,
Namn Efternamn, Namn Efternamn
Examensarbete, 15 hp
Vårdadministrativa programmet, Ekonomisk historia C, 30 hp VT 2021, Handledare: Lena Andersson-Skog
Hyrläkarsystemets framväxt i sjukvården 2004–2018
En dyr historia
Linda Enquist
Abstract
A functioning health care system is important and expected by the society to meet the populations expectations and needs. This requires financial as well as human resources. But what is the bigger issue if the health care spends a lot of money on medical locum. The big expense, or the fact that it is necessary?
After 1990 several sectors were re-regulated in Sweden, which led to the sectors being less controlled by the state while expanding in the private sector. This essay is going to examine how the re-regulations of the employment services and the health care sector affect each other. The purpose is to investigate why the concept of locum doctors has become more common in the health care during the period 2004-2018. The result is based on material from a national project about the subject as well as material from a region. It shows that the need for locum doctors exist because of difficulties recruiting in certain areas within health care, such as primary care and psychiatry. Even the geographic location seems to be a factor. It is mainly the long-term need of staff which is solved by hiring locum doctors that is seen as problematic.
Key words: hyrläkare, sjukvård, omreglering, bemanningsföretag, ekonomisk historia.
Härmed ger jag mitt tillstånd att föreliggande uppsats får spridas och att forskare och studerande får citera ur densamma. Uppgifter om uppsatsen får läggas in på Internet.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Syfte och frågeställning ... 3
2. Metod och material ... 4
2.1 Urval ... 5
2.2 Avgränsningar ... 5
3. Källkritik och källdiskussion ... 6
4. Teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning ... 7
5. Disposition ... 9
6. Bemanningsföretagens framväxt och sjukvårdens förändringar ... 10
6.1 Bemanningsföretagens historia ... 10
6.1.1 Bemanningsföretagen och omregleringarna under 1990-talet ... 12
6.1.2 Bemanningsföretagen under 2000-talet ... 13
6.1.3 Bemanningsföretagens struktur under 2000-talet... 14
6.2 Den svenska modellen i sjukvården ... 15
6.3 Sjukvårdens förändring under 1900-talet ... 17
6.3.1 En expanderande sjukvård under 1970–1980-talen ... 19
6.3.2 Organisering av sjukvården efter år 2000. ... 19
6.4 Sammanfattning: vårdens institutionella och organisatoriska utmaningar ... 20
7. Hyrläkare i välfärdssektorn ... 21
7.1 Bemanningsföretagens utveckling i sjukvården ... 21
7.2 Hyrläkare i sjukvården ... 23
8. Arbetet för en hälso- och sjukvård oberoende av inhyrd personal ... 25
8.1 Projekt: Oberoende av inhyrd personal 2016–2019 ... 25
8.1.1 Resultatet av rapporten ... 26
8.2 Hyrläkare i region Västmanland 2004–2018... 27
8.3 Analys ... 30
9. Slutsatser och sammanfattning ... 32
9.1 Vidare forskning ... 32
Käll- och litteraturlista ... 34
Bilaga 1: Intervjufrågor ... 38
1
1. Inledning
Under 1990-talet genomgick Sverige av en våg av omregleringar. I och med detta tog konkurrensutsättningen fart och flera marknader och monopol genomgick regelförändringar.
Omreglering innebar att samhället minskade styrningen av en verksamhet eller sektor genom att avskaffa tidigare begränsningar av exempelvis privata aktörers rätt att bedriva verksamhet. Ibland används begreppet avreglering, men det kan leda tanken till en helt samhälleligt okontrollerad verksamhet, vilket ofta inte är fallet. Omreglering är ofta något som är en process som sker över en längre tid. Verksamheter som tidigare utförts i offentlig regi och sedan öppnats för andra aktörer genom omreglering är bland annat post-, tele-, el, järnvägs- och apoteksmarknaden.1 Till detta hör också det område som uppsatsen kommer att lyfta fram: omregleringen av arbetsförmedlingsmonopolet. Detta ledde till en kraftig expansion av bemanningsbranschen som inte minst växte sig stor i välfärdssektorn genom bland annat hyrläkar- eller stafettläkarsystemet. Det kan ses som oväntad effekt av regelförändringarna av arbetsförmedlingar. Uppsatsen kommer bland annat att visa hur dessa förändringar i samverkan med de samtida förändringarna av sjukvården ledde till framväxten av hyrläkarsystemet.
Under 1990-talet skedde samtidigt en övergripande omreglering av välfärdssektorn. Bland annat infördes ett krav på konkurrensutsättning av kommunala verksamheter, vilket ledde till att graden av privatisering ökade.2 När det talas om privat sjukvård så kopplas det ofta till att privata vårdcentraler eller vårdmottagningar etablerades efter år 1990. Men privatisering inom hälso- och sjukvården kan ta sig uttryck på olika sätt. Det definieras bland annat som: ” […] att överföra något som hittills varit under offentligt ansvar eller i offentlig ägo till den privata sektorn”.3 Enligt statistik från SCB kan vi se att privatiseringen har ökat inom den kommunala sektorn och allt fler offentligt finansierade tjänster utförs av privat ägda företag. Under slutet av 1990-talet och början på 2000-talet blev det allt vanligare att den offentliga sektorn upphandlade tjänster från den privata marknaden.4 Enligt den offentliga statistiken hade landstingens kostnader för köp av verksamhet från privat ägda företag mer än fördubblats från 2001 till 2006, från ungefär 6 mdkr till ungefär 14 mdkr.5 Däremot har den privata marknaden i Sverige inte alltid handlat med sjukvårdspersonal. Som
1 Andersson-Skog och Ottosson (2018).
2 Ottosson och Andersson-Skog (2013) s 7.
3 Lundqvist (2010) s 218.
4 SCB (U.Å.) s 47.
5 Ibid. s 52.
2 Ulla Murman, grundare av det första bemanningsföretaget i Sverige, sa efter ett internationellt möte mellan bemanningsorganisationer redan år 1967:
Vi hade inte riktigt förstått hur stor verksamheten var i andra länder. Där var företagen stora och oerhört lönsamma. De hyrde ut sjuksköterskor och läkare.
Något som var helt otänkbart i Sverige.6
Men hur hör de två ovanstående ämnena ihop? Det handlar om att tidigare åtskilda sektorer nu vävts samman, där de tydligt blivit beroende av varandra. Sjukvården på den privata marknaden består inte längre bara utav privata vårdcentraler. Här upphandlar även den offentliga sektorn tjänster från den privata marknaden, till exempel städtjänster eller inhyrd personal från bemanningsföretagen. Bemanningsföretagen har i sin tur växt sig starka inom hälso- och sjukvården, vilket kommer att studeras närmre längre fram i uppsatsen. Dessa företag anställer sjukvårdspersonal i egen regi och hyr ut till sjukvårdsverksamheterna både i offentlig sektor och till den privata marknaden; man matchar efterfrågan på personal med rätt kvalifikationer i specialiteter där det råder brist på kompetens.
