Pluralböjning av engelska nyord
En studie av språkanvändares pluralböjning av nyord i förhållande till Språkrådets rekommendationer
Författare: Elin Gosende Handledare: Astrid Skoglund Examinator: Maria Lindgren Termin: HT 20
Abstrakt
I denna studie undersöks, med hjälp av en enkät, hur språkanvändare pluralböjer ett urval engelska substantiv som är nya i svenskan. Substantiven är hämtade ur Språkrådets nyordslistor publicerade mellan 2014 och 2019. Dessutom undersöks huruvida språkanvändarnas val av böjningsformer överensstämmer med Språkrådets rekommendationer, och om språkanvändarnas kännedom om, samt förståelse av de utvalda nyorden, påverkar val av böjningsform.
Resultatet visar att användningen av s-plural är utbredd hos språkanvändarna och att böjningsformen vållar problem när orden sedan ska böjas i bestämd form plural.
Tidigare forskning som visar att s-pluralen är utbredd i det svenska språket bekräftas därmed i denna studie. Studien visar även att Språkrådets rekommendationer inte efterföljs av informanterna, med få undantag. Dessutom visar studien att
språkanvändarnas kännedom om de utvalda nyorden varierar mellan de undersökta orden. Majoriteten av informanterna uppger att de sällan använder de utvalda nyorden.
De ord som språkanvändarna använder är de ord som många känner till sedan tidigare.
Några tydliga mönster som visar att språkanvändarnas val av böjningsformer påverkas av huruvida de känner till eller använder nyorden kan inte urskiljas.
Nyckelord
Nyord, substantiv, pluralböjning, enkätstudie, engelska ord
Engelsk titel
Plural inflection of new loanwords from English. A study of speakers’ use of plural inflection in relation to recommendations from The Swedish Language Council
Innehåll
1 Inledning ____________________________________________________________ 4 1.1 Syfte och frågeställningar ___________________________________________ 4 2 Bakgrund ___________________________________________________________ 5 2.1 Substantivens pluralböjning i svenskan ________________________________ 5 2.2 Språkrådets rekommendationer ______________________________________ 6 3 Tidigare forskning ____________________________________________________ 8 3.1 Forskning om pluralböjning av ord med engelskt ursprung _________________ 8 3.2 Forskning om samband mellan språkanvändares pluralböjning och kännedom om och användning av ord med engelskt ursprung _____________________________ 9 3.3 Sammanfattning av tidigare forskning ________________________________ 10 4 Metod och material __________________________________________________ 10 4.1 Metod _________________________________________________________ 11 4.1.1 Enkät ______________________________________________________ 11 4.1.2 Informanter _________________________________________________ 11 4.1.3 Urval av nyord _______________________________________________ 12 4.2 Metodkritik _____________________________________________________ 13 4.3 Forskningsetiska överväganden _____________________________________ 14 5 Resultat ____________________________________________________________ 15 5.1 Böjning av nyord ________________________________________________ 15 5.1.1 Usie _______________________________________________________ 15 5.1.2 Deepfake ___________________________________________________ 16 5.1.3 Explainer ___________________________________________________ 17 5.1.4 Incel _______________________________________________________ 18 5.1.5 Fidget spinner _______________________________________________ 19 5.1.6 Douche _____________________________________________________ 20 5.1.7 Cosplay ____________________________________________________ 21 5.1.8 Youtuber ___________________________________________________ 22 5.1.9 Normcore ___________________________________________________ 23 5.1.10 Mansplaining _______________________________________________ 24 5.2 Ordkännedom ___________________________________________________ 25 5.3 Användning av nyorden ___________________________________________ 25 5.4 Samband mellan böjningsformer samt kännedom om och användning av nyorden _________________________________________________________________ 26 5.5 Sammanfattning av resultat ________________________________________ 26 6 Diskussion __________________________________________________________ 28 Litteratur ____________________________________________________________ 30
Bilaga 1 – Enkät
1 Inledning
Språk är föränderligt. Gamla ord faller bort eller ändrar innebörd. Ny teknik, världs- händelser och aktuella samhällsfenomen utökar det svenska språket med nya ord och uttryck. En del av dessa ord importerar vi från främmande språk medan andra bildas direkt i svenskan (Språkrådet 2020a). När ett nytt ord så småningom får en allmän användning hos språkbrukare kan det tilldelas ett genus, integreras i ett traditionellt svenskt böjningsmönster, tilldelas en svensk stavning och tas upp i Svenska Akademiens ordlista, vilken sedan länge är en inofficiell norm för stavning, uttal och böjning av svenska ord (Mickwitz 2010: 160).
Nyord kan beskrivas som nya ord och uttryck i språket eller redan existerande ord och uttryck som fått en ny betydelse eller ökad användning (Agazzi 2015: 7). Ett annat begrepp, vilket ofta används när det talas om nyord, är lånord. Många av nyorden är lånord, men en viss skillnad kan urskiljas mellan begreppen. Ett lånord, ibland även kallat importord, är ett ord som har importeras eller lånats in från ett främmande språk (Stålhammar, 2010).
I svensk grammatik förekommer det ett antal böjningsfrågor som brukar vålla problem, och ett av dessa berör pluralböjningen av nya inlånade substantiv. De inlånade substan- tiven är ofta svåra att anpassa till ett svenskt böjningsmönster, och ofta förekommer ett främmande böjningsmönster som konkurrerar med ett svenskt (Språkrådet 2017: 104).
Ända sedan 1950-talet har engelskan varit det dominerande långivande språket för ord som importeras i svenskan. Språkrådet (2017) ger råd och rekommendationer om hur språkanvändare kan förhålla sig till bland annat substantiv med engelskt ursprung.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka hur språkanvändare pluralböjer ett urval engelska substantiv som är nya i svenskan och att ta reda på om språkanvändarnas val av böjningsformer överensstämmer med Språkrådets rekommendationer. Dessutom undersöks om språkanvändarnas kännedom om och användning av nyord med engelskt ursprung påverkar vilken böjningsform som väljs. För att uppnå syftet använder jag följande frågeställningar:
Hur väljer språkanvändare att böja nyord med engelskt ursprung i plural?
Hur påverkas pluralböjningen av språkanvändarnas kännedom om orden och deras användning av dem?
2 Bakgrund
I följande kapitel redovisas substantivens pluralformer i det svenska språket, och Språkrådets rekommendationer för böjning av ord med engelskt ursprung presenteras.
2.1 Substantivens pluralböjning i svenskan
I följande avsnitt redovisas substantivens pluralformer i det svenska språket, eftersom de korrelerar med Språkrådets rekommendationer för böjning av ord med engelskt ursprung. Beskrivningarna är hämtade hos Teleman m.fl. (1999) och Hultman (2003).
Substantiv böjs i numerus (singularis gentemot pluralis), species (bestämdhet) och kasus (grundkasus gentemot genitiv), men denna studie berör endast substantivens
numerusböjning. Räknebara substantiv har två numerusformer: singularis och pluralis.
Pluralis för substantiv betecknar två eller flera räknebara enheter och markeras oftast med ett böjningsmorfem, eller så kallat pluralsuffix: en säng – flera säng-ar där –ar är pluralsuffix (Hultman 2003: 56–57). Substantiven kategoriseras efter pluralsuffixens form i olika böjningsklasser eller så kallade deklinationer (se figur 1).
1 deklinationen: Pluralsuffix: –or. Genus utrum. I de flesta fall slutar ordstammen i singular på -a. Exempel är ap-or, gat-or
2 deklinationen: Pluralsuffix: –ar Genus utrum. I de flesta fall slutar ordstammen i singular antingen på konsonant, lång vokal eller obetonat -e.
Exempel är vagn-ar, by-ar och handsk-ar.
3 deklinationen: Pluralsuffix: –er. Genus är utrum i de flesta fall. Stammen är ofta flerstavig med betonad slutstavelse.
