällen och på glesbygd finns ock-
så
många butiker. De är ge- nomsnittligt mindre. Här framgår !CA-handlarnas starka ställning l glesbygdTotalt but. ant.
3.600
1.800
2.900 -
och samhälle.
8.300
Stad
70 o;o av inköpen
~
(60% av befolkningen)
-
- --·
=Stad
!CA-handlarna 27%
Koop. ca23%
Övriga butiker ca22%
Övrig dagligv.förs. ca28%
stad
!CA-handlarna 1.400
- -
Koop. 1.300
ÖVriga butiker 1.700 '
Samhälle Glesbygd
l
'250/o
(25%)
11--J
5
(1 0 /o
5%)
Samhälle Glesbygd
450,.U
150/o 20%
20%
J 3%
Il w
1.
8%
9%
0%
Samhälle Glesbygd
1.250
400 900
~ 50
1-1 '1
H
00
()()
15
(forts)
vecklar vår berättigade andel också av storbutiker. Inte minst för att skapa de resurser som krävs för att bibehålla samma mångfald och variation i butiksutbudet också framåt.
marknaderna behöver utveckla butiks- förnyelsen på samma sätt. Medvetet och planerat satsa på de livskraftiga lä- gena - men satsa desto hårdare där!
Carl-Erik Franzen:
Olof Henningson:
Samtidigt måste vi vara klarsynta nog att inse fullt ut vilka krav den in- riktningen kom- mer att medföra.
Enklast klargörs egentligen det om vi stadigt håller Gunnars beskriv-
"De flesta av oss !CA-hand- lare inser vikten av att vi utvecklar vår berättigade andel av storbutiker. Inte minst tör att skapa de resur- ser som krävs för fortsatt mångfald och variation i vårt totala butiks utbud."
V ad det främst handlar om är väl att vi inte vill bli missf örstådda i våra avs ikter. Som på inget sätt inne- bär ett övergivande av vare sig gles- bygd eller småbu- tiker. Tvärtom -
att !CA-handlarna även då svarar för den mesta mångfalden och variationen i butiksutbudet. Vår ande! av gles- bygdsservicen blir exempelvis inte mindre än i dag - snarare tvärtom!
Men det kommer att ske med fårre men avsevärt livskraftigare bu tiker.
Gunnar Andersson: Den framskrivning- en till år 2000 håller bergsäkert också i ett riksperspektiv. Ingen lär nämligen kunna prestera ett motsvarande diffi- rentierat och heltäc kande butiksnät över alla tre marknaderna. Inte då hel- ler, kan manju tillägga ...
Möjligen har vi fokuserat problemen li te väl ensidigt åt småbutiker och gles- bygd i det h är resonemanget. Våra am- bitioner till högre kvalitet och tempo i ning av de tre dag-
ligvarumarknaderna i synfältet. Stä- dernas 70-procentiga inköpsandel, samhällenas 25 och glesbygdens 5.
Den hittillsvarande trenden, att allt större del av branschens investeringar riktas mot den största marknaden, för- stärks för varje år. Vilket är relativt problemf ritt för våra konkurrenter men nog så konfliktfyllt for oss. Vi har ganska tunga forväntningar på oss i det avseendet, inte minst från samhälls- planerarna. Som nog kan inse, att vi behöver höja kvaliten och tempot i vår förnyelse av de kundtäta marknaderna för att klara butiksservicen i de glesare.
Jag är mer oroad över huruvida alla fullt ut inser att vi också i de glesare
Eivin Johanson
16
vad vi vill är att säkra fortbeståndet för bådadera! Men
det finns ingen annan väg än via mer fo rnyeisen ökar ju definitivt ett redan livskraftiga butiker. Vilket rimligen högt konkurrenstryck. Allt större an- inte går att åstadkomma med alla som del av fö rsäljningen kommer att tas av finns idag. Utglesningen fortsätter, allt större butiker. Vilket främst ökar men vi vill medverka till att dom som tryc ket på andra större o ch medelstora.
blir kvar verkligen kan räkna med be- Som då höjer sin konkurrensnivå och stående livskraft. - - - - det ökar trycket på
mindre och små.
Eivin Johanson:
Förutsättningarna för det här kan na- turligtvis - som så mycket annat - skifta en hel del runt om i landet.
