Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 6

Fullmakt, registreringsbevis och andra behörighetshandlingar bör vara Bolaget tillhanda i god tid före stämmodagen.

Aktieägare, som låtit förvaltarregistrera sina aktier, måste i god tid före den 25 maj 2007 genom för-

valtares försorg tillfälligt låta inregistrera aktierna i eget namn för att få rätt att delta i bolagsstämman.

• En preliminär studie av underjordsbrytning av Fäbolidens djupare delar visar att fyndigheten kan brytas med god lönsamhet vid liknande halter och areor som för de ytligare delarna.

Studien är baserad på skivrasbrytning enligt LKAB modell.

• Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för Fäbolidens guldprojekt inlämnades till Miljödomstolen i april månad.

• Pilotförsök med kväverening för att begränsa kvävebelastningen på miljön i Fäboliden har utfallit mycket positivt.

• Markförvärv motsvarande det areella behovet för Fäbolidens anrikningsverk har genomförts.

Delar av marken är avsedd för bytesaffärer med privata markägare.

• En nyemission om 90,5 miljoner kronor har genomförts.

Händelser efter rapportperiodens utgång

• En ny beräkning av mineralresurserna i Fäboliden har tagits fram av den oberoende konsulten Thomas Lindholm, GeoVista AB (registrerad som kvalificerad person, QP av SveMin), utvisande en bevisad malmreserv på 20,75 miljoner ton med 1,43 gram guld per ton, och en sannolik malmreserv på 0,29 miljoner ton med 1,12 gram guld per ton för det planerade dagbrottet till 200 m djup.

• Bergmästaren har beviljat bearbetnings- koncession för guldgruva i Stortjärnhobben.

Tillståndet är överklagat av Vapstens Sameby och är hos regeringen för prövning.

• Prospekteringsaktiviteten har utökats från 3 till 6

borraggregat, varav 4 stycken nu borrar i skift i

Fäboliden.

Lappland Goldminers AB är ett prospekteringsbolag med målsättningen att bli ett producerande gruvföretag, som ur miljösynpunkt söker ”gröna lösningar”. Bolaget är listat på handelsplatsen First North med benämningen GOLD och på Oslobörsens OTC lista.

Lappland Goldminers har säkrat ett antal guldfyndigheter längs Guldlinjen i Västerbotten.

Bolagets strategi är att utveckla ett lönsamt producerande guldbolag med centralt lokaliserade processanläggningar i Fäboliden i Sverige och Haveri trakten i Finland, som försörjs av malm från en eller flera gruvor genom egen prospektering alternativt ackvisition.

Lappland Goldminers är medlem i SveMin, Föreningen för gruvor, mineral- och

metallproducenter i Sverige, (tidigare Svenska Gruvföreningen) och tillämpar dess

rapporteringsregler för publika gruv- och prospekteringsbolag. Det tekniska underlaget i

denna rapport har sammanställts av Leif Carlson och Karl-Åke Johansson, som av SveMin

är registrerade som ”Kvalificerade personer”.

Innehåll

Lappland Goldminers i korthet 2

Historik 4

VD har ordet 5

Beskrivning av företagets verksamhet 6

Guldets väg från prospektering till gruva 8

Guldmarknaden 12

”Guldlinjen” i Västerbotten 16

Fäbolidens gruv- och anrikningsprojekt 18

Bolagets prospekteringsprojekt 20

Lappland Goldminers och miljön 24

Förvaltningsberättelse 26

Koncernens resultaträkning 31

Koncernens balansräkning 32

Moderbolagets resultaträkning 36

Moderbolagets balansräkning 37

Moderbolagets kassaflödesanalys 39

Moderbolagets förändringar av eget kapital 40

Redovisnings- och värderingsprinciper 41

Noter 43

Revisionsberättelse 48

Styrelse, verkställande direktör och revisor 49

Ordlista 50

Adresser 53

Guld

Guld är extremt tänj- och smidbart.

Av ett gram guld kan man t.ex. dra en etthundra meter lång tråd. Guld är en utmärkt ledare av värme och elektricitet samt starkt reflekterande. Det

korroderar inte när det utsätts för på- verkan av luft och vatten. Guld används främst till smycketillverkning men också inom industrin, t ex till kretskort och mikrochips.

Fakta om guld

• Guldets kemiska beteckning är Au som kommer från guldets latinska namn Aurum.

• Atomnr: 79

• Atomvikt: 197,0

• Spec. vikt: 19,32 kg/dm

• Smältpunkt: 1063 ˚C

• Guldets viktenhet är Troy uns.

Ett uns guld väger 31,1 gram.

• Den vanligaste guldhalten i smycken är 18 karat. Legeringen innehåller då 75 procent guld och 25 procent andra metaller som t.ex. silver och koppar.

• Man har beräknat att allt guld på

jorden ryms i en kub med 20 meters

sida med vikten 155 000 ton.

Historik

1973 • Ett malmblock med hög guldhalt påträffas för första gången i Lyckseleområdet.

1988 • Lappland Mineral HB bildas för att leta efter moderklyften till det guldförande blocket.

• Malmblock påträffas vid Norrån sydost om Fäboliden i Lycksele kommun.

1992 • Guldmineralisering påträffas i fast klyft vid Fäboliden.

1997 • Lappland Goldminers AB bildas.

2000 • Diamantborrningar ger underlag för kvalficerade bedömningar av Fäbolidens malmpotential.

2000 • Stortjärnhobbens guldpotential utreds.

2001 • Bolagets strategi omformas till att omfatta prospektering och utveckling av projekten mot produktion i egen regi.

2004 • Bearbetningskoncession beviljas för Fäbolidens guldfyndighet (3/6).

• Lappland Goldminers aktier handlas på Nya Marknaden (7/6).

• Bolaget blir ensam ägare till Fäboliden och Stortjärnhobben.

2005 • Provbrytning av malmen i Fäboliden.

• En preliminär lönsamhetsstudie för Fäbolidens guldfyndighet föreligger.

2006 • Miljöansökan för gruvverksamheten i Fäboliden inlämnas till miljödomstolen.

• Lappland Goldminers noteras på OTC-listan i Oslo.

• SRK´s rapport angående Fäbolidens guldprojekt föreligger

2007 • Bearbetningskoncession beviljas för Stortjärnhobbens guldfyndighet (13/2).

• Lappland Goldminers presenterar för första gången en malmreserv för Fäbolidens guldprojekt (23/2).

• Miljödomstolen vid Umeå Tingsrätt kungör Lappland Goldminers ansökan om tillstånd för gruvdrift och processverk i Fäboliden (10/4).

• Bolaget fövärvar Northern Lion Corporations finska guldprojekt inklusive Haveri guldprojekt (12/4).

• Omfattande kärnborrning pågår för underjordsgruvan (200-550 m djup).

• Bolaget har 10-års jubileum.

Lappland Goldminers inlämnade i april 2006 en ansökan om miljötill- stånd för det stora gruv- och guldutvin- ningsprojektet i Fäboliden. Ansökan, som är mycket omfattande gäller ett stort projekt med lång livslängd.

Ett problem är att miljödomstolen i Umeå är mycket hårt belastad med stora projekt som Botniabanan och samtliga gruvprojekt i Norr- och Väs- terbotten. Domstolen är enligt uppgift underbemannad och vi hoppas att statsmakterna ser till att domstolen får de resurser som behövs för den här landsändans utveckling. Processen är nu i gång hos domstolen, efter en trög start och vi hoppas naturligtvis på en snabb hantering.

Projektet Fäboliden har utvecklats positivt efter att vi har intensifierat kärnborrningen på djupet och vi har kunnat påvisa att mineraliseringen fortsätter på djupet under dagbrottet.

För närvarande borrar fyra kärnborr- ningsmaskiner med målsättningen att åstadkomma en indikerad mineraltill- gång som underlag för en malmreserv ner till ca 600 m djup.

Borrningen mot djupet är dess- utom ett komplement till den tidigare presenterade underjordsstudien för Fäbolidens guldfyndighet. Studien är baserad på en storskalig LKAB-teknik med låga produktionskostnader. Den stora bredd och regelbundenhet som

Karl-Åke Johansson Verkställande direktör Fäbolidens guldmineralisering har, gör

den lämplig för skivrasbrytning, vilket är den brytningsteknik som LKAB använder i Malmberget- och Kiruna- gruvorna. Nästa steg i processen är att borra färdigt underjordsdelen och därefter uppdatera underjordsstudien till en preliminär lönsamhetsstudie.

