Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper
Idrottsvetenskap
Maria Eliasson Hagström
Idkar man friluftsliv bara för att man går av vägen?
En kvalitativ studie hur idrottslärare arbetar med friluftsliv i skolan och vilka kompetenser de vill ge sina elever
Are you engaged in outdoor activities just because you go off the road?
A qualitative study how physical education teachers are working with outdoor activities in school and what knowledge they want their students
to acquire
Examensarbete 15 hp Lärarprogrammet
Examinator: Owe Stråhlman Datum: 2011-01-17
Handledare: Albrecht Jung
Förord
Jag vill tacka min handledare Albrecht, som har med sin erfarenhet som idrottslärare och intresse för friluftsliv gett mig många bra råd och diskussioner till mitt examensarbete.
Jag vill tacka respondenterna som ställde upp i min intervju.
Jag vill tacka mina klasskamrater för deras stöd och idéer.
Sist men inte minst, vill jag tacka Linda, som har varit till stor hjälp. Hon har varit en
hjälpande och stöttande vän under min undersökning.
Abstract
Happiness is to have the privilege to be in the beautiful nature. The forest is a tranquil place where there is always time to reflect on everyday events and about people in one’s life. This is something everyone should appreciate.
The purpose of this study is to find out how physical education teachers are working with outdoor activities in the schools. It is based on qualitative interviews, in which five PE teachers are the basis for my work. Through this study, I also want to find out what
knowledge they want their students to acquire through the outdoor activities they are engaged in.
The PE teachers in my interviews want to engage in more outdoor activities than they do.
There are several factors why they don´t practice outdoor activities in schools more often, some of them lack time, the school and students' finances, and some schools have a long way to nature.
Keywords: Outdoor recreation, physical education teachers, work, vision
Sammanfattning
Lycka är att få privilegiet att vistas i vår vackra natur. Skogen är en rogivande plats där det alltid finns tid till att reflektera över vardagliga händelser och om människor i sitt liv. Det här är något som alla borde uppskatta.
Syftet med den här underökningen är att ta reda på hur idrottslärare arbetar med friluftsliv ute i skolorna. Den bygger på kvalitativa intervjuer, där fem idrottslärare utgör grunden för mitt arbete. Genom den här undersökningen vill jag också ta reda på vilka kompetenser de vill utveckla hos sina elever genom det friluftsliv de idkar.
Idrottslärarna vill idka mer friluftsliv än vad de gör. Det finns flera faktorer varför de inte idkar mycket friluftsliv i skolan Några av dem är tidsbrist, skolan och elevernas ekonomi och några skolor har långt till naturen.
Nyckelord: Friluftsliv, idrottslärare, arbeta, syn
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Syfte ... 2
1.3 Frågeställningar ... 2
2. Litteraturgenomgång ... 3
2.1 Friluftsliv ... 3
2.1.1 Vad är friluftsliv? ... 3
2.2 Friluftslivets historia ... 3
2.3 Behöver vi friluftsliv i dagens samhälle? ... 4
2.4 Idrott och hälsas kursplan ... 5
2.4.1 Lpo94... 5
2.4.2 Lgr11 ... 6
2.5 Tips till friluftsledare ... 6
2.6 Naturskolan och Skogen i Skolan... 7
2.6.1 Historik om Naturskolan ... 7
2.6.2 Om Naturskolan ... 7
2.6.3 Historik om Skogen i Skolan ... 8
2.6.4 Skolskogen ... 8
2.6.5 Om Skogen i Skolan ... 8
2.7 Friluftslivets positiva effekter... 8
2.8 Friluftsliv i grupp ... 9
2.9 Problem som idrottslärare upplever med att idka friluftsliv i skolan ... 10
2.10 Allemansrätten ... 10
3. Metod ... 12
3.1 Design ... 12
3.2 Urval ... 12
3.3 Mätinstrument/intervjuguide ... 12
3.4 Genomförande ... 13
3.5 Databearbetning ... 13
3.6 Reliabilitet och validitet ... 14
3.7 Etiskt förhållningssätt ... 14