Hemma hos oss i Dalarna var vi re- dan i början av 70- talet i gång med den här problema-
"Våra ambitioner innebär Men det blir a lltså
inte att vi överger vare sig ett spel över hela
glesbygd eller småbutiker. skalan, vilket gö r
Tvärtom - vi vill i stället att inte ens en rela- tivt hygglig butik
säkra livskraften tör båda- med fysiskt sett bra
dera. förutsättningar kan
Men det finns ingen annan känna sig ha en ga-
väg än via livskraftigare bu- ranter.ad biljett in i
tik er!" framttden.
Eivir1 Johanson:
tiken. Vi har alltså kunnat jobba till- sammans och i allt större samförstånd mellan samhällsplaner arna och oss ICA-handlare. Fram till ett dagsläge, där vi nog har en både realistisk och klar bild av hur morgondagen kom- mer att te sig. Ganska långt framåt, dessutom. Vill man dra fram den bil- den ända bortåt år 2000, så visar den,
Men i vilket läge kan man som I CA- handlare känna sig ha den sortens ga- rantier? När jag för bortåt tjugo år sen ö ppnade min ICA-hall i Mora, så sa en m ycket framträdande och omdömes- gill man i samhället, att "nu har du tagit dig vatten över huve't, Eivin!"
Rent faktiskt har jag väl sedan dess haft
skäl att påpeka hur fel han hade. Men
-~~---
Carl-Erik Franzen
Här som för så mycket annat är in- formationen det enda medel vi kan för- lita oss till. Och här kan vi utan om- svep konstatera, att vi måste bli avse- värt mycket bättre. Detjobbar vi ock- så mycket hårt med för närvarande med våra sektionsstyrelser som främs- ta motorer. Vårt mål måste vara att man som !CA-handlare ska kunna känna sig ha ett så gott grepp som möjligt om vilka
dom. Som rätt använt måste vara en bra resurs när det gäller att med till- räcklig framhållning forma de förnyel- seplaner vi talar om.
0/ofHenningson: Vi har en fördel fram- för många av konkurrenterna i det av- seendet. Samtidigt som hela den här informationsprocessen rent arbetsmäs- sigt kan kännas som en belastning
gentemot dem. I all
jag har aldrig vågat! Därför att den lilla oron aldrig släpper - och ska rormod- Iigen så aldrig göra ror en !CA-hand- lare.
Carl-Erik Franzen: I Gunnars påpekan- de ligger väl i klartext uttryckt att våra förnyelseambitioner höjer internkon- kurrensen mellan oss !CA-handlare i minst samma grad som mot konkur- renterna . Och där kan ingen enda av oss känna sig sitta i nå'n sorts skyddad verkstad. Samtidigt är det synsättet ganska lätt att bekänna sig till - fram till den dag den egna butiken är hotad!
Vi är inte mer än människor vi !CA-
strukturella för- ändringar som kan forväntas i min lo- kala marknad. Det är ingen lätt upp- gift för oss som har ansvaret att ta fram sådana planer och prognoser. Till spelets regler hör,
"Främsta ansvaret måste ju vara att ge så många !CA- handlare som möjligt till- räckligt bra resurser och bu- tiker för att klara ett stän- digt ökat konkurrens- tryck."
synnerhet som bu- tiksfornyelse många gånger handlar om både snabba, djärva och oväntade grepp.
Men på sikt kan vi bara bli bättre i vårt fornyelsear- bete genom att hela
handlare heller.
Olof H enningson:
Det är nog det allra viktigaste att kom- ma ihåg! Rent omänskligt vore det ju att begära, att alla dagens
!CA-handlare ska kunna klara ett ständigt växande konkurrenstry ck.
att vissa objekt inte kan informeras om av sekretesskäL Men även sådana blir hanterbara och möjliga att acceptera för berörda I CA-handlare om de ändå varit hyggligt forutsägbara inom ra- men for den övergripande strukturplan man varit med om att resonera fram för sin marknad.