Ett intensivt arbete pågår nu med en slutlig lönsamhetsstudie omfat- tande i första hand processverk i Fäboliden, för att utvinna guld i form av dorétackor från dagbrottsmalmen.

Studien görs så detaljerad att den kan vara grund för upphandling av anläggningar och maskinutrustning.

Den planerade processanläggningen och sandmagasinet har förutsättningar för en mycket lång livslängd. Dessa anläggningar kommer på lång sikt att ha ett mycket stort värde för Bolaget.

Vårt förvärv av Nordic Lions verk- samheter i Finland gör att vi nu har fått tillgång till det mycket intressanta pro- jektet Haveri i sydvästra Finland, samt ett antal andra projekt, som också kan visa sig ha stor potential.

Projekten i Finland har också gett oss anledning att studera hur tillståndsfrågor hanteras i vårt östra grannland. Det är anmärkningsvärt hur snabbt och effektivt en tillstånds- prövning kan ske utan att på något sätt ge avkall på miljökraven.

I början på februari i år beviljade Bergmästaren en bearbetningskonces- sion för projektet Stortjärnhobben, baserad på både malmbevisning och en miljökonsekvensbeskrivning.

Planerade arbeten omfattar en under- jordsundersökning och miljötillstånd för produktion. Vi räknar med att miljötillstånd för en gruva där malmen bearbetas i en befintlig anläggning, d v s Fäboliden, kommer att erhållas snabbare och vara mindre kostsam än miljötillståndet för Fäboliden.

Våra övriga prospekteringsinsat- ser har bland annat påvisat guld-, zink, och blymineraliseringar i både Gubbträsk och Tjålmträsk. Fortsatta undersökningar för Knaftenprojektet har indikerat guldmineraliseringar i anslutning till en stor guldanomali i bottenmoränen och geofysiska IP- anomalier i berggrunden, vilket ger förutsättningar att hitta moderklyften till en stor guldmineralisering.

Vi räknar med att detta år, 2007, kommer att vara ett mycket intensivt år där stora insatser inom både pro- spektering och projektarbete kommer att utöka Bolagets guldtillgångar och påskynda deras utvinning.

VD har ordet

Beskrivning av företagets verksamhet

Affärsidé och strategi: Lappland Goldminers affärsidé är att maximera aktieägarnas avkastning genom att utveckla lönsamma guldprojekt till produktion i första hand på ”Guldlinjen” i

Västerbotten och att därmed bli en stor, lönsam och uthållig

guldproducent i egen regi med flera gruvor i produktion. Bolaget

skall nå detta mål genom att bedriva aktiv prospektering efter egna

uppslag samt genom att anskaffa projekt eller ingå partnerskap

med andra aktörer där det är motiverat. Bolaget skall vidare med

hög kompetens utveckla aktuella projekt i Sverige och Finland

till stora gruvdistrikt med centralt liggande anrikningsverk, som

försörjs med malm från flera kringliggande gruvor.

Storuman Sorsele

Vilhelmina

Fäboliden Stortjärnhobben

Malå

Norsjö

Vindeln Skellefteå

Lycksele

0 50 100 Km

Bolaget inriktar sig i ett första skede på att utveckla guldprojektet Fäboliden till ett starkt projekt med en tillräckligt stor malmbas för att motivera en lång- siktig och storskalig produktion med god lönsamhet från en modern ny gruva inklusive ett nytt anrikningsverk i Fäboliden. Anrikningsverket kommer att planeras för att även kunna anrika andra guldmalmer från närområdet.

Parallellt med arbetet på Fäbo- liden kommer prospekteringsverk- samheten att fortsätta på övriga prospekteringsprojekt, framförallt på

”Guldlinjen”.

Organisation

Bolagets strategi är att under upp- byggnadsfasen ha en mycket liten men bred organisation, som sedan successivt ökas i takt med behovet.

Den nuvarande lilla organisationen ger låga fasta kostnader genom att Bolaget utnyttjar externa erfarna konsulter. Genom ett samarbete med andra gruvföretag, som Boliden, har Bolaget också fått tillgång till mycket hög kompetens inom flera för Bolaget viktiga områden.

Tillstånd i Sverige

Lappland Goldminers AB och dotter- bolaget Lappland Guldprospektering AB har en mycket attraktiv portfölj med undersökningstillstånd i Sverige och sedan den 12 april 2007 också i Finland. I Sverige beviljas undersök- ningstillstånden för tre år av Bergstaten enligt Minerallagen och kan förlängas upp till 15 år om ändamålsenliga undersökningsarbeten har genom- förts och det finns skäl enligt lagen.

Kostnaderna för tillstånden är låga till en början och ökar sedan succes- sivt. Därför försöker de flesta bolag genomföra undersökningsarbetena snabbt för att kunna minska områ-

denas arealer och kostnader. Genom detta förfarande kommer portföljen av undersökningstillstånd att befinna sig i ständig förändring och varje beskriv- ning blir enbart en ögonblicksbild, som mer visar på omfattning och ambitioner än på exakt antal hektar och lokalisering.

Bolaget hade i Sverige den 12 april 2007 totalt fyrtioåtta beviljade undersökningstillstånd för guld om- fattande 45 905 ha i huvudsak på

”Guldlinjen” i Västerbotten och två bearbetningskoncessioner, Fäboliden på 122 ha och Stortjärnhobben på 22 ha. Dessutom har bolaget fyra undersökningstillstånd för diamant omfattande 74 869 ha och en ansökan för undersökningstillstånd i Sorsele på 1 190 ha.

Bearbetningskoncessioner, Fäboliden K nr.1, Stortjärnhobben K nr. 1.

Undersökningstillstånd för guld Undersökningstillstånd för diamant

Tillstånd i Finland

Efter förvärvet av Northern Lion

Corporations finska guldprojekt har

Bolaget följande tillstånd i Tammer-

fors skifferbälte, Haveri 1-13 (966

ha), Ansomäki (54 ha) och ytterli-

gare 12 inmutningar omfattande 692

ha. Dessutom innebar förvärvet sex

inmutningar, Riikonkoski (3 st) och

Sirkka (3st) omfattande 434 ha i Kit-

tilä grönstensbälte i finska Lappland

och ansökan om en inmutning i Ou-

tokumpu kommun.

Guldmineraliseringarna på ”Guldlinjen” bildades under en vulkaniskt aktiv period för omkring 2 miljarder år sedan. Det guldhaltiga berget har sedan utsatts för värme och tryck och har omvandlats, veckats och förskiffrats.

Under senare tid har inlandsisen hyvlat av de övre delarna av berggrunden så att blocksvansar har bildats av mineraliseringarna med guldhaltiga block i moränen.

Slutligen har Bolagets prospektörer följt dessa blocksvansar bakåt till källan, moderklyftet, där vidare undersökningar i bästa fall kan leda till att en brytbar malm identifieras

Guldets väg från prospektering till gruva

Prospektering efter malmuppslag Innan man kan starta en gruvverksam- het måste man utveckla en tillräckligt stor ekonomiskt utvinningsbar fyn- dighet, en malmreserv som går att utvinna med lönsamhet. Malmer är oftast svåra att hitta och i regel krävs det en långsiktig och systematisk prospektering där kunniga personer inom geologi, geofysik och geokemi är involverade.

Uppborrning av mineraltillgångar och malmreserver

Efter att intressanta målområden med potential att finna malm har identi- fierats utifrån blockletning, geologisk tolkning, geofysiska mätningar, bot- tenmorän- och bergkaxprovtagning kommer det mest kostnadskrävande steget, att undersöka området vidare genom kärnborrning. Efter att ett malmuppslag har identifierats i den tidiga prospekteringen gäller det att ut- veckla uppslaget till ”känd och indike- rad” mineraltillgång som underlag för lönsamhetsstudier och investeringsbe- slut. Kärnborrning/-diamantborrning ger borrkärnor, som kan studeras geologiskt. Prover tas och analyseras på innehållet av värdefulla ämnen.

För att bestämma tillgångarnas storlek och klassificering måste omfattande borrningar genomföras anpassade för varje enskild fyndighets komplexitet.

Borrningarna leds och planeras av en s.k. kvalificerad person, som skall sä- kerställa att omfattning och utförande är nog för att ge ett tillräckligt säkert underlag för lönsamhetsstudier och rapportering till marknaden.