4. Resultat ... 16
4.1 Vad är friluftsliv enligt lärarna ... 16
4.2 Lärarnas egna erfarenheter av friluftsliv under deras skolgång och privat ... 17
4.3 Hur arbetar lärarna med friluftsliv i skolan ... 18
4.4 Kompetenser som lärarna vill utveckla hos sina elever ... 20
4.5 Övrigt ... 21
5. Diskussion ... 23
5.1 Metoddiskussion ... 23
5.2 Resultatdiskussion ... 24
5.3 Förslag till fortsatt forskning ... 27
Referenslista ... 28
Bilaga 1 ... Bilaga 2 ... 32
1
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Anledningen till att jag valde friluftsliv som uppsatsämne, är något som har växt fram under min idrottslärarutbildning. På idrottslärarutbildningen vid Karlstads universitet har man friluftsliv som profil och detta var jag inte medveten om när jag sökte dit. När jag började på idrottslärarutbildningen, så avskydde jag friluftsliv. Det fanns inget som var intressant eller givande med det. Mina erfarenheter av friluftsliv är inte många. När jag gick på grundskolan hade vi nästan aldrig friluftsliv och detta märktes tydligt på mig när vi var ute i naturen med idrottslärarutbildningen. Jag var obekväm för denna nya situation. Jag minns vår första kontakt med friluftsliv, där vi reste till Mattila som ligger i norra Värmland. Vi skulle vandra, bygga vindskydd, för att sedan sova i dem och paddla kanot. Förutom att paddla kanot så tyckte jag allt var tråkigt och meningslöst. Det var svårt att se meningen med friluftsliv i skolan under detta år.
Friluftslivet på vår utbildning sker progressivt. Vårt andra möte med friluftsliv var vinterutbildning till Idre och vi avslutade b-kursen med en resa till Stöllet. I Idre åkte vi längdskidor, genomförde en långfärdstur och avslutade vinterutbildningen med slalom. Det enda jag tyckte var givande var slalomen, men detta kan bero på att jag var sjuk och
omotiverad under långfärdsturen. I Stöllet byggde vi vindskydd och flotte för att sedan flotta på Klarälven.
När det var dags att bestiga Kebnekaise hade jag en annan inställning. Resan till Kebnekaise var en stor utmaning för mig, både fysiskt och psykiskt. Jag bestämde mig för att ha en positiv inställning, för både min egen och mina klasskamraters skull. Det var efter denna resa, som jag märkte hur friluftsliv kan påverka mig positivt som människa. När jag var på Kebnekaises högsta topp, kände jag mig oövervinnlig och lycklig. Denna känsla skulle jag vilja att mina framtida elever ska få uppleva. Det var under Kebnekaiseresan som mitt intresse för friluftsliv väcktes. Jag tror att min negativa inställning till friluftsliv berodde på rädsla för det okända.
Eftersom jag inte har så många erfarenheter av friluftsliv sedan tidigare, gjorde att jag kände mig obekväm i friluftslivssituationerna.
Det var när vi idkade friluftsliv med lärarutbildningen, som min nyfikenhet för hur
idrottslärare på olika skolor använder sig av friluftsliv i deras undervisning väcktes. Därför
2
vill jag genom intervjuer med idrottslärare undersöka hur de arbetar med friluftsliv och vilka kompetenser de vill utveckla hos sina elever genom detta.
1.2 Syfte
I mitt examensarbete undersöker jag hur idrottslärare arbetar med friluftsliv på högstadiet. Jag utforskar hur de arbetar med det och vilka kompetenser de vill utveckla inom friluftsliv hos sina elever.
1.3 Frågeställningar
1. Vad anser idrottslärare vara friluftsliv?
2. Hur arbetar de med friluftsliv på högstadiet?
3. Vilka kompetenser vill de utveckla hos sina elever inom friluftsliv?
4. Finns det resurser som idrottslärarna kan använda till friluftsundervisningen i skolan?
3
2. Litteraturgenomgång
2.1 Friluftsliv
Det finns olika institutioner i Sverige, som har friluftsliv som profil, trots detta så är inte friluftsliv en gemensam faktor i idrottsundervisningen i de svenska skolorna. Istället byts det ut mot olika sporter (Backman, 2008).