Det här kräver, som sagt, stora an- _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _: strängningar. Både
"När det gäller konkurren- från oss somjobbar
sen mellan oss ICA-hand- på heltid med bu-
lare kan ingen av oss känna tiksförnyelse och
• • o
d från alla fortroen-
sig sitta i nagon sorts sky - devalda handlare.
dad verkstad. Samtidigt är Ja, från varje en-
det synsättet ganska lätt att skild handlare, for
bekänna sig till - ända till den delen.
den dag den egna butiken är Carl-Erik Franzen:
hotad!" Det handlar ju for Vårt ansvar måste ju vara att genom
framsynt och väl underbyggd butiks- förnyelse ge så många som möjligt till- räckligt bra resurser och butiker för att klara det trycket. Men det innebär samtidigt en jobbig, ja, ofta nog käns- loladdad process, när de faktiska ut- vecklingsplanerna inte rimligtvis kan gynna alla i det korta perspektivet.
alla om att ha ork och intresse för att kontinuerligt ta del i den här processen. Inte bara vänta tills den egna butiken berörs. "
Eivin]ohanson: Dessutom är ju vi !CA- handlare i väldigt stor utsträckning både erfarna och väl förtrogna med de samhälls forhållanden vi lever i lokalt - besitter ett rikt mått av lokalkänne-
tiden utveckla vår information och handlar ko ntakt. Vi har ju dessutom en ganska stabil tradition i det avseendet som j ag vill mena har betytt väldigt mycket för vår förmåga att samplanera med de ansvariga i samhället. Som handlarägd organisation har vi kravet på oss att fornya med ett stort mått av ansvar. Det kravet har också samhället och vi måste se till att även i fortsätt- ningen behålla det förtroendet. Det kommer vi att klara genom Öppenhet och ärlighet om de förutsättningar som måste finnas för livskraftiga butiker i morgondagens samhälle.
Gunnar Andersson
17
l CA FÖRET AG EN: Regionföretag
ICAEoiAB
Mejerigatan 1,
412 95
Göteborg, te/ 031-83 50 00.Verkställande direktör:
Jan-Olle Folkesson
DOTTERBOLAG:
Olegruppen AB
/CA ThOrett Snabbgross AB AB
A.
M. Wickmans Eftr.ICA Snabbgross Syd AB AB Lindex
lntervideo TV-produktion AB /CA Eol Fastighets AB /CA Eol Affärsinvest AB /CA Eol Detaljhandelsfinans AB /CA Eol EkonomibyrA AB /CA Eol Utvecklingscenter AB /CA Eol Trading AB
Verksamheten i sammandrag
/CA-handlarna
Antal butiker
ICA-handlarna i Bol-regionen nådde en försäljning på 15 187 mkr, vilket innebär en ökningjämfört med föregående år med 8,5 %. I volym är ökning- en 1,4 %, vilket är lägre än riksgenomsnittet och tyder på fortsatt hård konkurrens för dagligvaruhandeln i södra Sverige.
Under året etablerades 19 nya ICA-butiker med en sammanlagd säljyta på 9 200 m
2och en beräknad omsättning på 350 mkr. Dessutom har 156 butiker förnyats, varigenom 5 000 m
2säljyta har tillkommit. Sammanla gt investera- des under året 161 mkr i butiksnätet.
IC A Bol-koncernens partihandelsomsättning ökade under året med 11 %, vilket innebär en volymökning med ca 4%. R esultatet får kon cernen uppgick till223 mkr (få 237) och far betecknas som tillfredsställande med häns yn till att stora insatser gjorts får att stärka konkurrenskraften på främ st fårskvaruav- snittet samt de investeringar som gjorts i snabbgross- och storhushållsföreta- gen.
Under de närmaste åren måste resultatnivån lyftas får att klara koncernens beslutade investeringsprogram på sammanlagt 1 365 mkr t o m 1989.
I bl a detta syfte och för att ytterligare effektivisera vår organisation besluta-
des under året att bolagisera delar av verksamheterna i ICA Eol AB och lCA Eols Kreditinstitut AB. Från 1987 ingår följande d otterbolag i koncernen: ICA Eol Fastighets AB, ICA Eol Detaljhandelsfinans AB, ICA Eol Affårsinvest AB, ICA Eol Trading AB, ICA Eol Utvecklingscenter AB och ICA Eol Ekonomibyrå AB.
Dessutom ingår sedan tidigare aktiebolagen Lindex, Olegruppen, Wick- mans, lntervideo TV-produktion, ICA Thiirett, ICA Snabbgross Syd och fram till den 1 maj 1987 ICA Snabbgross Öst.
