• No results found

Att leva med bipolär sjukdom.: En litteraturstudie om vuxna personers erfarenhet.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Att leva med bipolär sjukdom.: En litteraturstudie om vuxna personers erfarenhet."

Copied!
36
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Höstterminen 2015

Självständigt arbete (Examensarbete), 15 hp Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp

Handledare: Gabriella Gustafsson Universitetslektor, Institutionen för omvårdnad

Att leva med bipolär sjukdom

En litteraturstudie om vuxna personers erfarenhet

Erica Eriksson

(2)

Autumn 2015

Independent work (Examination work), 15 hp Nursing Program, 180 hp

Supervisor: Gabriella Gustafsson, Assistant professor, Department of Nursing

Living with bipolar disorder

A literature review about adult people's experiences

Erica Eriksson

(3)

ABSTRAKT

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en kronisk sjukdom och karakteriseras med återkommande depressiva, maniska eller hypomaniska episoder. Sjukdomen förknippas med en minskad livskvalité.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vuxna personers erfarenheter av att leva med bipolär sjukdom.

Metod: Åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar användes i studien.

Sammanställningen och analysen inspirerades och genomfördes av en kvalitativ innehållsanalys. Databaserna CINAHL och PubMed användes till sökningen.

Resultat: Resultatet visade på att vardagslivet och identiteten påverkas samt att lära sig att hantera sjukdomen. Vardagslivet påverkade personerna med inverkan på de nära relationerna och arbetslivet. Identiteten påverkades genom att självbilden och självkänslan förändrades, även förmågan att identifiera sig med sjukdomen och känslan av att tappa kontrollen. Att lära sig att hantera sjukdomen beskrevs utifrån acceptans och förståelse, reaktioner från omgivningen och sig själv, behov av stöd och hjälp av andra samt positiva upplevelser.

Slutsats: Litteraturstudiens resultat visade på att det bör finnas mer information och utbildning om bipolär sjukdom, både för allmänheten och sjukvården. Detta för att de drabbade lättare ska kunna hantera sin sjukdom, förebygga återfall och skapa bättre livskvalité.

Nyckelord: Bipolär sjukdom, omvårdnad, upplevelser, litteraturstudie

(4)

ABSTRACT

Background: Bipolar disorder is characterized by recurrent depressive and manic or hypomanic episodes. The disease is associated with a decreased quality of life.

Aim: The aim of this study was to illustrate adult people's experiences of living with bipolar disorder.

Method: Eight qualitative scientific articles where used in the study. The

compilation and analysis was inspired and carried out through a qualitative content analysis. Databases CINAHL and PubMed was used for the research.

Results: The results shows that daily life is affected, the identity is affected and learn how to manage the disease. Everyday life affected persons with influence on close relationships and working life. The identity was affected through the changes in self- image and self-esteem, also the ability to identify with the disease and the feeling of losing control. The managing of the disease was described with the acceptance and understanding, reactions from the environment and themselves, the need of support and assistance of others and positive experiences.

Conclusion: The results shows that there should be more information and education about bipolar disorder, both for the public and health care. This is to reduce the stigma and ignorance so that those affected can more easily manage their disease and prevent relapse, as well as increase the quality of life.

Keywords: Bipolar disease, nursing, experiences, literature review

(5)

Innehållsförteckning

BAKGRUND ... 1

Bipolär sjukdom ... 1

Betydelse för omvårdnad ... 3

Teoretisk referensram ... 4

Syfte ... 4

METOD... 4

Sökmetod ... 5

Urval ... 5

Analys ... 5

Forskningsetik ... 6

RESULTAT ... 6

Vardagslivet påverkas ... 7

Inverkan på nära relationer ... 7

Inverkan på arbetslivet ... 7

Identiteten påverkas ... 7

Självbilden och självkänslan ... 8

Identifiera sig med sjukdomen ... 8

Tappa kontrollen ... 8

Lära sig att hantera sjukdomen ... 8

Acceptans och förståelse ... 9

Behov av stöd och hjälp från andra ... 10

Positiva upplevelser ... 10

DISKUSSION ... 11

Resultatdiskussion ... 11

Metoddiskussion ... 14

Forskningsetisk diskussion ... 15

Slutsats ...16

Vidare forskning ...16

REFERENSER ... 17 Bilaga 1

Bilaga 2.

(6)

BAKGRUND

Bipolär sjukdom är en kronisk sjukdom och är ofta förknippat med en minskad

livskvalité. Sjukdomen karakteriseras av återkommande depressiva och maniska eller hypomaniska episoder. Patienter upplever depressiva eller maniska symtom under hälften av tiden. Livstidsprevalens för personer med bipolär sjukdom är mellan 1,5 och 2,4 % (Stegink, et.al 2015) och sjukdomen drabbar cirka 60 miljoner människor i världen (WHO, 2015). Denna litteraturstudie handlar om vuxna personers erfarenhet av att leva med bipolär sjukdom.

Bipolär sjukdom

Bipolär sjukdom är en livslång sjukdom som har hög ärftlighet. Sjukdomen förflyter i hypomana, maniska och depressiva skov (Socialstyrelsen, 2010). De olika kriterierna innefattar olika psykiska tillstånd, till exempel förhöjd sinnesstämning, men kan även uppfyllas av hypomana episoder eller egentliga depressionsepisoder (APA, 2013;

APA, 2014). De maniska skoven hos patienten kräver ofta heldygnsvård, kan även innefatta psykotiska symtom. Den lindrigare formen av mani kallas hypomani (Socialstyrelsen, 2010). Bipolär sjukdom indelas i typ 1 och typ 2. Typ 1 används vid förstagångsinsjuknande i mani och diagnostiseras utifrån att kriterierna för mani uppfylls. Typ 2 innefattar återkommande depressionsepisoder med hypomana episoder (APA, 2013; APA, 2014). Bipolär sjukdom typ 1 börjar i genomsnitt vid 18 års ålder och bipolär typ 2 vid 22 års ålder (Hilty, et.al 2006).

Det finns risk för suicid i samband med de svåra perioderna av depression.

Dödligheten är stor både med konsekvenser av kroppslig sjukdom och självmord (Socialstyrelsen, 2010). I en review artikel framkommer det att 25 % av personer med bipolär sjukdom gör ett självmordsförsök, varav cirka 11 % dör. Depression i

samband med bipolär sjukdom är fortfarande väldigt underbehandlat och patienter lider av depression cirka 3o % av tiden (Hilty, et.al 2006). Patienter upplevde att depressiva symtom inverkar mer på den sociala funktionen, än de maniska episoderna (Stegink, et.al 2015).

Patienten kan ofta uppleva ökat sömnbehov, trötthet, energilöshet och

koncentrationsbesvär. Sjukdomen kan vara väldigt växlande, från att vara symtomfri till kronisk funktionsnedsättning (Stegink, et.al 2015). Diagnostiseringen av en

(7)

2

manisk episod innefattar att patienten har ökad irritabel sinnesstämning, bättre självkänsla, minskat sömnbehov, extra pratsam, känsla av att tankarna rusar,

lättdistraherad, ökad aktivitet till exempel inom jobb, sexuellt eller socialt. Det krävs tre av dessa symtom för att det ska kallas en manisk episod. Symtomen ska också finnas under minst en vecka (APA, 2013; APA, 2014).

Vid bipolär sjukdom används stämningsstabiliserande läkemedel, profylaktiskt och för en längre tid framöver. Målet med behandlingen är att lindra symtomen

(Skärsäter, 2014, s.108). Vid val av behandling och medicin är det viktigt att överse de starka biverkningar som kan uppkomma och detta måste tas med hänsyn till den enskilda individen (SPF, 2014, s.8). Poolsup, Li Wan Po och De Oliviera, 2000; SPF, 2014, s.51, beskriver att Litium har god effekt mot bipolär sjukdom och vid klassisk bipolär sjukdom är litium speciellt effektivt som långtidsbehandling. Vid

självmordsrisk fungerar även litium förebyggande.

