N a t u r l i g t v i s finns det detaljer, i afseende på h v i l k a j a g

D e n n a lärobok synes anmälaren i o v a n l i g t hög g r a d u p p f y l l a de f o r d r i n g a r , som k u n n a ställas på en lärobok i a r i t m e t i k för de allmänna läroverken. D e n utmärker s i g för det första genom en o v a n l i g r i k e d o m på exempel. Första årskursen innehåller o m k r i n g 1,800, a n d r a 2,600, t r e d j e 1,100, fjärde och femte, som äro sammanslagna i e t t ka- p i t e l , öfver 4 0 0 . V i d a r e är den m e d omsorg så o r d n a d , att svårigheterna inträda succesivt. Så förekommer m u l t i - p l i k a t i o n m e d decimalbråk som m u l t i p l i k a t o r först i a n d r a årskursen, y t - och rymdmåtten, »nioprofvet», och regeln för tals delbarhet m e d 1 1 först i t r e d j e . N y a begrepp och n y a regler härledas eller åskådliggöras genom e n k l a r e s o n n e m a n g eller figurer. Så v i l l j a g påpeka de e n k l a sätten a t t leda sig t i l l reglerna för tals delbarhet m e d 3, 9 och 11 (den sista regeln framställes på e t t från det v a n l i g a något a f v i k a n d e sätt), för m u l t i p l i k a t i o n i bråk, regeln för uppsökandet a f två tals största gemensamma divisor, för beräkningen af en rät eller sned pelares v o l y m .

N a t u r l i g t v i s finns det detaljer, i afseende på h v i l k a j a g

är af annan m e n i n g än författarne. J a g v i l l nämna e t t

par sådana. S i d d . 143, 1 5 1 och 163 förekomma sådana

beteckningar som l m . l m = l m

, 84 öre : 7 m = 12 ö r e : m

etc. E t t d y l i k t beteckningssätt synes m i g , o m det öfver-

h u f v u d bör användas i skolan, först böra förekomma på

ett v i d a högre s t a d i u m i skolan än det, på h v i l k e t det här

införes (tredje årskursen). E n a n d r a anmärkning, j a g h a r

a t t göra, rör fjärde k a p i t l e t (fjärde och femte klassernas

kurs). D e t t a k a p i t e l inledes m e d en framställning af be-

h a n d l i n g e n af enklare sifferekvationer. N u är j a g visserli-

gen f u l l k o m l i g t ense m e d författarne o m , a t t m a n i stället

för a t t använda särskilda regler för b e h a n d l i n g e n af o l i k a

slags u p p g i f t e r (procenträkning, bolagsräkning etc.) h e l l r e

bör v i d d y l i k a uppgifters lösning begagna sig af ekvationer.

I en lärobok, som ej vore afsedd för de allmänna läroverken, k u n d e det därför nog v a r a i s i n o r d n i n g a t t på det ställe, där författarne h a den, i n s k j u t a b e h a n d l i n g e n af enklare första grads ekvationer. M e n då i de allmänna läroverken a l g e b r a n påbörjas i fjärde klassen, synes det m i g vara olämp- l i g t a t t s a m t i d i g t börja på två o l i k a ställen, så a t t säga, i al- gebran. Jag medger, a t t det är l i k a olämpligt a t t bokstafligen följa den o r d n i n g , som skollagen anvisar, e n l i g t h v i l k e n m a n först a n d r a t e r m i n e n i femte klassen skulle k o m m a ' t i l l läran o m ekvationer. M e n det låter sig väl göra, äfven o m m a n börjar med. algebran på det v a n l i g a sättet, a t t r e d a n a n d r a t e r m i n e n i fjärde börja m e d enklare sifferekvationer. M a n k u n d e då första t e r m i n e n i fjärde klassen låta a r i t m e t i k e n h v i l a för a t t m e d h i n n a dess m e r a algebra och sedan draga n y t t a häraf för a r i t m e t i k e n .

S l u t l i g e n synas m i g tillämpningarna af p y t a g o r e i s k a satsen (åtminstone nere af exemplen, ss. § 136, 16, § 137, 17 och 18), exemplen på beräkning af arbetsförmåga och värmemängder v a r a för svåra äfven för lärjungar i femte klassen. Dessa exempel äro dock rätt få.

D e anmärkningar, j a g här har framställt, röra i alla f a l l b l o t t d e t a l j e r i boken och h i n d r a icke, a t t j a g . såsom i början framhölls, anser arbetet såsom en o v a n l i g t lämplig lärobok.

T i l l omfånget är denna lärobok i det närmaste l i k a

m e d den förra, m e n t i l l uppställning och a n o r d n i n g h e l t

o l i k a . Asperén & D a m m s bok utgör en exempelsamling

m e d b l a n d exemplen i n s k j u t n a regler och förklaringar, af

h v i l k a de v i k t i g a s t e äro framhäfda m e d f e t s t i l . De o l i k a

räknesätten äro ej strängt åtskilda, u t a n exemplen äro ord-

nade efter stigande svårighet. V i n e i l s b o k är i n d e l a d i lä-

r a n o m hela t a l (innehållande äfven tals u p p d e l n i n g i p r i m -

faktorer) o m sorter, decimalbråk och deras användning på

sorter, allmänna bråk och deras tillämpning på sorter samt