Styrelsen har under året fastslagit att satsningen på framförallt yrkesinriktad utbildning skall öka väsentligt. Detta kom mer till en början att i h uvudsak omfatta fårskvaruområdet. Personal från såväl HK som DC och handlarna samt deras medarbetare i ICA-butikerna kommer att inbjudas. En stor del av denna utbildning kommer att förläggas till ICA Eols nya kursgård, som kommer att byggas i Billdal i utkanten av Göteborg och vara invigningsklar i april1988.
Ett starkare gemensamt säljprogram har utarbetats under 1986 och är nu i full kraft sedan nyår 1987.
Jan-Olle Folkesson
1982 1983 1984 1985 1986
1585 1557 1 525 1473 1"2 4
Sammanlagd butiksomsättning (inkl moms) i mkr
10377 11638 12888 14000 1r:;
~;r•Koncernen
Antal anställda
4493 4307 4351 4 736
l)-4
:!r~Försäljning
i
mkr7233 8068 9126 9931
.•. 1'!· < ·=}
Resultat (efter finansiella poster) i mkr
203 213 242 237
r~;:'·-;Moderbolaget
Antal anställda
i492 1 519 1467 1454
~: . : 24
Försäljning i mkr
5110 5723 6297 6895
., :J:J6Resultat (efter finansiella poster) i mkr
153 152 175 177
·:~1i förhållande till försäljningen
3,0% 2,6% 2,8% 2,6 %
~·~ ~ ...Räntabilitet (före räntekostnader) i förhållande till
genomsnittligt totalt kapital
17,5% 15,1% 15,3% 14,6% · 1 s,o
~~Eget kapital (inkl obeskattade reserver)
i mkr
394 464 526 606 6JT
l förhållande till balansomslutningen
30,0% 31,5% 31,8% 33,2% 35.'
.~Balansomslutning i mkr
1 312 1 471 1656 1828 1 s -J
/CA E o/ AB publicerar egen, tullständig verksamhetsberättelse, vilken kan rekvireras per telefon 031183 50 00 eller 081728 40 00.
18
f'•
~ ·
Mliltl l
KaliTfar vat årets största etablering lnc:>m IC:A EioJ
s-~!Tlråde.Butiken
~rdelvis
• nre® eller den s k Superv.oarehouse·
rr:tQd!llen. ICA-;handlaro är Ni!s-Åke '.:d, till
J4MtDT nir 1111~1ns med styckmäs-
lal'iDt:l GOran Ak~
j1
i
'
l~
:
l
H~
i l
ll '
'l '
lICA FÖRETAGEN: Regionföretag
ICAEssveAB
Partihandlarvägen 47, Box9020,
12109 Johanneshov, te/ 08-7221
O
00.Verkställande direktör:
Göran Nord
DOITERBOLAG:
Jeppsson
&
Co AB/CA ESSVE Redovisningsbyrå AB
Verksamheten i sammandrag
/CA-handlarna
Antal butiker
Även om dagligvarumarknaden 1986 präglades av en viss volymökning, vilket närmast är en återhämtning av flera förlorade år, var det knappast fråga om någon köpfest for dagligvaruhandeln.
!CA-handlarna inom ICA Essves område ökade emellertid glädjande nog sin försäljningsvolym med 3,6 %. I nominella tal var ökningen 10,8 %. Ater gav !CA-handlarna prov på sin konkurrensförmåga. De identiska butikerna Gärnforbara mellan åren) ökade sin volym lika mycket som samtliga butiker.
Dessutom redovisas bra ökningar i samtliga storleksklasser av butiker.
Inom alla områden, Stockholm, Östergötland och Gotland, ökade !CA- handlarna sina marknadsandelar under 1986.
Lönsamheten i detaljhandeln har forbättrats något järnfort med 1985, trots löfte om oförändrade handelsmarginaler. Lönsamhetsforbättringar har nåtts genom kostnadsanpassningar och volymökningar.
Endast 2 nya butiker har etablerats under året. Det betyder att 1986 var ett mycket svagt etableringsår. Sammanlagt har 69,3 miljoner kronor investerats i detaljhandeln. Merparten har investerats i det befintliga butiksbeståndet. 40 butiker har varit föremål for mer eller mindre omfattande förnyelser.