Familjefokuserad terapi (FFT) fokuserar på familjen, att stötta närstående så detta fungerar och att samarbetet ska fungera så bra som möjligt, för att förebygga återfall och djupa episoder av depression och/eller mani (SPF, 2014, ss.73-74). Kognitiv beteendeterapi (KBT) har visat sig fungera effektivt vid bipolär sjukdom. Det fokuserar främst på att patienten ska lära sig känna igen symtomen och lättare handskas med dem (Malhi, et.al 2009).

Forskning kring att bli diagnostiserad med bipolär sjukdom, visar på en process som involverar ambivalens kring sin diagnos och strävan efter att få nya psykiatriska åsikter. Detta grundade sig i att patienterna kände känslor av misstro och förvirring när nya beslut togs kring diagnosen och vid biverkningar av mediciner. Känslor av ambivalens kunde också uppstå en tid efter diagnosen, när patenten var friskare och mer stabil (Inder, 2010).

Allguander (2014) beskriver att psykisk ohälsa kan uppfattas som allt ifrån myter till stigma (s.25). Att bli diagnostiserad med bipolär sjukdom kan kännas som att få en stämpel, man är sjukdomen. Allguander (2014) beskriver även att bipolär sjukdom påverkar dem närstående emotionellt väldigt mycket. Utbildning för patient och anhöriga har visat sig minska risken för återinsjuknande. Om patienten känner

(8)

3

förtroende för sin vårdgivare kan detta underlätta följsamheten med läkemedelsbehandlingen avsevärt (ss.163-164).

Annan forskning kring att leva med bipolär sjukdom visar att livet kan påverkas på olika sätt (Elgie och Morselli, 2007). Under episoder som mani och hypomani, kan starka känslor uppstå till exempel upprymdhet, glädje och effektivitet. Det kan även uppstå en känsla av isolering (Karlsson, 2004). Depression kan även påverka med känslor som värdelöshet och hopplöshet (Stigsdotter Nyström och Nyström, 2007).

Episoder av mani och depression inverkade på patienter med dålig självförståelse, sämre självförtroende och strategier att hantera detta (Lim, et.al 2004). Det dåliga självförtroendet beskrevs som att det påverkade patienters initiativ till att planera framtiden och initiativ till nya relationer (Baker, 2002).

Studier har även visat att bipolär sjukdom kan bidra till positiva känslomässiga reaktioner (Meyer et. al, 2001). De positiva reaktionerna har bidragit till flera förhöjda positiva aspekter i vardagliga livet (Lovejoy och Steuerwald, 1995) och att lättare uppnå ambitiösa mål livet (Johnson, 2005). Vissa specifika psykologiska egenskaper kan växa fram av erfarenhet med sjukdomen, egenskaperna kan betraktas som mycket värdefulla. Dessa kan vara och är inte begränsade: andlighet, empati, kreativitet, realism och motståndskraft (Francisco Galvarez, Thommi och Ghami, 2011). Dessa positiva aspekter av bipolär sjukdom är av betydelse för allmänheten och forskarvärlden. Personer med bipolär sjukdom måste förutom symtomen, även handskas med omgivningens stigma och negativa reaktioner (Ritsher och Phelan, 2004; Wahl, 1999). Social stigmatisering kan påverka välbefinnandet och livskvalitén (Hayward et al, 2002; Markowitz, 1998; Rosenfield, 1997). På grund av dessa orsaker försöker personer med bipolär sjukdom hålla sjukdomen hemlig (Angermeyer,

2003).

Betydelse för omvårdnad

Det är viktigt att sjuksköterskan får mer kunskap om patienternas upplevelse av att leva med bipolär sjukdom. Kunskapen kan medföra att sjuksköterskan får ökad förståelse för patienternas livsvärld och med hjälp av kunskapen ge bästa möjliga omvårdnad. Att se hela individen och inte bara sjukdomen. Förståelsen för hur svårt

(9)

4

det kan vara med acceptans och coping strategier, att då kunna vägleda patienten genom dessa svårigheter på bästa sätt.

Teoretisk referensram

För att förstå resultatet i denna litteraturstudie används ett livvärldsperspektiv. Detta för att skapa perspektiv och mer förståelse av personers upplevelser samt

erfarenheter av att leva med bipolär sjukdom. Ett livsvärldsperspektiv innebär att utveckla förståelse för patienters upplevelser, erfarenheter och hur vardagen påverkas i samband med en sjukdom. Edmund Husserl, som är skaparen till livsvärldsperspektivet beskriver att det är viktigt att utveckla kunskap för hur människor lever. Med livsvärld menas förståelse för den världen vi lever i, hur vi upplever världen, insikt om hur människor lever och uppfattar sig vardag (Flensner, 2014, s.110-109).

Vid en kroppslig förändring förändras livsvärldsperspektivet, det kan påverka det dagliga livet och ge konsekvenser på för den enskilda individen. Livet och världen innebär inte bara samverkan med det kognitiva och intellektuella, utan även sinnesintryck av den fysiska kroppen. Synliga skador kan vara tydliga men inre skador kan innebära osynliga kroppsliga förändringar för individen (Orrsveden, 2008, s.175).

Syfte

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vuxna personers erfarenheter av att leva med bipolär sjukdom.

METOD

För att belysa vuxna personers erfarenheter av att leva med bipolär sjukdom

genomfördes en kvalitativ litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på empiriska studier. Olsson och Sörensen (2011) beskriver genom att använda sig av kvalitativa studier kan forskaren få ett inifrånperspektiv, eftersom att forskaren får en nära relation med deltagaren. För att ta del av deltagarens erfarenheter används narrativa intervjuer (ss.18-19). En litteraturstudie handlar om att överblicka ett begränsat område för att skapa en beskrivande sammanställning rörande ämnet. För att genomföra studien krävs det att perspektivet samlas och analyseras, därefter

(10)

5

granskas ämnet kritiskt, för att sedan sammanställas i resultatet av egna studien (Friberg, 2012, s.133). Litteraturstudier kan leda till utvecklad evidensbaserad kunskap. Ett syfte skapas och det bidrar till en metod för att samla in, analysera och uppfatta ny kunskap (Polit och Beck, 2010, ss. 170-172).

Sökmetod

Databaserna Cinahl full text, Pubmed och frisökning i Google användes för artikelsökning. Sökorden bestod av till exempel bipolar, disorder och experience (Bilaga 1). Genom Cinahl headings och Mesh kontrollerades sökorden. De artiklar som valdes var skrivna på engelska, peer- reviewed (vetenskapligt granskade) och i Pdf full text. Vid frisökning i Google användes sökorden bipolar disease, experience och patient experience varvid två artiklar hittades, se (bilaga 2).

Urval

Alla artiklarna svarade på syftet som var att belysa vuxna personers erfarenheter av att leva med bipolär sjukdom. Artiklarna är skrivna på engelska, deltagarna är över 18 år och av både manligt och kvinnligt kön, detta för att få erfarenheter av båda könen.

Exklusionskriterier var artiklar äldre än 10år samt personer under 18 år. Deltagarna i studierna hade diagnostiserats med bipolär sjukdom typ 1 eller 2. Studier med

kvantitativ ansats exkluderades. Totalt inkluderades åtta artiklar. Alla artiklar bedömdes vara av hög kvalité. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån en

kvalitetsgranskningsmall från SBU (2014). Studien ska enligt denna

kvalitetsgranskningsmall från SBU ha ett tydligt och avgränsat urval. Urvalet ska vara av betydelse, tydligt beskriven och innefatta ett etiskt resonemang. Datainsamling och analys ska vara beskrivet utifrån forskarens tolkning och bedömning.

Bedömningen av resultatet ska vara logiskt, begripligt, tydligt och överförbart till andra sammanhang.

