• No results found

SNING 1993

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "SNING 1993"

Copied!
72
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

ÅRSREDOV I SNING 1993

(2)

Verkställande direktörens

kommentar . . . . ... 2 STORA-aktien ... o o . • • • • .4 Koncernöversikt .... o • • • 8 Koncernekonomi ......... 13 Stora Kraft . . . . , . . . . • • . . 21 Stora Skog ....•...... 22 Stora Cell . . . . .••••• , .24 Stora Feldmuhle . . . . 26 Stora Billerud . . . . 28 Stora Papyrus . . . . 30 Stora Byggprodukter ... 32

EKONOMISK INFORMATION

N N E H Å L L

Åkerlund & Rausing ......... 34 Stora Finanstjänster ... 35 Stora Purchasing and Transport 38 Förvaltningsberättelse ........ 39 Koncernen

Resultaträkning ....• Balansräkning ...... . Finansieringsanalys ...•

Moderbolaget

• . . . 40

• ... 42

..44

Resultaträkning _ .......... 45 Balansräkning . . . ...... .46

STORA publicerar följande ekonomiska rapporter:

• Bokslutskorom unike i mars

Årsredovisning i april

Delårsrapport Qanuari-mars) i maj

• Halvårsrapport Oanuari-juni) i augusti

• Delårsrap.pprt Oanuari-september) i november

All ekonomisk information finns på svenska och engelska och kan beställas från STORA, Koncerninformation,

791 80 FALUN. Tel 023-78 00 00. Telefax 023-71 15 81.

Finansieringsanalys . . . .48 Redovisningsprinciper . . . . .49 Kommentarer till boksluten ... 51 Förslag till vinstdisposition , ... {X)

Revisionsberättelse . . . . . {X)

Koncernledning . . . . 61 Styrelse och revisorer ........ 62 Miljöfrågor i förändring . . . 64 STORA på kartan . . . . . 66 Adresser ...... o . . 68 Förklaringar . . . • . . Ill

(3)

993

Afti!T l SAMMANDRAG o 1993 199211

Fakturerad försäljning , MSEK 50.435 47.539

Resultat efter finansiella intäkter och kostnader, MSEK 529 -1.422

Nettoresultat, MSEK 651 -1.115

Resultat per aktie, SEK 10,90 -18,70

Föreslagen/faktisk utdelning, SEK 6,50 6,50

investeringar, MSEK 3.327 2.362

Antal anställda 33.641 38.881

11 Avsar STORA eflar dekansolidering av Kopparkraft AB

(4)

Verkställande direktörens kommentar

VAR SAK HAR SIN TID. SÅ OCKSÅ FÖR STORA.

80-talet blev expansionens årtionde. En målmedveten stra- tegi resulterade i omfattande företagsförvärv- Billerud, Papyrus, Swedish Match och Feldmtihle. STORAs omsätt- ning ökade under den senaste 10-årsperioden från 6,5 till 50,4 miljarder SEK och STORA etablerades som ett euro- peiskt företag med över 40% av produktionskapaciteten utanför Sverige och med motsvarande betydande mark- nadsandelar.

90-talet blir konkurrensens decennium. Globaliseringen, ett öppnare Europa, skogsindustrins överkapacitet och mil- jökraven leder till skärpt konkurrens. Till detta kommer kampen, med andra branscher, om kompetenta medarbeta- re och tillgängligt riskkapital. Samtidigt finns också tenden- ser till ökad protektionism.

Det är därför en i många stycken ny konkurrenssituation som framträder. För vår bransch har den redan tagit sig ut-

tryck i bl a billigare kortfibermassor från sydarnerika och Asien samt etablering av utomeuropeiska företag i det öpp- nare Europa. Detta påverkar oss och kräver anpassning.

STORA måste bli ännu mera konkurrenskraftigt.

Vi började vår anpassning tidigt. Redan under 1991 igångsattes åtgärder och året därpå, 1992, gav dessa full ef- fekt, varvid kostnaderna minskades med 2 miljarder SEK. I förra årets verksamhetsberättelse förutskickades att även 1993 skulle bli ett år med ytterligare tålmodigt rationalise- ringsarbete. Så blev det också och de riktlinjer vi arbetade efter var i korthet följande:

Koncentration till kärnverksamheten -skogsindustri- delen - genom avyttringar.

Fortsatta kostnadsreduktioner.

Omorganisation av vår forskning och utveckling samt våra försäljningsbolag.

Styrning av investeringarna mot kvalitets-, produk- tivitets- och miljöområdena.

KONCENTRAnON TILL KÄRNVERKsAMHETEN Vi har redan tidigare klart uttryckt att STORAs långsiktiga strävan är koncentration till den skogsindustriella verksam- heten. Tidigare har därför Konsumentprodukter från Swe- dish Match-förvärvet, Stora Kemi och verkstadsenheterna som ingick i Feldmuhle Nobel avyttrats. Efter de senaste genomförda och aviserade avyttringarna av Tarkett respek- tive Åkerlund & Rausing har vi nu en konkurrenskraftig struktur.

Finansiellt betyder de nu senast gjorda avyttringarna att nettolåneskulden minskas med ca 4 miljarder SEK. Det innebär att vi under 1994 räknar med att uppnå en solidi- tet på 36-37 %, vilket vi betraktar som acceptabelt. Finans- nettot, exklusive Stora Finans affärsrörelse, blir då ca 2,5%

av omsättningen.

Genom""avyttringarna kan vi också koncentrera manage- mentresurserna på ett effektivare sätt.

2

KOSTNADSREDUKTIONER

Kostnadsreduktionerna har fortsatt. Det ursprungliga må- let för 1993 var att reducera kostnaderna med ytterligare l miljard SEK. Tidigt under året insåg vi att detta inte var tillräckligt, varför målet höjdes tilll,8 miljarder SEK. Ut- fallet i lokala valutor blev 2,15 miljarder SEK.