Malmen identifieras

Efter att en malm har identifieras är det en lång väg till att ha framställt rent guld. Kostnadseffektivitet och guldutbyte är de viktigaste framgångs-

kriterierna. Det färdiga guldet har en marknad som investeringsobjekt, för smyckestillverkning och i industriell användning.

Utarbetande av gruvplaner

Utifrån malmbilden görs sedan en dagbrottsoptimering och en gruvlay- out. Nästa steg blir att utarbeta pro- duktionsplaner och behov av utrust- ning för att uppfylla dessa planer.

Framtagande av processlösningar När malmen har brutits i gruvan och fraktats till anrikningsverket gäller det att utvinna så mycket av metallerna som möjligt. Bolagets planer är att i egen regi utvinna guld och silver från Fäbolidens gruva genom anrikning följt av lakning med natriumcyanid.

Uppbyggnad av gruva och anläggningar

Utifrån de olika specifikationer som framtagits för gruvan och processen konstrueras och byggs anläggningar för bl.a. gruva, anläggnings- och lak- verk samt sandmagasin. Konstruktio- nerna görs av erfarna konsulter under ledning av Bolagets experter.

Gruvbrytning

Gruvbrytning omfattar borrning,

För att möjliggöra utvinning av guldet måste malmen krossas och malas så att alla partiklar blir mindre än 0,1 mm.

Detta görs i flera steg. Krossning görs i torrt tillstånd och malningen i vått. En- ergikostnaderna för detta är betydande och kräver noggrann styrning.

Malmens guldinnehåll är nu till större delen fysiskt exponerbart för vidare behandling. Detta sker genom lakning med cyanid, som har egenska- pen, tillsammans med luftens syre att lösa den ädla metallen i vatten. I takt med att guldet löses ut adsorberas det på aktivt kol, vilket tillsättes lösning- en. Detta kol, med dess guldinnehåll, avskiljes så för vidare behandling.

Restprodukten, den nu på guld utarmade malmen, pumpas så till ett sandmagasin för deponering. Under processen har tidigare gjorts en upp- delning, så att de ur miljösynpunkt farliga elementen som svavel och tungmetaller har koncentrerats till en mindre del av restprodukten. Denna del ca 10 % deponeras på ett mycket kvalificerat sätt, medan den icke farliga får en enklare deponeringsform.

Storuman Sorsele

Vilhelmina

Malå Norsjö

Vindeln Skellefteå Lycksele

Inlandsisens avsmältning visande ismas- sans- rörelseriktning, som också är transportriktningen av morän.

Spridning Subduktion Kollision

Oceanisk skorpa Övre lager/

Mantel

Centraloceanisk rygg

Kontinent A Kontinent B

Astenosfär Litosfär

Kontinental skorpa Djuphavsgrav

Konvektionsström Tidigare oceanisk skorpa

Den schematiska figuren visar ett snitt genom jordskorpan vid en subduktionszon och den geologiska miljö i vilken s. k. orogena guldfyndigheter kan ha bildats längs ”Guld- linjen” för 1,2-2,0 miljarder år sedan. De guldmineraliseringar, som finns längs ”Guld- linjen”, är bildade på stora djup i jordskorpan och har omvandlats under höga tryck och temperaturer. Under årens lopp har flera kilometer av den överliggande berg- grunden eroderats bort och slutligen har mineraliseringarna blottats i berggrundsytan där inlandsisen hyvlat av de övre delarna så att blocksvansar, med guldhaltiga block i moränen har bildats.

laddning, sprängning, lastning och transport till processverk. Vid brytning måste en till tre gånger så mycket grå- berg, svagt guldhaltigt eller helt ofyn- digt, brytas för att malmen skall bli tillgänglig. En del av detta gråberg kan klassas som icke miljöfarligt och har en kommersiell användning, t.ex. som ballastmaterial. Övrigt berg deponeras på ett miljömässigt säkert sätt.

Process

Malmen från gruvan har en styckestor-

lek där det mesta är mindre 300 mm.

Det på guld laddade aktiva kolet ge- nomgår så en lakning med koncentre- rad cyanidlösning vid hög temperatur.

Kolet återanvändes härefter. Den guld- rika lösningen går nu till elektrolys varvid guldet fälls ut tillsammans med silver på ett katodmaterial bestående av stålull.

Produktion

Sista ledet i den planerade produktio- nen är gjutning av guldtackor, s.k doré- tackor, som skickas för extern raffine- ring. Doré-tackorna från Fäbolidens guldfyndighet bedöms innehålla cirka dubbelt så mycket silver som guld.

• Ett malmuppslag har identifierats i den tidiga prospekteringen.

• En bild av malmen presenteras i form av blockmodell eller via profilmodeller för vidare behandling.

• Utifrån malmbilden görs sedan en dagbrottsoptimering och en gruv- layout.

• När gruvan har brutit malmen och den fraktats till anrikningsverket gäller det att utvinna så mycket av metallerna som möjligt.

• Sista ledet i vår planerade produktion är gjutning av guldtackorna.

Block, som inlandsisen har hyvlat av från fyndigheter, hittas i moränen och spåras till källan, som ligger motströms ismassans rörelseriktning.

Berggrund Morän Inlandsisens

rörelseriktning

Mineralzon

Gruvbrytning Anrikning Lakning/

smältning

Raffinering Guld

Guldets väg Guldets väg

Anrikning

Raffinering Guld

Lakning/

Smältning

Gruvbrytning

Guld har i princip alltid utgjort basen för olika valutasystem och har därför sällan prissatts som en vanlig råvara.

Det var först efter Bretton Woods systemets fall 1971 som vi fick fri prissättning av guldet. Sedan bottennoteringen 1999 har guldpriset gått stadigt upp i de flesta lokala valutor inklusive den svenska kronan och under 2002 tog utvecklingen även fart uttryckt i dollar. Under våren 2004 aviserade centralbankerna en förlängning av tidigare avtal med ytterligare fem år, omfattande en årlig högsta försäljningsvolym på 500 ton.

Guldmarknaden

Man kan konstatera att guldpriset har en inverterad korrelation med dollarn (se diagram) och att guldpriset verkar utvecklas väl när aktier och obligatio- ner utvecklas mindre bra.

Vad styr guldpriset i ett större perspektiv?

Om vi vidgar perspektivet till 1900-ta- lets finansiella historia så kan man ur- skilja två perioder av kraftigt stigande priser för guldrelaterade tillgångar, 1928-1937 och 1971-1980. Båda pe- rioderna varade i nio år. 1971-1980 gick guldpriset upp från 35$/ounce till en topp på 850$/ounce 1980.

Under 2006 föll efterfrågan på guld uttryckt i ton från smyckesindustrin med 16%. Värdet på smyckesindu- strins inköp steg dock med 14% till en ny all-time high. Efterfrågan på guldsmycken styrs av en god allmän ekonomisk utveckling och ökar över tiden men den faktiska förbrukningen av guld uttryckt i ton är i mångt och mycket en funktion av priset. Vi har under tidigare år sett hur efterfrågan

från smyckesindustrin stigit i takt med ett sjunkande guldpris. På en guldmarknad som omsätter i storleks- ordningen en årsproduktion per dag så är inte smyckesindustrin motorn i prisutvecklingen. Här spelar utveck- lingen på världens finansmarknader en långt större roll.

Produktionen av guld nådde en toppnivå år 2001 på 2 604 ton. Sedan dess har trenden varit fallande och under 2006 så gick produktionen ned med drygt 2% till 2 467 ton. Det

största produktionsbortfallet skedde i Sydafrika där man nu är nere på de läg- sta produktionsnivåerna sedan 1922. I de stora gruvländerna, Kanada, Austra- lien, USA och Ryssland noterade man också fall i produktionen. Världens numera största gruvland, Kina ökade dock sin guldproduktion med 7%.

Nedgången i prospekteringen efter guld under 1990-talet gör också att det blir svårt att räkna med några produk- tionsökningar framöver. Ledtiden från prospektering till gruva är väldigt lång och har blivit allt längre med hårdare miljökrav.

På aktiemarknaden har uppgången av guldpriset resulterat i att guldaktier varit en av de främsta branscherna under de fem senaste åren. Utveck- lingen hade kunnat vara än bättre om kostnadstutvecklingen för branschen hade varit gynsammare.