Analys

Bearbetningen och analysen av de kvalitativa artiklarnas resultat utfördes av Friberg (2012) modell, som består av fem steg. Författaren försökte få en helhet genom att läsa igenom resultaten flera gånger. Sedan identifierades studiernas resultat mot litteraturstudiens syfte. Efter det sammanställdes alla huvudfynd, för att sedan urskilja likheter, olikheter bland fynden och skapa kategorier och underkategorier. I

(11)

6

det sista steget utformas en skildring som inrättas av de nya kategorierna (127-129). I denna litteraturstudie inspirerades analysen också av Graneheim och Lundman, (2004), kvalitativa innehållsanalys. Artiklarna lästes igenom flera gånger för att välja ut meningsenheter ur resultaten. Sammanställningen utfördes genom att ta ut det av betydelse relaterat till syftet för denna studie, för att sedan dela upp i

meningsenheter, sätta ihop till ett ämne och kodas. Därefter sattes koderna ihop till underkategorier och kategorier (ss. 197-199).

Forskningsetik

Enligt Kjellström (2012) när en studie skapas är det viktigt att använda etiska principer för att undvika att människor kommer till skada. Grunden av forskningen bör vara att deltagarnas hälsa och intresse är i fokus. Forskningen bör även vara i balans av ny kunskap. För att en studie ska bli etiskt godkänd krävs det att forskarna informerar deltagarna om hur studien kommer gå till, att deltagarna kan avsluta sin medverkan när som, deltagarna har rätt till sin autonomi och forskaren måste ta hänsyn till dem mänskliga rättigheterna (ss.70-76). Denna litteraturstudie innefattar artiklar som blivit etiskt granskade och godkända samt syftet ska uppfylla etiska principer.

RESULTAT

I detta arbete redovisas resultat utifrån åtta artiklar som alla belyste vuxna personers erfarenheter av att leva med bipolär sjukdom. Efter analysen av artiklarna framkom tre huvudkategorier och nio underkategorier. Dessa presenteras i tabellen nedan (tabell 1) samt i löpande text.

Tabell 1

Huvudkategorier Underkategorier

Vardagslivet påverkas Inverkan på nära relationer Inverkan på arbetslivet Identiteten påverkas Självbilden och självkänslan

Identifiera sig med sjukdomen Tappa kontrollen

Lära sig att hantera sjukdomen Acceptans och förståelse

Reaktioner från omgivningen och sig själv Behov av stöd och hjälp av andra

Positiva upplevelser

(12)

7 Vardagslivet påverkas

Litteraturstudien beskriver att vardagslivet påverkas med inverkan på nära relationer och inverkan på arbetslivet.

Inverkan på nära relationer

Studier visar att de nära relationerna i familjen påverkas av sjukdomen och även det sociala livet med vänner (Crowe, et.al 2012; Proudfoot 2009; Dahlquist Jönsson, et.al 2008; Mortensen, et.al 2015). Det beskrivs att den medicinska behandlingen vid bipolär sjukdom och dess biverkningar t.ex. sedering, kan inverka på en förälder med en känsla av distans till sina barn. Föräldrarna var medvetna om att deras barn var mycket uppmärksamma på sjukdomstillståndet och att de kunde bli oroliga och rädda. Känslan av att vara en dålig mamma beskrevs som väldigt oroande och

personerna var under vissa perioder beroende av sin partner att ta ansvar för barnen.

Det beskrevs även hur personerna ville undvika det sociala livet med vänner.

Eftersom de var rädda att de skulle ta skada av deras oregelbundna humör. Detta ledde till att personerna isolerade sig från omgivningen i hopp om att inte riskera att vänner och släktingar fick se hur det verkligen var, när de mådde som värst

(Mortensen, et.al 2015).

Inverkan på arbetslivet

En studie visar på att en person med bipolär sjukdom upplever att utomstående personer ser dem som en sjukdom och upplever sig bli stämplad med att vara manisk depressiv. Detta resulterar för den utsatte med att upplevelserna av identitet

påverkades med nedsatt självkänsla vilket inverkar med nedsatt funktion i arbetslivet och socialt (Mortensen, et.al 2015). Bipolär sjukdom och dess symtom påverkar den personliga ekonomin och arbetsmöjligheter genom att personer tidvis inte kan arbeta på grund av olika symtom (Proudfoot, 2009). För att kunna arbeta med bipolär sjukdom, krävs tidvis ett jobb som har flexibla arbetstider, mindre krävande

uppgifter och att arbeta i avskildhet (Mortensen, et.al 2015; Michalak, et.al 2006).

Identiteten påverkas

Litteraturstudien visar under denna huvudkategori att sjukdomen påverkar identiteten med förändrad självbild och självkänsla, samt att identifiera sig med sjukdomen och att tappa kontrollen.

(13)

8 Självbilden och självkänslan

Det framkom att osäkerhet är vanligt och att det påverkar personernas självförtroende. För att få kontroll över livet och stärka tron på sig själv, kan

strategier utvecklas för att göra osäkra situationer trygga och hanterbara. Det verkade som att fördomar i samband med psykisk ohälsa ledde till ökade känslor av att vara osäker på sig själv, vilket påverkade deltagarna självkänsla och hur de agerade till sin omgivning (Dahlquist-Jönsson, et.al 2008). I en studie av Michalak, et.al (2006) beskrivs det att känslor av identitetsförlust ofta var knutna med förlusten av självkänsla.

Identifiera sig med sjukdomen

Ett stort problem är att komma till rätta med förlusten av den man en gång varit, känslan av att inte kunna vara den man en gång var och saknaden av det tidigare jaget (Proudfoot, et.al 2009). I en studie av Crowe, et.al (2012) beskrevs

uppfattningen av förväntade sociala normer och att personerna i jämförelse uppfattade sig själva som misslyckade. Det beskrevs även att när personerna samtalade med andra så uppfattade de sig själva som psykiskt sjuk och att deras utlåtande under samtalet uppfattades som sjukligt. Att inte passa in i samhället och utsättas för social stigma var ett ledande bekymmer som utrycktes med känslor av utanförskap.

Tappa kontrollen

Känslan av att ha tappat kontrollen var i samband med att vara beroende av anhöriga, vårdare och att inte kunna ta hand om sig själv ekonomiskt. Något som ansågs vara avgörande för att återta kontroll på sjukdomen var förmågan att lära sig känna igen signaler och det som triggar symtom. Vissa personer tyckte det var svårt att identifiera varningssignaler och utlösande faktorer. Utlösande faktorer som beskrevs var säsongs förändringar, ändrade sömnvanor, arbetsrelaterad stress, familjestress, hormoner och koffein (Proudfoot, et.al 2009). Mortensen, et.al (2015) beskrev att tappad kontroll kunde vara vid förlusten av både drömjobb och partner, på grund av sjukdomens ohanterliga tillstånd.

Lära sig att hantera sjukdomen

Litteraturstudien visar på att lära sig att hantera sjukdomen innefattar acceptans och

(14)

9

förståelse. Hantera reaktioner från omgivningen och sig själv, behov av stöd och hjälp av andra och positiva upplevelser.

Acceptans och förståelse

Acceptans och förståelse handlar om vikten av att acceptera och förstå sjukdomen, för att kunna fullfölja den livslånga behandlingen som sjukdomen kräver. Det beskrivs som en process i att fysiskt, andligt och känslomässigt acceptera diagnosen (Michalak, et.al 2006). Dahlquist Jönsson, et.al (2008) beskriver att strävan efter att förstå, innebär övergången från osäkerhet till förståelse av denna komplexa sjukdom.

I en studie av Proudfoot, et.al (2009) beskrivs det att i början när personerna blir diagnostiserade med bipolär sjukdom, ifrågasätts det ofta vad sjukdomen innebär för resten av deras liv och om de någonsin kommer kunna leva ett normalt liv igen. Ofta feldiagnostiseras bipolär sjukdom, vilket bidrar till att patienterna känner förnekelse och chock över diagnosen. Förståelsen kring att bipolär sjukdom är en

återkommande och kronisk psykisk sjukdom, är väldigt oroande. Det beskrivs även hur personerna oroades av sin medicinering. Oron kretsade kring dem negativa biverkningarna och hur det påverkade deras liv. De mest betydande biverkningarna var avtrubbning på deras kreativitet, minskade energinivåer och viktökning. Några personer uttryckte även missnöjet med att testa olika läkemedel för att hitta rätta kombinationen för dem.

