Altarskåpet i Skällvik Cnattingius, Bengt Fornvännen 51, 37-43
http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1956_037
Ingår i: samla.raa.se
ALTARSKÅPET I SKÄLLVIK
Av Bengt C n a t t i n g i u s
Skällviks kyrka nära Stegeborgs slottsruin äger ett vackert altarskåp, som i samband med restaurering av kyrkan i år under- gått konservering av konservator Berl il Bengtsson vid Östergöt- lands och Linköpings stads museum i Linköping.
Altarskåpet (fig. 1) består av ett skåp med dubbla dörrar och prydes av en skulpterad madonnabild. Dörrarna äro försedda med målning, som föreställer S. Dorothea, S. Olov och S. Birgitta i helfigurer. Den yttre högra dörren saknas. Altarskåpet är ett nordlyskt arbete från 1400-talets slut med stilegenheler, som peka både på Lubeck och Danzig.
Skulptur och målning befann sig i ett starkt övermålat skick.
Det beslöts därför att avlägsna störande övermålning. På skulp- turen hade denna tillkommit troligen på 1700-talet. Då detta färg- skikt efter rentvättning visade sig relativt välbevarat och då underliggande polykrom! däremot var synnerligen fragmentarisk, beslöts att behålla övermålningen, som gav en rätt vacker helhet åt den utomordentligt fina skulpturen.
Dörrarnas målning var däremot rå och otymplig. Av äldre foto- grafier att döma gjordes den efler år 1906 med oljefärg i en goticerande och tämligen naturalistisk stil, som kunde ge anled- ning till misstanken, att den var utförd mer eller mindre fritt över en medeltida målning. Någon originalmålning kunde dock ej spåras i den överliggande målningsytan.
Men sedan några smärre partier på bilderna av S. Olov och S.
Birgitta undersökts på prov (fig. 2), visade det sig, alt hela det övermålade färgskiktet lätt löstes. Direkt under detla fram- kom den medeltida krederingen, som bestod av krita och lim samt en färg. Någon som helst undermålning fanns sålunda inte. Mera överraskande var upptäckten alt på kritgrunden hade utförts en fin penselteckning med konturer i terra. Sedan större
B i: N (. I ( N A T T I N (i I U s
Fig. 1. A l t a r s k å p från Skällviks k y r k a . ög. efler konserveringen 1955. — Altarschrein in der Kirche von Skälluik, Östergötland, nuch der Konser-
vierung von 1955.
partier framtagits återfanns samma figurer under den moderna påmälningen, men fint tecknade med konturer, draperiveck samt
A L T A R S K Å P E T 1 S K A I
Fig. 2. D e t a l j av skåpets högra d ö r r med ett p a r t i av övermålningen bort- l a g d . - Detail uom rechten Flugel des Allarschreines, ein Teil der Vber-
mulung ist entfernt.
en del detaljer som ögon och hår. Mot en tunn bakgrundsfärg i caput mortuum saml en blek markfårg tonad i svagl grönt slod alltså terramålningens skarpare konturteckning, varjämte spår också fanns av en svagl gul ton på Birgittas klädnad och av svagl grå på Dorotheas dräkt.
Efter framtagning av hela den underliggande originalmål- ningen framstår skåpels dörrar med denna målning som ett både intressant och vackert konstverk. Linjeteckningen har ett vackert schvung samt en fin och karakteriserande precision (lig. 3).
Upptäckten av en underliggande penselteckning ger delta altar- skåp ett stort konsthistoriskt värde. Målningen är nämligen etl in- tressant bidrag till altarskåpsfabrikationens teknik. Konstnären har som ledning fiir den mera detaljerade målningen först utfört en skiss på krederingen och denna har fått vara kvar utan att målas upp i färg. Atl altarskåpet kunnat levereras i detla skick är ännu en gåta.
Veterligen är det första gången nian påträffat sådan teckning på svenskt medeltida material. Detta beror väl mest pä att våra målade
It F. N G T C N A T T I N G I U S
f i g . 3. Altarskåpet med framtagen o r i g i n a l m å l n i n g . — Der Altarschrein m i t der h e r a n s p r å p a r i e r t e n Originalmalerei.
altarskåp inte blivit undersökta med kemiskt-fotograliska hjälp- medel av det slag, som målningskonservatorerna först helt nyligen börjat utnyttja. Jag vill i delta sammanhang omnämna en intres- sant undersökning, som gjordes 1950 av Conrad von Soests
A L T A R S K A 1' E T S K A L L V I K
Fig. 4. D e t a l j au Fröjels k g r k a s predikstol, Gotland, med framtagen o r i g i n a l m å l n i n g . •—
Detail uon der Kanzel der Kirche uon Fröjel, Gotland, m i l h e r a u s p r ä p a r i e r t e r Original-
malerei.
berömda altare från år 1403 i Wildungen i Westfalen. I samband med en konservering år 1950 gjordes en fotografering med in- fraröda strålar, som genomlyste målningen och till stor överrask- ning avslöjade en underliggande penselteckning. Den utgjorde den förberedande skissen och bestar både av konturering och teck- ning med pensel av draperier och en del detaljer. Målningen är mera utförd än på Skällvikskapet. De intressanta fotografier, som togos, återfinnas i Dr R o 1 f F r i e s ' , mnseidirektor i Dortmund, nyligen publicerade arbete C o n r a d v o n S o e s t D e r W i 1 d u n g e r A l t a r (Miinchen 1954).