Enligt Raw Materials Group så har rörelsekostnaderna(cash cost) stigit med i runda tal 50% under samma tidsperiod. Bakgrunden till detta är ett kraftigt kostnadstryck, valutaeffekter och att man bryter malmer med sämre halt. Bolagen har också haft väldigt svårt att hålla sina reserver intakta trots kraftigt ökande prospektering. Detta problem försöker man lösa genom att köpa reserver via uppköp av kon-

175,00 225,00 275,00 325,00 375,00 425,00 475,00 525,00 575,00 625,00 675,00 725,00

55,00 65,00 75,00 85,00 95,00 105,00 115,00 125,00 135,00 145,00 155,00 165,00

Guldpriser

Guldnoteringarna är Londons FM notering USD/SEK är Riksbankens. Uppdaterat 12 april 2007.

Guldpris i USD/Oz Guldpris i kr/kg

USD/oz kr/gram

96-01-0197-01-01 98-01-0199-01-0100-01-0101-01-0102-01-0103-01-0104-01-0105-01-01 06-01-0107-01-0108-01-01

kurrenter och prospekteringsbolag.

Sällan lyckas man dock öka mängden guldreserver per aktie som är den viktigaste variabeln tillsammans med vinstutveckling när det gäller att få en aktie att gå upp i pris.

Under 2000-talet har Kina kommit tillbaka som en aktör på guldmark- naden, vilket kan visa sig vara av stor betydelse framöver. En guldbörs har startats i Shanghai och sedan juli 2003 är det åter lagligt för privatpersoner i Kina att köpa guld. Kina har tidigare i historien, precis som Indien, importe- rat mycket guld och många väntar sig ett liknande utveckling framöver.

Under de senaste åren har inves- teringsmarknaden för guld vaknat till liv. Detta har gett upphov till att ett för guldmarknaden nytt instrument ska- pats, ETF. ETF står för ”exchange traded fund”. Det är en aktie som motsvarar 1/10 ounce fysiskt guld. Man skulle kunna likna den vid en gammaldags sedel som i princip var ett kvitto på deponerat guld. Det här är en oerhört intressant utveckling, det öppnar för all världens aktiefonder att köpa guld.

Det innebär också ett väldigt kostnads- effektivt sätt för privatpersoner att köpa guld utan att behöva tänka på att förvara guldet någonstans. World Gold Council har som målsättning att

driva fram notering av guld ETF’s på världens alla börser.

Sammanfattning

Sammafattningsvis kan man konsta- tera att väldigt mycket talar för en bra utveckling för guldpriset framöver.

Den kraftiga expansionen av världs- ekonomin skapar ökad efterfrågan på smycken medan avregleringarna runt om i världen har skapat en situation där man för första gången i modern tid kan handla guld fritt på ett kost- nadseffekltivt sätt. Momsen på investe- ringsguld inom EU har försvunnit och stora marknader har öppnats. Central- bankerna som varit nettosäljare under lång tid tittar nu förvånat på medan marknaden tar hand om deras guld och omvandlar det till pappersguld (ETF’s) precis som de gamla guldsme- derna gjorde för 100-tals års sedan när de grundlade de första bankerna.

Våra pengar får däremot mindre och mindre uppbackning av reella värden i takt med att centralbankerna minskar sina innehav. Alla centralbanker är dock inte längre på säljsidan. Framför allt Ryssland ökar sina guldreserver och de tvekar inte heller att ifrågasätta dollarn som reservvaluta. För att vi ska få en explosiv utveckling av guldpri- set såsom på 70-talet så saknas dock en viktig komponent och det är en i västvärlden klart stigande tendens för inflationen.

FOTO:RIKSBANKEN

Under flera år har Lappland Goldminers bedrivit prospektering och utvärdering av guldpotentialen på

”Guldlinjen” i Västerbotten. ”Guldlinjen” omfattar en rad guldfyndigheter, mineraliseringar och uppslag i olika geologiska miljöer längs en regional tektonisk zon från nordvästra Västerbotten genom Sorsele, Storuman och Lycksele kommuner och vidare mot Bottenhavet i sydost.

Zonen kan representera en äldre svaghetszon med vulkanisk verksamhet vars ålder är nära två miljarder år.

”Guldlinjen” i Västerbotten

äsk Gubbträ

Stortjä Tjålmträ

Fä

UMEÅ SKELLEFTEÅ

Högåå

Tall allååkke e err e errr Ersmarksberget

Svartträsk

Barsele

Svartliden

Guldmineraliseringarna uppträder i huvudsak tillsammans med arsenik- kis, magnetkis och kvarts. Med ut- gångspunkt från klassisk blockletning och efterföljande geofysiska och geo- kemiska undersökningar under 15 års aktiv prospektering, av olika företag, har ett antal guldmineraliseringar på- träffats. Några av dessa är från nordväst till sydost, Blaiken (Ersmarksberget), Tjålmträsk, Barsele (Skirträsk), Stor- tjärnhobben, Sandviksträsk, Svartli- den, Fäboliden, Knaften, Klippen med flera. Utöver dessa kända guldfyndig- heter och mineraliseringar finns ett antal prospekteringsuppslag, som vid fortsatt prospektering kan ge upphov

Ett urval av Lappland Goldminers undersökningstillstånd och guldprojekt

Tjålmträsk Gubbträsk

Fäboliden Stortjärnhobben

Knaften

Haveri

Sverige

Finland

Satellitbild från Google Earth.

till nya intressanta fyndigheter. Ett nytt betydande guldfält i Västerbotten har tillkommit vid sidan av det traditio-

nella Skelleftefältet med komplexa

sulfidmalmer och guldmalmer.

äsk Gubbträ

Stortjä Tjålmträ

Fä

UMEÅ SKELLEFTEÅ

Högåå

Tall allååkke e err e errr

Fäboliden, som ligger 40 kilometer väster om Lycksele, är Bolagets flaggskepp och viktigaste fyndighet. Fäbolidens guldfyndighet är för närvarande den näst största guldfyndigheten i Fennoskandien och likaså en av de största i Europa. Bolaget planerar att anlägga ett centralt anrikningsverk vid Fäboliden för behandling av ”Guldlinjens”

malmer.

Fäbolidens gruv- och anrikningsprojekt

Undersökningar

Diamantborrning har pågått i etapper i Fäboliden sedan 1993 och omfattar t.o.m. 2006 total 204 borrhål och 34 458 m borrmeter i 36 profiler fördelade på dagbrottspositionen, underjordsgruvan, Norra och Södra Fäboliden och haltverifiering. Efter periodens slut har borrningarna fortsatt på underjordsgruvan, Södra Fäboliden och haltverifieringen och omfattar i april 2007 totalt 249 borr- hål och 42 983 borrmeter. Utförda och pågående borrningar syftar till att konsolidera malmreserver och mineraltillgångar för dagbrott och underjordsgruva i Fäboliden samt att undersöka Fäbolidenzonens fortsätt- ning söder därom.

En omfattande geofysisk struktu- rell tolkning har utförts under 2006 av närområdet till Fäboliden för att påvisa malmstyrande strukturer.

Denna studie kommer att fortsätta under 2007.

Mineraltillgångar

Beräkningar av mineraltillgångarna i november 2004 gav 25,6 miljoner ton med 1,39 gram guld/ton i dagbrotts- situationen som ”känd och indikerad”

mineraltillgång och ytterligare en

”indikerad” mineraltillgång under dagbrottet till 350 m på 15 miljoner ton med 1,5 g guld/ton.

Under 2005 och 2006 har omfat- tande arbeten utförts för haltverifiering och för att uppnå den standard som SveMins regelverk omfattar.

Den 23 februari 2007 presenterade Bolaget för första gången en malmre- serv för Fäbolidens guldprojekt i en- lighet med SvemMins regler. Den bevi- sade malmreserven är 20,74 miljoner ton med en medelhalt på 1,43 gram guld per ton motsvarande 29,6 ton guld (0,95 M Oz.) Av dessa beräknas

86 % eller 25,43 ton kunna utvinnas efter förluster i gruva och processverk.

Utöver den bevisade malmreserven har Bolaget sedan tidigare en indi- kerad mineraltillgång från 200-350 meters djup på 15 miljoner ton med en medelhalt på 1,5 gram guld/ton motsvarande 22,5 ton guld varav 19,4 ton beräknas kunna utvinnas.

Malmreserven grundas på dia- mantborrning med en täthet av 50x 50-60 meter i 24 profiler med 180 dia- mantborrhål omfattande 23 000 borr- meter och 14 000 analyser samt prov- brytning av 1 000 ton, provanrikning omfattande detaljerade processförsök samt en preliminär lönsamhetsstudie.