I en studie av Todd, et.al (2012) beskrevs vikten av att lära sig att hantera sjukdomen.

Det kunde vara att skapa strategier till exempel vid depression så ökade vissa deltagare sitt sociala engagemang, tog sig ut och träffade människor även om de kände för det motsatta. Vissa tyckte det var viktigt med motion och att ha något annat att fokusera på, samt förmågan att koppla av och varva ner. Dahlquist Jönsson, et.al (2008) beskriver för att hantera sjukdomen försöker många personer att tänka

positivt om sina symtom, att inte ge upp och göra det bästa av situationen. Proudfoot, et.al 2009 beskriver att acceptera sin diagnos bidrar till att personerna lättare

godkänner den medicinska behandlingen och följer den. Med fullföljd medicinering får personerna lättare att känna igen signaler och det som triggar symtom.

Sammanfattningsvis att acceptera diagnosen bidrar till att lättare hantera sjukdomen.

Reaktioner från omgivningen och sig själv

(15)

10

Bipolär sjukdom beskrevs vara tabulagt och något man inte ofta pratar om. Några kände sig stigmatiserade av omgivningens okunskap. De beskrev även hur negativitet från allmänheten, familj och vänner blev en del av deras identitet (Todd, et.al 2012).

Det beskrevs även erfarenheter av stigma i samband med sjukdomen och/eller vid utlämnande av diagnosen till andra. Upplevelser av marginalisering var vanligt, särskilt i arbetsmiljöer. Stigmatisering uppfattades mer i förhållande till psykiskt sjukdom, än fysisk sjukdom och att detta då leder till att vilja dölja sin sjukdom (Michalak, et.al 2006).

Behov av stöd och hjälp från andra

Ord, tankar, känslor och åsikter från en betrodd person kan vara en nödvändig och viktig vägledning när man försöker granska sina egna tankar, känslor och intryck. Det ger bättre fokus och kan även ta en person, som nästan har förlorat kontakten med sig själv, tillbaka till ökad kontroll. Medverkan i en pålitlig professionell relation kan innebära att hjälpa sig själv att hitta tillbaka från den dagliga kampen. I en sådan relation kan man arbeta igenom smärtsamma erfarenheter. Sådana erfarenheter behöver ibland delas med någon utanför familjen, med avsikt för att skydda dem.

Nära vänner som lyssnar, även när man inte känner sig värd att lyssna på, kan bidra till att dela den dagliga kampen. Genom att låta sina närmsta vänner vara delaktiga och inblandade, elimineras behovet av att göra ständiga ursäkter vilket i sin tur kan minska den inre stressen (Rusner, et.al 2010).

Positiva upplevelser

De positiva aspekterna av sjukdomen beskrivs som extra perceptuell känslighet, kreativitet, fokus och klarhet i tanken. Det beskrevs även att sjukdomen är som ett tveeggat svärd, eftersom själva gåvan är också en förbannelse, men gåvan i sig är helt enkelt ibland underbar. Vardagen påverkas positivt med förbättrade förmågor och mer intensiv mänsklig samhörighet, känslan av att ha fått en speciell gåva,

förhållandet mellan jaget och sjukdomen, samt att sjukdomen är en del av dem (Lobban, et.al 2012). Proudfoot, et.al (2009), beskriver att om patienterna inte släpper de positiva känslorna av sjukdomen kan detta få konsekvenser på behandlingen.

(16)

11 DISKUSSION

Resultatdiskussion

Litteraturstudiens syfte var att belysa personers erfarenheter av att leva med bipolär sjukdom. Studien resulterade i tre huvudkategorier. Vardagslivet påverkade

personerna med inverkan på de nära relationerna och arbetslivet. Identiteten påverkades genom att självbilden och självkänslan förändrades, förmågan att identifiera sig med sjukdomen och känslan av att tappa kontrollen. Att lära sig att hantera sjukdomen beskrevs utifrån acceptans och förståelse, reaktioner från omgivningen och sig själv, behov av stöd och hjälp av andra samt positiva upplevelser.

I denna litteraturstudie framkom att vardagslivet påverkas ofta av

humörsvängningarna som en person med bipolär sjukdom kan genomgå. Det är väldigt jobbigt och tar mycket energi från omgivningen att förstå. Det påverkar både olika relationer och arbetslivet. Detta framkommer även i studien av Rose, Mallison och Walton-Moss (2004), där personer med bipolär sjukdom uttrycker att familjen inte förstår processen som sjukdomen innefattar. Det är oerhört nödvändigt med en förstående omgivning för att förebygga återinsjuknande för den drabbade. Vikten av att utbilda familjer för att öka kunskapen om de symtom och beteenden som kan uppstå, behövs för att familjen också ska acceptera sjukdomen. Borg, et.al (2011) beskriver även vikten av en förstående arbetsplats, att ha möjlighet till flexibilitet och att känna stöd från arbetskollegor, är en god förutsättning för att den drabbade ska kunna fungera och må bra.

I resultatet framkom att identiteten påverkades genom att självbilden och

självkänslan förändras. Osäkerhet i samband med sjukdomen påverkar personernas självkänsla och självförtroende. Det är viktigt att personerna får hjälp med att stärka självförtroendet genom att göra osäkra situationer, säkra och trygga. Fernandez, Breen och Simpson (2014) styrker även i sin studie att identiteten påverkas i

samband med diagnosen. Det beskrivs att få diagnosen är som att identiteten raseras eller att en helt ny identitet uppmärksammas. Denna nya, förändrade identitet kan ge ångest hos patienten eller vara en god förutsättning för behandlingen. Vidare visar resultatet att tappad kontroll kunde vara i samband med förluster av det man tidigare hade haft. För att få kontroll över sjukdomen krävs kunskap, förståelse och att få

(17)

12

hjälp att hantera biverkningar. Detta styrks i en studie av Velligan, et.al (2010) som beskriver att det bör vara en öppen attityd gentemot patienterna så att de lättare vågar tala om vilka biverkningar de drabbats av. Wilting, et.al (2009) beskriver andra sätt för att förebygga och reducera biverkningar. Det bör vara noggrann information om biverkningarna, samt klargöra de allmänna biverkningar som kan uppstå. I många fall beskrivs det i studien att många biverkningar avtar med fortsatt behandling eller en tillfällig minskning av dos.

Resultatet visade även att acceptans och förståelse utgjorde grunden för att lära sig hantera sjukdomen. Vikten av att släppa de positiva känslorna av att vara hypoman eller manisk, innebär att kunna fullfölja den medicinska behandlingen.

Självacceptans innefattade en process i ambivalens för sjukdomen. Sorg och förlust av olika tidpunkter i livet, där man varit sjuk istället för att kunna leva. Att lära sig känna igen varningssignaler var viktigt för att kunna hantera sjukdomen.

Daggenvoorde, Goossens, och Gamel (2013) stödjer även vikten av att lära sig att känna igen tidiga symtom av sjukdomen. Detta möts ofta med förnekelse eftersom det kan vara svårt att acceptera diagnosen. Pollack (1995) beskriver att förnekelsen är som ett hinder som den drabbade måste komma över, men att det är en process som bearbetas hela livet.

Det framkom även i resultatet att reaktioner från omgivningen och sig själv inverkade i sättet att hantera sjukdomen. Dessa resulterade i att stigmatisering från

omgivningen och sociala normer kunde inverka med känslor av misslyckande och utanförskap. Eftersom omgivningen inte upplevs ha kunskap om bipolär sjukdom får det de drabbade att känna sig stigmatiserade. Pollack (1995) beskriver att ofta döljer de drabbade sin sjukdom för att slippa reaktioner från omgivningen. Detta påvisas även av Lim et.al 2009; Skärsäter et.al 2003b, att få diagnosen bipolär sjukdom innebär att ständigt kämpa för stabilitet i livet och att handskas med att känna sig isolerad från samhället. Skärsäter, et.al (2003a) beskriver att känslor av osäkerhet kan bekräftas av att vårdpersonal informerar väl och bekräftar deras sjukdom. På detta sätt kan personerna känna stöd i att de faktiskt är sjuka och att det är

tillräckligt.