Under drygt två år har vi därmed sänkt kostnaderna med något mer än 4 miljarder SEK, vilket motsvarar ca 10 % av våra totala kostnader. En miljard av de minskade kost- naderna förklaras av lägre vedpriser och resterande 3 mil- jarder av internt vidtagna åtgärder, däribland en minskning av antalet anställda med ca 10 000 personer.

Produktiviteten inom skogsindustridelen har under den- na period ökat med 24 %utan att kapaciteten märkbart förändrats. Utvecklingen inom området byggprodukter har varit ungefär likartad. Huvuddelen av kostnadsreduktio·

nerna har möjliggjorts genom tillvaratagna synergieffekter från 80-talets företagsförvärv och investeringar.

FOU, SÄUBOLAGEN, INVESTERINGAR

Det förändrade marknadsklimatet medför också större krav på teknisk utveckling och förbättrad kvalitet. Därför har vårt arbete med forskning och utveckling lagts om för att bli effektivare och också involvera hela koncernen. Vidare ses säljbolagen över med syftet att uppnå en offensivare inriktning.

Investeringarna uppgick 1993 till ca 3,3 miljarder SEK och inriktades mot att höja produktkvaliteten och förbättra miljön. Kvalitetshöjande investeringar genomfördes fram- för allt inom områdena tidnings- och journalpapper.

På miljöområdet prioriterades investeringar i nya blek- metoder för att ta bort klor som blekkemikalie i våra mas- saprocesser. 8(X) miljoner SEK, eller 24% av de totala inves- teringarna under året, avsåg just miljöinvesteringar. Under den senas~e 20-årsperio~en har STORA för övrigt satsat närmare 5 miljarder SEK i rena miljöinvesteringar, varav merparten på senare år.

KAPITALFÖRsÖRJNING OCH LÖNSAMHET

Det är inte endast marknaden för STORAs produkter som förändrats. Högre krav ställs på vår och branschens långsik- tiga lönsamhet för att i konkurrens med företag från andra branscher kunna framstå som ett attraktivt investeringsal- ternativ. För att uppnå ökad lönsamhet inom den alltjämt fragmenterade massa- och pappersindustrin krävs ytterliga- re omstrukturering och koncentration.

Vi vill stärka våra marknadspositioner genom att även framdeles medverka i denna omstrukturering och samtidigt växa organiskt. För att klara detta behövs en högre lönsam- het. Vid nuvarande räntenivå är STORAs lönsamhetsmål en avkastning på sysselsatt kapital på 13%, sett som ett ge- nomsnitt under en konjunkturcykel. Det motsvarar ett re- sultat på ca 4,4 miljarder SEK efter finansnetto, vilket inte kan uppnås enbart genom rationaliseringar utan förutsätter att också marknaden förbättras.

(5)

Lars-Åke Helgesson, VD och koncernchef

Det förtjänar kanske att påpekas att nämnda resultat inte är någon prognos för 1994 utan ett långsiktigt mål.

MARKNADEN - STÖRRE OPTIMISM INFÖR 1994 1993 började svagt i Europa med liten eller ingen volymtill- växt och fortsatt fallande priser. Under året ökade dock volymerna från de europeiska tillverkarna och för året som helhet steg leveranserna med 2,4 %.

För de flesta produktsortimenten i Europa ökade leve- ranserna mer än konsumtionen. Detta hade sin grund i den stärkta US-dollarn och konjunkturuppgången i USA. Ge- nom den höga dollarkursen fick vi bra betalt för export till utomeuropeiska marknader, samtidigt som konjunkturför- bättringen i USA tog större volym från nordamerikanska tillverkare, vilket minskade importen från detta område.

Prisfallet fortsatte och omfattade nästan alla produkter.

Genomsnittspriserna i lokala valutor blev lägre än 1992.

Under slutet av 1993 kunde dock prishöjningar ske för bl a pappersmassa, sågade trävaror och finpapper.

Under året minskade STORAs leveranser av pappers- massa med 7 %, medan leveranserna av papper och kartong

ökade med 2% samt av sågade trävaror med 16%. För Stora Byggprodukter föll såväl priser som volymer under 1993.

1994 finns anledning till större optimism för vår skogs- industriella verksamhet. Vi räknar med att nedgången i Europa-ekonomin bromsas upp och att en stabilisering sker under året. Avgörande blir utvecklingen i Tyskland som numera är STORAs enskilt största marknad och svarar för 24% av vår omsättning.

Vidare förväntas uppgången i USA-ekonomin fortsätta och US-dollarn förbli stark. Detta borde innebära ökade leveranser av mas.sa, papper och kartong jämfört med 1993.

Vi tror också att priserna på skogsindustridia produkter kommer att öka under 1994. De förväntade ökningarna sker dock från låga nivåer.

Stora Byggprodukter har ännu ett besvärligt år framför sig eftersom byggkonjunkturen i Sverige och Finland, som tillsammans med övriga nordiska länder utgör huvudmark- naden, ännu inte har bottnat. Vidtagna åtgärder kommer dock att minska förlusten.

NYA MÖJLIGHETER

STORAs resultat förbättrades 1993 med ca 2 miljarder SEK från-1,4 till +0,5 miljarder SEK.

Som ovan nämndes bör vi även ur marknadssynpunkt kunna se 1994 an med något större tillförsikt. Men samti- digt som marknaden förbättras finns det - som inlednings- vis påpekades- en rad andra konkurrensfaktorer som kom- mer att påverka oss. Det innebär förändringar och hot - men för ett företag som STORA naturligtvis också rejält med nya möjligheter.

Med denna insikt arbetar vi målmedvetet vidare för att göra STORA till en koncentrerad och slagkraftig koncern utifrån den industriella bas som 80-talets förvärv gav oss- en koncern med kontinuerligt ökad industriell kompetens och ytterligare förstärkt finansiell ställning.