Partihandelsförsäljningen för ICA Essve AB med dotterbolagJeppsson
&Co AB uppgick til13478 mkr, en ökning med 368 mkr eller 11,9%. Ökning- en av partihandelsförsäljningen motsvarar en beräknad volymökning på ca 4%. storhushållsverksamheten har under året utvecklats mycket bra och ökningen i nominella tal jämfört med 1985 var 20,2%. .
Investeringarna i partihandeln uppgick til116 mkr och ligger nu enligt plan för de närmaste åren på en låg nivå, vilket är helt följdriktigt efter flera år med tunga investeringar.
Partihandelns lönsamhet har förbättrats starkt och överstiger budgeten för 1986 med 18 mkr. Den ökande lönsamheten har skapats genom bra volymtill- växt och en stram kostnadskontrolL Driftkostnaden har återgått till den låga nivå som gällde före investeringsprogrammet. Det betyder att gjorda insatser for att fårbättra lönsamheten har givit önskat resultat.
Under 1987 kommer vårt tema att vara "ICA-handlarna for kvalitet".
Under det temat kommer stora insatser att göras for att ytterligare förstärka konsumenternas förtroende för !CA-handlarna. Det innebär en kraftsamling i alla led for att ge konsumenterna ännu bätt re valuta för sina pengar hos !CA-
handlarna. ·
Göran Nord
1982 1983 1984 1985 1986
472 453 449 437 418
Sammanlagd butiksomsättning (inkl moms) l mkr
3985 4464 4988 5499 6095
Koncernen
Antal anställda
1 271 1364 1 508 1 641 1935
Försäljning i mkr
2303 2679 3062 3395 3810
Resultat (efter finansiella poster) 1 mkr
61 60 36 53 94
Moderbolaget
Antal anställda
775 797 833 859 792
Försäljning i mkr
2142 2460 2732 2980 3273
Resultat (efter finansiella poster) i mkr
71 67 52 79 102
i förhållande till försäljningen
3,3% 2,7% 1,9% 2,7% 3.1 %
Räntabilitet (före räntekostnader) i förhållande till
genomsnittligt totalt kapital
16,4% 14,4% 11,6% 15,1 o/o 16,5%
Eget kapital (inkl obeskattade reserver)
i mkr
175 184 177 204 244
l förhållande till balansomslutningen
29,2% 28,7% 24,6% 25,8% 28,2 %
Balansomslutning
i
mkr600 640 721 790 866
/CA Essve AB publicerar egen, fullständig verksamhetsberättelse, vilken kan rekvireras per telefon 081722 1 O 00 eller 081728 40 00.
20
~·
~ '
. !
. l
:!
ICA FÖRETAGEN: Regionföretag
ICAHakonAB
Sjöhagsvägen 3,
721 84
Västerås, te/021-193000.
Verkställande direktör:
Frans-Henrik Schartau
DOITERBOLAG:
Bengt Heidenbarg AB Hakanbolaget AB
Hakanköpmännens Garantiinstitut AB
Verksamheten i sammandrag
/CA-handlarna
Antal butiker
Marknaden tår dagligvaror på ICA Hakans område ökade under året med ca l%. En ökande per-capitakonsumtion motverkades tyvärr av en fortsatt befolknings minskning.
På denna marknad med en knivskarp konkurrens har ICA-handlarna i samspel med sitt regionföretag ICA Hakan lyckats nå en volymökning på 2, 5 %. För mindre och medelstora butiker gäller dock fortfarande att lönsam- heten är otillfredsställande.
Försäljningen till I CA-butikerna ökade med 3,3% i volym, vilket innebär att handlarnas utnyttjande av sitt regionföretag ökat ytterligare. Den goda försäljningsutvecklingen i kombination med en väl kontrollerad kostnadsut- veckling har medverkat till ett bra resultat. Samtidigt har beslut fattats om vissa strategiska prissänkningar på totalt 40 mkr.
Under året har huvudmål och delmål tör ICA Hakons verksamhet diskute- rats och fastställts. Huvudmålet formulerades så: Att stärka och utveckla !CA- handelns lönsamhet och marknadsposition.