(18)

13

Resultatet belyser även vikten av behovet av stöd och hjälp från andra. Det beskrivs hur viktigt stödet från en professionell person kan vara för att avlasta familjen och få hjälp med den dagliga kampen. Vänner är också oerhört viktigt, eftersom det kan vara ett stöd utanför familjen. Suto, et.al (2009), styrker vikten av professionellt stöd och att detta bör finnas med i behandlingen. Det beskrivs av Socialstyrelsen (2015), vikten av att den drabbade får personcentrerad vård och att anhöriga involveras, utifrån patientens önskemål, eftersom de kan vara ett stort stöd för den drabbade.

Resultatet i denna litteraturstudie belyste även de positiva upplevelserna av

sjukdomen som förstärkta förmågor som kunde användas i vardagen. Författarens reflektion är att denna bild av sjukdomen dock är svår att förena med bilden av bipolär sjukdom, då sjukdomen beskrivs och bidrar med överhängande negativa aspekter. Många människor har svårt att hitta några positiva upplevelser till sjukdomen. Dessa positiva upplevelser kan dock ändå hjälpa oss att förstå

ambivalens till nuvarande behandling. Även att utveckla insatser som minimerar de negativa effekterna, samtidigt som man potentiellt kanske kan behålla några av de positiva aspekterna. I en studie av Russel och Moss (2012), framkom det att personer med bipolär sjukdom ofta förknippar positiva känslor med mani, att mani är en form av lycka för dem. Det framkom även att mani förknippas med en extatisk känsla, det beskrivs som att alla hämningar försvinner, de tappar sin självkännedom och att det inte finns några gränser när de befinner sig i tillståndet. Det beskrivs att det kan finnas fördelar i att vara mer öppen för att lyssna på dessa personers erfarenheter av positiva upplevelser, i samband med sjukdomen.

Sammanfattningsvis kan resultatet i denna litteraturstudie förstås utifrån ett

livsvärldsperspektiv. Vad som händer när en människa blir sjuk kan tolkas genom ett livsvärldsperspektiv. Det skapas förståelse för hur symtomen inverkar och vad själva sjukdomen innebär för personen i dagligt liv, samt vilka tankar och känslor som till exempel smärtan väcker hos den drabbade (Flensner, 2014, ss.107-120). Ett

livsvärldsperspektiv innebär konkret att sjuksköterskan intresserar sig för patientens berättelse och upplevelser om sitt sjukdomstillstånd. Det beskrivs även att den levda kroppen kan förklaras som ett uttryck av erfarenheter, genom den levda kroppen kan vi få en helhet och via den kan vi uppleva hälsa eller ohälsa (Ekebergh, 2015, ss.66- 75). En studie av Eriksen, et.al (2012) visar att vid sjukdom önskar patienter

(19)

14

personligt engagemang av personalen och ökad förståelse. Personalen kanske kan dela lite av sina egna erfarenheter, ge lite av sig själva till patienten och patienten känner sig sedd. Det beskrivs som känslan av att bara vilja vara en människa.

Känslan av inte vilja vara en i mängden, man vill bli sedd för den man är och inte ett patientfall. I en studie av Perseius, et.al (2005), framkom det att förståelse, respekt och bekräftelse är själva grunden för att lindra lidande.

Författaren till denna litteraturstudie gör tolkningen att se personen som en unik individ och detta kan göras utifrån det som kallas personcentrerad vård, för att fånga personers livsvärldsperspektiv. Enligt Ekman, Norberg och Swedberg (2014) innebär personcentrerad vård att se patienten som en person, jämlike och specialist om sig själv och sin vardag. Personen ska bli hörd och få möjlighet till att berätta om sina upplevelser i samband med sjukdom och behandling. Vårdaren ska ha ett etiskt förhållningssätt och tillsammans med personen genomförs en vårdplan, där båda parter ska vara väl insatta och överens i det som beslutas (ss.69-96).

Metoddiskussion

Genom kvalitativ ansats genomfördes studien. Detta för att författaren ville få ett helhetsperspektiv av det som studerades (Olsson och Sörensen, 2011, ss. 100-101 ).

För att söka artiklar till studien användes databaserna CINAHL, PubMed och frisökning i Google, dessa användes för att hitta forskningsartiklar där patienters erfarenheter har studerats och hur det är att leva med bipolär sjukdom. Forsberg och Wengström, (2013), beskriver att dessa databaser täcker det mesta inom omvårdnad och medicin (s. 75). Detta ansåg författaren passade väldigt bra eftersom fokuset var att hitta artiklar som innehöll omvårdnadsforskning och levda erfarenheter.

Artiklarna söktes till en början med ord som bipolar och experience, men det gav en väldigt bred sökning och gav resultat kring andras upplevelser, till exempel anhöriga.

Författaren begränsade sökningen och la till fler sökord för att inrikta sökningen mot syftet som var vuxna personers erfarenhet av att leva med bipolär sjukdom.

Begränsningarna som gjordes var att deltagarna skulle vara från 18 år, detta för att få vuxna personers erfarenheter. Studierna var vetenskapligt granskade och på engelska för att öka tillförlitligheten. Tillslut hittades åtta artiklar. Studier med kvantitativ

(20)

15

ansats exkluderades för att få en djupare inblick utifrån kvalitativa studier. De kvalitativa studierna utformades utifrån intervjuer.

Long & Johnson, (2000) skriver att genom fyra begrepp kan trovärdigheten i ett resultat beskrivas, inom kvalitativ ansats. De fyra begreppen är giltighet,

tillförlitlighet, överförbarhet och delaktighet. Giltighet beskriver hur sanningsenligt resultatet är, det anses giltigt om det som belyses är det som var beskrivet från första början. Morse, et.al (2002) beskriver att tillförlitlighet betyder att forskaren

reflekterar över sin förståelse av arbetet under hela processen. Polit & Beck, (2006) överförbarhet innefattar att resultatet kan överföras till andra situationer. Det förklaras att delaktighet är en självklarhet i förhållande till kvalitativa studier eftersom arbetet sker nära deltagarna i studien (s. 44).

Drivkraften och styrkan i detta arbete utgjordes av att författaren tog sig tiden till att verkligen förstå resultatet i artiklarna och läste igenom dem flera gånger. Författaren gjorde tydliga mallar för de olika artiklarnas resultat och plockade ut

meningsenheter. För att sedan sammanställa dessa i kategorier och underkategorier.

Tillsammans med handledare kunde resultatet kritiskt granskas och reflekteras.

Peterson och Lindskov (2012) anser genom att granska och reflektera kan man som författare uppnå ett bättre resultat (Ss. 298-299).

Forskningsetisk diskussion

När en studie ska genomföras ska deltagarna ha rätt till att välja om de vill medverka.

Det ska även innebära att deltagarna kan avbryta sin medverkan när som, utan vidare påverkan. Detta förklaras utifrån rätten till självbestämmande (Kjellström 2014, Ss.

82-83; Polit och Beck 2014, s. 84). Detta har tagits i beaktning av författaren och studier som författaren valt är gjorda utifrån detta. Kjellström (2014) beskriver även att deltagarnas identitet ska behandlas med sekretess (s. 86). Artiklarna i denna litteraturstudie hade redan persondata dekrypterat. Författaren ansåg även vikten av etiska principer och följde därför fyra principer, göra gott, inte skada, vara rättvis och respektera autonomin. Enligt Sandman och Kjellström, (2012) används dessa för att reflektera och analysera etiska problem inom hälso- och sjukvård (s. 371).