Huvuduppgifterna 1994 blir att till punkt slutföra de nu pågående aktiviteterna- koncentrationen till kärnverksam- heten, effektiviseringen av FoU och en offensivare inrikt- ning av säljbolagen. Vi ska även fortsatt minska kostnader- na. De stora, generella kostnadsreduktionerna är dock avklarade under 1992 och 1993. Nu ändras inriktningen på så sätt att generella kostnadsreduktioner ersätts av riktade insatser mot produktlinjer eller produktionsenheter inom kärnverksamheten där vi bedömer att den långsiktiga lön- samheten kan ifrågasättas.

Naturligtvis ska vi under 1994 också ta vara på de möjligheter som en uppåtgående konjunktur ger till pris- förändringar, ökade marknadsandelar och nya marknader.

Tiden för offensiv närmar sig.

~~

VD och koncernchef

J ~!r--

(6)

STORA·aktien

KURSUTVECKLING

Stockholms Fondbörs 450 Kr~--~----~--~----~--~----~---.----~---.----~ r---r----f---r----1---t---t---~~---+---+---~'

·-·- A.fr - - skogsindex - -Generalindex

Källa: Findata

AKTIEKURSEN Serie A fria Serie B fria Totalt

STORA PÅ BÖRSEN

STORA-aktien är noterad på stockholmsbörsen sedan 1901. För att öka den internationella spridningen av SI'ORA-aktien är aktien noterad i Frankfurt och London sedan 1989. På Londonbörsen och Frankfurtbörsen noteras aktier av serie B.

. STORA-aktiens börskurs ökade under 1993 med 40% från 282 SEK vid årets ingång till395 SEK vid årets utgång.

Börsindex, vid Stockholms fondbörs, ökade under samma period med 52 % medan skogsindex ökade med 26 %.

Den genomsnittliga omsättningen per dag vid Stock- holms fondbörs var för SI'ORA ll2.<XX> aktier jämfört med 76.000 aktier föregående å:r. Motsvarande siffror vid Lon-c

donbörsen var 51.000 resp 29.000 aktier.

Den 31 december 1993 var koncernens börsvärde 23.597 MSEK (16. 798), vilket motsvarar 2,8% (3,1) av det totala börsvärdet på Stockholms fondbörs och 36 % (34) av skogs- industrins motsvarande värde.

Förutom att köpa aktier på börsen finns möjlighet att investera i STORA genom förvärv av optioner och konver- tibla fötlagsbevis.

OPTION ER

Optionerna i STORA bör noga skiljas från de mera vanligt förekommande optionsrätterna (warrants, dvs rätten att teckna aktier i en framtida nyemission).

Optionerna är utställda av tredje man (AB Patricia) och avser rätten att från detta bolag förvärva STORA-aktier senast den 2 september 1994. Varje option medför rätten att förvärva 1,25 aktier. Lösenpriset uppgår till200 SEK

4

1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994

ANTAL

KURS BÖRSVÄR DE HÖGSTAKURS LÄGSTA l<;.URS

31 DEC (MSEK) UNDER ÅRET UNDER ARET

47.796.799 395 18.880 405 251

11.941.325 395 4.717 407 248

59.738.124 23.597

per aktie. Förekomsten av dessa optioner påverkar ej anta- let aktier och således ej heller några nyckeltal. Optionens värde bestäms huvudsakligen av skillnaden mellan STORA- aktiens börskurs (minskad med det diskonterade värdet av framtida utdelningar) och (det diskonterade) värdet av den till optionen knutna förvärvskursen på STORA-aktien, dvs 200SEK .

Att köpa optioner innebär ett kapitalsnålt alternativ till direktinvestering i SI'ORA-aktier.

KONVERTIBLA FÖRLAGSLÅN

I samband med förvärven av Billerud och Papyrus emittera- de STORA som dellikvid konvertibla förlagslån. Förlagsbe- visen kan när som helst under lånens återstående löptid (-1995) utbytas mot nyemitterade STORA-aktier. Förlags- bevisens marknadsvärde bestäms av det sammanlagda vär- det av obligationen (skuldebrevet) och den härtill hörande, ej avskiljbara, optionsrätten.

Obligationens värde bestäms av förhållandet mellan dess ränta (8,5 %) och den aktuella marknadsräntan. Vid note- ring anges kursen i procent av det nominella värdet.

De konvertibla förlagslånen beskrivs vidare under rubri- ken Aktiefakta.

AKTIEFAKTA

STORAs aktiekapital uppgick den 31 december 1993 till 1.493 MSEK fördelat på 59.738.124 aktier, var och en på nominellt 25 SEK. Börsposten uppgår tilllOO aktier. Efter en i maj 1988 genomförd fondemission finns STORAs ak-

f

(7)

OMSÄTTNING

Stockholms Fondbörs A fria, B fria ) Omsatt antal aktier

l 000-tal [in kl efteranm) Kölla: Findata

Kr 450 400

350

300

-r :"-• l-J

~ r

(

- . ~l , . l.

+ •- , . -f----+' i

l l ' : •

. ' '

250 1: l

200

.l.

l

I I I hl

llhli III 1

1.11

1111

1.11 ' 1WI h h ' .1

III

.l

l

l , l l

l

2000 1600 1200 800 400

Jan 93 Feb Mor Ap r Moj Ju n Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jon 94 Feb

AKTI EOMSÄ TTN ING

Serie A fria Serie B fria Totalt

tier i två serier- serie A (en röst) och serie B (en tiondels röst). Antalet aktieägare uppgick i december 1993 enligt VPC till ca 47.<XX>.