Även om hyrläkarsystemet har varit ett svar på efterfrågan på personal så har det också inneburit en del problem vilket bland annat har uppmärksammats av SKR (Sveriges Kommuner och Regioner, tidigare: SKL) och regionerna (som ersatte landstingen från 2018). Några orosmoment har varit frågor som exempelvis patientsäkerhet och höga kostnader för hyrpersonalen. Ett nationellt projekt vid namn Oberoende av inhyrd personal initierades av SKR för att analysera frågorna och resultatet av detta kommer att granskas närmare.
6 Johnson (2010) s 43.
3 1.1 Syfte och frågeställning
Det finns en koppling mellan bemanningsföretagen och sjukvården, där båda parter är beroende av varandra. Bemanningsföretagen behöver sjukvården eftersom deras affärsidé är att förmedla korttidsanställningar, och sjukvården behöver bemanningsföretagen för att få resurser i form av personal. Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva varför konceptet hyrläkare och anställningen av dem har vuxit inom sjukvården under perioden 2004–2018 och effekterna av detta för verksamheterna. Frågeställningarna lyder:
• Hur har förändringar och omregleringar av sjukvården möjliggjort användningen av hyrläkare?
• Vad var motiven till att hyra in läkare via bemanningsföretag?
• Hur har det påverkat vårdens ekonomi?
4
2. Metod och material
För att kunna förstå och kartlägga varför hyrläkare har vuxit fram inom hälso- och sjukvården och besvara frågeställningarna kommer studien att huvudsakligen bygga på litteraturbearbetning och textanalys av källmaterial. En översiktlig historisk bakgrund inleder arbetet för att ge en förståelse för hur de olika sektorerna förändrats i takt med framväxten av hyrläkare. Där skildras bemanningsföretagens framväxt, den svenska modellens utveckling och förändringarna i sjukvården för att sätta in frågan i ett ekonomiskt- historiskt perspektiv. Materialet här är sekundärlitteratur och uppgifter från branschorganisationer som Kompetensföretagen samt material från SKR. Därefter granskas hyrläkarna på nationell nivå som andel av sjukvårdspersonalen, hyrkostnaderna får vården samt behovet av yrkesgruppen under undersökningsperioden 2004–2018. Materialet i denna del kommer i huvudsak från Kompetensföretagen. Detta eftersom det saknas en enkel nationell sammanställning från exempelvis SKR. Därför väljs den här delen att baseras på Kompetensföretagens siffror. Därefter presenteras resultaten från projektet Oberoende av inhyrd personal. I samband med projektet upprättades en rapport som kommer att användas i uppsatsen för att ge en bakgrund till resultatet från region Västmanland. Den kommer också att visa varför projektet uppstått, hur frågan har arbetats med nationellt och vilka effekterna av projektet var. I rapporten undersöks de problem hyrläkarkonceptet medfört för bland annat patientsäkerhet, arbetsmiljö och vårdens ekonomi.7 Projektet bedrevs nationellt men kommer i uppsatsen att granskas närmare i region Västmanland. Utvecklingen av frågan i Region Västmanland kommer att utgöra den empiriska undersökningen på regional och lokal nivå. Studien av exempelregionen avser att ge en djupare och mer detaljerad kunskap om processen i verksamheten. Här finns också möjligheter att jämföra de nationella siffrorna med regionala, vilket kompletterar materialet från Kompetensföretagen.
Som nämns nedan i avsnitt fyra, har uppsatsen en organisationsteoretisk tolkningsram. För att förstå en offentlig organisation så bör även politiken – i det här fallet politiken på regionnivå - analyseras. För att ta reda på hur ämnet hyrläkare har diskuterats i den regionala sjukvårdspolitiken så har protokoll från Landstings-/Regionfullmäktige för Västmanland granskats för att se när hyrläkarfrågorna varit på agendan och i vilka sammanhang. Avsikten har varit att fördjupa kunskaperna om hur regionen problematiserat frågan och hur de hanterat de upplevda problemen – och fördelarna. För detta har också årsredovisningar,
7 SKL (2019) s 5.
5 delårsbokslut och olika ekonomiska rapporter där kostnader för inhyrd personal presenterats analyserats med beskrivande statistik. I diariet finns allmänna handlingar som berör hyrläkare från 2004, vilket anger starten för tidsperioden uppsatsen undersöker. Materialet analyserades genom kvalitativ metod. Därefter hölls en semi-strukturerad intervju med förbestämda öppna frågor vilka kompletterades med följdfrågor som dök upp under intervjuns gång. Intervjun skedde med två HR-strateger som arbetar med och leder hyrpersonalfrågan i Region Västmanland. Den ena var processledare för projektet oberoende av inhyrd personal i regionen. Respondenterna informerades om anonymitet och att de när som helst kunde välja att avbryta sin medverkan.
Material från bemanningsföretagens perspektiv har hämtats i form av sammanställda rapporter och statistik från kompetensföretagen. Här ingår kvartalsrapporter, årsrapporter samt övriga rapporter som behandlar vårdbemanning. Materialet användes för att kunna svara på frågor som berör bemanningsföretagens del i konceptet hyrläkare. Till exempel företagens omsättning i hälso- och sjukvården, efterfrågan av hyrläkare samt kostnader.
Dessa uppgifter kan anses komplettera materialet från region Västmanland och bidra till en mer nyanserad diskussion av resultatet.
2.1 Urval
Undersökningsobjektet är region Västmanland. Till intervjun kontaktades en HR-strateg som även var processledare för projektet i Region Västmanland eftersom denne ansågs ha störst insyn och kunskap om ämnet. Kunskapen ansågs vara bred och regional och inte bunden till en enskild verksamhet. Vilket exempelvis skulle vara fallet om en chef för en vårdcentral kontaktats. En kollega, också HR-strateg, inkluderades efter första kontakten och medverkade även på intervjun.
2.2 Avgränsningar
Uppsatsen är avgränsad till att diskutera hyrläkare från bemanningsföretag i hälso- och sjukvården. Bemanningsföretagen tillgodoser ett arbetskrafts- och kompetensbehov hos ett brett spektrum av branscher, men i uppsatsen har det valts att fokusera på läkargruppen. Här bör understrykas att fokus inte kommer att ligga på läkarna i sig, utan de sätts in i och tolkas ur ett organisatoriskt perspektiv där behov, motiv och ekonomi kommer att granskas.
6 Uppsatsen kommer inte heller att gå närmare in på argumentationen för och emot arbetsförmedlingsmonopolet utan bara konstatera att omregleringen var en förutsättning för att en öppen marknad skulle uppstå.