Exempel är: balkong-er, manet-er, kafé-er, aveny-er, monarki-er, film-er och fibr-er.
4 deklinationen: Pluralsuffix: –r. Genus är utrum i de flesta fall. Stammen slutar på vokal. Exempel är ko-r och bakelse-r.
5 deklinationen: Pluralsuffix: –n. Genus är neutrum. Stammen slutar på vokal. Exempel: bi-n, märke-n, kvitto-n, gummi-n, hjärta-n.
6 deklinationen: Pluralsuffix: –1 (dvs.
inget suffix).
Genus är i de flesta fall neutrum och stammen slutar då på konsonant. Hit hör också alla utrala substantiv på -are och - ande/-endesamt många på –er. Exempel:
hus, porträtt; målare, ordförande, order, män.
7 deklinationen: Pluralsuffix: -s. Exempel: dissenter-s, trick-s Figur 1 – Substantivens deklinationer
Substantivens deklinationstillhörighet samspelar med genustillhörighet och med stammens fonotax, det vill säga med ordstammens ljudkombinationer. Det svenska språket har sju deklinationer, varav sex med inhemsk böjning. Ord som tillhör den sjätte deklinationen saknar pluralsuffix. Den sjunde deklinationen har inte tidigare brukat presenteras som en deklination (Teleman m.fl. 1999, 2: 64).
Pluralsuffix-s är en pluralböjning hemmahörande i engelskan, men böjningsformen är numer vanligt förekommande i det svenska språket. Mest används pluralformen hos substantiv med engelskt ursprung som genom sin fonologiska form avviker från de typiska mönster för hur svenska substantiv ser ut, vilka därmed blir svåra att passa in i de vanliga svenska böjningsmönstren. Framför allt gäller detta vid ord som slutar på obetonad vokal, som i mango eller policy (Språkrådet 2017: 104). Pluralsuffix-s, eller s- plural som den förkortas hos Språkrådet (2017) vilken benämning som jag från och med nu kommer använda, saknar en etablerad form för bestämd form plural. En nackdel med s-pluralen som ett svenskt pluralsuffix är att den inte lätt går att anpassa till de givna reglerna för speciesböjningen. Utrala ord slutar med få undantag på -r i plural vilket ger -na i bestämd form. Neutrala ord, det vill säga ord med genus neutrum, tar istället -1 (inget pluralsuffix) eller -n vilka ger ändelserna -en eller -a i bestämd form. Följden av detta har blivit att s-plural i synnerhet används när det är syntaktiskt placerat på så sätt att det inte måste stå i bestämd form (Teleman m.fl. 1999, 2: 80).
2.2 Språkrådets rekommendationer
I följande avsnitt presenteras Språkrådets rekommendationer för böjning av ord med engelskt ursprung, vilka beskrivs hos Språkrådet (2017).
Språkrådet rekommenderar i regel att språkanvändare undviker s-plural för att istället välja andra lösningar och böjningsmönster (Språkrådet 2017: 104). Hos vissa ord har dock s-plural blivit så pass etablerad att den i vissa sammanhang dominerar över andra
böjningsmönster. Exempel på detta finner vi banners och brats, vilka används betydligt mer än bannrar och brattar. När s-plural väl används rekommenderar Språkrådet att den behandlas som en svensk pluraländelse som man sätter på ordets stam. Som exempel ger de storys och sulkys, som är lätthanterligare än stories och sulkies (Språkrådet 2017: 104).
Språkrådet (2017: 105) rekommenderar att engelska ord med n-genus som slutar på -er böjs enligt böjningsmönstret för ordet åker, framför s-plural. Exempel på böjningar enligt mönstret är gangster och gangstern i obestämd och bestämd form singular, som får böjningarna gangstrar och gangstrarna i obestämd och bestämd form plural. En del ord är svårare att passa in i detta böjningsmönster, vilket ofta har att göra med hur orden uttalas. Exempel på ord som inte passar in i böjningsmönstret ovan är partnar (partner) och stalkrar (stalker). Dessa ord får istället s-plural. Som lösning på de problem som s- pluralen vållar i bestämd form rekommenderar Språkrådet (2017: 105) att de istället ges en ändelselös plural, det vill säga en partner, flera partner, partnerna.
Engelska ord med n-genus som slutar på obetonad vokal -i, -o och -y kan vara svåra att böja i svenskan. Detta gäller även vid engelskt -ie som i zombie. Dessa ord böjs därför ofta med s-plural. Språkrådet (2017) rekommenderar istället att man använder ett mer väletablerat böjningsmönster som plural med -er, plural med -r och ändelselös plural.
Ord på -i eller -y böjs i första hand med -er. Exempel på böjningar enligt mönstret är hobby och hobbyn i obestämd och bestämd form singular, som får böjningarna hobbyer och hobbyerna i obestämd och bestämd form plural. Ord på -o böjs i första hand med -r.
Exempel på böjningar enligt mönstret är avokado och avokadon i obestämd och bestämd form singular, som får böjningarna avokador och avokadorna i obestämd och bestämd form plural (Språkrådet 2017: 105–106).
Ord på -ing som i engelskans doping följer ett svenskt böjningsmönster: dopning. Det förekommer dock undantag av uttalsskäl, som i tripping, clearing och camping (Språkrådet 2017: 239).
När ett ord får en försvenskad böjning anpassas ordet också ortografiskt, vilket innebär att ordet ofta får en försvenskad stavning. Stavningen speglar de bokstäver som
betecknar språkljuden i ordet. Engelska scanners får den försvenskade stavningen skanner. Inlånade ord följer dessutom svenskans mönster för dubbeltecknad konsonant,
som i exemplet med engelska web och den försvenskade stavningen webb (Språkrådet 2017: 239).
3 Tidigare forskning
Forskning om engelska ord och s-plural har gjorts i Sverige främst under 1980-talet, då språkvetenskapen tycks ha fått upp ett intresse för engelskans inflytande på svenskan.
Mycket av forskningen har dock ett språkvårdsperspektiv eller fokus på attityder till det engelska inflytandet, och har således inga tydliga kopplingar till min studie. När det gäller språkanvändares böjning av nyord samt kopplingar mellan böjning, användning och kännedom om nyord ser forskningsfältet glest ut. Det är främst två studier som har betydelse för min undersökning. Dessa är Zetterberg (2017) där, precis som i min studie, språkanvändares pluralböjning av nyord undersöks, samt Abelsson (2016) som behandlar språkanvändares ordförståelse och användning av nyord. I kapitlet
presenteras först forskning om pluralböjning av ord med engelskt ursprung och därefter forskning om språkanvändares förståelse och användning av nyord.
3.1 Forskning om pluralböjning av ord med engelskt ursprung
Söderberg (1983) kartlägger grundligt s-pluralen i svenskan och finner två
huvudegenskaper hos s-pluralen: dels fungerar den som böjningsform för de ord som ursprungligen har s-plural, dels som en böjningsform för de ord som är svåra att anpassa till ett svenskt böjningsmönster. De ord som initialt böjs med s-plural tycks efter en tids acklimatisering lämna s-pluralen för att istället få en svensk pluraländelse (Söderberg 1983).
Mickwitz (2010) undersöker hur engelska nyord hanteras i svenskan efter att de kommit in i språket, samt hur de anpassas till svenskans ortografiska och morfologiska system.
Dessutom undersöker hon vilka faktorer som påverkar nyordens anpassning. I studien används tidningsartiklar som material. Den del av studien som har störst relevans för min undersökning berör den morfologiska anpassningen av lånorden. När det gäller typ av pluralsuffix som förekommer hos de inlånade substantiven i materialet framgår det att nästan hälften av de främmande substantiven i materialet som visar någon typ av pluralböjning tar s-plural. De flesta lånord med s-plural har en främmande stavning eller morfologi, medan största delen av de ortografiskt anpassade lånorden eller lånord vars
stavning sammanfaller med den svenska, får en inhemsk pluralform (Mickwitz 2010:
129, 133).