KONVERTIBLA FÖRLAGSLÅN

SfORA har vid fem tillfällen emitterat konvertibla förlags- lån. Det första lånet konverterades i sin helhet till aktier i samband med en under 1984 riktad nyemission till AB Vol- vo. Två av de nu utelöpande förlagslånen emitterades i samband med förvärven av Billerud 1984 och Papyrus 1986.

Lånen löper med en årlig ränta om 8,5 % och förfaller, om konvertering dessförinnan ej skett, till betalning den 15 februari 1995. Konvertering till aktier kan ske till och med den l februari 1995.

Det i samband med förvärvet av Billerud emitterade lå- net om ursprungligen 1.290 MSEK nedsattes under 1987

ANTAL OMSATTA AKTIER %AV TOTALT

STOCKHOLM LONDON FRANKFURT TOTALT ANTAL AKTIER

16.104.474 16.104.474 33,7

12.193.880 12.912.139 35.897 25.141.916 210,5 28.298.354 12.912.139 35.897 41.246.390 69,0

med 853 MSEK motsvarande förlagsbevis som SfORA för- värvat till ett genomsnittspris av 99, l %. Härtill har sam- manlagt 5 MSEK konverterats varvid återstående lånebe- lopp uppgår till 432 MSEK.

Under 1987 emitterades ett konvertibelt förlagslån till SfORA-koncernens anställda i Sverige. Lånet löpte ut den 21 aprill993 och återbetalades i sin helhet.

I början av 1989 emitterades ett konvertibelt förlagslån till de anställda i det dåvarande Swedish Match. Lånet löp- te med en årlig ränta om lO% och har i sin helhet förutom 2,5 MSEK konverterats till aktier under februari 1994.

Det högsta antal aktier som kan tillkomma genom kon- vertering av samtliga per den 28 februari 1994 utestående konvertibla förlagsbevis uppgår till 3.435.501.

NOMINELLT BELOPP VID NOMINELLT BELOPP KONVERTERINGs. MOTSVARANDE ANTAL

Konverterinislån EMISSION IMSEK) 93-12-31 (MSEK) KURS !SEK) AKTIER 93-12-31

1983 Riktad emission till AB Volvo 495 11011

1985/95 A~~ortemission vid förvärv av Billerud AB 1.290 432 20011 2.158.695

1987/95 A~~ortemission vid förvörv av AB Po~yrus 257 256 200 11 1.276.806

1987/93 t<onvertibeit förlogslån iiil de anställda 331 360 1i

1989/94 Konvertibelt förlagslån till de ansfölida 427 427 375 l . 140.000 21

Totalt 1.115 4.575.501

11 Eller ju•tering För •plit resp Fondemiuion.

'1 Konverteringsrönen förföll den 21 februari 1994. Lånet har l sin helhet förutom 2,5 MSEK konverterat> till aktier under Februari 1994.

(8)

NYCKELTAL

Tabellen-Kursrelaterade aktiedata-visar nyckeltal som är direkt relaterade till STORA-aktiens börskurs vid resp års utgång.

Tabellen under denna visar nyckeltal per aktie som är rela- terade till koncernens resultat-och balansräkning. Använda definitioner framgår av sammanställning på motstående sida.

JUSTERADE NYCKELTAL

Utöver det synliga egna kapitalet finns dolda (ej redo- visade) reserver i skogs-och vattenkrafttillgångar. De dolda reserverna framkommer som skillnaden mellan uppskattade marknadsvärden och de redovisade värdena på STORAs skogs- och vattenkrafttillgångar. I beräkningarna har an- vänts ett genomsnittligt värde av 6.300 SEK per ha för den produktiva skogsmarken samt 2:50 SEK per årskWh för vat- tenkrafttillgångarna och 0:80 SEK per årskWh för kärn- kraft. Se vidare Justerat eget kapital sidan 20.

Betonas bör att de justerade uppgifterna med nödvän- dighet är baserade på uppskattade värden.

UTDELNINGSPOLITIK

STORAs utdelningspolitik är oförändrad. Avsikten är att utdelningen till aktieägarna långsiktigt skall uppgå till 2-2,5 % av justerat eget kapital.

Eftersom STORA är verksamt i en cyklisk bransch kan utdelningen från tid till annan variera med resultatutveck- lingen.

Under senaste femårsperiod har utdelningen i genom- snitt motsvarat 2,1% av justerat eget kapital.

Kur5relaterade aktiedata 1989 1990 1991 1992 1993 Börskurs1l vid årets slut, SEK/ aktie 314 250 240 282 395

Direktavkostninf2, % 3,8 5,2 5,4 2,3 1,6

Börskurs1l/e9et kapital,% 138 83 81 77 108

Börskurs11/justerot e9et ko~itol, % 70 46 47 63 82

P/E-tal, !.!!:!r 9,6 11,8 27,9 neg 36,2

Högsto börskurs21 under året 455 370 400 328 405

lägsta börskurs21 under öret 285 188 225 143 251

11 Börskuro vid årets slut, A fria, Stockholms fondbörs.

~A fria, SEK/oktie, Stockholms fondbörs.

EFTER FULL KONVER-

~ckeltal er aktie• 1989 1990 1991 1992 1993 TERING 1993 Fakturerad försälj n in g,

SEK/aktie 745 1.111 1.175 797 844 784

Resultat, SEK/oktie 35,80 45,20 8,60-18,70 10,90 11,20

KossoRöde från rörelsen, 11

SEK/oktie 15 -41 40

Nettolåneskuld, SEK/aktie 205 532 535

Eget ko~itol, SEK/aktie 227 302 297

Utdelnin9, SEK/aktie 12,00 13,00 13,00

Utdelning/ resultat

eer aktie, % 37 61

Utdelning/Eget kapital, % 5,3 4,3

11 Exkl effekt av större företogsförvärv och avyttringar.

Justerade nyckeltal per aktie•

Justerot eget kapital, SEK/oktie Utdelning/Justerot eeet kapital, % Beräknad dold reserv i skogs-och vattenkrafttillgångar, SEK/ aktie

varav skog varav kraft

151 4,4

-28 -16 -13 368 404 358 365 365 356 6,50 6,50

ne9 60 1,8 1,8

EFTER FULL KONVERTERING

1993 1993

482 465

1,3

117 108

89 82

28 26

t t

• Avser ontalet aktier vid slutet av resp år. Vid beräkning av nyåeltal eher full A

konverterinB utökas antalet aktier med det antal som tillkommer vid konvertering av utestående konvertiblo förlagslån.