Centralt i uppsatsen är förändringar under 1990-talet i form av omregleringar och privatiseringar. För att förstå förloppet kommer en viss historisk bakgrund av sjukvården under 1900-talet att redogöras för. Huvudundersökningen kommer att vara mellan åren 2004–2018 i region Västmanland. 2004 är året då hyrläkare först nämns i allmänna handlingar i regionarkivet och kommer därför att vara början av perioden. 2018 avslutar undersökningsperioden. I vissa avseenden kommer tidigare och senare uppgifter att användas.
3. Källkritik och källdiskussion
Materialet som har använts har bedömts utifrån fyra aspekter. Äkthet, oberoende, samtidighet och tendens. Äkthet innebär att materialet är äkta8, dvs. inte förfalskat. Att materialet är oberoende betyder att informationen inte har påverkats utifrån, går att bekräfta samt är trovärdig.9 Att materialet är hämtat från Region Västmanlands arkiv gör att materialet bedöms som trovärdigt då det är en primärkälla. Den tredje källkritiska regeln är samtidighet, vilket innebär att en händelse har blivit nedtecknad i nära anslutning till händelsen.10 Detta minimerar risken för minnesfel eller att informationen efterhandkonstruerats. Inga speciella övervägningar har gjorts här. Den sista aspekten, tendens, kontrollerar om källan på något sätt är partisk.11 Här har överväganden i första hand gjorts i samband med intervjun. Med intervjuer finns det alltid en risk för partiskhet då respondenter exempelvis väljer vilken information som delges och att svaren kan vara influerade av egna värderingar och uppfattningar samt vara vinklade efter hur de vill att verksamheten ska framstå. Därför är intervjun inte den enda källan utan kompletteras med material från bland annat region Västmanlands arkiv. Materialet från Kompetensföretagen
8 Esaiasson et al. (2017) s 291.
9 Ibid. s 293.
10 Ibid. s 294.
11 Ibid. s 295.
7 kan också vara delvis partiskt, i huvudsak för att materialet är framtaget ur deras perspektiv.
Avsnittet kompletteras därför även med statistik från bland annat SKR och Konkurrensverket. Rapporten från projektet oberoende av inhyrd personal uppfattas inte som partisk, däremot är rapporten vinklad till att presentera hyrpersonalfrågan som ett problem. Å andra sidan används den i syftet att visa hur hyrläkarfrågan har hanterats nationellt och bedöms därför vara en stark källa.
4. Teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning
Uppsatsen har en organisationsteoretisk tolkningsram och kommer att utgå från några relevanta ansatser på området. Detta gäller för bemanningsföretagen samt sjukvården.
Bemanningsföretagen är privata företag och kommer därför att tolkas organisationsteoretiskt med fokus på framväxt och det ömsesidiga beroendet de har av sjukvården. Sjukvården blir däremot mer komplicerad som offentlig verksamhet och antas därför ha andra målsättningar än en privat organisation, vilket kommer att diskuteras i det här avsnittet. Den offentliga sektorn är den skattefinansierade verksamheten. Den är ofta underordnad politiska enheter som exempelvis staten, regioner eller kommuner. För att förstå innehållet av politiken och hur det utspelar sig i allmänheten behöver de lägre nivåerna i hierarkin förstås:
organisationerna. En grundläggande teori är att organisationstillhörighet och organisationsteoretiska sammanhang påverkar tanke- och handlingssätt och därav innehållet i politiken.12 Under teorin faller också organisatoriska förändringar, exempelvis privatisering eller andra omorganiseringar av sjukvården. I den här uppsatsen vill förändringar förstås, närmare bestämt varför något har hänt samt motivet bakom.
Organisationsteori för offentlig sektor beskrivs genom tre olika perspektiv enligt Christensen et al. Kulturperspektivet, mytperspektivet och det instrumentella perspektivet.
Kulturperspektivet utgår från att det i en organisation finns informella normer och värderingar.13 Därför kan en verksamhet förstås ha en egen karaktär. Perspektivet fokuserar dock på den enskilde verksamheten och blir därför för snäv att använda i uppsatsen som vill förstå sjukvården på en högre nivå. Mytperspektivet menar dock att alla organisationer finns
12 Christensen et al. (2005) s 10.
13 Ibid. s 52.
8 med i institutionella omgivningar och formas efter sociala normer.14 Perspektivet riskerar dock att inte ge en tydlig bild av varför hyrläkarsystemet vuxit fram då perspektivet fokuserar på trender i samhället och inte det som sker under ytan. Det instrumentella perspektivet förstår de offentliga organisationerna som verktyg, organisationernas roll är att lösa uppgifter åt samhället; exempelvis politiska beslut. Den här uppsatsen kommer att utgå från det instrumentella perspektivet då den fokuserar på organisationen som helhet och kan förklara varför hyrläkarsystemet har uppstått genom att ge en bild av vad organisationen vill uppnå.
En offentlig organisation är en del av den skattefinansierade offentliga sektorn och kan därför förstås som en organisation som utför uppgifter åt samhället. Sjukvården och dess organisationer kan ses som ett redskap eller instrument för att uppnå de samhällsviktiga mål som finns uppsatta kring hälsa och välfärd. Det innebär att offentliga organisationer ofta handlar målrationellt.15 Vid problemlösning identifieras ofta flera alternativ som förväntas ge en högre grad av måluppfyllelse. Men ofta är problemen mer komplexa vilket innebär att fullständig måluppfyllelse inte kan nås. Däremot försöker en högre grad av tillfredställelse nås även om lösningen inte är den mest optimala, detta kallas satisfiering.16Sjukvården kan förstås som en organisation som jobbar för en jämlik och effektiv vård i samhället. Vid problemlösning identifieras ofta flera alternativ som förväntas ge en högre grad av måluppfyllelse. Men ofta är problemen mer komplexa vilket innebär att fullständig måluppfyllelse inte kan nås. Denna ansats kan användas för att förstå sjukvårdens motiv av inhyrda läkare, då motiv anses vara baserat på något verksamheten vill uppnå: ett eller flera mål. Men också för att se sjukvården som föränderlig verksamhet där målen förändras i takt med att organisationen förändras.
För ett mer ekonomiskt-historiskt perspektiv kompletteras den organisationsteoretiska utgångspunkten med hur institutionella förändringar och regleringar uppstår. Andersson- Skog och Ottosson menar att genom att studera hur något reglerats och hur regleringarna förändrats över tid så kan mönster som sammanhänger med förändringar i statsmakten identifieras. Till exempel ägandet av organisationer, förändrad statlig kontroll, om välfärdstjänsterna utförs privat eller offentligt etc.17 Detta ger förståelse för hur bland annat omregleringar har påverkat de berörda sektorerna. Relevant för uppsatsen är
14 Christensen et al. (2005) s 76.
15 Ibid. s 34.
16 Ibid. s 35.
17 Andersson-Skog och Ottosson (2018) s 13.
9 omregleringarna som skedde efter 1990-talet, vilka hävdas ha varit snabbt genomförda marknadslösningar.18 Detta innebar mindre statlig kontroll, friare aktörer på marknaden och bättre förutsättningar för ekonomisk tillväxt. Perioden efter 1980-talet präglades också av ett ökat behov av kontroll och uppföljning av exempelvis tjänstesektorn.19
Forskningen om hyrläkarsystemet och dess effekter är idag knapphändig och fragmentarisk.