Delmålen formulerades i fem punkter:
• Att vara !CA-handlarnas bästa inköpskälla genom rätt vara till rätt pris vid rätt tillfälle.
• God kvalitet på de varor vi distribuerar samt god kvalitet i allt vårt arbete, t ex inom försäljning, varuhantering, distribution, service, administration och utveckling.
• Bibehålla eller förbättra vår lönsamhet - grunden för !CA-handelns och ICA Hakons tillväxt och framtid.
• Skapa trygghet, törtroende for !CA-handeln bland konsumenter , medlem- mar, medarbetare och leverantörer.
• Driva kompletterande verksamhet, t ex storhushåll, på ett sådant sätt att huvudmålet långsiktigt stärkes.
Tillsammans med medarbetare och fårtroendemän har utnyttjandet av de i föregående bokslut avsatta förnyelsefondsmedlen diskuterats ingående. Beslut har fattats om ett breddutbildningsprogram får samtliga medarbetare i f"åre- tagskännedom, datakunskap och detaljhandelskunnande. Detta projekt har konstnadsberäknats till4,5 mkr.
Vidare genomtårs ett antal delprojekt avseende utveckling av hjälpmedel för lagerhantering. Dessutom byggs en ny kurs- och konferensgård med avsevärt förbättrade resurser för den alltmer omfattande utbildningsverksam- heten. Ett fårberedande projektarbete avseende ett nytt centra llager för kolo- nial- och specialvaror har initierats.
Frans-Henrik Schartau
1982 1983 1984 1985 1986
1899 1868 1 838 1 795 1 71-?
Sammanlagd butiksomsättning (inkl moms) i mkr
12539 14028 15553 17107
1~745
Koncernen
Antal anställda
5563 5077 5036 4981
5--~gFörsäljning i mkr
8095 9017 10139 11246
~~~~?.Resultat (efter finansiella poster)
l
mkr201 223 281 325
;,';~Moderbolaget
Antal anställda
2185 2210 2155 2142 2
·~; 3Försäljning i mkr
6817 7846 8783 9877
~~J C8:~Resultat (efter finansiella poster) i mkr
216 247 266 328
:?;3!)i förhållande till försäljningen
3,2% 3,1% 3,0% 3,3%
•)..
'· ..""' ' .
Räntabilitet (före räntekostnader) i förhållande till
genomsnittligt totalt kapital
17,0% 15,4% 16,6% 17,0%
~n.:,',Eget kapital (inkl obeskattade reserver)
i
mkr502 617 781 978 ; 13(.
i
förhållande till balansomslutningen30,0% 31,4% 38,2% 38,2% .
~ . ~. . ..
;Balansomslutning i mkr
1 688 1967 2275 2558
~:)?.:!
!CA Ha kon AB publicerar egen, tullständig verksamhetsberättelse, vilken kan rekvireras per telefon 021119 30 00 eller 081728 40 00.
22
~
fJ>
Varuhuset Flygfyren J Norrtalja byggdes ut 1986 En specialitet ar ett eget bageri, glasat mot kunderna så de kan se bagarna J arbete.
!CA-handlare ar Rolf Holmberg
l
d
l
1~.
f !.
ICA FÖRETAGEN: ICA AB:s specianserade dctterbo!ag
Hjalmar
Blomqvist AB
Industrigatan 1, 581 01 Linköping, te/ 013-146450
Verkställande direktör:
Lars-Gunnar Hansson
1985
Antal anställda 158
Fakturering (mkr) 141,0 Balansomslutning (mkr) 56,1 Eget kapital plus
obeskattade reserver (mkr) 20,6 Eget kapital plus
obeskattade reserver(%) 36,7 Investeringar (mkr) 2,1
1986 :l;
16':2", 7:.i.l:l
::~.~
:)0,1
J.e
ICA Frukt och Grönsaker AB
Landskronavägen 33, Box 713, 25107 Helsingborg,
te/ 042-18 90 00
Verkstfillande direktor:
Goran Donelius
1985
Antal anställda 151
Fakturering (mkr) 606,8 Balansomslutning (mkr)
Eget kapital plus
99,0 obeskattade reserver (mkr) 18,3 Eget kapital plus
obeskattade reserver(%) 18,5 Investeringar (mkr) 1,7
24
1986 145
~5L.,;;
~~.13
16,1
13,7 1.3