(21)

16

En aspekt som anses grundläggande i ett vetenskapligt arbete är ärlighet och hederlighet. Att plagiera text anses utifrån att personen kopierar eller förvränger texten (Kjellström, 2014, s. 87). Detta har författaren haft som fokus att undvika.

Författaren har lagt ner mycket tid att noggrant göra om texten till sin egen och att arbeta med texten för att undvika plagiat.

Slutsats

Författaren drar slutsatsen utifrån resultatet i denna litteraturstudie att det bör finnas mer information och utbildning om bipolär sjukdom, både för allmänheten och sjukvården. Detta för att motverka och minska stigmatiseringen samt

okunskapen, så att omgivningen kan vara ett bättre stöd för den drabbade. Detta skulle även innebära för den drabbade att lättare kunna hantera sin bipolära sjukdom, förebygga återfall, skapa bättre livskvalité och minska lidandet som sjukdomen innebär. Detta kan nås via ett livsvärldsperspektiv genom

personcentrerad vård.

Vidare forskning

Det framkom i denna litteraturstudies resultat att reaktioner från omgivningen utrycktes med stigmatisering på grund av okunskap om sjukdomen. Vidare forskning omkring hur stigmatisering kan motverkas leder förhoppningsvis till mer förståelse från allmänheten och även bland vårdpersonal. Det framkom även i studien hur sjukdomen inverkar på arbetslivet på grund av en oförstående omgivning. Vidare forskning behövs också för hur man kan öka kunskapen kring bipolär sjukdom i arbetslivet och genom detta förhoppningsvis minska stigmatiseringen. När

författaren läste igenom studier till resultatet uppmärksammades även att personer med bipolär sjukdom hanterade att få en diagnos olika. Detta beskrevs bero på hur länge personen levt med sjukdomen, om man fick diagnosen sent eller tidigt i livet.

Vidare forskning behövs för att utforska sådana områden och skapa mer beredskap och förståelse, för att hjälpa dessa personer utifrån deras unika livsvärldsperspektiv.

(22)

17 REFERENSER

*Markerade artiklar ingår i studiens resultat.

Allguander, C. (2014). Klinisk psykiatri. 3.uppl. Lund: Studentlitteratur. Ss.21-26;

157-169.

Angermeyer, M.C. 2003. The stigma of mental illness from the patient's view- an overview. Psychiatrische Praxis, 30(7), 358–366.

APA (2014). Diagnostiska kriterier enligt DSM-5-TR. Mini-D5. Danderyd: Pilgrim Press. Ss. 55-59.

APA (2013). Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders. 5th ed.

Washington DC: American Psychiatric Association (APA).

Baker, J. A. (2002). The service and illness experiences described by users of the mood swings network. Journal of Mental Health, 11(4), 453-463.

Baart, I. & Widdershoven, G. (2013). Bipolar disorder: Idioms of susceptibility and disease and the role of “genes” in illness explanations. Health, 17(6), 640-657.

Billhult, A. & Gunnarsson, R. (2012). Bortfallsanalys och beskrivande statistik. Ur:

Henricsson, M [red]. Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad. Studentlitteratur AB. Ss. 306-307.

Borg, M. Veseth, M. Binder, P-E. & Topor, A. (2011). The role of work in recovery from bipolar disorders. Qualitative Social Work, 12(3), 323-339.

*Crowe, M. Inder, M. Carlyle, D. Wilson, L. Whitehead, L. Panckhurst, A. O´brien, A.

& Joyce, P. (2012). Feeling out of control: a qualitative analysis of the impact of bipolar disorder. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 19(4), 294-302.

(23)

18

Daggenvoorde, TH. Goossens, P. & Gamel, C. (2013). Regained control: A

phenomenological study of the use of a relapse prevention plan by patients with a bipolar disorder. Perspectives in Pychiatric care, 49(4), 235-242.

Dahlborg, E. & Lyckhage, D. (2012) Kunskap, kunskapsanvändning och kunskapsutveckling. Ur: Friberg, F. (Red.). Dags för uppsats -Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur AB. Ss.23-24

*Dahlquist Jönsson, P. Wijk, H. Skärsäter, I. & Danielson, E. (2008). Persons living with bipolar disorder -Their view of the illness and the future. Issues in Mental Health Nursing, 29(11), 1217-1236.

Socialstyrelsen (2015). Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig – Handbok för vårdgivare, chefer och personal. Hämtad 2015-12-06

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2015/2015-4-10

Ekebergh, M. (2015) Teoretiska grunder för vårdande. Ur: Arman, M. Dahlberg, K. &

Ekebergh, M. Att förstå patienten ur ett livsvärldsperspektiv. Stockholm: Liber AB.

Kap 3. Ss. 66-75 (s.14).

Ekman, I. Norberg, A. & Swedberg, K. (2014) Tillämpning av personcentrering inom hälso-och sjukvård. Ur: Ekman, I. [red]. Personcentrering inom hälso- och sjukvård.

Kap 3. Stockholm: Liber AB. Ss.69-96.

Elgie, R. & Morselli, P. L. (2007). Social functioning in bipolar patients: The perception and perspective of patients, relatives and advocacy organizations - a review. Bipolar Disorders, 9(1-2), 144-157.

Eriksen KÅ, Sundfør B, Karlsson B, Råholm MB & Arman M. (2012). Recognition as a valued human being: perspectives of mental health service users. Nursing Ethics, 19(3), 357–368.

(24)

19

Fernandez, M.E., Breen, L.J. & Simpson, T.A. (2014). Renegotiating identities:

Experiences of loss and recovery for women with bipolar disorder. Qualitative Health Research, 24(7), 890-900.

Flensner, G. (2010). Vem är patienten? Ur: Dahlborg Lyckhage, E. (red). Att bli

sjuksköterska: en introduktion till yrke och ämne. Kap 5. Lund: Studentlitteratur. Ss.

109-122.

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Den systematiska litteraturstudiens första steg.

Att göra systematiska litteraturstudier. Kapitel 5. Stockholm: Natur & Kultur. s. 75.

Francisco Galvez, J. Thommi, S. & Nassir Ghaemi, S. (2011) Positive aspects of mental illness: A review in bipolar disorder. Journal of Affective Disorders. 128(3), 185–190.

Friberg, F. (2012) Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. Friberg, F. (Red.) Ur: Dags för uppsats -Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur AB. Ss. 44, 126-129

Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112.

Hayward, P. Wong, G. Bright, J.A. & Lam, D 2002. Stigma and self-esteem in

manic depression: an exploratory study. Journal of Affective Disorders, 69(1-3), 61–

67.

Hilty, M. Leamon, M. Lim, R. Kelly, R. & Hales, R. (2006). A review of Bipolar Disorder in adults. Psychiatry, 3(9), 43–55.

Inder, M. Crowe, M. Joyce, P. Moor, S. Carter, J. & Luty, S. (2010). “I really don’t know whether it is still there”: Ambivalent acceptance of a diagnosis of bipolar disorder. Psychiatric Quarterly, 81(2), 157-165.

(25)

20

Johnson, S.L. 2005. Mania and dysregulation in goal pursuit: a review. Clinical Psychology Review, 25 (2), 241–262.

Karlsson, B. (2004). Mani som fenomen og lidelse: pasient- og personalerfaringer som grunnlag for kunnskapsutvikling i psykiatrisk sykepleie. University of Oslo, Faculty of Medicine.

Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. Ur: Henricson, M. (red.). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur. Ss.

70-76; 86-87.

Lim, L. Nathan, P. O´Brien-Malone, A. & Williams, S. (2004). A qualitative approach to identifying psychosocial issues faced by bipolar patients. The Journal of Nervous and Mental Disease, 192(12), 810-817.

*Lobban, F. Taylor, K. Murray, C. & Jones, S. (2012). Bipolar Disorder is a two-edged Sword: A qualitative study to understand the positive edge. Journal of affective disorders. (2-3):204-12.