Zetterberg (2017) undersöker hur s-plural används i svenskan och hur svenska
språkanvändare bildar plural i bestämd och obestämd form av ett antal utvalda lånord.
Särskilt fokus läggs vid de obestämda pluraländelserna –s och –sar, samt de bestämda pluraländelserna –sen och –sarna. Ämnet undersöks genom en internetbaserad
enkätstudie vilken visar att flera variabler påverkar användningen av s-plural, däribland informanternas ålder, kön och regionala ursprung. I sin studie drar Zetterberg slutsatsen att s-plural är på väg att bli en standardpluralform för nya ord, ofta av främmande karaktär, som saknar en tidigare lexikalt fastställd pluralform. Ord som funnits en längre tid i språket får oftare pluralböjningar enligt de traditionella mönstren. Dessutom visar studien att s-pluralen är mer vedertagen i obestämd form, än i bestämd form där variationen av böjningsformer är större. Ordens fonologi visar sig vara en viktig faktor som gynnar och missgynnar s-pluralen, vilken är vanligast förekommande hos
substantiv med vokalslut som avviker från de traditionella mönstren (Zetterberg 2017:
41–42).
3.2 Forskning om samband mellan språkanvändares pluralböjning och kännedom om och användning av ord med engelskt ursprung
Persson (2008) undersöker hur engelska lånord pluralböjs i svenskan och hur
språkbrukare förhåller sig till användningen av de olika pluralformerna. Hon gör dels en undersökning av bloggar, dels en enkätundersökning. Den del av Perssons undersökning som har störst relevans för min studie är enkätundersökningen där språkanvändarnas val av böjningsformer och hur de förhåller sig till användningen av böjningsformerna studeras. Två tredjedelar av substantiven i bloggundersökningen böjs huvudsakligen med engelskt s-plural och en tredjedel böjs huvudsakligen med någon form av svensk pluraländelse. Enkätundersökningen visar däremot att majoriteten av substantiven faktiskt böjs med svenska pluraländelser. Bland de svenska pluraländelserna
dominerade –er följt av –ar och –or. Vad gäller språkanvändarnas förhållningssätt till användningen av de olika pluralformerna finns det i studien flera indikationer på att osäkerhet inför pluralböjning förekommer hos språkanvändarna, så som olika böjningsvarianter och reaktioner på enkäten (Persson 2008: 38-39).
Abelsson (2016) undersöker hur ett urval av nyorden från 2015 års nyordslista förstås och används av svenska språkbrukare. Dessutom undersöks huruvida det finns någon skillnad i nyordsförståelsen och användningen utifrån informanternas kön. Den del av Abelssons studie som är intressant för min undersökning gäller språkbrukarnas användning och förståelse av nyorden. Abelssons undersökning visar en variation i användning och förståelse av orden. En del nyord användes av majoriteten av
språkbrukarna, och andra nyord användes inte alls. Samma mönster uppvisades när det gäller ordförståelsen. De nyord som inte användes var de ord som kan ses som
samtidsmarkörer. I studien kunde inga större skillnader mellan manliga och kvinnliga språkbrukare urskiljas (Abelsson 2016: 28-29).
3.3 Sammanfattning av tidigare forskning
Den redovisade forskningen om pluralböjning av ord med engelskt ursprung visar övervägande att s-pluralen är utbredd i det svenska språket, och att s-pluralen är mer vedertagen i obestämd form än i bestämd form där variationen av böjningsformer är större. S-plural tycks vara på väg att bli en standardpluralform för nya ord, ofta av främmande karaktär, som saknar en tidigare lexikalt fastställd pluralform. Den forskning som gjorts angående språkanvändares kännedom om och användning av nyord visar att språkanvändarna känner till och använder vissa nyord, och andra inte. De ord som inte används av språkbrukarna tycks vara de nyord som kan ses som
samtidsmarkörer. Forskningen ger dessutom indikationer på att språkbrukarna tycks uppfatta en osäkerhet inför pluralböjning av nyord. Det finns ingen tidigare forskning som, likt min studie, undersöker eventuella samband mellan språkanvändares
pluralböjning, kännedom om, och förståelse av, nyord med engelskt ursprung.
4 Metod och material
I följande kapitel presenteras studiens metod och material. En beskrivning av enkätundersökningens utformning och informanter ges. Vidare beskrivs de utvalda nyorden som används i undersökningen och val av metod problematiseras.
Avslutningsvis diskuteras forskningsetiska överväganden.
4.1 Metod
För att kartlägga och få en generell bild av hur en stor grupp språkanvändare böjer de utvalda nyorden, och om pluralböjningen påverkas av informanternas kännedom om, och förståelse av nyorden, har jag valt att göra en enkätundersökning.
4.1.1 Enkät
Enkätens titel är Enkät om ordböjning (se bilaga 1), och den skapades via webbsidan webbenkater.com. Anledningen till att just denna enkättjänst valdes ut beror på att en enkät med lucktextfrågor kunde erbjudas, vilket många andra enkättjänster inte kunde göra. Enkäten är utformad på så sätt att informanterna besvarar fyra frågor om varje utvalt nyord. Till varje nyord ges två exempelmeningar där informanterna får fylla i hur de väljer att böja ordet i bestämd och obestämd form plural. Dessutom får de svara på huruvida de känner till ordet sedan tidigare samt om de använder sig av ordet. Enkäten är därmed delvis utformad som ett lucktest utan styrda svarsalternativ, eftersom det förmodligen ger en större variation i svar och ger en bild av det autentiska språkbruket.
Dessutom försvinner risken att informanterna påverkas av i vilken ordning eventuella svarsalternativ presenteras. Fokus vid skapandet av enkäten var att ställa så klara och tydliga frågor som möjligt för att undvika förvirring hos informanterna och därmed öka studiens validitet.
När enkäten var färdigställd skickades den ut till en pilotgrupp om fem personer för att upptäcka eventuella otydligheter eller språkfel. Testpersonerna upplevde en viss
osäkerhet gällande de grammatiska instruktionstexterna. Därför byttes instruktionerna ut mot enklare instruktioner som lätt kan förstås oavsett grammatiska förkunskaper.
4.1.2 Informanter
Enkäten delades på Facebook under perioden 21–23 november 2020. Sammanlagt deltog 198 personer. Av dessa slutförde 134 informanter hela enkäten. Jag har valt att analysera de enkäter som är slutförda, det vill säga de enkäter där informanten har besvarat samtliga frågor, vilket innebär att det är 134 enkätsvar som ligger till grund för studien. Eftersom enkäten spreds via sociala medier ger den ett så kallat bekvämlighets- urval, vilket innebär att grunden för studien är de informantsvar man kan få tillgång till (Trost & Hultåker 2016: 31). Enkäten delades på Facebook och det var således frivilligt
att delta, och det är tänkbart att informanterna som valt att trycka sig vidare in i enkäten och deltagit har gjort det efter intresse.
Informanterna har besvarat frågan Hur gammal är du som deltar? med åtta möjliga svarsalternativ (se diagram 1).
Diagram 1 – Informanternas ålder
Den största åldersgruppen bland informanterna är 30–39 år (56), följt av 40–49 år (33).
19 av informanterna har uppgett att de är mellan 50 och 59 år gamla, tio stycken är 60–
69 år medan tre av informanterna är 70 år eller äldre. Tre av informanterna uppger att de är 10–19 år gamla.
Majoriteten av de deltagande är kvinnor, 84 % (112), medan 16 % (22) är män.