I dagsläget bygger kunskapen i huvudsak på utredningar och rapporter från intresseorganisationer. Dessa handlingar fokuserar i stort på hyrläkare i primärvården och berör upphandlingens ramavtal, behovet av hyrläkare och kartläggning av hyrkostnader20 samt patientsäkerhetsrisker med att anställa hyrläkare21. Det finns idag ingen utförlig historisk bakgrund om hur hyrläkarsystemet vuxit fram. Den här uppsatsen kan förhoppningsvis bidra med ny kunskap om vilka processer och sammanhang som har lett till framväxten och utvecklingen av hyrläkarsystemet, samt ge en grund att studera frågan vidare.
5. Disposition
Avsnitt sex kommer att redogöra den historiska bakgrunden till framväxten av bemanningsföretag, den svenska modellen samt förändringar i sjukvården som kan kopplas till bemanningsföretagens roll i sjukvården. Avsnitt sju redogör för bemanningsföretagens tillväxt i sjukvården samt en allmän bild av hyrläkare i sjukvården i form av kostnader och motiv bakom inhyrningen. Avsnitt åtta behandlar en rapport från projektet Oberoende av inhyrd personal samt en djupstudie av region Västmanland i förhållande till projektet och ämnet hyrläkare. Avsnittet avslutas med en analys. Avsnitt nio består av en sammanfattning samt slutsatser, därefter kommer ett stycke om vidare forskning.
18 Andersson-Skog och Ottosson (2018) s 16.
19 Ibid. s 15.
20 Se exempelvis: Konkurrensverket (2015).
21 Se exempelvis: IVO (2016).
10
6. Bemanningsföretagens framväxt och sjukvårdens förändringar
Det här avsnittet ger en historisk bakgrund till framväxten av hyrläkarsystemet genom att först redogöra för framväxten och expansionen av bemanningsbranschen. Därefter följer en kort beskrivning av den svenska modellen, vilken kan förstås som en form av samhällelig strategi med mål att skapa och upprätthålla ett allmännyttigt samhälle, till exempel reglering av välfärden. Slutligen redogörs det för förändringar inom hälso- och sjukvården som kan anses vara relaterade till behovet av hyrpersonal i sjukvården.
6.1 Bemanningsföretagens historia
Den moderna arbetsmarknadens historia börjar under mitten av 1800-talet med några viktiga reformer. Dessa var avskaffandet av skråväsendet 1846, avskaffandet av passtvånget 1860 samt införandet av näringsfriheten 1864. Dessutom ersattes försvarslöshetssystemet av lösdriverilagen. Den innebar tvångsarbete men i lägre grad än tidigare. Sammantaget innebar detta att en relativt fri arbetsmarknad med rörliga arbetstagare uppstod. Det skapade ett behov av aktörer som kunde matcha arbetstagare med arbetsgivare.
De första arbetsförmedlingarna var privat drivna och fanns i olika organisationsformer. En typ var vinstdrivande arbetsförmedlingar som drevs i förvärvssyfte. De tog betalt för att matcha arbetslösa med arbetsgivare. En annan typ var kooperativa arbetsförmedlingar som drevs av fackföreningar, yrkesgrupper eller arbetsgivare inom en viss bransch. Den tredje typen var filantropiska arbetsförmedlingar som exempelvis kunde jobba med fattiga, sjuka, funktionshindrade eller frigivna fångar.22
År 1864 startade Sophie Adlersparre en renskrivningsbyrå. Den riktade sig till utbildade kvinnor med kunskaper i att utföra kontors- och översättningsarbeten. Därefter inrättades flera platsförmedlingar för bland annat lärarinnor och sjuksköterskor. Kvinnliga kontorist- och expeditionsföreningen upprättades 1903.23
I början på 1900-talet växte de offentliga arbetsförmedlingarna i antal. Den första upprättades 1902 i Helsingborg.24 Efter att ett statligt bidrag införts till offentliga arbetsförmedlingar 1907, växte antalet från nio till 118 fram till år 1916. År 1916 skärptes
22 Johnson (2010) s 19-20.
23 Ibid. s 20-21.
24 Ibid. s 9.
11 också regleringen av vinstdrivande arbetsförmedlingar då de förekommit rapporter om missbruk, arbetssökande lurades på pengar.25
År 1933 antog ILO konventionen 34 om förbud mot avgiftskrävande arbetsförmedlingar vilken ratificerades år 1937 i Sverige. År 1936 trädde en lag i kraft vilken förbjöd vinstdrivande arbetsförmedlingar. Dock antogs övergångsbestämmelser fram till 1950 (med vissa årliga förlängningar) vilket möjliggjorde för redan existerande verksamheter att fortsätta de vinstdrivande arbetsförmedlingarna innan de offentliga successivt tog över. De förväntades driva verksamheten utan anmärkningar och det bestämdes att avgifterna endast fick utgöra tio procent av en månadslön. De icke vinstdrivande arbetsförmedlingarna kunde fortsätta sitt arbete men var skyldiga att informera tillsynsmyndigheten om verksamheten.26 År 1942 gjordes en lagändring vilken innebar att även uthyrning av personal klassificerades likt en arbetsförmedling och blev därför också förbjudet. År 1949 antogs en reviderad version av ILO:s konvention 34 – som blev konvention 96. Konvention 96 gav större valfrihet till medlemsländerna i frågan om privata arbetsförmedlingar. Bland annat gav konventionen länderna en möjlighet att välja mellan två alternativ av regleringen, Sverige valde den mer restriktiva regleringen. Ett år tidigare försvann privata arbetsförmedlingar. 27 Paradoxalt nog startade trots det Ulla Murman det första moderna bemanningsföretaget i Sverige år 1953. Stockholms stenografiservice hette företaget och var en så kallad skrivbyrå.
Där arbetade främst kvinnor som hyrdes ut till företag som behövde tillgång till kontorspersonal med kort varsel. Idag heter företaget Manpower och är det största bemanningsföretaget i Sverige. Murman åtalades flertalet gånger för olaga arbetsförmedling, av totalt åtta rättegångar fälldes hon sex gånger. Tillsammans med Dagmar Martin och Ebba Giesecke tog sig Murman till Frankrike år 1967 för att vara med vid bildningen av CIETT (International Confederation of Private Employment Agencies).