2.1.1 Vad är friluftsliv?
Det som har diskuterats främst när det gäller friluftslivets definition är jämförelsen mellan friluftslivet och idrotten. Friluftrörelsen ansåg att det skilde sig från idrotten. Flera forskare och organisationer har också försökt att fastställa friluftslivets definition (Backman, 2004).
"Friluftsliv är vistelse och fysisk aktivitet utomhus för att uppnå miljöombyte och naturupplevelse utan krav på prestation eller tävling." (Nilsson, 2007, sid. 141).
Friluftsliv behöver inte vara komplicerat, det kan handla om allt från svampplockning i skogen till långa fjällvandringar (Friluftsfrämjandet, 2011).
Friluftsliv är indelat i tre tidsperioder:
kortvarigt
medellångt
långvarigt
En halvtimme till tre timmar räknas som kortvarigt friluftsliv, medan medellångt friluftsliv är från en halv dag till en heldag. Om friluftslivet skulle vara längre än en dag räknas det till långvarigt friluftsliv (Nilsson, 2007).
2.2 Friluftslivets historia
Friluftslivets historia är cirka hundra år gammalt. Människans relation till naturen har alltid
varit speciell. Förr i tiden jagade och samlade vi saker i naturen och nu förstör vi istället vår
natur på många sätt. På grund av hur vårt samhälle är uppbyggt, till exempel med avloppsrör
och kemikalier i marken. De människor som var jägare och samlare förstörde också naturen,
de utrotade arter samt påverkade naturen (Sandell & Sörlin, 2008). Det var i slutet av
4
1800-talet som människan började upptäcka naturens betydelse. Värt att nämna är att berget Mount Everest fick sitt namn och blev mätt år 1856.
Under 1930-talet blev friluftsliv intressant, vandrarhem och vandringleder byggdes (Sandell
& Sörlin, 2008). Förr i tiden handlade friluftsliv om att det var en nationell identitet,
människor skulle fostras i naturen och hälsan. Dock var det bara personer som tillhörde den bättre samhällsklassen som kunde idka friluftsliv. Övriga personer, det vill säga de som hade sämre ställt fick istället arbeta (Eskilsson, 2008).
2.3 Behöver vi friluftsliv i dagens samhälle?
Naturen är viktig och människorna måste ta hand om den bättre. Dagens människor behöver komma till naturen, för att få stressa ner oss. Människorna behöver få positiva upplevelser, förmodligen kommer de upptäcka nya saker med sig själva och förbättra sin relation till naturen (Sandell, 2007). I dagens samhälle är människorna fästa vid maskiner och media och de flesta lever ett liv långt från naturen. Dagens ungdomar behöver få uppleva naturen med sin kropp istället för att sitta vid datorn eller TV. Att bli känd, prestera och vara bättre än andra är några av de kraven som många människor idag lever efter (Quennerstedt, Öhman &
Öhman, 2007).
”Att ha färdigheter i och kunskaper om idrott och hälsa är en tillgång för både individen och samhället.” (Skolverket, 2010 Lgr11, sid. 27).
I naturen kan människan ta del av och lära med alla sina sinnen i naturen eftersom den är fylld av spännande saker. Utomhuspedagogik är också en viktig undervisningsform, då den hjälper elevernas kropp och hjärna. Den bidrar till ett aktivt lärande, genom utmaningar och
upplevelser i naturen (Brügge & Szczepanski, 2007).
”Utgångspunkten för själva lärandet blir i utomhuspedagogiken den direkta upplevelsen.”
(Brügge & Szczepanski, 2007, sid. 31).
I utomhuspedagogiken kan man använda sig av flera ämnen och skapa ett samarbete med
lärare från de andra ämnena. Lärarna kan utveckla elevernas samarbetsförmåga och ge dem
utmaningar (Brügge & Szczepanski, 2007).
5
Naturen kan ses som en utmaning, men man kan också känna en stillhet till att reflektera i lugn och ro (Quennerstedt, Öhman & Öhman, 2007).