Både kön- och åldersfördelningen hos informanterna är ojämn. Syftet med studien är inte att undersöka huruvida informanternas kön eller ålder påverkar böjning, kännedom om eller användning av nyorden. Informanternas kön och ålder efterfrågades dock, om några mönster kopplade till dessa kunde uppvisas i analysen av enkäten. En jämnare fördelning mellan kön och ålder hade därför varit önskvärd. Jag har valt att se kön och ålder som utomspråkliga variabler som inte behandlas närmare i undersökningen.
4.1.3 Urval av nyord
Språkrådet publicerar varje år en nyordslista vilken innehåller ord och fraser som under det gångna året har fått en ökad användning i det svenska språket. Orden speglar samtiden och språkliga trender och är ännu inte upptagna i Svenska Akademiens ordlista. Jag har därför valt att hämta orden som förekommer i min enkätstudie från
3 10 56 33 19 10 3 0
1 0 - 1 9 Å R
2 0 - 2 9 Å R
3 0 - 3 9 Å R
4 0 - 4 9 Å R
5 0 - 5 9 Å R
6 0 - 6 9 Å R
7 0 E L L E R Ä L D R E
V I L L E J S V A R A
HUR GAMMAL ÄR DU SOM DELTAR?
Antal deltagare: 134
Språkrådets nyordslistor (Språkrådet, 2020b). Samtliga från engelskan inlånade substantiv som förekommer i Språkrådets nyordslistor utgivna de senaste sex åren, det vill säga mellan 2014 och 2019, har valts ut (se figur 2).
Usie (2014) Självporträtt med kändis eller annan person.
Deepfake (2019) Video, bild eller ljud där innehållet manipulerats på ett sätt som gör förvanskningen svår att upptäcka.
Explainer (2018) Kort film eller bildsekvens som förklarar ett visst skeende och som visas på nätet.
Incel (2018) Person i ofrivilligt celibat som anser sig sexuellt
oattraktiv på grund av rådande samhällsvärderingar.
Fidget spinner (även fingersnurra och stressnurra) (2017)
En sorts leksak som man snurrar mellan fingrarna.
Douche (2015) Otrevlig eller osympatisk person.
Cosplay (2015) En form av maskerad där deltagarna klär ut sig till fiktiva figurer från tv, film, serietidningar, dataspel etcetera, ofta figurer i japansk kultur men även från andra kulturer.
Youtuber (2015) Person som ägnar sig åt att lägga upp filmer på Youtube, ofta i en sådan omfattning att det kan ses som ett yrke.
Normcore (2014) Alldaglighet som stilfilosofi.
Mansplaining (2015) Förklaring som ges av män till kvinnor, som förutsätts vara mindre vetande.
Figur 2 – Substantiv med engelskt ursprung från Språkrådets nyordslistor 2014-2019
Ordens definitioner är fastställda av Språkrådet (2020b).
4.2 Metodkritik
Jag valde att dela enkäten på Facebook vilket ger ett bekvämlighetsurval. Valet att sprida enkäten via Facebook gjordes eftersom det ansågs vara en snabb och
lättillgänglig väg för att nå ut till presumtiva informanter. Dessutom har jag en ganska jämn fördelning mellan ålder och kön bland mina kontakter på Facebook. Enkäten publicerades kvällstid vilket var väl genomtänkt, då fler användare förmodligen är aktiva vid den tiden på dygnet. Det visade sig att de flesta som valde att delta var kvinnor, och åldersfördelningen var inte så jämn som jag önskat. Att lägga ut en enkät på Facebook kan påverka resultatet på flera sätt. Det är svårt att kontrollera spridningen av enkäten och nå en bred massa. Ett komplement till den webbaserade undersökningen, vilken hade kunnat fånga in de som inte använder Facebook eller är aktiva på
plattformen, är fysiska enkäter. Det hade förmodligen kunnat bidra till fler svar från informanterna inom de äldre ålderskategorierna.
En svaghet vid enkätundersökning är att respondenten inte har möjlighet att ställa kompletterande frågor, vilket innebär att svar som grundar sig i missuppfattningar inte kan korrigeras (Ejlertsson 2014: 16). I min enkät kan informanter ha uppfattat ordet mansplaining som ett verb, vilket påverkar valet av böjningsform. Detta hade kunnat undvikas genom ett förtydligande i beskrivningen av ordet, eller om informanten hade haft möjlighet att ställa följdfrågor.
4.3 Forskningsetiska överväganden
Vid skapandet och publiceringen av enkäten följdes Vetenskapsrådets fyra huvudkrav för samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning: informationskravet, samtyckes- kravet, nyttjandekravet och konfidentialitetskravet (Vetenskapsrådet 2002: 6–14).
Informationskravet innebär att informanterna ska informeras om studiens syfte och att deltagande är valfritt. Dessutom ska de känna till att de har möjlighet att avbryta studien (Vetenskapsrådet 2002: 7–8). I enkätens inledning presenterades tydligt studiens syfte.
Enkäten delades öppet på sociala medier, vilket innebar att det för informanterna var valfritt att delta eller avbryta enkäten när de så önskade.
Samtyckeskravet innebär att deltagare själva har rätt att bestämma över sitt deltagande (Vetenskapsrådet 2002: 9). Informanterna kunde när som helst välja att avbryta sin medverkan i enkätstudien. Det krävs samtycke från vårdnadshavare om informanterna är under 15 år och enkäten är av känslig karaktär (Vetenskapsrådet 2002: 9), men
innehållet i studiens enkät är inte av känslig karaktär och informanterna deltog anonymt.
Nyttjandekravet innebär att den information som lämnas enbart ska användas till aktuell studies syfte (Vetenskapsrådet 2002: 12). Aktuell enkät och dess svar kommer endast att användas i denna uppsats.
Konfidentalitetskravet innebär att det ska upprättas ett avtal om tystnadsplikt mellan forskare och deltagare då forskningen innehåller känsliga uppgifter (Vetenskapsrådet 2002: 13). Avtal om tystnadsplikt är inte aktuellt för denna studie eftersom
informanterna deltog anonymt och enkäten inte innehåller några känsliga uppgifter.
5 Resultat
I följande kapitel presenteras inledningsvis hur informanterna har böjt varje utvalt nyord i bestämd och obestämd form plural. Informanternas val av böjningsform jämförs sedan mot Språkrådets rekommendationer. Vidare presenteras informanternas kännedom om och användning av orden. Slutligen presenteras samband mellan språkanvändarnas pluralböjning, kännedom om och användning av de utvalda nyorden.
5.1 Böjning av nyord
I följande avsnitt presenteras resultatet av informanternas böjning av varje nyord i obestämd och bestämd form plural. Sedan jämförs informanternas böjningar med Språkrådets rekommenderade böjningsformer.
5.1.1 Usie
Böjningen av ordet usie i obestämd form domineras av s-plural, medan böjningen i bestämd form är mer varierad (se diagram 2).
Diagram 2 – Böjning av usie
Den vanligaste böjningsformen av usie i obestämd form är usies, vilken 81 % av informanterna föredrar med totalt 109 böjningar. 14 % av informanterna (19) böjer ordet som usier. Till övriga räknas böjningarna usiesar (2), usie (3) och usien (1). I bestämd form plural är böjningsvarianterna mer varierade. 34 % (45) av informanterna väljer att böja ordet som usien, 25 % (34) väljer usierna, 16 % (22) usies och 15 % (20) usiesarna. I kategorin övriga finns böjningarna usie (9) och usier (4). Den vanligaste böjningen av usie i obestämd form är därmed s-plural. I bestämd form plural uppger informanterna sex olika varianter av böjningsformer.