En internationell organisation för bemanningsföretag. Svenskorna bildade därefter en svensk branschorganisation: Svenska kontorsserviceförbundet. Namnet ändrades senare till Svenska personaluthyrnings- och rekryteringsförbundet (SPUR). Tanken med organisationerna var att stötta verksamheter inom branschen.28
25 Johnson (2010) s 22-23.
26 Ibid. s 24-25.
27 Ibid. s 27-28.
28 Ibid. s 31-43.
12 Trots förbud av uthyrning av personal, så bedrevs dessa verksamheter ändå.
Skrivbyråverksamheterna fortsatte trots en tidigare fällande dom av Högsta domstolens. En effekt blev att en utredning av frågan föreslog att högsta straffet höjdes från dagsböter till ett års fängelse.29
I en utredning hävdades det att för stor vikt lagts på förhållandet mellan en skrivbyrå och kund. Om det var frågan om uthyrning eller entreprenad. Däremot missades förhållandet mellan en skrivbyrå och den anställde sekreteraren. Om sekreteraren hade en anställning som följde anställningsskyddslagen så kunde företaget inte klassificeras som en arbetsförmedling. Vilket innebar att problemet kunde lösas genom att avtal tecknades för den uthyrda personalen.30
6.1.1 Bemanningsföretagen och omregleringarna under 1990-talet
Högsta domstolen med flera insåg under slutet av 1980-talet att förbudet mot personaluthyrning inte var hållbart. Det fanns ett stort behov av denna verksamhet och samtidigt kunde inga grova missförhållanden inom branschen bevisas.31
Under den borgerliga regeringen 1992 sade Sverige upp konvention 96. Efter juni 1993 var Sverige inte längre bunden till konventionen. I början av 1990-talet bifölls också en proposition i riksdagen som gällde avskaffandet av arbetsförmedlingsmonopolet. Den nya lagstiftningen trädde i kraft 1 juli 1993 och innebar att i princip all särreglering av privat arbetsförmedling samt personaluthyrning hade avskaffats.32
Bemanningsbranschen expanderade kraftig som en följd av detta. Antalet anställda av bemanningsföretagen ökade från 5000 personer år 1994 till 60 000 år 2008. De anställda kom att omfatta flera yrkesgrupper än tidigare. Detta gjorde också att benämningen på företagen och branschen förändrades. Skrivbyråer blev kontorsserviceföretag, sedan blev de personaluthyrningsföretag och slutligen blev omnämnandet bemanningsföretag.33
Två utvecklingstrender kan sägas ha varit extra viktiga skäl till bemanningsbranschens kraftiga expansion. Den första trenden var att många företag och organisationer slutade att upprätthålla alla tjänster inom den egna verksamheten. De tjänster som inte hörde till kärnverksamheten upphandlades i stället av andra aktörer. Den andra trenden var att andelen
29 Johnson (2010) s 43-44.
30 Ibid. s 63.
31 Ibid. s 76.
32 Ibid. s 83-85.
33 Ibid. s 86.
13 fast anställda minskade och andelen anställda med tidsbegränsade kontrakt ökade i de flesta sektorer.34
Skälen till att dessa trender växte fram var flera. Konkurrensen i kombination med en snabb förändringstakt skapade ett krav på flexibilitet, vilket ökade behovet att variera arbetsstyrkans storlek. Den ökade konkurrensen medförde även behovet av att fokusera mer på kärnverksamheten, en lösning var då att anlita företag och hyra in personal som specialiserade sig på andra områden. Specialkompetensen behövdes ibland bara vid vissa tillfällen, därför ökade behovet av temporär inhyrning. Nya ledighetslagar som tillkom på 1970-talet medförde ett behov av tillfälliga ersättare. Lagen om anställningsskydd (LAS) innebar ökad trygghet för de anställda, men ledde också till att kostnaderna ökade för arbetsgivare med många fasta anställningar. Dessutom minskade möjligheterna att avtala vissa former av tidsbegränsade anställningar.35
6.1.2 Bemanningsföretagen under 2000-talet
Bemanningsbranschen drabbades av en nedgång år 2001 som i huvudsak berodde på krisen i telekomsektorn. Detta kompenserades till viss del av att sjukvårdsområdet växte snabbt.
Många läkare och sjuksköterskor tog anställning i bemanningsföretag där lönerna var högre och arbetstiderna mer flexibla.36
Den offentliga sektorn använde bemanningsföretagens tjänster på många sätt. Myndigheter använde professionella rekryteringstjänster vid anställning av generaldirektör och andra. Stat och kommuner har ibland använt sig av bemanningsföretag för att hjälpa ungdomar, flyktingar, långtidsarbetslösa och personer med försörjningsstöd att hitta arbete.37
År 2009 utgjorde lager/industri det största yrkesområdet för bemanningsföretagen i Stockholmsregionen med 29 procent av den totala omsättningen. Kontor/administration var näst störst med 18 procent och ekonomi/finans med 15 procent. Hälso- och sjukvården utgjorde 7 procent.38
Lag om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft (2012:854) var ett svar på Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/104/EG eller också kallat Bemanningsdirektivet. Direktivet, vars övergripande syfte var att garantera uthyrda
34 Johnson (2010) s 86.
35 Ibid. s 87.
36 Ibid. s 88.
37 Ibid. s 89.
38 Ibid. s 89-90.
14 arbetstagare goda arbetsvillkor 39, blev genom lagen implementerad i svensk nationell rätt 1 januari 2013.40
Utöver de vanliga arbetsrättsliga lagarna är den central för bemanningsföretagen i Sverige.
Lagen gäller de som är anställda av bemanningsföretag i syfte att hyras ut till kundföretag.
Lagen reglerar bland annat i 6 § att den anställdes rättigheter där denne som uthyrd till ett kundföretag ska ha minst samma rättigheter som de direkt anställda hos kundföretaget.41 Enligt 11 § ska de anställda dessutom inte hindras att ta anställning direkt hos kundföretaget där denne utfört arbete.42
6.1.3 Bemanningsföretagens struktur under 2000-talet
Kompetensföretagen är en bransch- och arbetsgivarorganisation för bemanningsföretag som är verksamma inom rekrytering, omställning och uthyrning. Organisationen grundades som Svenska Kontorsserviceförbundet år 1967, bytte därefter namn till Svenska Personaluthyrnings- och Rekryteringsförbundet (SPUR). Sedan blev det Bemanningsföretagen.43 Idag går organisationen under namnet Kompetensföretagen.
Kompetensföretagen ingår i förbundsgruppen Almega som är en arbetsgivarorganisation inom tjänstesektorn.44
39 SOU 2011:5, s 11.
40 SFS 2012:854.
41 Ibid.
42 Ibid.
43 Johnsson (2010) s 43.
44 Kompetensföretagen.
15 Figur 1. De 10 största kompetensföretagens andel av bemanningsföretagsmarknaden år 2018 sett till total omsättning för de 35 största medlemsföretagen.