2.4 Idrott och hälsas kursplan
Vår nuvarande kursplan heter Lpo94 och den kommande heter Lgr11. Informationen i styckena 2.4.1 Lpo94 och 2.4.2 Lgr11 har jag sammanfattat från de båda kursplanerna.
2.4.1 Lpo94
Idrottslärarnas uppgift är att använda olika aktiviteter på lektionerna. Det ska få eleverna att bli intresserade av motion (Skolverket, 2000 Lpo94).
”Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse för hälsan.”
(Skolverket, 2000 Lpo94, sid.1).
Idrott och hälsa ska ge eleverna en möjlighet att kunna diskutera etiska frågor om friluftsliv.
Att vistas i naturen är en svensk tradition. Genom att vistas i skogen på idrottslektionen, ska eleverna få kunskap och erfarenhet av friluftsliv. Genom upplevelse av skog och mark, ska det bidra till eleverna ska få ett fortsatt intresse för friluftsliv och viljan att fortsätta att utöva det. Det är inte bara friluftsliv det handlar om, utan även natur och miljöfrågor. Eleverna ska få en förståelse för hur de ska behandla naturen på bästa sätt.
Ett av målen som eleverna ska ha uppnå innan årskurs nio är slut, är att de ska kunna vistas på okända marker och kunna orientera sig med hjälp av karta och kompass till exempel. De ska klara att vara i naturen under våra fyra årstider.
Friluftsliv nämns tre gånger för de högre betygen i idrott och hälsa, en gång för betyget väl
godkänd och två gånger i betyget mycket väl godkänd. Skillnaderna på dem är att för att få
väl godkänd behöver eleven endast vara delaktig och visa sina kunskaper i friluftsliv vid olika
tider på året. För att få betyget mycket väl godkänd ska eleven också reflektera över olika
friluftsaktiviteter och dess värde. Det andra kravet är inte bara friluftsliv, utan eleven får även
välja om den vill planera idrotts- och motionsaktiviteter. När de planerar, ska eleven ta hänsyn
till de andra elevernas behov (Skolverket, 2000 Lpo94).
6
2.4.2 Lgr11
Friluftsliv nämns betydligt tydligare i Lgr11. Idrottslektionerna ska ge eleverna positiva upplevelser av att vistas i naturen och praktisera friluftsliv, detta är extra viktigt när eleverna är yngre. Positiva upplevelser bidrar oftast till att de vill fortsätta idka friluftsliv.
Idrottslärarens uppdrag är att låta eleverna få undersöka och prova olika aktiviteter som främjar utvecklingen av deras rörelser, att vistas i naturen är en av aktiviteterna.
Lektionerna ska ge eleverna chansen att få uppleva naturen under de fyra årstiderna och ge dem kunskap om betydelsen av att idka friluftsliv (Skolverket, 2010 Lgr11).
”Friluftsliv och utevistelser
Att orientera i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för
positionering.
Hur olika friluftsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras.
Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten.
Kulturella traditioner i samband med friluftsliv och utevistelse.
Badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Hantering av nödsituationer i och vid vatten
med alternativa hjälpredskap, enligt principen förlängda armen.” (Skolverket, 2010 Lgr11, sid. 30)
2.5 Tips till friluftsledare
När idrottslärare utövar friluftsliv med sina elever, är man både idrottslärare och friluftsledare.
Det är viktigt att idrottslärarna vet vad man bör tänka på i naturen.
Ledaren eller ledarna ska vara noggranna med att äta vid de tider man har kommit överens om
och det får inte vara för lång tid mellan måltiderna. Om man inte får i sig ny energi finns det
risk för att man blir sur och orkeslös. En ledare ska vara engagerad och vilja uppleva nya
händelser med sin grupp. Om det blåser ska man tänka på att prata i medvind, det kan vara
svårt för deltagarna att höra vad ledaren säger annars. Tänk även på att ingen ska behöva ha
solen i ögonen när ledaren pratar (Brügge & Szczepanski, 2007).
7
En ledare ska alltid vara förberedd på olika situationer som kan uppstå. Det är viktigt att ha med sig extra energi i form av till exempel russin eller frukt om det är någon eller ledaren själv som börjar tappa orken. Det ska vara ett bra tempo, så att ingen av deltagarna hamnar efter gruppen (Brügge & Szczepanski, 2007).
