• No results found

Stadsmiljö kan påverka växters förmåga att producera frön

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Stadsmiljö kan påverka växters förmåga att producera frön"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Stadsmiljö kan påverka växters förmåga att producera frön

Robert Kullman

Utbredningen av stadsmiljö, även kallad urbanisering, kan orsaka hastiga miljöförändringar som i sin tur kan påverka många djur- och växtarter. Urbanisering kan påverka växter genom t ex förändrad näringstillgång och genom luftföroreningar, men även genom minskad

förekomst av insekter som sprider pollen från en blomma till en annan, vilket många växter är beroende av för att kunna bilda frön. Kunskapen om hur växter påverkas av stadsmiljö är dock än så länge begränsad. Effekterna kan också variera mycket, något som gör det svårt att dra generella slutsatser.

För att bidra till ökad kunskap om hur växter påverkas av stadsmiljö undersökte jag mjölkört (Chamerion angustifolium) i tre svenska städer: Nyköping, Uppsala och Västerås. Jag jämförde frukternas antal och storlek hos växter i stadsmiljö med växter utanför stadsmiljö.

Om frukternas antal och storlek skiljer sig mellan miljöerna tyder detta på att växterna med kortare frukter producerar färre frön. Om växterna i städerna bildar färre frön är det viktigt att utröna vad detta beror på. Om minskningen beror på livsmiljön kan man vänta sig en

försämring av växtens tillväxt, varför jag också jämförde växternas storlek. Om minskningen istället beror på att insekterna eller pollenkällorna (andra växter av samma art) är färre kan man istället vänta sig en minskad produktion av frön, men ingen skillnad i växternas storlek.

För att se om detta skiljde sig mellan stadsmiljö och lantlig miljö jämförde jag längden på frukter som försetts med pollen för hand med frukter som öppet pollinerats av insekter.

Mina resultat tyder på att mjölkörtens förmåga att bilda frön är sämre i stadsmiljö. I

stadsmiljö hade växterna betydligt mindre frukter än de som växte i lantlig miljö. Växternas höjd och fruktantal skiljde sig däremot inte mellan kategorierna, vilket tyder på att tillväxten inte påverkas nämnvärt av stadsmiljön. Längdskillnaden mellan handpollinerade och

insektspollinerade frukter var betydligt större i stadsmiljö, vilket pekar på att den negativa effekten istället beror på sämre pollinering. Detta skulle i sin tur kunna bero på både försämrad tillgång till pollen eller på minskad närvaro av pollenbärande insekter som

transporterar pollen mellan växterna. I min studie såg jag dock inget samband mellan tillgång på pollenkällor och fruktlängd. Därför är det mer troligt att de kortare frukterna i stadsmiljö är ett resultat av att det finns färre insekter där. Vad som även är intressant är att dessa effekter återfanns i alla tre av de undersökta städerna, vilket tyder på att de kan vara vanligt

förekommande. Mina resultat understryker vikten av bättre förståelse om urbaniseringens effekter på växter, något som kan hjälpa oss att ta fram effektivare åtgärder för att bevara artrikedomen av vilda växter i stadsmiljö.

Robert Kullman

Degree project in biology, Master of science (2 years), 2017 Examensarbete i biologi 30 hp till masterexamen, 2017

Biology Education Centre and Department of Ecology and Genetics/Plant Ecology and Evolution

Supervisor: Amy Parachnowitsch

References

Related documents

Detta sker oftast med hjälp av insekter som är ute efter en belöning, till exempel nektar.. Nektaren finns oftast i mitten

När fröet tar upp vatten, ökar enzymaktiviteten och upp- lagsnäringen bryts ner till enklare föreningar som transporteras till fröets tillväxtpunkter. Först börjar roten

Förändringar av kottars form vid olika fuktighet gör att djur och andra figurer som tillverkas av kottar också kommer att ändra form.. Från kotte

Vatten kan transportera frön mycket långa sträckor – det finns exempel på frön som har färdats över Stilla Havet ända från Afrika till Australiens västkust, för att sedan

Utan pollinering skulle antagligen de arter som inte kräver insektspollinering för att producera frön bli fler och de som kräver insektspollinering bli färre.. Även de djur som

Detta för att ge en bakgrund till hur socialtjänsten arbetar med våld i nära relation idag och därmed även till socialtjänstens förutsättningar för att arbeta med

De flesta frön kommer från frukter, där fröna är separerade från frukten; detta skiljer sig från från nötter som hasselnötter, kastanjer och ekollon som har en

Om det fastnar frön på tejpen så plocka försiktigt bort dem och ta med tillbaka till klassrummet.. Tillbaka