Källa: Kompetensföretagen. Årsrapport 2018.
År 2009 var Manpower, Proffice och Adecco störst i Sverige sett till marknadsandelar.
Andelarna uppgick i 27, 20 respektive 11 procent.45 2017 och 2018 (se figur 1) var Manpower, Randstad (tidigare Proffice) och Adecco fortsatt stört sett till total omsättning.46 De tio största bemanningsföretagen år 2018 hade en marknadsandel på mellan 2 och 14 procent baserat på omsättningen för de 35 största företagen. Ingen statistik kring hyrläkare från respektive bemanningsföretag har tagits fram, eftersom detta inte anses vara relevant då bemanningsföretagen i denna uppsats vill förstås som helhet. Figur 1 ger en bild av hur bemanningsföretagen ser ut på den privata marknaden, de tio största bemanningsföretagen har tillsammans en marknadsandel på över 70 procent vilket betyder att det är relativt få aktörer som huvudsakligen bistår övriga branscher med inhyrd arbetskraft.
6.2 Den svenska modellen i sjukvården
Det finns en bakgrund till den svenska modellen i historien som tar sitt ursprung från tvister på arbetsmarknaden under 1800-talets slut. Då började arbetare att organisera sig i en facklig
45 Johnson (2010) s 93.
46 Kompetensföretagen. Årsrapport (2017) (2018).
0 2 4 6 8 10 12 14 16
Marknadsandel i %
De 10 största kompetensföretagen år 2018
16 och en politisk del.47 År 1889 bildades Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti (SAP) och 1898 bildades LO som en central organisation för alla fackförbund och år 1902 bildades Svenska arbetsgivarföreningen (SAF) som en motkraft till LO.48
En viktig beståndsdel i den svenska modellen är Saltsjöbadsavtalet, som slöts 1938. Tiden innan avtalet utgjordes av återkommande konflikter på arbetsmarknaden. Sverige menades vara en av de länder som hade högst antal konfliktdagar per år.49 1930-talet kännetecknades också av en stor samhällelig oro på grund av den ekonomiska krisen.50
Detta ledde till ett hot om att regeringen skulle ta över ansvaret att reglera villkoren på arbetsmarknaden. Detta motiverade i sin tur LO och SAF att förhandla fram Saltsjöbadsavtalet. Avtalet reglerade fyra områden för arbetsmarknadens parter.
Det första området handlade om lösning av konfliktfrågor, som skulle ske mellan de inblandade parterna utan statens inblandning. Den andra handlade om uppsägning av arbetare. Den tredje berör regler kring ekonomiska stridsåtgärder (strejk/lock-out). Det sista området handlar om när en konflikt kan anses vara samhällsfarlig. 51
Den svenska modellen har ett tydligt avtryck i den svenska välfärdsstaten där den fungerar som ett samhällskontrakt mellan alla olika parter. Grunden till en hållbar modell ligger i samarbete mellan politiken och arbetsmarknadens parter. Den är inte utformad efter en enstaka organisation eller rörelse utan är ett resultat av dialog och förhandlingar om hur ett allmännyttigt samhälle bör se ut.52 Den består av tre pelare.
Den första pelaren säger att arbetsmarknaden ska vara organiserad, genom samspel mellan arbetsgivare och fackliga organisationer.53 En viktig aspekt av den svenska modellen är kollektivavtalen. Dessa reglerar arbetstagarens villkor trots att lagstiftning fattas. Vilket även innebär att trots att arbetsförmedling inte längre är bundet till staten så regleras bemanningsföretagen likt andra arbetsgivare.
Den andra pelaren menar att generell välfärd skapar jämlika förutsättningar för god hälsa, utbildning och arbetsliv. Det är i huvudsak politikens eller statens ansvar att se till
47 Kommunal (u.å.) s 5.
48 Ibid. s 5.
49 Ibid. s 7.
50 Ibid. s 7.
51 Ibid. s 7.
52 Ibid. s 11.
53 Ibid. s 11.
17 jämlikheten i välfärden.54 Välfärden gör människors vardag tryggare under exempelvis omställningar på arbetsmarknaden och i livet. Finansieringen ska uppfattas som rättvis och effektiv, för att tillit ska kunna fås från medborgarna.55
Den tredje pelaren reglerar ekonomisk förvaltning. Penningpolitik och finanspolitik stabiliserar konjunktursvängningar och avser att utjämna sociala skillnader.56 Genom exempelvis att ta ut skatter och fördela från rik till fattig samt finansiera välfärden.
Sjukvården regleras i den andra pelaren som en del av välfärden. Som beskrivet är målet med pelaren en jämlik, effektiv och rättvis välfärdssektor. Det kan exempelvis innebära vård på lika villkor, vilket regleras i Hälso- och sjukvårdslagen. I 2 § står det att ”Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen”.57
Det har funnits visst politiskt motstånd mot modellen. Det har exempelvis uttryckt sig genom förslag om obegränsade vinster i välfärden, lönesättning utanför de allmänna kollektivavtalen (för till exempel ungdomar), nedskärningar i välfärden m.m.58
Den svenska modellen ger en bakgrund till hur välfärden har utvecklats och de generella samhällsvisioner som har uppstått med modellen. Den kan även kopplas till de förändringar som har skett i sjukvården i arbetet mot en starkare välfärd och en förändrad sjukvårdspolitik vilket kommer att redogöras i följande avsnitt.
6.3 Sjukvårdens förändring under 1900-talet
För att förstå varför omregleringen av sjukvården ledde till ett behov av hyrläkare så bör förändringar som skedde tidigare och i samband med detta redogöras för. På vilket sätt har sjukvården förändrats och varför har det lett till ett behov av hyrläkare?
Under tidigt 1900-tal beskrivs sjukvården som både utspridd och oorganiserad och den bedrevs i huvudsak av provinsialläkare. De hade ofta en egen mottagning och finansierades av patientavgifter samt viss lön från staten. Nämnvärt för perioden var att det inte fanns ett stort antal vårdinrättningar i landet. Majoriteten av dessa var ”odelade lasarett” vilket innebar
54 Kommunal (u.å.) s 7.
55 Wennemo (2014) s 76, 128, 141, 275 refererad i Regeringskansliet (2017) s 9.
56 Kommunal (u.å.) s 11; Regeringskansliet (2017) s 7.
57 SFS 1982:763.
58 Kommunal (u.å.) s 15.
18 att en uppdelning i medicinska specialiteter saknades. Exempelvis så fanns kirurgi endast på ett fåtal lasarett.59
Under mitten av 1900-talet skedde en större medicinsk utveckling som ledde till en mer utbredd specialiserad vård i landet. Under samma period hade politikerna en vision av att skapa ett omfattande allmänt välfärdssystem som skulle kunna tillgodose hela befolkningens behov. Det skulle till exempel innebära en expanderad och mer tillgänglig sjukvård. Flertalet reformer genomfördes och utredningar tillsattes inom sjukvården för att uppnå detta. ÖHS- utredningen (Översyn av hälso- och sjukvården) var en av de mer omfattande utredningarna.