2.6 Naturskolan och Skogen i Skolan
Naturskolan och Skogen i Skolan är två organisationer, som kan hjälpa skolor med friluftsliv och friluftsaktiviteter. Friluftsliv och utomhuspedagogik behöver inte vara samma sak, men man kan använda sig av friluftsliv och utomhuspedagogik samtidigt. När man är ute i naturen och praktiserar friluftsliv, så kan man använda sig av utomhuspedagogik och ge eleverna nya kunskaper.
2.6.1 Historik om Naturskolan
Grundaren till naturskolan heter Lennart Åhlander och han startade Karlstads Naturskola år 1989. Han tyckte att eleverna skulle få möjlighet att får lära sig samma information utomhus, som de fick lära sig i sina lärosalar. (Lindenäs, 2010).
2.6.2 Om Naturskolan
Karlstads Naturskola har två pedagoger och en pedagogisk chaufför anställda. Alla grundskoleklasser i Karlstads kommun kan använda sig av Naturskolan (Lindenäs, 2010).
Naturskolans koncept är ”Att lära in ute!” (Lindenäs, 2010, startsida Karlstads Naturskola).
De arbetar med tematiska upplevelsedagar, där de lägger fokus på att alla barn ska få vistas i naturen. Återkommande aktiviteter är att eleverna har gemensam lunch vid elden och att de diskuterar allemansrätten. Deras aktiviteter planeras från de nationella miljömålen och kursplanen (Lindenäs, 2010). De använder sig av olika ämnen utomhus, till exempel matematik, idrott och SO med flera (Wrange, 2010).
Naturskolan vill ge eleverna en positiv erfarenhet av friluftsliv och utveckla deras förmåga att
ta egna beslut. De som arbetar för naturskolan är engagerade människor, de försöker lyssna på
eleverna och föra en dialog med dem. De vill skapa trygghet i den gruppen de leder. I årskurs
sju till nio innehåller aktiviteterna olika övningar/uppgifter som fokuserar på grupprocesser,
demokrati, samarbete, diskussion, överlevnad, livsstil (Lindenäs, 2010).
8
2.6.3 Historik om Skogen i Skolan
1973 grundades Skogen i Skolan och de har startat flera skolskogar. Den första startades 1982 och 2002 startades den tusende skolskogen (Skogen i skolan, 2010).
2.6.4 Skolskogen
En skolskog är ett område, som får användas av skolan till lektioner. Där kan man använda sig av olika aktiviteter och använda skolskogen som klassrum. Där man kan undervisa i flera ämnen samtidigt, så kallad ämnesintegrering. Skolskogar kan vara i olika storlekar, men om skolskogen är liten, finns det risk att den kan förstöras, på grund av slitage. Ett avtal mellan markägaren och skolan kan underlätta samarbetet, då båda parter vet vad som är tillåtet (Skogen i skolan, 2010).
2.6.5 Om Skogen i Skolan
Att kunna använda teoretiska övningar samtidigt som man utför det praktiskt, det är en av Skogen i Skolans pedagogiska idéer. De är ett nationellt samverkansprogram, som samverkar mellan skolor och markägare. Skogen i Skolan vill ge eleverna en förståelse för naturen.
Skogen i skolan kan hjälpa skolor att starta en skolskog, där lärarna kan använda sig av utomhuspedagogik och skapa ett ökat intresse för skogen hos eleverna (Skogen i skolan, 2010).
2.7 Friluftslivets positiva effekter
Om det har varit en tuff dag när man har utövat friluftsliv, så är det skönt att få reflektera över dagens händelser och livet på kvällen. Det kan bli en fin stämning när man sitter själv vid lägerelden eller med en vän.
Friluftsliv kan påverka elevernas inlärning positivt, genom att vistas i naturen och att de rör på sin kropp (Brügge & Szczepanski, 2007). Eleverna får lättare att första varför de ska ha
kunskap, om de får uppleva den i naturen. De får se sambandet mellan kunskapen de lära sig och det verkliga livet. När de vistas i naturen får de förhoppningsvis en bättre förståelse att vara rädda om den och det kan leda till hållbar utveckling.