I samband med Skällviksskåpels egenartade figurskisser kan också nämnas, att vissa delar av målningarna på Fröjel kyrkas predikstol p å Gotland visade en dekoration i en liknande teknik.
Vid en restaurering på 1930-talet, som företogs på konservator Alfred Nilsons ateljé, borttogs på predikstolsräcket en enkel 1700-
B E N G T C N A T T I N G I U S
talsmålning, som föreställde de fyra evangelisterna. Under denna övermålning framkom cn äldre målning utförd i tempera på hård- krederad liotten. Den bestod av en sepiabrun penselteckning av samma slag som den ovan beskrivna på Skällviks altarskåp men är mera detaljerad (fig. 4). Ifråga om kvalitet skiljer den sig påtagligt från Skällvlks-mähungen — den är dessutom inte att betrakta som en skiss till en målning som den senare — och dess utförande faller under eu betydligt senare period, troligen 1500- talets senare del.
På krederingen på Skällviksskåpets dörrar ses också ristade linjer, som dels bildar en inre linje parallell med dörrarnas kon- lurlinje dels en dubbel horisontallinje över millen. Den senare har tydligen tillkommit i avsikt att uppdela dörren i två fält med mindre kompositioner. Detla har emellertid övergivits vid ul- förandet och ersatts med de helfigurbilder, som nu pryder dörrarna.
ZUSAMMENFASSUNG
Bengt Cnattingius: Altarschrein in Skällvik.
Bei der Konservierung eines s p a t m i t t e l a l t e r l i c h e n Altarschreincs (Abb. 1) norddeutscher Herkunft mit der Darstellung der .lungfrau Maria m i t J e s u s - kind in d e r Mitte und mit Malereien auf den Fliigeln des Schrciues, d a r - stellend Sta. Dorothea, St. Olov und Sta. Birgitta, zeigte es sich, dass sich u n t e r einer groben, u m 1906 ausgefiihrten Uebermalung der drei letzt- genunntcn Figuren eine spätgotischc, auf Kreidegrund ausgefuhrte Malerei befalld (Abb. 2 ) . Diese Malerei, die die gleichen Figuren wie die u b e r m a l t e n wicdergab, bestand aus einer elegant ausgefiihrten Pinselzeichnung der Konturen, Bckleidungsfalten sowie einer Hcihe von Details, wie Augen und Haar. Gegen einen d u n n e n H i n l e r g r u n d s t o n in schwachcr caput m o r t u u m - Farbe sowie hcllgruner Bodenfäibung stehen die stärkere T e r r a - F a r b c sowie ein p a a r schwachc Goldnuanccn in der Kleidung Birgittas und schwach-graue in der Dorotheas (Abb. 3 ) . Die wieder licrausgeholte Malerei stellt ein interessantes Beispiel fiir die Technik der Altarschreinmalcrci d a r . Der Kunstler h a t z u r Vorbereitung der detaillicrteren Malerei zuerst eine Skizze auf dem Kreidegrund ausgefuhrt. Diese Pinselskizze ist ohne l e b e r m a l u n g e r h å l l e n geblieben bis die p l u m p e f e b e r m a l u n g in u n s e r e r eigenen Zeit vorgenommen worden ist. Dass ein Altarschrein von der W e r k s t a t t in dieser lialbfertigen F o r m z u r Ablicferung gekommen ist, durfte einzigartig d a s t c h e n . Ein Vergleich mit dem b e r u h m t e n W i l d u n g e r Altarschrein von Conrad von
A L T A R S K Å P E T I S K Ä L L V I K
Soest, der m i t infraroten S t r a h l e n fotografiert w o r d e n ist und bei dem eine a h n l i c h e P i n s c l m a l e r e i aufgedeckt w u r d e , zeigt, dass die Maler d e r Altarschrcine Skizzcn a u s f u h r t e n , denen d a n n gefolgt w u r d e (Rolf Fries, Conrad von Soest, Der Wildunger Altar, Miinchen 1954). Fäne späte Art derselben Maltechnik kam bei der R e s t a u r i e r u n g der Kanzel in der Kirche von Fröjel auf Gotland a n s Licht (Abb. 4 ) . C n t e r der Uebermalung des 18. J a h r h u n d e r t s befand sich die Originalmalerei aus der zweiten Hälfte des 16. J a h r h u n d e r t s in Scpia auf h a r t gekreidetcm Grund.
Die Konservierung der Kanzel, wie auch die des Altarschreines, w u r d e von Konservator Bertil Bengtsson vom Museum in Linköping ausgefuhrt.