Den slutliga lönsamhetsstudien, som utförs av Outokumpu Technology Oy, pågår och beräknas vara klar under det andra kvartalet 2007. Malmreserven är i alla för svenska förhållanden till- lämpliga delar utförd enligt SveMins regler i enlighet med det kanadensiska regelverket NI 43-101.

Provbrytning och haltverifiering Provbrytning under 2005 av 1 000 ton malm för provanrikning gav be- tydligt högre halter än förväntat från diamantborrningarna. Av den anled- ningen påbörjades ett omfattande program för att verifiera guldhalterna

i Fäboliden tillsammans med SRK

Consulting Ltd., en internationell

konsultfirma. Arbetena har pågått

under 2005-2006 och i december 2006

kunde det konstateras att resultaten

från provbrytningen, som indikerar

en högre halt i provbrytningsområdet

än vad diamantborrningarna visar, är

riktiga. Trots detta har Bolaget ej an-

vänt sig av någon uppräkningsfaktor

för malmreserven och mineraltill-

gångarna, som publicerades i februari

2007. Haltverifieringsprogrammet har

givit mycket värdefull information,

som kommer att vara till stor hjälp vid

brytningen av Fäbolidenmalmen. Då

kommer också den fulla insikten om

haltfördelningen i malmen.

äsk Gubbträ

Stortjä Tjålmträ

Fä

UMEÅ SKELLEFTEÅ

Högåå

Tall allååkke e err e errr

För att garantera driften av ett centalt anrikningsverk i Fäboliden bedrivs en omfattande prospekteringsverksamhet inom Sorsele, Storuman, Lycksele och Åsele kommuner.

Bolagets prospekteringsprojekt

Gubbträsk gruvprojekt

Gubbträsk ligger ca 100 km nordväst om Lycksele i Storumans kommun. Bo- laget har fyra undersökningstillstånd i Gubbträsk och har på det nordligaste av dessa sedan 2004 borrat 187 ham- marborrhål för geokemisk bottenmo- rän- och bergkaxprovtagning. Ett stort antal guld-arsenikkis och zink-bly- silveranomalier anomalier har därvid påträffats. Många av dessa har identi- fierats med diamantborrning. T.o.m.

2006 har 29 diamantborrhål och 4 695 meter borrats. Inom ett 1,5 km långt och 0,5 km brett område har borrning-

Stortjärnhobbens gruvprojekt

Stortjärnhobben ligger 4 km sydost om Grundfors by i Storumans kom- mun. Avståndet till Fäboliden är 65 km längs befintliga vägar. Stortjärn- hobben ägs av det helägda dotterbola- get Lappland Guldprospektering AB.

Genom blockletning påträffades Stortjärnhobben guldmineralisering i häll 1988. Därefter utfördes dia- mantborrningar från 1997 till 2006 i etapper med totalt 52 borrhål och 5 950 m. Borrningarna försvårades genom oländig terräng och strikta miljövillkor. Undersökningsresul- taten är också svårtolkade. En 750 m lång guldförande zon med delvis höga guldhalter har indikerats genom borrningarna. Synligt guld uppträder som små korn i breccierade vulkani- ter med skarn-, albit-, karbonat- och kvartsomvandling tillsammans med guldförande arsenikkis.

Bolaget erhöll den 12 februari en bearbetningskoncession för Stort- järnhobben på 22 ha. Tillståndet är överklagat av Vapstens Sameby och är hos regeringen för prövning

Planerna för Stortjärnhobben om- fattar fortsatta undersökningar av den guldförande zonen från underjords-

positioner med diamantborrning för att klargöra guldets uppträdande och för att presentera mineraltillgångar och reserver. Anrikningsförsök har genomförts i laboratorieskala på borr- kärnor och indikerar 90% guldutbyte till en processkostnad av 30-35 kronor per ton.

arna övertvärat flera parallella zoner med zink-bly-silvermineraliseringar i breccierade metagråvackor av Svärt- träsktyp. Den bästa mineraliseringen av denna typ finns i bh. 200622 med 7 m med 3,2 % zink, 0,2 % bly och 5 g/t silver. Mineraliseringarna uppträder på 5-15 meters bredder längs borrhålen.

Dessutom förekommer guld-arse- nikkis-mineraliseringar i kontakten mellan metavulkaniterna och metag- råvackorna. Den bästa guldmineralise- ringen finns i bh. 200504 med 6 meter med 3,15 gram guld per ton.

Allteftersom nya mineraliseringar påträffas vid Gubbträsk kommer dessa att definieras med diamantborrning.

Dessutom kommer ifyllnadsborr- ning att utföras för att uppgradera de

”Antagna mineraltillgångarna” till

”Indikerad mineraltillgång” i ytnära lägen. Under 2007 kommer intensiva undersökningar att genomföras i Gubbträsk för att klargöra områdets malmpotential.

Anrikningsförsök har utförts på

borrkärnor från Gubbträsk. Resultaten

visar på mycket goda zinkutbyten.

Knaftens guldprospekteringsprojekt

Knaften, som ligger 15 km söder om Lycksele, har en av Sveriges största kända guldanomalier i bottenmorän.

Gulduppslaget ligger under betydande avlagringar av grus och sand i Öråns dalgång och har undersökts med dia- mantborrningar från 1995- 2001 av olika prospekteringsintressenter som Scanex / Barrick 1995-96 and North Atlantic Natural Resources under 2001.

Efter Lappland Goldminers förvärv av Knaftens guldprojekt har 11 borrhål

och 1 385 borrmeter borrats inklusive 2 RC-borrhål under perioden 2003- 2005. Från 2006-2007 har ett nytt borrprogram genomförts omfattande 6 bh och 1 112 borrmeter. Därmed har totalt 40 borrhål och 6 208 borrmeter borrats totalt i Knaften. Det genom- förda borrprogrammet har utförts efter en omtolkning av geofysisk data och en ny modell för guldminera- liseringen. Denna modell kan nu bekräftas efter genomförandet av den

senaste borrningen. En förskiffrings- zon i kvartsdiorit stryker i nord- sydlig riktning och sidostupar flackt mot nordost. Guldmineralisering förekom- mer i förskiffringszonen dels som fritt guld och tillsammans med arsenikkis.

I och med den senaste borrningen har horisontalarean för den potentiella guldmineraliseringen utökats avsevärt och lokaliserats till geofysiska IP-ano- malier. Den guldpotentiella zonen är öppen i alla riktningar. De bästa sektionerna, som hittills har påträffats i borrningarna är 11 m med 3,17 g/t Au i bh. 96009 och 9 m med 1,14 g/t Au i borrhål 200601.

Fortsatta borrningar rekommen-

deras på Knaftenprojektet för att

klargöra guld-mineraliseringens ut-

bredning och intensitet inom ett 2

kilometer långt och 500 meter brett

område. Målsättningen är att indikera

mineraltillgångar, som kan brytas i

en underjordsgruva med begränsade

miljöeffekter och transporteras till

Fäboliden för anrikning.

Tjålmträsk guldprospekteringsprojekt

Undersökningstillstånden Tjålm- träsk 1-8 och Lillberget 1 ligger söder, sydväst, öster och sydost om Sorsele.

Inom området har flera delobjekt, avgränsats med arsenikkis-minera- liserade block med både höga och låga guldhalter. Ett av dessa block analyserade 350 gram guld per ton och gav Mineraljaktens 1:a pris år 2000.

Under hösten 2003 genomfördes geofysiska mätningar över Tjålmträsk nr.1 och följdes av djupmorän- och bergkaxprovtagning i glesa profiler 2004. Ett område påvisades, som tolkades utgöra del av moderklyften till ett antal guldförande block. Under 2005 och 2006 utfördes systematiska undersökningar med blockletning och hällkartering, geofysik, geokemi och grävningar i Tjålmträsk-Krutträsk, Stensundsberget, Röberget Norra, Rö- berget Östra-Vorpåive, Inre Nammes- tjärn och Stridmark. Hammarborrning

utfördes i Stensundsberget 2005 och diamantborrning i Tjålmträsk under vårvintern 2005. Vid grävningarna har arsenikkis med låga guldhalter påträffats samt dessutom zink-, bly-, och kopparmineraliseringar.

Under vintern och vårvintern 2007 har djupmorän- och bergkaxborrning i området Tjålmträsk. Krutträsk påvisat

arsenik-antimonanomalier i morän och berggrund. Uppföljande diamant- borrning med 9 borrhål och 1 190 me- ter inom två områden har övertvärat guldförande arsenikkismineralisering i silicifierade metagråvackor och vul- kaniter.