Friluftsliv kan stärka relationen mellan lärare och elever, genom att göra uppgifter
tillsammans. Både eleverna och lärare får se varandra på ett nytt sätt. Att få upptäcka nya
9
saker kan vara spännande. Detta kan ge eleverna glädje och motivation till att fortsätta att upptäcka i naturen (Wrange, 2010
).Det har gjort studier som har visat att förskolebarn som leker och är i naturen blir inte sjuka lika ofta som barn som är mer inomhus. De barn som är oftare ute i naturen har en mer utvecklad motorik (Quennerstedt, Öhman & Öhman, 2007).
Naturen påverka människan på många sätt, ett av dem är att den har en lugnande effekt och den stärker människan. Människorna som lider av utbrändhet eller utmattningsdepression som det numera heter, mår bra av att vistas i naturen. Det finns något som heter terapiträdgårdar.
Där får man vara i trädgården och de får vara nära naturen (Ottosson & Ottosson, 2006).
I boken Naturkraft (2006) skriver Ottosson och Ottosson om människor som har upplevt naturen som läkande. Personerna har haft cancer, men genom att de har visats i naturen har de tillfrisknat.
2.8 Friluftsliv i grupp
Det är möjligt att idka friluftsliv med stor och liten grupp. Ledaren och gruppen ska planera friluftslivet tillsammans. En av ledarens uppgifter är att veta hur god kunskap individerna i gruppen har, till exempel vilken erfarenhet de har av friluftsliv sedan tidigare och vilka kunskaper de har.
Genom att praktisera friluftsliv i grupp, kan man ledaren skapa en bättre sammanhållning i gruppen. Man kan göra övningar tillsammans och sova nära varandra i naturen. Som ledare får man reflektera över gruppens storlek och hur många ledare som behövs. Gruppens säkerhet är ledarens ansvar.
”Gnuggcirkel” är en övning som man kan använda i grupp. I en ”gnuggcirkel” får individerna
i gruppen inte röra vid varandra, men de ska stå nära varandra och kunna ha ögonkontakt med
sina gruppmedlemmar. Alla får vara med och vara en del av gruppen (Brügge & Szczepanski,
2007).
10
2.9 Problem som idrottslärare upplever med att idka friluftsliv i skolan
Erik Backman (2009) har i sin undersökning ”Vad har idrottslärare för bild av ”riktigt”
friluftsliv” fått fram faktorer som idrottslärare anser vara en orsak till varför det inte utövas mer friluftsliv i skolan.
Idrottslärare upplever att tiden är en stor faktor varför de inte idkar mer friluftsliv. Många av dem tycker att det är svårt att göra något meningsfullt av friluftsliv på deras lektioner, då en del av dem endast har 60 minuter till sitt förfogande och andra har kortare lektioner. Ett annat problem är utrustningen, det krävs att både skolan och eleverna har en bra ekonomi för att kunna praktisera ett bra friluftsliv. Skolan behöver till exempel ha trianga-kök, yxor och spadar med mera. Andra faktorer som spelar in är skolans läge och risker med att vistas i naturen. Alla skolor har inte tillgång naturen och då behövs det transport till eleverna (Backman, 2009).
Det är inte bara idrottsläraren som ska arbeta med och ha ansvar för utomhuspedagogik, utan även lärare i andra ämnen. Idrottsläraren kan samarbete med lärare i andra ämnen och man kan diskutera hälsobegreppet. Att använda sig av utomhuspedagogik ger möjligheter till eleverna får utmaningar och får känna spänning av att vistas i naturen. Läraren behöver inte kunna allt om olika blomarter för att använda sig av utomhuspedagogik (Wiberg, 2004).
2.10 Allemansrätten
Alla har rätt att vistas i naturen, men man ska respektera den och även människor och djur. En av de viktigaste reglerna är att man inte får störa eller förstöra
.Det är tillåtet att vistas på andra människors mark, så länge man inte inkräktar på markägarens tomt eller stör hans/hennes arbete. All form av motortrafik är förbjuden. Det är tillåtet att campa på någon annans mark, så länge man inte campar på den privata tomten eller på ägarens åkermark.