Long, T. & Johnson, M. (2000). Rigour, reliability and validity in qualitative research.

Clinical Effectiveness in Nursing, 4(1), 30-37.

Lovejoy, M.C. & Steuerwald, B.L. 1995. Subsyndromal unipolar and bipolar disorders: comparisons on positive and negative affect. Journal of Abnormal Psychology, 104(2), 381-381.

Malhi, G., Adams, D., Cahil, C.M., Dodd, S. & Berk, M. (2009). The management of individuals with bipolar disorder. A review of the evidence and it´s integration into clinical practice. Drugs, 69(15), 2063-2101.

Markowitz, F.E., 1998. The effects of stigma on the psychological well-being and life satisfaction of persons with mental illness. Journal of Health and Social Behavior, 39(4), 335–347.

(26)

21

Meyer, B. Johnson, S.L. & Winters, R. 2001. Responsiveness to threat and incentive in bipolar disorder: relations of the BIS/BAS scales with

symptoms. J. Journal of Psychopathology and Behavioral Assessment, 23 (3), 133–

143.

*Michalak, E. Yatham, L. Kolesar, S. & Lam, R. (2006). Bipolar disorder and quality of life: A patient-centered perspective. Quality of Life Research, 15(1), 25-37.

Morse, J.M. Barrett, M. Mayan, M. Olson, K. & Spiers, J. (2002). Verification strategies for establishing reliability and validity in qualitative research.

International Journal of Qualitative Methods, 1(2), 1-19.

*Mortensen, G.L. Vinberg, M. Mortensen, S.L. Jørgensen, M.B. & Eberhard, J.

(2015). Bipolar patients´quality of life in mixed states: A preliminary qualitative study. Psychopathology, 48(3), 1-10.

Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Användning och integration av olika

forskningsmetoder. Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. 3.

uppl. Stockholm: Liber. Ss. 100-101.

Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsetiska aspekter. Forskningsprocessen.

Stockholm: Liber AB. Ss. 18-19.

Orrsveden, K. (2008). Patientundervisning i ett livsvärldsperspektiv. Ur: Heyman, I.

& Sandström, B. (red). Vårdpedagogik: framväxt, betydelse, perspektiv. Lund:

Studentlitteratur. Ss. 173-187.

Perseius KI, Ekdahl S, Asberg M & Samuelsson M. (2005) To tame a volcano:

patients with borderline personality disorder and their perceptions of suffering.

Archives of Psychiatric Nursing. (4); 160-8.

Peterson, P. & Lindskov, C. (2012). Aktionsforskning. Ur: Henricson, M. (red.).

Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. Lund:

Studentlitteratur. Ss. 298-299.

(27)

22

Pollack, E. L. (1995). Striving for stability with bipolar disorder despite barriers.

Archives of Psychiatric Nursing, 4(3), 122-129.

Polit, D.F. & Beck, C.T. (2006). Comprehending key concepts in qualitative and quantitative research. Essentials of nursing research: methods, appraisal, and utilization. Kap 2. 6. uppl. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins. S. 44.

Polit, D.F. & Beck, C.T. (2010) Essentials of Nursing Research – Appraising Evidence for Nursing Practice (7:e uppl ) Philadelphia: Lippincott Williams &

Wilkins. Ss.170-173.

Polit, D.F. & Beck, C.T. (2014). Ethics in research. Essentials of nursing research:

appraising evidence for nursing practice. Kap 5. 4. uppl. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins. S. 84.

Poolsup, N. Li Wan Po, A. & De Oliveira, I.R. (2000). Systematic overview of lithium treatment in acute mania. Journal of Clinical Pharmacy and Therapeutics, 25(2), 139-156.

*Proudfoot, J.G. Parker, G.B. Benoit, M. Manicavasagar, V. Smith, M. & Gayed, A.

(2009). What happens after diagnosis? Understanding the experiences of patients with newly-diagnosed bipolar disorder. Health Expectations, 12(2), 120-129.

Ritsher, J.B. & Phelan, J.C. 2004. Internalized stigma predicts erosion of morale among psychiatric outpatients. Psychiatry Resarch, 129(3), 257–265.

Rose, L.E., Mallinson, R.K. & Walton-Moss, B. (2004). Barriers to family care in psychiatric settings. Journal of Nursing Scholarship, 36(1), 39-47.

Rosenfield, S. (1997). Labeling mental illness: the effects of received services and perceived stigma on life satisfaction. American Sociological Review, 62(4), 660–672.

(28)

23

*Rusner, M. Carlsson, G. Brunt, D. & Nyström, M. (2010). A dependence that empowers – the meaning of the conditions that enable a good life with bipolar disorder. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 5(1), 1-11.

Russell, L. & Moss, D. (2012). High and happy? Exploring the experience of positive states of mind in people who have been given a diagnosis of bipolar disorder.

Psychol Psychother. 86(4):431-46

Sandman, L. & Kjellström, S. (2012). Etisk modell med fyra principer. Etikboken - Etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur. S. 371.

SBU (2014) Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser. Hämtad 2015-11-09

http://www.sbu.se/sv/var_metod/Granskningsmallar/

Sjukskrivning vid bipolär sjukdom (2010). Hämtad: 2015-11-22

https://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod/bipolarsj ukdom#anchor_1

Skärsäter, I. Dencker, K. Bergbom, I. Häggström, L. & Fridlund, B. (2003a).

Women´s conceptions of coping with major depression in daily life: a qualitative, salutogenic approach. Issues in Mental Health Nursing, 24(4), 419-439.

Skärsäter, I. Dencker, K. Häggström, L. & Fridlund, B. (2003b). A salutogenetic perspective on how men cope with major depression in daily life, with the help of professional and lay support. International Journal of Nursing Studies, 40(2), 153- 162.

Skärsäter, I. (2014). Förstämningssyndrom. Ur: Skärsäter, I. (red). Omvårdnad vid psykisk ohälsa: på grundläggande nivå. Kap 4. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur. Ss.

107-112, 108.

(29)

24

SPF, Svenska Psykiatriska Föreningen (2014). Förord. Bipolär sjukdom. Kliniska riktlinjer för utredning och behandling. (s. 8). Stockholm: Svenska Psykiatriska Föreningen och Gothia Fortbildning AB.

SPF, Svenska Psykiatriska Föreningen (2014). Inledning och historik. Bipolär sjukdom. Kliniska riktlinjer för utredning och behandling. Kap 1. Stockholm:

Svenska Psykiatriska Föreningen och Gothia Fortbildning AB. Ss. 16-17.

SPF, Svenska Psykiatriska Föreningen (2014). Psykologisk, social och pedagogisk behandling. Bipolär sjukdom. Kliniska riktlinjer för utredning och behandling. Kap 4. Stockholm: Svenska Psykiatriska Föreningen och Gothia Fortbildning AB. Ss. 73- 74.

Stegink E, E. Van der Voort, T. Van der Hooft, T. Kupka, R. Goossens, P. Beekman, A.

& Van Meijel, B. (2015) The Working Alliance Between Patients With Bipolar Disorder and the Nurse: Helpful and Obstructive Elements During a Depressive Episode From the Patients' Perspective. (2015). Archives of Psychiatric Nursing, 29(5); 290-296 7p.

Stigsdotter Nyström, M. A. & Nyström, M. (2007). Patients` experiences of recurrent depression. Issues in Mental Health Nursing, 28(7); 673-690.

Suto, M. Murray, G. Hale, S. Amari, E. & Michalak, E.E. (2009). What works for people with bipolar disorder? Tips from the experts. Journal of Affective Disorders, 124(1-2); 76-84.

*Todd, N.J. Jones, S.H. & Lobban, F.A. (2012). ”Recovery” in bipolar disorder: how can service users be supported through a self-management intervention? A

qualitative focus group study. Journal of Mental Health, 21(2); 114–126

Velligan, DI. Weiden, PJ. Sajatovic, M. Scott, J. Carpenter, D. Ross, R. & Docherty, JP. (2010). Assessment of adherence problems in patients with serious and persistent mental illness: recommendations from the Expert Consensus Guidelines. Journal of Psychiatric Practice, 16(1); 34–45.