För att garantera driften av det cen- trala anrikningsverket som planeras i Fäboliden bedrivs en omfattande prospekteringsverksamhet inom Lyck- sele, Storuman, Sorsele och Åsele kommuner.

Sandviksträsk och Norrbyberg Sandviksträsk ligger ca 30 km norr om Fäboliden i Lycksele kommun i kontakten mellan två graniter av olika åldrar och mellanlagrade och kraftigt förskiffrade metasediment och vulkaniter.

Övriga prospekteringsprojekt

Bolaget har avseende Sandviksträsk tre undersökningstillstånd och borrat 11 diamantborrhål och 1 491 meter.

Borrningen och provtagning av hällar har identifierat en 400 m lång zon med delvis höga guldhalter. En utvärdering av resultaten visar att borrningar från Sandviksträskets norra strand kan ge insikt i den guldförande zonen, som delvis sträcker sig under Sandviksträs- ket. Ett borrprogram föreligger och kommer att genomföras under 2007.

Norrbyberg ligger 15 km norr om Sandviksträsket i en liknande

geologisk miljö. I Norrbyberg har

djupmorän- och bergkaxprovtagning

med borrning utförts som gav en svag

guldanomali. Under 2006 borrades 1

diamantborrhål mot den svagt guld-

mineraliserade zonen.

Lappland Goldminers och miljön

Företagets mål och strategi är att bli ett producerande

och lönsamt gruvföretag, som dessutom skall arbeta

på ett miljömedvetet sätt och vara en lönsam motor för

regionen genom att skapa arbetstillfällen och underlag

för samhällsservice inom ett större glesbygdsområde i

Västerbottens inland. I Finland skall finska guldprojekt

utvecklas med en liknande målsättning.

Miljöpolicy

Lappland Goldminers har som mål- sättning att alltid minimera ingreppen i natur och miljön.

Metodik

Bolaget avser att använda bästa ekono- miskt rimliga teknik för att minimera påverkan på miljön och för slutlig efterbehandling.

Bolaget utvecklar teknik och lös- ningar tillsammans med välrenom- merade experter med kännedom om lokala förhållanden och i fortlöpande samråd med berörda intressenter och myndigheter.

Bolaget står givetvis enligt gällande lagstiftning för kostnaderna vid efter- behandling av den mark på vilken arbeten utförs.

Tillstånd enligt Minerallagen och Miljöbalken

Innan Bolaget kan påbörja prospek- teringsaktiviteter och andra arbeten, som bedöms ha väsentlig påverkan på miljön måste Bolaget erhålla nödvän- diga tillstånd enligt Minerallagen och Miljöbalken. Länsstyrelsen i Väster- botten har gjort följande schematiska bild över hur tillstånden hanteras och vilka myndigheter som är beslutande respektive är remissinstanser.

Prövningsprocessen för gruvverksamhetens olika skeden avseende Mineral- lagen och Miljöbalken.

Källa: Länsstyrelsen i Västerbottens län.

Undersöknings- tillstånd enligt

Minerallagen

Bergmästaren beslutar

Ev. samrådsplikt alt. tillstånd enligt Miljöbalken (MB)

Länsstyrelsen beslutar

Undersöknings- tillstånd enligt

Minerallagen

Bergmästaren beslutar

Tillstånd enligt Miljöbalken (MB)

Miljöprövnings- delegationen

beslutar

Bearbetnings- koncession enligt

Minerallagen

Tillstånd enligt Miljöbalken (MB)

Bergmästaren beslutar.

Länsstyrelsen är remissmyndighet

Miljödomstolen beslutar.

Länsstyrelsen är remissmyndighet

Provbrytning

Prospektering Gruvbrytning

Varje beskrivet delmoment inne- håller också flera delsteg bland annat omfattande samråd och ett flertal mil- jömässiga och tekniska utredningar.

Syftet med hela tillståndsproces- sen är att Bolaget skall utarbeta lös- ningar som möjliggör utvinning av mineralprodukterna, utan att orsaka onödiga skador på miljön. I arbetet ingår också att ta fram metoder för mätning av miljöeffekter och att före- slå tillåtna mängder som är acceptabla för miljön. Arbetet görs i samarbete med miljömyndigheter, framför allt Länsstyrelsen i Västerbotten och andra berörda myndigheter.

Tillståndet enligt miljöbalken beslutas av Miljödomstol. Miljödom- stolen fattar sitt beslut efter remiss till

ett flertal berörda bland annat Länssty-

relsen och Naturvårdsverket. Normal

behandlingstid för tillståndsprocessen

är ett till ett och ett halvt år beroende

på hur genomarbetad ansökan är och

på domstolens arbetsbelastning.

Styrelsen och verkställande direktören för Lappland Goldminers AB (publ.) 556544-3339 får härmed avge följande berättelse över Bolagets verksamhet 2006.

Förvaltningsberättelse

i denna rapport är baserade på detta antal aktier.

Under första kvartalet 2006 har sty- relsen, med stöd av bemyndigande av den ordinarie bolagsstämman 2005, beslutat om en riktad kontant nyemis- sion, som ovan nämnts, av 1 000 000 aktier före split till aktuell dagskurs, 90,50 kr. Nyemissionen registrerades av Bolagsverket 2006-03-03.

Lappland Goldminers har inte emitterat några teckningsoptioner el- ler konvertibla skuldebrev.

Årsstämma 2006, som avhölls på Hotell Lappland i Lycksele den 30 maj, beslutade att genomföra en split 5:1 samt fastställde avstämningsdagen till torsdagen den 22 juni 2006.

Utöver beslutet om split beslu- tade bolagsstämman om ändringar i bolagsordningen i syfte att anpassa bolagsordningen till den nya aktie- bolagslagen.

Bolagsstämman beslutade också att bemyndiga styrelsen att, vid ett eller flera tillfällen före nästa årsstämma, besluta om nyemission av högst 10 miljoner aktier (efter split 5:1) samt att därvid kunna besluta om avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt. Ny- emission skall kunna ske mot kontant betalning eller mot betalning med apportegendom.

Verksamheten

Prospekteringsverksamheten har under året varit mycket framgångsrik och Bolaget har med måttliga ekono- miska insatser kunnat kraftigt utöka mineraltillgångarna.

En nyemission har under 2006 tillfört Bolaget 90,5 miljoner kronor i kapital. Därutöver har utestående andelar av Knaften, som förvärvats genom nyemission av 50 508 aktier registrerats av Bolagsverket.

Bolaget har utökat antalet under- sökningstillstånd med 13 nya tillstånd inom Lycksele, Storuman och Sorsele kommuner.

Diamantborrning har utförts på sex olika projekt med 62 borrhål och 12 472 borrmeter. Bergkaxprovtagning har skett på 7 projekt i 550 provpunk- ter och djupmoränprovtagning i något färre punkter. Ytmoränprovtagning har utförts på två objekt. Omfattande blockletning och ett antal grävningar har utförts främst i Gubbträsk och på projekten i Sorsele.

Geofysiska mätningar och tolk- ningar har också genomförts.

Periodens projektresultat

För ett prospekteringsbolag med in- riktning mot produktion i egen regi är den främsta uppgiften att omvandla tillgängliga medel till ökade malm- reserver och mineraltillgångar, samt att utveckla projekten tekniskt och ekonomiskt.

Bolaget har även identifierat mycket intressanta guldmineraliseringar vid flera av projekten.