81 %
14 %
5 %
34 %
25 %
16 % 15 %
10 % 0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
Usies Usier Övriga Usien Usierna Usies Usiesarna Övriga
Obestämd form plural Bestämd form plural
Språkrådet (2017: 104) skriver att s-plural saknar en etablerad form för bestämd form plural, vilken kan vara en förklaring till informanternas variation i böjning. Usie slutar på –ie och är därmed exempel på ett ord som Språkrådet (2017) menar är svårt att anpassa till ett svenskt böjningsmönster. Rekommenderade pluraländelse för ordet är – er och de rekommenderade böjningsformerna blir därmed usier och usierna. 14 % av informanterna böjer enligt rekommendationen (usier) i obestämd form, och 16 % gör detsamma i bestämd form plural (usierna). Majoriteten av informanterna väljer således böjningsformer som avviker från rekommendationerna. Slutsatsen blir därmed att informanternas val av böjningsform inte överensstämmer med Språkrådets rekommendation.
5.1.2 Deepfake
S-plural är den dominerande böjningsformen för ordet deepfake i obestämd form, vilken 90 % av informanterna väljer. Denna böjningsform saknar en etablerad böjning för bestämd form, vilket speglas i informanternas svar. Det förkommer sju olika varianter i bestämd form. Den vanligaste böjningen i bestämd form plural är deepfakesen. Se diagram 3.
Diagram 3 – Böjning av deepfake
Deepfakes är den vanligaste böjningsformen i obestämd form plural med 90 % av böjningarna (121). 8 % (10) böjer ordet som deepfake. Till övriga räknas deepfakeade (1), deepfejker (1) och deepfakear (1). I bestämd form plural är deepfakesen den vanligast förekommande böjningsformen med 40 % av böjningarna (53), följt av
90 %
8 % 2 %
40 % 27 %
11 % 7 % 15 % 0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Obestämd form plural Bestämd form plural
deepfakes 27 % (36), deepfakearna 11 % (15) och deepfake 7 % (10). Till övriga räknas deepfakerna (7), deepfakeserna (5) samt deepfaken (8).
Deepfake slutar på obetonad vokal -e och går därför att anpassa till ett svenskt böjningsmönster. Ordet hör till den andra deklinationens substantiv som böjs enligt mönstret –ar och –arna. När ett inlånat ord ges en försvenskad böjning får det också ofta en försvenskad stavning. Jag tolkar därmed rekommenderade böjningar av ordet som deepfejkar och deepfejkarna. En informant böjer enligt rekommendationen i obestämd form, dock utan en försvenskad stavning av ordet. 11 % (15) av
informanterna böjer enligt rekommendationen för bestämd form, men även här utan den försvenskade stavningen. Majoriteten av informanterna väljer böjningsformer som inte överensstämmer med Språkrådets rekommendation. Slutsatsen blir därmed att
informanterna inte följer Språkrådets rekommendationer.
5.1.3 Explainer
Även för ordet explainer är s-plural den vanligast förekommande böjningsformen för obestämd form plural (86 %), vilken tycks skapa svårigheter för informanterna när de sedan ska böja ordet i bestämd form, där det förekommer hela nio olika böjnings-
varianter. Den vanligaste böjningen i bestämd form plural är explainerna. Se diagram 4.
Diagram 4 – Böjning av explainer
Den vanligast förekommande böjningsformen för explainer i obestämd form plural hos informanterna är explainers 86 % (115), följt av explainer 11 % (15). Till övriga räknas explainrar (1), explains (2) och explainersar (1). I bestämd form plural är explainerna
86 %
11 % 3 %
29 % 24 %
14 % 8 %
25 %
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Obestämd form plural Bestämd form plural
den vanligaste böjningsformen 29 % (39), följt av explainers 24 % (32), explainersarna 14 % (18) och explainerserna 8 % (11). Till övriga hör böjningsformerna explainersen (8), explainsen (8), explainrarna (6), explainarna (7) och explainer (5).
Explainer hör till de ord som slutar på –er där Språkrådet rekommenderar samma
böjningsmönster som i ordet åker. Rekommendationen är därmed explainrar i obestämd form och explainrarna i bestämd form plural. Endast en informant valde att böja
explainer i enighet med rekommendationerna i obestämd form plural, medan sex informanter gör detsamma i bestämd form plural. Detta visar att majoriteten av informanterna inte följer Språkrådets rekommendationer.
5.1.4 Incel
S-plural är den vanligaste böjningen för ordet incel i obestämd form plural, vilken 81 % av informanterna använder. Även för detta ord är böjningsvarianterna för bestämd form många, vilket visar på en eventuell osäkerhet hos informanterna. Den vanligaste
böjningen i bestämd form plural är incels. Se diagram 5.
Diagram 5 – Böjning av incel
Incels är den dominerande böjningen av ordet incel i obestämd form plural, 81 % (108), följt av inceller 12 % (16). Till övriga böjningar räknas incel (5), incellers (3) samt incellister (2). Incels 37 % (50) är den vanligaste böjningsformen i bestämd form plural, följt av incellerna 24 % (32), incelsen 20 % (27) och incelserna 6 % (8). Till övriga räknas böjningsformerna inceller, (5), incelsarna, (5), incelister (1), incel (2), incellers
81 %
12 %
7 %
37 %
24 % 20 %
6 %
13 %
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
Incels Inceller Övriga Incels Incellerna Incelsen Incelserna Övriga
Obestämd form plural Bestämd form plural
(2), incellies (1) och incelen (1).
Ordet incel slutar på obetonad konsonant och kan därmed anpassas till ett svenskt böjningsmönster. Ordet bör därför följa reglerna för böjning av substantiven med tillhörighet i den andra deklinationen. Ord med engelskt ursprung följer de svenska mönstren för dubbeltecknad konsonant. Orden kan behålla enkel konsonant i grundform men dubbeltecknas om möjligt i bestämd form och i avledningar (Språkrådet 2017:
239). Rekommenderad böjning för incel blir därför incellar och incellarna. Ingen har valt att böja enligt det rekommenderade böjningsmönstren varken i obestämd eller bestämd form. Slutsatsen blir därför att språkanvändarna inte följer Språkrådets rekommendationer.
5.1.5 Fidget spinner
Även för ordet fidget spinner dominerar s-plural i både obestämd och bestämd form plural, 99 % respektive 55 % av böjningarna. Informanterna tycks ha haft särskilt svårt att böja ordet i bestämd form plural där det förekommer elva olika böjningsvarianter, vilket kan tänkas vara en möjlig konsekvens av valet av pluralsuffix-s i obestämd form.
Se diagram 6.
Diagram 6 – Böjning av fidget spinner
Fidget spinners är den vanligaste böjningsformen med 91 % av böjningarna (121). 8 % av informanterna (11) förkortar ordet och böjer det som fidgets vilken även den är en s- pluralböjning. S-pluralen används därmed av 99 % av informanterna. Till övriga räknas böjningen spinners (1) även den en variant av s-plural, samt fidgetar (1). Fidget
spinners är den vanligaste böjningen för ordet i bestämd form plural med 55 % av
91 %
8 % 1 %
55 %
8 % 5 % 5 %
27 %
10%0%
20%30%
40%50%
60%70%
80%90%
100%
Obestämd form plural Bestämd form plural
böjningarna (74). Andra förekommande böjningsformer är fidget spinnersarna 8 % (11), fidget spinner 6 % (8) och fidget spinnerserna 5 % (7). Till övriga räknas fidget spinnrarna (8), fidget spinnarna (7), fidget spinnerna (7), fidgets (5) fidgetarna (4) fidgetsen (2) och fidget spinnsen (1).
Språkrådet rekommenderar att engelska ord på –er böjs som det svenska ordet åker:
åkrar och åkrarna. Rekommenderade böjningsformer blir därmed fidget spinnrar i obestämd form och fidget spinnrarna i bestämd form plural. Ingen av informanterna böjer enligt rekommendationen för obestämd form. Åtta informanter böjer enligt rekommendationen i bestämd form plural. Majoriteten av informanterna följer därmed inte Språkrådets rekommendationer.
5.1.6 Douche
S-plural är även för böjningen av ordet douche den vanligaste böjningsformen i obestämd form (69 %), även om procentenheten dock är lägre än hos tidigare ord.