ÖHS gav flera förslag på hur situationen kunde förändras och ett av de mer betydande förslagen var utökad utbildning för läkare och annan vårdpersonal vilket kom att förverkligas.60
Samtidigt som ny medicinsk kunskap utvecklades, ledde det till mer specialiserade utbildningar och avancerade metoder, vilket krävde specialiserade avdelningar på sjukhusen med medicinska experter inom en växande mängd områden. Som tidigare nämndes, var ett mål att skapa en mer tillgänglig vård. Det innebar att specialiserad vård skulle bli mer centraliserad till vissa sjukhus som skulle finns på orter i hela landet.61 Detta ställde höga krav på sjukvården som förväntades erbjuda en variation av vård över stora delar av landet, vilket innebär att rätt kompetens skulle finnas på rätt plats.
Det ansågs vara ett problem att sjukvården i för stor utsträckning förlitade sig på sluten vård, som dessutom var mer resurskrävande än öppen vård. Idag sker öppen vård i regel på vårdcentral och sjukhus och innefattar exempelvis undersökningar medan slutenvård sker då patienten är inlagd på någon form av vårdavdelning.62 För att göra öppenvården billigare och mer tillgänglig infördes år 1969 den så kallade sjukronorsreformen. Den innebar en billig, tillgänglig vård med förutsägbara och enhetliga priser. Reformen innebar stora organisatoriska förändringar i sjukvården. Bland annat innebar reformen att öppen och sluten vården fick samma vikt inom sjukvården. Den största ekonomiska skillnaden kunde ses i hushållen där vårdkostnaderna för patienten blev lägre och mer förutsägbar.63
59 SOU 2019:29, s 44.
60 Ibid. s 46.
61 Ibid. s 47.
62 1177 (2018).
63 SOU 2019:29 s 49-50.
19 6.3.1 En expanderande sjukvård under 1970–1980-talen
Under 1970-talet decentraliserades den specialiserade öppenvården från sjukhusen och placerades i enheter för öppen allmän och specialiserad vård. Denna reform avsåg att skapa en arbetsmiljö som gjorde den öppna vården mer attraktivt vårdval. Under 1960- och 70- talen ökade sjukvården i skala och kostnader. Mellan 1960 till 1975 hade kostnaderna nästan tiodubblats från två miljarder till tio miljarder. Två tredjedelar av kostnadsökningarna berodde på ökade lönekostnader och priser, medan resterande del berodde på den utbyggda verksamheten.64 Den öppna vården var fortsatt liten men kostnaderna kom att dubbleras mellan år 1970 och 1976 och gick från 6 procent av de totala sjukvårdskostnaderna till 12 procent.65 Men trots det var sjukvården fortfarande ”sjukhustungt”.
Mellan 1950- och 1980-talen hade hälso- och sjukvården en snabb expansion. Samtidigt överfördes en stor del av ansvaret för sjukvården från staten till landstingen. År 1977 fick kommuner och landsting större politisk frihet och den statliga kontrollen minskade.66
Fram till 1970 var utvecklingen av sjukvården i huvudsak inriktad på att expandera och bygga upp ett sjukvårdssystem. Efter detta förändrades sjukvårdspolitiken fokus till att kunna styra och organisera den då existerande sjukvården. 1982 ersattes sjukvårdslagen med Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) där det för första gången etablerades som mål: ”…en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen”.67 Decentraliseringen av vården och landstingens självbestämmande ökade nu också.
6.3.2 Organisering av sjukvården efter år 2000.
Efter en ekonomisk stagnation under 1990-talets första hälft, började dåvarande styrmodeller i vården att ifrågasättas. Var de ineffektiva? För ekonomiskt krävande? I samband med detta infördes nya styrmodeller som var mer inriktade mot marknadsstyrning. Detta resulterade i att vården influerades av den privata marknaden, bland annat genom offentliga upphandlingar av tjänster. Detta innebar en omreglering av sjukvården som organiserade sig mer likt den privata marknaden. Ett syfte var att kunna inkludera patienten mer i vården genom möjlighet till större valfrihet.68
64 SOU 2019:29 s 51.
65 Ibid. s 52.
66 Ibid. s 52.
67 Ibid. s 53.
68 Ibid. s 55.
20 Under 1990-talet infördes även rätten för patienten till en fast läkarkontakt inom primärvården. År 1996 lagstiftades det om prioriteringar i hälso- och sjukvården, vilka följde tre principer: människovärdes-, behovs-solidaritets- samt kostnadseffektivitetsprincipen.69 Under tidigt 1990-tal infördes även den första vårdgarantin i primärvården. Men det dröjde till 2010 innan vårdgaranti fördes in i HSL.70 Enligt HSL ska regionerna erbjuda vårdgaranti åt de som omfattas av regionens ansvar.
Vårdgarantin innehåller en försäkran om att den enskilde inom en tidsram ska kunna få hjälp av sjukvården. Detta innebär en första kontakt med sjukvården. Den enskilde ska också inom en viss tidsram få en medicinsk bedömning av läkare eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom primärvården. Vårdgarantin innehåller även försäkran om att få besöka den specialiserade vården och få planerad vård inom en tidsram. Det är regeringen eller en av regeringen vald myndighet som bestämmer de tidsperioder som gäller inom vårdgarantin.71
6.4 Sammanfattning: vårdens institutionella och organisatoriska utmaningar
Sammanfattningsvis var framväxten av bemanningsföretagen ett resultat av en mer öppen marknad med minskat statligt inflytande över arbetsförmedlingar. Att bemanningsföretagen växte sig starka inom vårdsektorn under tidigt 2000-tal kan kopplas till införandet av en marknadsstyrmodell i sjukvården under 1990-talet vilket ledde till en högre grad privatisering. Det öppnade upp för offentligt upphandlandet av tjänster från den privata marknaden. Den svenska modellens vision är att välfärden ska innebära jämlika förutsättningar. Finansieringen ska uppfattas som effektiv och rättvis, vilket innebär att hushållning av resurserna inte kan ske hur som helst. Generellt visade förändringarna i hälso- och sjukvården på en mer tillgänglig sjukvård samt organisatoriska förändringar mot en mer effektiv och kvalitativ vård vilket rimligtvis ställde högre krav på sjukvården. Det kan därför antas att sjukvården hade ett större resursbehov. Hade bemanningsföretagen och konceptet hyrläkare däremot inte existerat så hade all sjukvårdspersonal varit direkt anställda i stället för inhyrda. Därför kan hyrläkare förstås genom kombinationen av en omreglerad sjukvård och en omreglerad arbetsförmedling.