(30)

25

Wahl, O.F., 1999. Mental health consumers' experience of stigma. Schizophrenia bulletin. 25(3), 467–478.

WHO (2015) Mental disorders. Hämtad 2015-11-22 http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs396/en/

Wilting, I. Heerdink, ER. Mersch, PP. Den Boer, JA. Egberts, AC. & Nolen, WA.

(2009). Association between lithium serum level, mood state, and patient-reported adverse drug reactions during long-term lithium treatment: a naturalistic

follow-up study. Bipolar Disorder, 11(4); 434–440.

(31)

Bilaga 1. Sökmatris

Databaser Sökord Avgränsningar Träffar Urval 1 Urval 2 Cinahl Bipolar

Disorder and Experience and Illness

Peer-reviewed 44 4 1

Cinahl Bipolar and Disorder*

and Manage*

and Recover*

Peer-reviewed 20 1 1

Pubmed Bipolar Disorder and Quality of life and Qualitative

- 38 4 3

Pubmed Bipolar*

AND Disorder*

AND Caring*

AND Life*

- 15 3 2

Manuell

sökning 2

Urval 1: Titel och abstrakt stämmer överens mot studiens syfte.

Urval 2: Artikel svarar mot syftet och används i litteraturstudien.

(32)

Bilaga 2. Artikelöversikt

Författare År Land

Titel Syfte Urval Metod Resultat Kvalitet

Crowe, M.

Inder, M.

Carlyle, D.

Wilson, L.

Whitehead, L.

Panckhurst, A.

O´brien, A.

Joyce, P.

(2012) Nya Zeeland

Feeling out of control: a qualitative analysis of the impact of bipolar disorder.

Studien

undersöker hur sjukdomen påverkar livet för personer med diagnostiserad bipolär

sjukdom.

Det var 21 deltagare, 16 personer var kvinnor.

Medelåldern var 40,7 år och 22-47 år.

Induktiv tematisk analys.

Utformningen av studien bestod av intervjuer och intervjuområden för

frågeguiden beskrivs i artikeln.

Etiskt godkänd.

3 teman presenteras i artikeln. De två som beskrivs först är

patienternas reaktioner på symtomen och andras reaktioner på symtomen. Att känna sig utom kontroll framträdde som ett huvudtema i artikeln.

Hög

Dahlquist Jönsson, P.

Wijk, H.

Skärsäter, I.

Danielson, E.

(2008) Sverige

Persons living with bipolar disorder – their view of the illness and the future.

Att beskriva innebörden av att leva med bipolär sjukdom utifrån individers uppfattning av sjukdomen och deras framtid.

Antal 18, 9 kvinnor och

9 män. Ålder 18-57 år. Kvalitativ studie och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Intervjuerna gjordes i ett län i södra delen av Sverige, vid 6 olika

öppenvårdsenheter där deltagarna blivit behandlade.

Etiskt godkänd.

Patienter med Bipolär sjukdom möter utmaningar som känslor av osäkerhet, acceptans, att hantera och förstå sjukdomen.

Hopp om att lättare kunna hantera

vardagen innefattar att ta hjälp och stöd från omgivningen.

Hög

(33)

Författare År Land

Titel Syfte Urval Metod Resultat Kvalitet

Lobban, F.

Taylor, K.

Murray, C.

Jones, S (2012) United Kingdom

Bipolar Disorder is a two-edged Sword: A qualitative study to understand the positive edge.

Studien utforskar dem positiva erfarenheterna av Bipolär sjukdom.

10 deltagare antog studien. 6 män och 4 kvinnor.

Kvalitativ studie.

Fenomenologisk analys användes för att tolka data.

Materialet transkriberades, lästes flera gånger och kodades. Etiskt godkänd.

Studiens resultat belyser personernas positiva upplevelser av sjukdomen. 3 teman beskrevs, det första var direkta positiva

upplevelser i samband med vardagen, lyckan att vara bipolär och

relationen mellan jaget och bipolära

erfarenheter.

Hög

Michalak, E.

Yatham, L.

Kolesar, S. &

Lam, R.

2006 Kanada

Bipolar disorder and quality of life: A patient- centered perspective.

Quality of Life Research

Syftet är att belysa livskvalitén hos personer med Bipolär sjukdom.

35 patienter

intervjuades. Kvalitativ studie. Intervjuerna spelades in, transkriberades, lästes flera gånger och teman identifierades som

analyserades med tematisk analys. Etiskt godkänd.

Ur resultatet kom flera teman men studien valde att fokusera på 6 av dem.

Dessa var rutiner, självständighet, stigma och avslöjande, identitet, socialt stöd och

andlighet.

Hög

(34)

Författare År Land

Titel Syfte Urval Metod Resultat Kvalitet

Mortensen, G.L. Vinberg, M. Mortensen, S.L.

Jørgensen, M.B. Eberhard, J. (2015)

United Kingdom

Bipolar patients´

quality of life in mixed states: a preliminary qualitative study.

Att undersöka livskvalitén och vad som

påverkar den i samband med mixed state- blandade känslor.

Ålder på deltagarna var 31-49. 6 personer, 3 kvinnor och 3 män.

Studien utformades av semistrukturerade intervjuer med personer som upplevt blandade tillstånd och diagnostiserats med bipolär sjukdom typ 1. För att analysera data användes en medicinsk antropologisk metod. Etiskt godkänd.

Blandtillstånd beskrivs som det värsta av något annat bipolärt symtom för att det håller i sig längre. Blandade tillstånd påverkade patienternas funktioner såsom relationer, självkänsla, familj, kärlek, socialt, fysiskt och

arbetsmässigt.

Hög

Proudfoot, J.G.

Parker, G.B.

Benoit, M.

Manicavasaga, V. Smith, M.

MCrim Gayed, M. (2009) Wales och Australien

What happens after diagnosis?

Understandin g the

experiences of patients with newly- diagnosed bipolar disorder.

Att utforska erfarenheter och svårigheter som patienter möter efter att de har diagnostiserats med bipolär sjukdom.

4 personer deltog i studien. Ålder 18år och äldre. Kön framkom inte.

Kvalitativ studie utfördes i ett online-utbildningsprogram.

Deltagarna valdes ut

randomiserat från en psykisk hälsoorganisation. Sedan analyserades materialet med kvalitativ innehållsanalys och kodades till teman. Etiskt godkänd.

Av deltagarna framkom det olika erfarenheter kring sjukdomen:

oönskade effekter av medicineringen, obehagliga symtom, positiva och negativa reaktioner av diagnosen, hur de hinner upptäcka tidiga varningssignaler och det som utlöser symtom. Även förlust av självkänsla och

osäkerheten kring deras framtid.

Hög

References

Related documents

[r]

During the project the teachers’ expanding knowledge was based on needs of relations between their understanding of the object of learning (i.e. the capability that the students

Data regarding medication review from all the three data sources was available from 20 hospital care clinics, and are displayed in Table 5.. The vast majority of the man- agers

Uppsatsen bidrar inom forskningsfältet dels genom att undersöka varför Sverige, som länge valt den alliansfria vägen och neutralitet med extra tydlighet avseende den

Det torde även innebära att barn i andra kulturer och samhällen som upplever pappans våld mot mamman inte nödvändigtvis uppvisar samma konsekvenser av våldet, eller uttrycker

Avsikten med denna litteraturstudie var att belysa personers upplevelse av att leva med obotlig cancer. Genom att sammanställa upplevelserna hos personerna med obotlig cancer,

upplevde att det tog olika lång tid att acceptera sin sjukdom men när de väl hade accepterat den så kunde de börja planera för ett fortsatt liv. Att leva med sjukdomen HIV

Resultatet visade också att personer som lever med bipolär sjukdom beskrev sina erfarenheter av att hantera sjukdomen genom strategier av att strukturera livet, känna