Aktiekapital

Lappland Goldminers registrerade

aktiekapital uppgick vid rapportpe-

riodens slut till 1 072 592,70 kronor

fördelat på 53 629 635 aktier med ett

kvotvärde på 0,02 kr. Räkenskaperna

Område Bearbetningskoncessioner Undersökningstillstånd

Antal Area (ha) Antal Area (ha)

Fäboliden 1 122 8 4 330,19

Stortjärnhobben 1 21,75 3 536,71

Gubbträsk 4 4 248,67

Tjålmträsk 9 5 852,86

Knaften 1 1 477,68

Sandviksträsk 2 169,01

Blåviken 1 2 377,69

Vackerberget 1 2 555,00

Sörtjärn 1 976,00

Vidberget 1 611,00

Kattisavan 1 8 433,45

Norrbyberg 1 1 154,71

Toskbäcken 1 1 593,80

Toskberget 1 361,00

Mörtliden 1 2 007,50

Björkberg 1 4 970,69

Högås 1 464,47

Fräkentjärn 1 565,84

Näsberget 1 280,75

Österberg 1 1 176,50

Kvällträsk 1 293,90

Tallåker 1 431,00 Tot area

Verbosjön 1 1 036,12 45 904,54

Diamant

Oxvattnet 1 66 563,00

Siksjö 1 5 600,00

Västernorbodarna 1 1 451,00

Stenselberget 1 1 255,00 74 869,00

Totalt 2 143,75 48 120 773,54

Ansökta nya tillstånd 2007-04-12

Område Bearbetningskoncessioner Undersökningstillstånd

Antal Area (ha) Antal Area (ha)

Tjålmträsk 1 1 190,29

Aktieägare Antal aktier %

Pecunia 4 666 650 8,7%

Tomas Björklund 4 490 000 8,4%

Erik Sjölund 4 271 750 8,0%

Jan-Åke Unée 4 260 500 7,9%

Torbjörn Grahn 2 610 000 4,9%

Kent Grahn 1 791 750 3,3%

Länsförsäkringar Kronoberg 1 500 000 2,8%

Länsförsäkringar Västerbotten 1 500 000 2,8%

Sis Segaintersettle Ag/Zürich, W8imy 987 750 1,8%

Odin Sverige I, Nordea Bank Norge ASA 886 700 1,7%

Länsförsäkringar Småbolagsfond 850 075 1,6%

Ingvar Kamprad 795 000 1,5%

Erik Penser Hedgefond 700 000 1,3%

Odin Sverige II, Nordea Bank Norge ASA 663 500 1,2%

Övriga ägare 23 655 960 44,1%

Totalt 53 629 635 100,0%

Aktiekapitalets utveckling

År Aktivitet Emissions- Ökning av Totalt antal Aktiekapital Nominellt värde kurs, SEK antalet aktier aktier SEK per aktie, SEK

1997 Bolagsbildning 1 020 1 020 102 000,00 100

1998 Nyemission 340 1 360 136 000,00 100

1999 Nyemission 184 1 544 154 400,00 100

1999 Split 13 896 15 440 154 400,00 10

1999 Nyemission 666 16 106 161 060,00 10

2000 Split 1 594 494 1 610 600 161 060,00 0,10

2000 Fondemission 3 543 320 5 153 920 515 392,00 0,10

2000 Nyteckning med 355 200 5 509 120 550 912,00 0,10

optionsrätter

2000 Nyemission 14 372 575 5 881 695 588 169,50 0,10

2001 Apportemission 14 357 143 6 238 838 623 883,80 0,10

2001 Nyemission 18 217 445 6 456 283 645 628,30 0,10

2001 Nyemissioner 25 135 000 6 591 283 659 128,30 0,10

2002 Nyemissioner 25 178 060 6 769 343 676 934,30 0,10

2003 Nyemissioner 25 145 000 6 914 343 691 434,30 0,10

2003 Nyemission 25 38 300 6 952 643 695 264,30 0,10

2004 Nyemission 25 538 303 7 490 946 749 094,60 0,10

2004 Apportemission 25 9 873 7 500 819 750 081,90 0,10

2004 Nyemission 30 701 600 8 202 419 820 241,90 0,10

2004 Apportemission 30 68 000 8 270 419 827 041,90 0,10

2004 Apportemission 30 405 000 8 675 419 867 541,90 0,10

2005 Nyemission 32 1 000 000 9 675 419 967 541,90 0,10

2006 Kvittningsemission 20,05* 50 508 9 725 927 972 592,70 0,10

2006 Nyemission 90,5 1 000 000 10 725 927 1 072 592,70 0,10

2006 Split 42 903 708 53 629 635 1 072 592,70 0,02

* Enligt avtal

Resultat och ställning

Översikt koncernen (Kkr) 2006-12-31 2005-12-31 2004-12-31 2003-12-31 2002-12-31

Nettoomsättning 0 0 0 0 0

Resultat efter finansiella poster -15 978 -13 309 -7 963 -4 031 -3 079

Avkastning på eget kapital neg neg neg neg neg

Balansomslutning 161 549 81 498 59 294 22 782 20 936

Soliditet 86,20% 84,88% 83,50% 60,90% 70,00%

Medelantal anställda 12 11 5 3 3

Översikt moderbolaget (Kkr) 2006-12-31 2005-12-31 2004-12-31 2003-12-31 2002-12-31

Nettoomsättning 0 0 0 0 0

Resultat efter finansiella poster -15 982 -13 309 -7 935 -4 262 -3 519

Avkastning på eget kapital neg neg neg neg neg

Balansomslutning 157 351 73 719 51 514 19 042 17 177

Soliditet 93,59% 96,20% 95,80% 71,70% 86,10%

Medelantal anställda 12 11 5 3 3

Resultatdisposition

Till årstämman finns följande fria fond och vinstmedel

Överkursfond 85 959 644

Balanserat resultat -13 308 786

Årets resultat -15 981 628

56 669 230

Styrelsen föreslår att:

i ny räkning överföres 56 669 320

Koncernens resultaträkning

Not

2006-01-01 2005-01-01 -2006-12-31 -2005-12-31

Aktiverat arbete för egen räkning 1 1 904 177 2 822 917

1 904 177 2 822 917

Rörelsens kostnader:

Övriga externa kostnader 2 -8 643 105 -12 343 413

Personalkostnader 3 -7 586 121 -4 031 810

Avskrivningar av materiella

anläggningstillgångar 4 -198 795 -92 505

Rörelseresultat 5 -14 523 844 -13 644 811

Resultat från finansiella investeringar:

Resultat från värdepapper och andelar 13 -2 515 477 0

Ränteintäkter och liknande resultatposter 6 1 104 204 337 890

Räntekostnader och liknande resultatposter 7 -43 250 -2 337

Resultat efter finansiella poster -15 978 367 -13 309 258

Skatt på årets resultat 8 0 0

Årets resultat -15 978 367 -13 309 258

Resultat per aktie före utspädning 9 -0,30 -1,38

Koncernens balansräkning

Not 2006-12-31 2005-12-31

Tillgångar

Anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar 10

Prospektering mm 94 292 849 66 730 134

94 292 849 66 730 134

Materiella anläggningstillgångar 11

Mark 12 700 000 0

Inventarier, verktyg och installationer 948 410 484 620

Pågående nyanläggningar och förskott på materiella

anläggningstillgångar 270 531 0

13 918 941 484 620

Finansiella anläggningstillgångar

Andra långfristiga värdepappersinnehav 13 1 567 000 82 477

1 567 000 82 477

Summa anläggningstillgångar 109 778 790 67 297 231

Omsättningstillgångar

Kortfristiga fordringar

Övriga fordringar 1 749 024 2 655 966

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 15 337 260 85 485

2 086 284 2 741 451

Kassa och bank 49 683 972 11 459 407

Summa omsättningstillgångar 51 770 256 14 200 858

Summa tillgångar 161 549 046 81 498 089

Koncernens balansräkning, forts

Not 2006-12-31 2005-12-31

Eget kapital och skulder

Eget kapital 16

Bundet eget kapital

Aktiekapital 1 072 593 967 542

Inbetalt men ej registrerat aktiekapital 0 1 012 700

Bundna reserver 81 326 637 80 318 987

82 399 230 82 299 229 Fritt eget kapital

Fria reserver -13 121 538 187 720

Överkursfond 85 959 144 0

Årets resultat -15 978 367 -13 309 258

56 859 739 -13 121 538

Summa eget kapital 139 258 969 69 177 691

Avsättningar 17

Övriga avsättningar 5 586 312 5 586 215

5 586 312 5 586 215

Långfristiga skulder 18

Andra långfristiga skulder 2 000 034 2 052 100

2 000 034 2 052 100 Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder 12 885 708 2 425 482