Informanterna använder sig av ett antal olika böjningsformer både för obestämd och bestämd form plural. Möjligen tyder det på en osäkerhet och att ordet kan tänkas vara särskilt svårt att böja. Den vanligaste böjningen i bestämd form plural är doucharna.
Se diagram 7.
Diagram 7 – Böjning av douche
Douches den vanligaste böjningsformen i obestämd form plural med 69 % av
böjningarna (92), följt av douchar 12 % (18) och douche 9 % (11). Till övriga räknas böjningarna douchers (6), douchiga (3), douchigt (3) och douchies (1). Doucharna är den vanligaste böjningen i bestämd form plural, 28 % (37), följt av douches 23 % (31),
69 %
12 % 9 % 10 %
28 % 23 %
15 % 10 % 24 %
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
Obestämd form plural Bestämd form plural
doucherna 15 % (20) och douchen 10 % (13). Till övriga räknas douchesarna (10), douchers (10), douche (4), douchens (3), douchrarna (1), doucher (2), douchiersarna (1), douchserna (1) och douchsers (1).
Douche slutar, precis som deepfake, på obetonad vokal –e, vilket innebär att ordet faktiskt kan följa ett svenskt böjningsmönster. Ordet böjs enligt den andra deklinationen med böjningsmönstren –ar, –arna. Rekommendationen här blir därmed douchar i obestämd form och doucharna i bestämd form plural. 12 % (18) använder böjningen i obestämd form, medan 28 % (37) använder böjningen i bestämd form. Språkrådets rekommendationer följs därmed till viss del, även om den dominerande böjningsformen är s-plural för obestämd form.
5.1.7 Cosplay
S-plural är den vanligaste böjningen i både obestämd och bestämd form plural för ordet cosplay med 89 % respektive 36 % av böjningarna. Se diagram 8.
Diagram 8 – Böjning av cosplay
Cosplays är den dominerande böjningsformen med 89 % (119) av böjningarna i obestämd form plural. 10 % (13) använder ordet i singularformen cosplay. Till övriga hör cosplayer (1) och cosplayers (1). I bestämd form plural är cosplays 36 % (48) vanligast följt av cosplaysen 24 % (32), cosplayerna 10 % (13) och cosplay 9 % (12).
Till övriga hör cosplayen (11), cosplayarna (7), cosplayersarna (4), cosplayers (6) och cosplayer (1).
89 %
10 %
1 %
36 %
24 %
10 % 9 %
21 %
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Obestämd form plural Bestämd form plural
Cosplay slutar på obetonad vokal och hör till de engelska nyord som är svåra att anpassa till ett svenskt böjningsmönster. Vid ord som slutar på -y rekommenderar Språkrådet att man använder böjningsmönstret –er och –erna (Språkrådet, 2017: 105).
Rekommenderade böjningar blir därför cosplayer och cosplayerna. En informant följer råden för obestämd form medan tretton gör detsamma i bestämd form plural.
Majoriteten av informanterna följer därmed inte Språkrådets rekommendationer.
5.1.8 Youtuber
S-plural är den dominerande böjningsformen av ordet youtuber både i obestämd och bestämd form plural med 92 % respektive 34 % av böjningarna. Informanterna uppger nio olika böjningsformer i bestämd form plural, vilket kan tyda på att osäkerhet till följd av valet av s-plural i obestämd form. Se diagram 9.
Diagram 9 – Böjning av youtuber
Youtubers 92 % (123) är den vanligaste böjningen för obestämd form plural, följt av youtuber 5 % (7). Till övriga räknas böjningarna youtubes (1), youtubrar (1) och youtubrare (2). I bestämd form plural är youtubers 34 % (45) vanligast, följt av youtuberna 16 % (21), youtubersarna 16 % (21), youtubearna 12% (16). Till övriga räknas youtubersarna (9) youtuber (4), youtubern (9), youtubersen (7) och youtubrarna (2).
Youtuber hör till de engelska ord med n-genus som slutar på –er som kan böjas som åker. Rekommenderade böjningsformer blir därför youtubrar i obestämd form och youtubrarna i bestämd form plural. Tittar vi på informanternas böjningar ser vi att en
92 %
5 % 3 %
34 %
16 % 16 % 12 %
22 %
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Obestämd form plural Bestämd form plural
informant böjer enligt rekommendationen i obestämd form och två gör detsamma i bestämd form plural. Språkrådets rekommendationer efterföljs därmed inte.
5.1.9 Normcore
S-plural är den vanligast förekommande böjningen av ordet normcore både i bestämd och obestämd form plural, även om procentenheten för obestämd form plural (75 %) är lägre än för många av de andra nyorden. I bestämd form plural förekommer nio olika böjningsvarianter, vilket kan tyda på en osäkerhet gällande val av böjning hos
informanterna. Se diagram10.
Diagram 10 – Böjning av normcore
Normcores är den vanligaste böjningen för obestämd form plural med 75 % av böjningarna (101), följt av normcore 15 % (20). Till övriga räknas böjningarna normcorers (5), normcorer (5) och normcorare (3). I bestämd form plural är den vanligaste böjningen normcores 31 % (41), följt av normcoresen 29 % (39) och normcorerna 11 % (15). Till övriga hör böjningarna normcoren (12), normcoresarna (9) normcorers (3), normcorearna (3), normcore (7) och normcorarna (5).
Normcore slutar på obetonad vokal –e, vilket innebär att ordet kan böjas enligt ett svenskt böjningsmönster, då enligt den andra deklinationen med böjningsmönstren –ar, –arna. Rekommendationen här blir därmed normcorear i obestämd form och
normcorearna i bestämd form plural. Ingen av informanterna följer
rekommendationerna för obestämd form medan totalt åtta informanter gör detsamma för bestämd form plural. Informanterna använder sig av två olika stavningar –
normcorearna och normcorarna, men pluraländelsen är ändå densamma. Majoriteten av informanterna följer inte Språkrådets rekommendationer.
75 %
15 % 10 %
31 % 29 %
11 %
29 %
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
Obestämd form plural Bestämd form plural
5.1.10 Mansplaining
Mansplaining är möjligen det svåraste ordet att böja eftersom substantivet är abstrakt och avlett från ett verb: mansplaina. Informanterna väljer ett flertal olika böjnings- former i både obestämd och bestämd form plural, vilket kan tyda på att ordet faktiskt är särskilt svårt att böja. S-plural är den vanligaste böjningsformen för obestämd form (45
%), även om procentenheten är betydligt lägre än för många av de andra nyorden.
Mansplainingarna är den vanligaste böjningen i bestämd form plural. Se diagram 11.
Diagram 11 – Böjning av mansplaining
I obestämd form plural är den vanligaste böjningen mansplainings 45 % (60), följt av mansplainingar 20 % (27) och mansplains 18 % (24). Till övriga räknas böjningarna mansplaining (10), mansplainers (8), mansplain (3) och mansplainer (2). I bestämd form är mansplainingarna 34 % (46) vanligast, följt av mansplainings 22 % (30), mansplainsen 10 % (14) och mansplainers 7 % (9). Till övriga räknas mansplaining (8), mansplainingsarna (3), mansplains (6), mansplainingen (6), mansplainen (4),
mansplainarna (4), mansplain (1), mansplainerserna (1) och mansplainet (1).
Mansplaining hör till de ord på -ing som följer böjningsmönstret för dopning eller mobbning med pluraländelserna -ar och -arna. Rekommenderade böjningar blir därför mansplainingar och mansplainingarna. 20 % av informanterna följer
rekommendationen för obestämd form medan 34 % gör det i bestämd form. Språkrådets rekommendationer följs därför till viss del då majoriteten av informanterna faktiskt
45 %
20 % 18 % 17 %
34 %
22 %
10 % 7 %
27 %
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
35%
40%
45%
50%
Obestämd form plural Bestämd form plural
följer rekommendationen för bestämd form plural, även om s-plural är den vanligaste böjningen i obestämd form.