69 SOU 2019:29 s 56.
70 Ibid. s 56.
71 SFS 2017:30.
21
7. Hyrläkare i välfärdssektorn
I föregående avsnitt beskrevs det kort hur bemanningsbranschen växte sig starka inom hälso- och sjukvården under 2000-talet. Sjukvården gick igenom flera förändringar under senare delen av 1900-talet och har bland annat expanderat och därefter låg fokus mer på styrning och organisation. Sjukvården blev mer specialiserad, geografiskt utbredd och något marknadsstyrd. Dessa faktorer ligger till bakgrund för konceptet hyrläkare som vuxit fram i den svenska sjukvården. Det här avsnittet kommer att behandla bemanningsföretagens tillväxt i sjukvården och därefter utvecklingen av hyrläkarsystemet i sjukvården.
7.1 Bemanningsföretagens utveckling i sjukvården
Det här avsnittet fokuserar på bemanningsföretagen i sjukvården utifrån utvecklingen av bemanningsföretagens omsättning i hälso- och sjukvården under 2000-talet. Detta ger en bild av hur tillväxten har sett ut under perioden.
Figur 2 visar att bemanningsföretagen växte inom hälso- och sjukvårdssektorn under 2000- talet. Trots sviktande konjunktur i början av 2000-talet fördubblades bemanningsföretagens omsättning från 2000 till 2001 inom området. År 1998 utgjorde vården 4 procent av de, på den tiden kallade SPUR-företagens totala omsättning. 2001 var siffran 11 procent.72 Omsättningen inom området låg på över en miljard från år 2001 till och med 2003 innan den 2004 mer än halverades jämfört med föregående år. Nedgången som kan utläsas i figur 2 från 2004 kan förklaras av att många landsting stoppade inhyrning av vårdpersonal från 2003. Omsättningen låg kvar på ca 500 miljoner kronor fram till år 2007. Tyvärr saknas tillgängliga data för åren 2008–2012, men år 2013 hade omsättningen stigit till 1,4 miljarder kronor. De sista åren har omsättningen rört sig kring 2 miljarder kronor.
Bemanningsföretagens omsättning sett till andel av rikets kostnader för hälso- och sjukvården har förändrats något under 2000-talet och har pendlat mellan 0,18 % och 0,66%.
Andelen var som lägst åren 2004–2007 men har efter år 2012 legat över 0,34 %. Andelen var som högst i början av 2000-talet. Däremot kan det i figur 2 urskiljas att kostnaderna för sjukvården har ökat mer procentuellt mellan åren 2001 och 2019 jämfört med Bemanningsföretagens omsättning.
72 Kompetensföretagen Kvartalsrapport 2001.
22 Figur 2. Bemanningsföretagens omsättning i hälso- och sjukvården i Mkr och rikets kostnader i hälso- och sjukvården i Mkr (Löpande priser). År 2001–2019
År
Bemanningsföretagens omsättning i hälso- och sjukvården i Mkr
Rikets kostnader, Hälso- och sjukvården i Mkr
Bemanningsföretagens andel av rikets kostnader i procent
2001 1038 197 803 0,52%
2002 1411 213 325 0,66%
2003 1167 224 861 0,52%
2004 513 230 084 0,22%
2005 445 238 908 0,19%
2006 460 251 365 0,18%
2007 576 265 492 0,22%
2008 No data 280 086 *
2009 No data 293 033 *
2010 No data 297 309 *
2011 No data 388 316 *
2012 No data 401 826 *
2013 1432 416 859 0,34%
2014 1700 437 122 0,39%
2015 1745 460 309 0,38%
2016 1826 479 137 0,38%
2017 2367 498 821 0,47%
2018 2266 528 268 0,43%
2019 1939 548 767 0,35%
Källa: Egna beräkningar baserade på Kvartalsrapporter Kompetensföretagen 2001–2019; SCB 2020.
Note: Data saknas för åren 2008–2012 från Kompetensföretagen.
23 År 2013 till 2019 har bemanningsföretagens omsättning inom hälso- och sjukvårdsområdet legat stabilt på 7–8 procent av bemanningsföretagens totala omsättning.73 Enligt Figur 2 visar den övergripande trenden en ökad omsättning över tid för bemanningsföretagen inom hälso- och sjukvårdsområdet. Att den procentuella omsättningen för hälso- och sjukvården varit relativt oförändrad kan förklaras av att den totala omsättningen växer i takt med omsättningen i hälso- och sjukvården.
7.2 Hyrläkare i sjukvården
De yrkesgrupper som sjukvården hyrde in var i huvudsak läkare och sjuksköterskor med en mindre andel övrig personal. Av de totala hyrkostnaderna uppskattades kostnaden av läkare att vara ungefär 75 procent. Ungefär 20 procent var kostnader för hyrsjuksköterskor och 5 procent för övrig personal.74 Övrig personal innefattar till exempel administrativ personal.
Enligt en uträkning av Vårdanalys var runt var femte anställd läkare i sjukvården vikarie eller hyrläkare.75 Enligt Almega arbetade ungefär 2000 läkare och 1000 sjuksköterskor, beräknat som heltidsarbetare, som inhyrda i auktoriserade kompetensföretag år 2019.76 År 2019 köpte regionerna bemanningstjänster till vården för 5,6 miljarder kronor. Vilket sett till figur 2 motsvarade 1 procent av rikets hälso- och sjukvårdskostnader. Hyrkostnaderna ökade med 40 procent sedan 2015 och mer än fördubblats sedan 2011.77 Kostnaden för inhyrda läkare var högre än för läkare direkt anställda av regionerna. Dock hävdade Kompetensföretagen att sociala avgifter, tjänstepension, semesterlön och sjuklön inte tagits med i beräkningarna som regionerna gjort för sina anställda.78 Kostnader i form av timlön uppskattades vara 30 procent dyrare för hyrläkare än regionanställda.79 Den genomsnittlige läkaren tog emot 3 patientbesök per dag så för att en hyrläkare skulle vara kostnadseffektiv bör den ha tagit emot minst 4 patienter per dag.80 Tidigare uppgifter menar att inhyrda läkare i genomsnitt tog emot tolv patientbesök per dag.81
73 Kompetensföretagen Kvartalsrapporter 2013–2019.
74 Konkurrensverket (2020) s 38; SKR (2016) s 11.
75 Vårdanalys (2018), s 65.
76 Kompetensföretagen (2019) s 1.
77 Konkurrensverket (2020) s 37.
78 Kompetensföretagen (2019) s 3.
79 Bemanningsföretagen (2017) s 5.
80 Ibid. s 6.
81 Ibid. s 6.