Övriga skulder 142 224 1 223 068

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 19 1 675 799 1 033 533

14 703 731 4 682 083

Summa eget kapital och skulder 161 549 046 81 498 089

Poster inom linjen Ställda säkerheter

Pantsatt bankräkning 72 325 70 727

Företagsinteckning 5 000 000 0

Ansvarsförbindelser Inga Inga

Koncernens kassaflödesanalys

2006-01-01 2005-01-01

-2006-12-31 -2005-12-31 Den löpande verksamheten

Rörelseresultat -14 523 844 -13 644 811

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet

Avskrivningar och nedskrivningar 2 714 272 92 505

-11 809 572 -13 552 306

Erhållen ränta 1 104 204 337 890

Erlagd ränta -43 250 -2 337

Kassaflöde från den löpande verksamheten

före förändringar av rörelsekapital -10 748 618 -13 216 753

Förändringar i rörelsekapital

Minskning/ökning av fordringar 655 167 -1 035 363

Förändring av kortfristiga skulder 10 021 648 2 573 201

Kassaflöde från den löpande verksamheten -71 803 -11 678 915

Investeringsverksamheten

Förvärv av immateriella anläggningstillgångar* -34 078 093 -15 859 939

Förvärv av finansiella anläggningstillgångar** 0 0

Förvärv av materiella anläggningstillgångar -13 633 116 -473 485

Kassaflöde från investeringsverksamheten -47 711 209 -16 333 424

Finansieringsverksamheten

Nyemission (efter emissionskostnad) 86 059 643 31 928 419

Förändring av långfristiga skulder -52 066 -1 238

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 86 007 577 31 927 181

Ökning av likvida medel 38 224 565 3 914 842

Likvida medel vid årets början 11 459 407 7 544 565

Likvida medel vid årets slut 49 683 972 11 459 407

* Förvärv av immateriella anläggningstillgångar

Bokförd förvärvskostnad 34 078 093 16 872 639

-varav förvärv mot egna aktier 0 -1 012 700

34 078 093 15 859 939

** Försäljning av immateriella anläggningstillgångar

Bokfört försäljningsbelopp 4 000 000 0

-varav ersättning i aktier i köparens bolag -4 000 000 0

Koncernens förändringar av eget kapital

Aktie- Reserv- Ej registrerat aktiekapital

Fritt eget Överkurs- Summa eget

kapital fond kapital fond kapital

Eget kapital den 31 december 2004 827 042 47 219 807 9 246 600 -7 747 619 49 545 830

Emissionskostnad -71 581 -71 581

Summa förändringar i eget kapital som

inte redovisas i resultaträkningen -71 581 -71 581

Resultatdisposition -7 935 339 7 935 339 0

Årets resultat -13 309 258 -13 309 258

Registrering av aktiekapital 9 246 600 -9 246 600 0

Nyemission 140 500 31 859 500 1 012 700 33 012 700

Eget kapital den 31 december 2005 967 542 80 318 987 1 012 700 -13 121 538 69 177 691

Emissionskostnad -4 440 357 -4 440 357

Summa förändringar i eget kapital som

inte redovisas i resultaträkningen -4 440 357 -4 440 357

Resultatdisposition -13 308 786 -13 308 786

Årets resultat -15 978 367 -15 978 367

Nyemission 105 051 5 448 007 -1 012 700 85 959 644 90 500 000

Eget kapital den 31 december 2006 1 072 593 81 326 637 0 -29 099 905 85 959 644 139 258 969

Moderbolagets resultaträkning

Not

2006-01-01 2005-01-01

-2006-12-31 -2005-12-31

Aktiverat arbete för egen räkning 1 1 904 177 2 822 917

1 904 177 2 822 917

Rörelsens kostnader:

Övriga externa kostnader 2 - 8 643 105 -12 342 903

Personalkostnader 3 -7 586 121 -4 031 810

Avskrivningar av materiella

anläggningstillgångar 4 -198 795 -92 505

Rörelseresultat 5 -14 523 844 -13 644 301

Resultat från värdepapper och andelar 13 -2 515 477 0

Ränteintäkter och liknande resultatposter 6 1 104 204 337 852

Räntekostnader och liknande resultatposter 7 -46 511 -2 337

Resultat efter finansiella poster -15 981 628 -13 308 786

Resultat före skatt -15 981 628 -13 308 786

Skatt på årets resultat 8 0 0

Årets resultat -15 981 628 -13 308 786

Resultat per aktie före utspädning 9 -0,30 -1,38

Moderbolagets balansräkning

Not 2006-12-31 2005-12-31

Tillgångar

Immateriella anläggningstillgångar 10

Prospektering mm 75 402 402 36 270 964

75 402 402 36 270 964

Materiella anläggningstillgångar 11

Mark 12 700 000 0

Inventarier, verktyg och installationer 948 410 484 620

Pågående nyanläggningar och förskott på materiella

anläggningstillgångar 270 531 0

13 918 941 484 620

Finansiella anläggningstillgångar

Andelar i koncernföretag 12, 14 8 750 000 18 065 000

Andra långfristiga värdepappersinnehav 13 1 567 000 82 477

10 317 000 18 147 477

Summa anläggningstillgångar 99 638 343 54 903 061

Omsättningstillgångar

Kortfristiga fordringar

Fordringar hos koncernföretag 6 253 724 5 793 036

Övriga fordringar 1 437 502 1 578 506

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 15 337 261 85 485

8 028 487 7 457 027

Kassa och bank 49 683 972 11 359 407

Summa omsättningstillgångar 57 712 459 18 816 434

Summa tillgångar 157 350 802 73 719 495

Moderbolagets balansräkning, forts

Not 2006-12-31 2005-12-31

Eget kapital och skulder

Eget kapital 16

Bundet eget kapital

Aktiekapital 1 072 593 967 542

Reservfond 81 326 637 80 318 987

Inbetalt ej registrerat aktiekapital 0 1 012 700

82 399 230 82 299 229 Fritt eget kapital

Balanserat resultat -13 308 786 0

Överkursfond 85 959 644 0

Årets resultat -15 981 628 -13 308 786

56 669 230 -13 308 786

Summa eget kapital 139 068 460 68 990 443

Avsättningar 17

Övriga avsättningar 3 583 611 0

3 583 611 0

Långfristiga skulder 18

Andra långfristiga skulder 0 52 066

0 52 066

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder 12 885 708 2 425 482

Övriga skulder 142 224 1 222 971

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 19 1 670 799 1 028 533

14 698 731 4 676 986

Summa eget kapital och skulder 157 350 802 73 719 495

Poster inom linjen Ställda säkerheter

Pantsatt bankräkning 72 325 70 727

Företagsinteckning 5 000 000 0

Ansvarsförbindelser Inga Inga

Moderbolagets kassaflödesanalys

2006-01-01 2005-01-01 -2006-12-31 -2005-12-31 Den löpande verksamheten

Rörelseresultat -14 523 844 -13 644 301

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet

Avskrivningar och nedskrivningar 2 714 272 92 505

-11 809 572 -13 551 796

Erhållen ränta 1 104 204 337 852

Erlagd ränta -46 511 -2 337

Kassaflöde från den löpande verksamheten

före förändringar av rörelsekapital -10 751 879 -13 216 281

Förändringar i rörelsekapital

Ökning av fordringar -571 460 -5 324 763

Förändring av kortfristiga skulder 10 021 745 2 573 137

Kassaflöde från den löpande verksamheten -1 301 594 -15 967 907

Investeringsverksamheten

Fusion av dotterbolag* 100 000 0

Förvärv av immateriella anläggningstillgångar** -32 848 302 -11 563 445

Förvärv av finansiella anläggningstillgångar*** 0 0

Förvärv av materiella anläggningstillgångar -13 633 116 -473 485

Kassaflöde från investeringsverksamheten -46 381 418 -12 036 930

Finansieringsverksamheten

Nyemission (efter emissionskostnad) 86 059 643 31 928 419

Förändring av långfristiga skulder -52 066 0

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 86 007 577 31 928 419

Ökning av likvida medel 38 324 565 3 923 582

Likvida medel vid årets början 11 359 407 7 435 825

Likvida medel vid årets slut 49 683 972 11 359 407

Fusion av dotterbolag*

Bokförd förvärskostnad immateriella anläggningstillgångar i dotterbolag -12 798 611 0

Latent skatt på förvärvet 3 583 611 0

Bokfört värde på aktier i dotterbolag 9 315 000 0

Likvida medel som överförs från dotterbolag vid fusion 100 000 0

** Förvärv av immateriella anläggningstillgångar

Bokförd förvärvskostnad 34 078 190 16 872 541

Försäljning till dotterföretag -1 229 888 -4 296 396

-varav förvärv mot egna aktier 0 -1 012 700

32 848 302 11 563 445

*** Förvärv av finansiella anläggningstillgångar

Bokfört försäljningsbelopp immateriella anläggningstillgångar 4 000 000 0

-varav ersättning i aktier i köparens bolag -4 000 000 0