Börskurs per aktie 3V12 Utdelning per aktie

Justerot eget kapital per aktie jämfört med börskurs per aktie, kr/aktie

Kronor Kronor

: Nominell börskurs Nominell utdelning

- Real börskurs - Reol utdelning

350 14

- - - 482.

395

300 12

250 10

200 8

150 6

100 4

50 2

84 85 86 87 !lä 1!9 oX) ~' 'i~ 9J 84 85 86 IJT 88 liV VO 9l 92 93

6

(9)

ÖKNING AV TOTALT Aktieägorstatistik

AKTIEKAPITAL AKTIEKAPITAL ENLIGT VPC DECEMBER 1993 ANTAL ANTAL %-ANDEL

Förändrin!i! av aktiekaeital (MSEK} {MSEK) ANTAL AKTIER ANTAl AKTIER l STORLEKSKLASSER AKTIEÄGARE AKTIER AV AKTIER

1983 730 7.302.750 l - 1.000 44.797 5.966.469 10,0

1984 Konverterin9 av förlagslån 90 820 8.202.750 1.001 -5.000 1.592 3.320.543 5,6

1984 S~lit 4: l 820 32.811.000 5.001- 10.000 202 1.469.335 2,5

1986 Konvertering av förlagslån 820 32.811.378 l 0.00 l - 50.000 206 4.752.524 8,0

1987 Apportemission vid förvärv 50.001 - 100.000 40 2.895.989 4,8

av AB Pa~~rus 374 1.194 47.762.903 100.001- 71 41.333.264 69,1

1987 Konverterina av förlagslån 1.194 47.763.458

1988 Fondemission l :4 299 1.493 59.704.783 Summa 46.908 59.738.124 100,0 1988 Konvertering av förlogslån 1.493 59.707.939

1989 Konvertering av förlagslån 1.493 59.709.988 Största ägare

1990 Konverterin9 av förlagslån 1.493 59.714.462 ANDELAV ANDELAV

ENLIGT VPC DECEMBER 1993 ANTALET AKTIER (%} ANTALET RÖSTER (%)

1991 Konverterina av förlagslån 1.493 59.733.906

1992 Konverterin9 av förlagslån 1.493 59.735.856 l. Investor-koncernen 11 21,0 25,5 1993 Konvertering av förlagslån 1.493 59.738.124 2. T l}'gg-Hansa/SPP 6,3 6,6

3. Nordbankens aktie-,

oktiespar-och allemonsfonder 4,2 2,9

Fördelnin!i! av aktier SERIE A SERIE B SUMMA 4. Allmänna Pensionsfonden

Fria 31 december 1993 47.796.799 11.941.325 59.738.124 fjärde fonds~relsen 4,1 5,0

Aktier vilka tillkommit 5. Arbetsmarknodsförsäkrinaar 2,5 2,0

genom konvertering 6. Fond 92-94 2, l 2,6

av förlo~lån 89/94 7. S-E-Bonkens aktie-,

under fe ruori 1994 1.133.496 1.133.496 oktiespar- och ollemonsfonder 2,0 2,5

48.930.295 11.941.325 60.871.620 8. Folksam-koncernen 1,9 2,4

Ej konverterade förlagslån 3.435.501 3.435.501 9. Erik J. ljungbergs utbildningsfond 1,5 1.,5

T otalt efter full konvertering l O. förvaltnings AB Ratos 1,4 1,7

av utestående förlaaslån 52.365.796 11.941.325 64.307.121 Summa l O största ägare 47,0 52,7

'' Varav med ulstöllda option•" 3,2 3,9

DECEMBER 1993 DECEMBER 1992

- - - -- --

ANDEL AV ANDEL AV ANDEL AV ANDEL AV

Alctieägarkategorier

ENUGT VPC

ANTALET ANTALET ANTALET ANTALET AKTIER % RÖSTER % AKTIER % RÖSTER % Svensko

-Institutioner 59

-Aktiespor- och ollemansfonder 9

-Privat~ersoner 15

Utländska ägare 17

DEFINITIONER

RÖRELSERESULTAT

Resultat efter avskrivningar enligt plan.

EGET KAPITAL

Redovisat eget kapital enligt balansräkningen.

JUSTERAT EGET KAPITAL

Eget kapital med tillägg för dolda reserver l skogs- och krofttillgångar.

SYSSELSATT KAPITAl

Balansomslutning med avdrag för icke röntebörande skulder exklusive skotteskulder och rönteböronde tillgångar samt spärrkonto- medel.

Enligt rekommendation från Näringslivets Börskommille skall skotteskulder behandlas som rörelseskulder. Denna definition ör dock ej möjlig att tillämpa för somtliga organisatoriska enheter.

För att underlöna jämförelse mellan koncer- nen och de operativa enheterna har vi valt all, för koncernen, redovisa sysselsatt kapital både före och efter avdrag för skatteskulder.

67 9 14 10

63 68

11 9

18 17

B 6

Finansiella nyckeltal RESULTAT PER AKTIE

Resultatet efter skott före extraordinära poster enligt resultaträkningen, dividerat med ontclet aktier vid årets utgång.

Vid beräkning av resultatet per aktie efter full konvertering har antalet aktier ökats med det antal som tillkommer vid konvertering ev uteslående konvertibla förlagslån. Resultatet har ökats med de röntekostnader som ör hänförliga till de konvertibla förlogslånen och minskats med den till resultatförbättringen hänförliga beräknade skotten.