5.2 Ordkännedom
Informanterna har besvarat frågan: Känner du till ordet sedan tidigare? med svarsalternativen Ja eller Nej (se diagram 12).
Diagram 12 – Ordkännedom
Orden är olika kända hos informanterna. Samtliga 134 informanter känner till nyordet youtuber, 96 % känner till fidget spinner och 87 % av informanterna känner sedan tidigare till ordet douche. De nyord som flest informanter uppger att de inte känner till sedan tidigare är usie där så få som nio deltagare (7 %) svarat ja. Ett annat ord som utmärker sig när det gäller kännedom bland informanterna är normcore, vilket 21 av informanterna (16 %) sedan tidigare känner till.
5.3 Användning av nyorden
Informanterna har besvarat frågan: Använder du dig av ordet? med svarsalternativen Ja och Nej (se figur 3).
Använder du dig av ordet?
Ja
Procent, antal
Nej
Procent, antal
Usie 0 % (0) 100 % (134)
Deepfake 11 % (15) 89 % (119)
Explainer 1 % (2) 99 % (132)
Incel 29 % (39) 71 % (95)
7 % 37 % 23 % 59 % 96 % 87 % 72 % 100 % 16 % 78 %93 % 63 % 77 % 41 % 4 % 13 % 28 % 0 % 84 % 22 %
KÄNNER DU TILL ORDET SEDAN TIDIGARE?
Ja Nej
Fidget spinner 61 % (82) 39 % (52)
Douche 45 % (60) 55 % (74)
Cosplay 33 % (44) 67 % (90)
Youtuber 84 % (112) 16 % (22)
Normcore 2 % (3) 98 % (131)
Mansplaining 53 % (71) 47 % (63)
Figur 3 – Användning av orden
Informanternas användning av orden skiljer sig stort mellan det mest använda ordet youtuber (84 %) och det minst använda ordet usie (0 %). De ord som sticker ut, utöver youtuber, är fidget spinner (61 %) och mansplaining (53 %). 100 % av informanterna uppger att de inte använder sig av ordet usie. Även deepfake (89 %), explainer (99 %) och normcore (98 %) används av få informanter.
5.4 Samband mellan böjningsformer samt kännedom om och användning av nyorden
När det gäller samband mellan kännedom om och användning av nyorden kan slutsatsen dras att de ord som flest av informanterna känner till sedan tidigare också är de ord som informanterna uppger att de använder sig av. Det ord som avviker är cosplay, vilket majoriteten av informanterna känner till sedan tidigare (72 %) men som bara används av 33 % av informanterna. Däremot är det svårt att se några tydliga kopplingar mellan informanternas val av böjningsformer och deras kännedom om och användning av nyorden. Fidget spinner är ett ord som en majoritet av informanterna känner till (96 %), använder (61 %) och där en böjningsform tydligt dominerar (s-plural i obestämd form med ca 99 % av böjningarna). Detsamma gäller för youtuber som 100 % av
informanterna känner till, 84 % använder och där majoriteten (92 %) använder sig av s- plural i obestämd form. Tittar vi däremot på ordet usie där 81% av informanterna väljer s-plural i obestämd form, ser vi dock att det är ett ord som bara 7 % av informanterna känner till och 0 % av dem använder sig av. Liknande mönster kan urskiljas för
explainer där s-plural dominerar med 86 % av böjningarna i obestämd form men där få känner till (23 %) och använder sig (1 %) av ordet. Informanternas val av böjnings- former verkar därför inte påverkas av huruvida de känner till eller använder sig av ordet.
5.5 Sammanfattning av resultat
Enkätundersökningen visar att s-plural är den vanligast förekommande böjningen
för samtliga nyord i obestämd form plural. Precis som det diskuteras hos Teleman m.fl.
(1999) och Språkrådet (2017) syns det i undersökningen att s-plural tycks vålla problem när orden sedan ska böjas i bestämd form plural. Informanterna uppvisar en stor
variation av böjningsformer i bestämd form plural för samtliga ord, vilket kan tyda på en osäkerhet när det gäller böjning. I bestämd form plural går det inte att dra några tydliga slutsatser angående vanligaste böjningsform, eftersom detta varierar mellan orden.
För orden deepfake, youtuber och fidget spinner väljer 90 % eller fler av informanterna att böja med s-plural, vilket kan tyda på att orden har en delvis etablerad böjningsform bland informanterna. Särskilt sticker fidget spinner ut där de 91 % som inte väljer att böja ordet som fidget spinners väljer en förkortad variant – fidgets, vilken även den är en variant av s-plural. Även för orden cosplay och explainer har s-plural en hög andel av böjningsformerna. De ord som informanterna verkar ha haft svårare för att böja i obestämd och bestämd form plural är främst mansplaining där det förekommer sju respektive tretton olika böjningsvarianter. En tänkbar förklaring kan vara att en del informanter kan ha uppfattat ordet som ett verb eftersom det, som tidigare nämnts, är ett abstrakt substantiv som dessutom är avlett av ett verb. Ett annat ord där informanterna uppvisar en stor variation gällande böjningsfomer är douche med sju respektive tretton böjningar i obestämd och bestämd form plural. En tänkbar anledning kan vara att douche har ett särskilt svårt uttal. Har man inte tidigare hört eller använt ordet kan det tänkas vara svårt att använda och därmed böja. 13 % av informanterna uppger att de inte känner till ordet sedan tidigare och 55 % använder det inte, varför detta skulle kunna vara en tänkbar förklaring.
Undersökningen visar att majoriteten av informanternas böjningsformer avviker från Språkrådets rekommendationer, med få undantag. Ett ord som sticker ut är
mansplaining där 20 % av informanterna följer rekommendationen för obestämd form plural, medan 34 % gör det i bestämd form plural. Språkrådets rekommendationer för böjning av ordet följdes därför till viss del. Detsamma gäller för ordet douche där 28 % av informanterna använder rekommenderade böjning i bestämd form. Den vanligaste böjningsformen för båda orden i obestämd form är dock, likt övriga ord, s-plural.
De utvalda nyorden är olika kända hos informanterna. 100 % av informanterna uppger att de känner till ordet youtuber sedan tidigare, 96 % känner till ordet fidget spinner och 87 % känner sedan tidigare till ordet douche, medan få informanter känner till orden usie, explainer och normcore. Informanterna uppger att de inte använder sig av orden i hög utsträckning. De ord som flest uppger att de använder sig av är de ord som också många av informanterna känner till sedan tidigare.
När det gäller samband mellan kännedom om och användning av nyorden kan slutsatsen dras att de ord som flest av informanterna känner till sedan tidigare också är de ord som informanterna uppger att de använder sig av. Några tydliga mönster som visar att
informanternas val av böjningsformer påverkas av huruvida de känner till eller använder sig av nyorden kan inte urskiljas.
6 Diskussion
Syftet med studien har varit att undersöka hur språkanvändare pluralböjer ett urval nya engelska substantiv i svenskan och om språkanvändarnas val av böjningsformer överensstämmer med Språkrådets rekommendationer. Dessutom har undersökts huruvida språkanvändarnas kännedom om, och användning av de utvalda nyorden påverkat val av böjningsform. I följande kapitel jämförs resultaten av studien med tidigare forskning som presenteras i kapitel 3.
Enkätundersökningen visade att den vanligaste böjningsformen för samtliga av de utvalda nyorden är s-plural, den pluralböjning som ursprungligen är hemmahörande i engelskan. Tidigare forskning av Zetterberg (2017) och Mickwitz (2010) som visar att s-pluralen är utbredd i svenska språket bekräftas därmed tydligt i denna studie.