SOLIDITET

Summan av eget kapital och minoriletsintresse i procent av balansomslutning.

RÄNT ET ÄCKNINGSGRAD

Rörelseresultat i förhållande till finansnetto.

RÄNTEBÄRANDE NETTOLÅNESKULD Röntebörande $kulder enligt balansräkningen reducerade med ntebörande tillgångar enligt balansräkningen.

SKUlDSÄTTNING

Röntebörande nettolånaskuld i förhållonde till eget kapital inklusive m i noriletsintressen.

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAl

Resultat, enligt samma definition som använts vid berökning av resultat per aktie, i procent av genomsnillet av eget kapital vid årets in- respektive utgång.

AVKASTNING PÅ SYSSELSATT KAPITAL Rörelseresultat i procent av genomsnittet av sysselsatt kapital vid årets in-respektive utgång.

KASSAFLÖDE

Resultat efter finansnetto med tillägg för avskrivningar och justering för övrig förändring i sysselsatt kapital.

Kursrelaterade nyckeltal DIREKTAVKASTNING

Utdelning i förhållande till börskursen vid slutet av respektive år. För 1993 används föreslagen utdelning.

P/E-TAL (PRICE/EARNINGS)

Börskurs vid slutet av respektive år i förhål- lande till resultat per aktie.

(10)

Koncernöversikt

STORA - En VÄRLDSLEDANDE FÖRETAG

STORA är Europas största skogsindustriföretag och en av världens ledande tillverkare inom flera produktområden, t ex massa, tryckpapper, förpackningspapper, kartong och finpapper.

Sverige och Tyskland är STORAs naturliga hemmamark- nader. Där finns större delen av produktionsresurserna och dit går drygt 40% av försäljningen. Av STORAs totala för- säljning sker ca 90% i Europa. Utanför Europa är USA, med 5% av försäljningen, den största marknaden.

Dagens STORA är resultatet av den strukturomvandling som inleddes redan vid mitten av 1970-talet. Den tidens STORA hade 15.000 anställda och en omsättning på 3,6 miljarder SEK. Motsvarande siffror i dag efter avyttring av T arkett är ca 28.000 anställda och en omsättning på ca 45 miljarder SEK.

FÖRVANDLING l SEX STEG

STORAs förvandling från ett relativt litet stål- och skogs- industriföretag till en av världens ledande tillverkare av skogsindustriprodukter, kan summeras i sex steg:

1976 köptes skogs-och kraftbolaget Bergvik och Ala.

skogstillgångarna var belägna i direkt anslutning till STORAs tidigare skogsinnehav.

1977-78 avvecklades stålverksamheten som svarade för drygt hälften av bolagets omsättning. Specialstålrörelsen i Söderfors såldes till Uddeholm, medan större delen av verksamheten i Vikmanshyttan lades ned. Produktionen av handelsstål i Domnarvet övergick till det nybildade SSAB Svenskt Stål AB, i vilket STORA under några år ägde 25 %.

1984"förvärvades Billerud, med 8.000 anställda och en omsättning på drygt 5 miljarder SEK. Företagens produkt- program kompletterade varandra mycket väl. STORA till- verkade främst tryck- och finpapper, medan Billerud var inriktat på förpackningar och emballage. Genom Billerud- förvärvet internationaliserades STORA-koncernen och fick tillverkning i flera länder förutom Sverige.

1986 togs nästa steg. Då förvärvades Papyrus med 6.000 anställda och en omsättning på 5 miljarder SEK. Det sam- manslagna STORA -Papyrus blev en av världens absolut största marknadsaktörer inom flera viktiga produktområ- den, inte minst på finpappersområdet.

1988 förvärvades Swedish Match- en internationell in- dustrikoncern med 32.000 anställda och en omsättning på 17 miljarder SEK.. Genom detta förvärv tillfördes STORA en betydande förpackningsverksamhet, samtidigt som yt- terligare Swedish Match-delar bedömdes passa bra in i STORAs struktur, inte minst byggprodukterna och kemin.

1990 togs det sjätte steget STORA förvärvade det

Intern service

STORA PURCHASING AND TRANSPORT STORA TEKNIK

Råvaror Massa och-&papper Byggmaterial Förpackningar Finans

, . . . . . . MIIINQ

---

8

f

(11)

tyska Feldmuhle Nobel (FeNo)- EUs största papperstillver- kare med tyngdpunkten på LWC. FeNo var dessutom värl- dens största köpare av massa, medan STORA var en av värl- dens största säljare. Genom PeNo-förvärvet fick STORA betydande produktionsresurser inom EV-området, främst i Tyskland men också i Frankrike och Belgien. Härigenom säkrades STORAs "EV-medlemskap". PeNo-koncernen hade 3S.(XX) anställda och en omsättning på 33 miljarder SEK.

PeNo-förvärvet medförde att STORA kom att prioritera skogsindustriell integration framför breddning av produkt- programmet. Under åren 1989-1991 avyttrades därför de delar av Swedish Match- och PeNo-koncernerna som inte passade in i STORAs långsiktiga struktur. Det gällde bl a konsumentvaruddarna inom Swedish Match samt Buderus, Dynamit Nobel och Tekniska Produkter inom FeNo-koncer- nen.

I början av 1994 såldes också Tarkett, samtidigt som dis- kussioner startades med det finska företaget Ahlström om att sammanföra Åkerlund & Rausing med deras förpack- ningsföretag Eurapak. Avsikten är att det nya bolaget inom en tvåårsperiod skall bli helägt av Ahlström-koncernen.

1970- och BO-talens omdaning av STORA har resulterat i att koncernen i dag är ett av världens största skogsindustri- företag. Dessutom är STORANordens största tillverkare av köksutrustning och dörrar.