Språkanvändarna uppvisade en stor variation av böjningsformer, särskilt i bestämd form plural. Det kan tyda på att valet av s-plural i obestämd form vållar problem när ordet böjs i bestämd form, vilket påpekas både i hos Språkrådet (2017) och Teleman m.fl.
(1999). Denna studie uppvisar därmed liknande resultat som hos Zetterberg (2017) där slutsatsen dras att s-pluralen är mer vedertagen i obestämd form, än i bestämd form där variationen av böjningsformer är större. Dessutom kommer Zetterberg fram till att s- pluralen är på väg att bli en standardpluralform för nya ord, ofta av främmande karaktär, som saknar en tidigare lexikalt fastställd pluralform. Dessa resultat ligger väl i linje med vad denna studie visar. De utvalda orden i denna studie är nya och av främmande
karaktär, och saknar dessutom en lexikalt fastställd pluralform. S-pluralen dominerar som böjningsform för samtliga nyord i undersökningen och ser ut att fungera som en standardpluralform för flera av de undersökta orden i denna studie. Mina resultat ligger även i linje med de huvudsakliga egenskaper hos s-pluralen som Söderberg (1983) finner, nämligen att de fungerar som pluralform för lånord som ursprungligen har s- plural och en böjningsform för ord som är svåra att anpassa till ett svenskt
böjningsmönster. Kopplingar mellan denna studies resultat kan även göras till Mickwitz (2010) där det visade sig att mer än hälften av alla främmande substantiv i materialet tog s-plural.
Precis som i Perssons (2008) undersökning finns det även i min studie indikationer på en osäkerhet hos informanterna inför val av böjningsformer eftersom det i min studie, likt Perssons, förekommer flera olika böjningsvarianter av orden. Perssons (2008) resultat av enkätundersökningen som visade att svenska pluraländelser var vanligast förekommande avviker dock från mitt resultat där ju s-pluralen dominerar som böjningsform.
Likt Abelssons (2016) studie visade resultatet av min undersökning att informanterna har en varierande kännedom om, och användning av, de utvalda nyorden. Abelsson (2016) drar slutsatsen att de nyord som inte användes av informanterna i hennes
undersökning var de ord som kan ses som samtidsmarkörer. En djupare analys angående vilka typer av nyord det var som användes eller ej gjordes inte i min studie. Vid en snabb anblick kan dock ett liknande mönster urskiljas. De ord som sällan användes var usie, deepfake, explainer och normcore, vilka faktiskt är ord som skulle kunna ses som samtidsmarkörer medan de ord som informanterna uppgav att de använde sig av, såsom youtuber, fidget spinner och mansplaining, kan vara något förlegade eller kanske har fått större genomslag i språket.
När det gäller samband mellan kännedom om och användning av nyorden visar studien att de ord som flest av informanterna känner till sedan tidigare också är de ord som informanterna uppger att de använder sig av. Några tydliga mönster som visar att
informanternas val av böjningsformer påverkas av huruvida de känner till eller använder sig av nyorden kunde inte urskiljas.
Det går inte att dra några generella slutsatser utifrån studiens resultat eftersom den inte är tillräckligt omfattande. Enkäten skulle dels kunna förtydligas ytterligare, dels delas med ett mycket större urval för att kunna vara representativ för populationen. Däremot kan studien ge en indikation på hur situationen ser ut gällande pluralböjning av nyord i svenskan och s-pluralens dominans hos språkanvändare. Studien visar tydligt att användningen av s-plural är utbredd hos språkanvändarna och att böjningsformen faktiskt vållar problem när orden sedan ska böjas i bestämd form plural. Studien visar dessutom att Språkrådets rekommendationer inte efterföljs av informanterna.
Språkvården behöver arbeta för en enklare hantering av engelska nyord och vidare forskning inom området skulle därmed behövas. Ett område som kan vara intressant att undersöka är exempelvis hur stavningsanpassningen av nyorden påverkar
språkanvändares val av böjningsform.
Litteratur
Abelsson, Ebba. (2016). Är din bror obror? En studie av ordförståelsen och
användningen av nyord. Examensarbete i nordiska språk. Uppsala: Uppsala universitet.
Agazzi, Birgitta. (2015). Nyord i svenskan: blogg, fulbryt, pudla, rondellhund och andra nytillskott från A till Ö. 1. uppl. Stockholm: Morfem.
Ejlertsson, Göran. (2014). Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. (3. [rev.]
uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Hultman, Tor G. (2003). Svenska Akademiens språklära. 1. uppl. Stockholm: Svenska Akademien.
Mickwitz, Åsa. (2010). Anpassning i språkkontakt: morfologisk och ortografisk anpassning av engelska lånord i svenskan. Helsingfors: Finska, finskugriska och nordiska institutionen, Helsingfors universitet.
Persson, Linnea. (2008) Bimbosar, datear, och loggos: Om svensk pluralböjning av engelska lånord. Magisteruppsats, Institutionen för nordiska språk. Uppsala: Uppsala universitet.
Språkrådet (2017) Svenska skrivregler. Stockholm: Liber.
Språkrådet (2020a). Nyord. Institutet för språk och folkminnen. Tillgänglig:
http://www.isof.se/sprak/nyord.html [Hämtad 2021-01-11]
Språkrådet (2020b.) Nyordslistor. Institutet för språk och folkminnen. Tillgänglig:
http://www.isof.se/sprak/nyord/nyordslistor.html [Hämtad 2021-01-11]
Stålhammar, Mall. (2010). Engelskan i svenskan. Åttahundra år av lånade ord och språkliga influenser. Falun: Nordstedts.
Söderberg, Barbro. (1983). Från rytters och cowboys till tjuvstrykers: s-pluralen i svenskan: en studie i språklig interferens. Stockholm: Almqvist & Wiksell
international.
Teleman, Ulf., Hellberg, Staffan., Andersson, Erik., & Holm, Lisa. (1999). Svenska Akademiens grammatik 2 Ord. Stockholm: Svenska Akademien.
Trost, Jan., & Hultåker, Oscar. (2016). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Tillgänglig: https://www.vr.se/analys/rapporter/vara- rapporter/2002-01-08-forskningsetiska-principer-inom-humanistisk-
samhallsvetenskaplig-forskning.html [Hämtad 2021-01-11]
Zetterberg, William. (2017). Arising plurals in Swedish: A study of Swedish s-plural.
Kandidatuppsats, Humanistiska och teologiska fakulteterna. Lund: Lunds universitet.
Bilaga 1
Enkät om ordböjning
Hej!
Jag heter Elin Gosende och skriver min kandidatuppsats i svenska språket vid Linnéuniversitetet. Jag gör en studie om nyord och undersöker hur språkanvändare pluralböjer ett urval nya substantiv i svenskan. Samtliga substantiv är inlånade från engelskan.
Jag är tacksam om just du vill delta. Enkäten består av totalt 10 frågor och tar ungefär 10 minuter att besvara. Du deltar anonymt och behöver således inte uppge några personuppgifter som namn, mejladress eller liknande.
Stort tack för ditt deltagande!
1. Hur gammal är du som deltar?
1. 10-19 2. 20-29 3. 30-39 4. 40-49 5. 50-59 6. 60-69
7. 70 eller äldre 8. Vill ej svara
2. Vilket kön har du? Med kön menar vi könsidentitet, alltså det kön du själv känner dig som.
1. Kvinna 2. Man
3. Annat alternativ 4. Vill ej svara
Instruktioner:
Enkäten består av tio substantiv som hämtats från Språkrådets nyordlistor publicerade mellan 2014 och 2019. Du kommer att få två exempelmeningar till varje substantiv. Din uppgift är att fylla i hur du hade valt att böja substantivet bestämd och obestämd form pluralis (flertal). Du ska också svara på två frågor om varje ord.
Exempel:
1. En hoverboard är en eldriven balansbräda.