Efter avyttring av T arkett och Åkerlund & Rausing kan verksamheten delas in i fyra segment-råvaror, massa och papper, byggmaterial samt finans.

RÅVAROR

STORAs råvarubas är skogen och kraften.

skogstillgångarna som finns i Sverige, Portugal, Kanada samt Chile uppgår till ca 2,4 miljoner hektar produktiv skogsmark varav 0,6 miljoner hektar på långtidshyrd mark.

Affärsområdet Stora Skog svarar för virkesförsörjningen till STORAs svenska enheter, producerar och säljer sågade trävaror samt förvaltar STORAs svenska skogsinnehav som uppgår till1,6 miljoner hektar produktiv skogsmark.

Under 1993 uppnåddes lägre inköpspriser på virkesråva- ran och sänkta avverkningskostnader. Samtidigt ökade leve- ranserna av sågade trävaror, bl a som följd av minskad im- port till Europa från f d Sovjetunionen och Kanada.

Affärsområdet Stora Kraft är med hel-och delägda vat- tenkraftverk samt andelar i kärnkraftverk och andra värme- kraftverk Sveriges femte största kraftleverantör och svarar för ca 5 %av landets el produktion.

Under 1993 var vattenkraftproduktionen hög, medan kärnkraftsproduktionen drabbades av att några aggregat under viss tid var avstängda. Energiskatterna sänktes vid ingången av året och förberedelsearbetet fortskred för att införa en fri elmarknad.

MASSA OCH PAPPER

Massa och papper är omsättningsmässigt det helt domine- .rande segmentet och rymmer affärsområdena Stora Cell, Stora Peldmuhle, Stora Billerud och Stora Papyrus. Tillsam- mans svarar dessa affärsområden för 85 % av STORAs tota- la fakturering efter avyttring av Tarkett och Åkerlund &

Rausing.

STORAs sammanlagda produktionskapacitet inom massa och papper har genom 1980-och 90-talens förvärv ökat från 1,6 till 7,3 miljoner ton. Det betyder att STORA kan mäta sig med amerikanska International Paper och Georgia-Paci- fic. Inom tryckpapper- dvs tidningspapper samt bestruket och obestruket journalpapper-sker tillverkning vid Stora Peldmiihles bruk i Sverige, Tyskland, Frankrike, Belgien och Kanada. Den sammanlagda produktionskapaciteten uppgår till drygt 3 miljoner ton, vilket gör STORA, tillsammans med finska UPM, till den ledande tryckpapperstillverkaren i Europa. Även i ett världsperspektiv tillhör STORA de främsta på tidningspapper samt bestruket och obestruket journalpapper.

När det gäller kartong hävdar sig STORA väl med en produktionskapacitet på drygt 900.(XX) ton. Tillverkningen sker framförallt vid Stora Billeruds bruk i Sverige, Tysk- land, Frankrike och England.

På finpapper överstiger STORAs produktionskapacitet l miljon ton, vilket innebär att STORA är en av Europas större producenter av finpapper. Stora Papyrus bruk i Sverige, Danmark, Tyskland och USA svarar för merparten av STORAs finpapperstillverkning. Även inom affärsområ- det Stora Feldmiihle tillverkas finpapper.

Största tillverkare av papper och kartong 1993 1000 ton

8000 -=~---

7000 --~---

(12)

STORA är också en av världens 1itörsta tillverkare av massa med anläggningar i bl a Skutskär och Norrsundet samt Celbi i Portugal. Den sammanlagda produktionskapa- citeten uppgår till1,4 miljoner ton, fördelad med 1,1 mil- joner ton på pappersmassa för pappers-och kartongtillverk- ning samt 0,3 miljoner ton på fluffmassa för hygien- produkter. Genom Feldmuhle-förvärvet har balans upp- nåtts mellan egen tillverkningskapacitet och behov av pap- persmassa. På senare år har därför tillgänglig produktions- kapacitet kunnat utnyttjas till fullo, medan många andra massatillverkare brottats med svåra överkapacitetsproblem.

Branschens överkapacitet och ett öppnare Europa, som lockat till sig nya aktörer, har på senare år resulterat i skärpt konkurrens. I kombination med den djupa lågkon- junkturen har följden blivit kraftiga prisfall på skogsindu- striprodukter. Sammantaget under perioden 1991-1993 har priserna för de olika produktområdena fallit med i genom- snitt 20-40 %.

Mot slutet av 1993 stabiliserades priserna, om än på en låg nivå. Begränsade prisböjningar kunde genomföras på vissa produkter, men totalt blev genomsnittspriserna i lo- kala valutor lägre än 1992.

Konjunkturen var under året fortsatt svag i Västeuropa, speciellt i Tyskland. Efterfrågan på tidningspapper och LWC ökade, medan t ex kartong minskade volymmässigt.

Sammantaget noterades en stagnerande volymtillväxt i Västeuropa.

Konjunkturen i USA utvecklades mera positivt. Den stärkta dollarkursen gynnade de europeiska skogsindustri- företagen som kunde öka sin export till översjöländerna.

Samtidigt minskade importen från USA och Kanada. Sam- mantaget ledde detta till att Europas skogsindustri under året ökade sin produktion.

Efterfrågan på skogsindustriprodukter brukar traditio- nellt följa utvecklingen av bruttonationalprodukten (BNP).

Under 1980-talets senare del var efterfrågetillväxten hög, men återgick i början av 1990-talet till en mera normal nivå. Fördelningen mellan olika produktslag varierar.

Tillverknin7cskapacitet för massa och papper

{1.000 ton år) ·;

STORA STORA STORA STORA

CEll FELDMUHLE BILLERUD PAPYRUS TOTAlT

Poppersmassa 765 170 100 80 1.115

Fluffmossa 290 290

TidninasE>oeper 1.590 1.590

se 495 495

LWC 930 930

Förpocknineseoeeer 665 665

Kortona 915 40 955

Finpopper 140 975 1.115

Tekn i sko kontorspe p per 185 185

1.055 3.510 1.680 1.095 7.340

10

Efterfragetillväxt i Västeuropa 1985 - 1993

ÅRLIG FÖRÄNDRING l % 1985-90 1991 1992 1993

Fluffmassa +2 +2 +2 o

Tidninespaeper +6 o +3 +4

se (obestruket journal~o..e.e!.1_ +4 -.4 -3 -6 LWC (bestruket journolpoeper) +10 +4 +10 +3

Vätskekortene +5 +3 +3 +3 .

Folskorton!i! +3 +2 -l -5

SöckeaE>eer -2 -3 -.4 -.4

Kraltpoeper +3 +5 +5 +3

Bestruket linpaeeer +12 +7 +10 +6

Obestruket finpopper +5 +4 +5 +3

En översiktlig känslighetsanalys av STORAs massa-och

f :

pappersindustri visar att en förändring av försäljningspri- serna respektive volymerna med 5 %påverkar rörelseresul- tatet med 1.415 MSEK resp 700 MSEK.

+/-5% FÖRÄNDRING

Könsliahetsana!l:;s PRIS VOLYM

Fluffmossa 55 25

Tidninespoeeer 230 115

se 85 35

L We 240 120

Föq~ockningspoe~er 130 65

Vätskekartong 85 50

Övrie kartong 175 95

flnpoe~er 330 150

Tekniska kontorspapper 85 45

Totalt 1.415 700

Tillverkningskapacitet 1984-1993 l 000 ton

8000

7000 Tekniska kontorspopper

Finpapper 6000

Kartong 5000

Förpackningspopper

4000 LWC-popper

3000 SC.popper

Tidningspopper 2000

1000 Flul!mosso

Poppersmassa

(13)

BYGGMATERIAL

Inom detta segment återfanns under 1993 två affärsområ- den-Tarkett och Stora Byggprodukter.

Tarkett, som är världsledande inom golvbranschen med tillverkning av ca 100 miljoner kvadratmeter golvproduk- ter, noterade under året fortsatt god efterfrågan från Tysk- land där nyproduktionen av bostäder ökade. I övriga Euro- pa försvagades efterfrågan.

Sedan några år tillbaka har STORA aviserat att T arkett ska avyttras och under 1993 inleddes förhandiingar med CWB Capital Partners, London, om en försäljning av Tar- kett. Affären slutfördes i början av 1994.

Affärsområdet Stora Byggprodukter bildades l januari 1993 genom sammanslagning av Stora Kitchen och Swe- door. Affärsområdet tillverkar och marknadsför dörrar, fönster samt inredningar till kök och badrum.

Stora Byggprodukters huvudmarknad är Norden, där en fortsatt svag byggmarknad under 1993 resulterade i hård priskonkurrens och minskade försäljningsvolymer. I Sverige minskade nybyggandet av bostäder med 40 % jämfört med 1992.

FINANS

Vid årsskiftet 199311994 blev affärsrörelsen inom Stora Finanstjänster ett eget affärsområde.

Stora Finanstjänsters verksamhet kan indelas i en kon- cernbanksrörelse och en affärsrörelse. I koncernbanken lig- ger all in-och utlåning, valutatransaktioner, rådgivning och andra aktiviteter som industrirörelsen har behov av.

Affärsrörelsen bedriver aktiv handel i finansiella instru- ment på finansiella marknader som räntor och valutor.

Under 1993 uppnådde affärsrörelsen en betydande resul- tatförbättring genom att såväl kort-som långsiktiga mark- nadsförändringar utnyttjades.

Affärsrörelsen är ett komplement till STORAs industri- ella verksamhet. Oro på ränte- och valutamarknaderna ten- derar normalt att dämpa prisutvecklingen på skogsindustri- produkter, medan affärsrörelsens möjligheter samtidigt ökar.

Genom att affärsrörelsen nu blivit eget affärsområde kommer dess resultat att från och med 1994 redovisas J

koncernens rörelseresultat.

INTERN SERVICE OCH TJÄNSTER

Som framgått är STORAs organisatoriska struktur i huvud- sak produktinriktad, där de tillverkande enheterna samlats i affärsområden. Vid sidan härav finns också tjänste- produktion, huvudsakligen internt inriktad, som bedrivs i tre bolag- koncernbankrörelsen inom Stora Finanstjänster, Stora Purchasing and Transport samt Stora Teknik.

References

Related documents

Med hänsyn till remissens förslag att i lagen utse Finansinspektionen till behörig myndighet enligt MiFIR (se Lagrådets kommentarer vid 1, 1 a och 1 b §§) kan det övervägas om

1 § enligt vilken bestämmelse Finansinspek- tionens beslut enligt EU-förordningen (statiskt definierad) får överkla- gas till allmän förvaltningsdomstol, och där konsekvensen av den

Enligt en lagrådsremiss den 2 oktober 2003 (Finansdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1.. Förslagen har inför Lagrådet

Enligt en lagrådsremiss den 24 april 2003 (Justitiedepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till1. lag om ändring i

Ett annat perspektiv som kan relateras till att inte alla upplysningar lämnas av alla företag är det institutionella synsättet. Inom organisationer finns en tendens att

I  området  om  investerarskydd  är  det  relevant  att  återigen  återkoppla  till  de  tidigare  presenterade  teorierna.  Principal‐agent‐teorin  är 

På flera ställen i den här framställningen har det framhållits att de kontoförda instru- mentens immateriella natur gör det omöjligt att inneha dem i egentlig

Huvudprincipen i ÅRL är att tillgångar ska värderas till LVP (Fars samlingsvolym del 1, 2003). När det gäller värdering av finansiella instrument får dock ibland verkligt