Om man har tänkt elda i naturen är det viktigt att tänka på vilken plats man väljer. När eldstaden ska lämnas bör man kontrollera så att eldstaden är helt utbrunnen
.Reglerna för att åka båt är lika som för camping, man får förtöja på olika platser, om det inte är något förbud eller stör ägaren (Red. Brügge, Glantz & Sandell, 2007).
11
Att skräpa ner i naturen är totalt förbjudet. Har man skräpat ner, måste man plocka upp skräpet. Man får plocka svamp och blommor i naturen, men det är viktigt att man inte plockar blommor som är fridlysta. Fridlysta betyder att de är sällsynta och att det inte finns så många av dem.
Hundar får vistas i skog och mark, men från första mars till tjugonde augusti måste den vara
kopplad. I våra fem största sjöar får man fiska överallt (Red. Brügge, Glantz & Sandell,
2007).
12
3. Metod
3.1 Design
En kvalitativ metod valdes, då den ansågs passa mitt examensarbete. Min undersökning är baserad på fem intervjuer, med idrottslärare och intervjuerna är riktat öppna. Med riktat öppna intervjuer menas det att frågorna är inriktade mot ett speciellt område och följdfrågorna är öppna. Detta ger en djupare förståelse för respondentens syn på området. Intervjuaren kan styra intervjun genom att avgränsa den till det som anses vara relevant för undersökningen (Hassmén & Hassmén, 2008). Syftet med en intervju är att undersöka respondentens
uppfattning om ett speciellt ämne. Det kan vara en fördel för intervjuaren att vara förberedd, genom att den har läst litteraturen inom sitt ämne innan intervjun utförs (Davidsson & Patel, 2003).
3.2 Urval
I den här intervjun har jag valt att intervjua fem personer, tre kvinnor samt två män. I min undersökning ville jag ha jämn könsfördelning av mina respondenter. Respondenter arbetar som idrottslärare på högstadiet, deras skolor ligger på olika geografiska platser.
Respondenterna valdes efter kön, vart de arbetade och ålder. Jag ville ha spridning på mina respondenter.
Respondenterna är:
M1: Man 40+
M2: Man 50+
K1: Kvinna 30+
K2: Kvinna 40+
K3: Kvinna 30+
3.3 Mätinstrument/intervjuguide
I den här undersökningen har jag valt en intervjuguide (se bilaga 1). Min intervjuguide inleds
med några standardfrågor, anledningen till detta är att få respondenterna att slappna av. Det är
viktigt att respondenterna känner sig trygga med den som intervjuar dem. Efter standardfrågor
kommer frågor om deras relation till friluftsliv och vad de anser vara friluftsliv. Då får man
som intervjuperson en större förståelse vad respondenterna anser om friluftsliv. Därefter
tillfrågades de om hur de arbetar med friluftsliv på sin skola och vilka kompetenser de vill ge
13
sina elever genom detta arbete. Intervjun avslutades med att respondenterna fick möjlighet till att tillägga mer information till intervjun.
3.4 Genomförande
Den första kontakten med respondenterna gjordes innan uppsatsen hade påbörjats. Fem personer tillfrågades och samtliga tackade ja till att ställa upp. Respondenterna blev också informerade om varför jag ville intervjua dem samt att min undersökning handlade om
friluftsliv. Därefter bestämde vi vilken dag intervjuerna skulle äga rum. Tre av respondenterna kontaktades via telefon och de andra två besökte jag på deras arbetsplats.
Innan intervjuerna skulle genomföras med respondenterna, utförde jag en pilotintervju på en klasskamrat. Detta var positivt eftersom jag då fick feedback på min intervju samt göra några justeringar innan den ”riktiga” intervjun skulle äga rum. Innan intervjun utfördes fick
respondenterna ett papper, där framgick det vad intervjun skulle handla om och vad syftet var med undersökningen (Brinkmann & Kvale, 2009). Respondenterna informerades även om att de kunde avbryta intervjun när de ville och de fick även skriva under på ett papper att de ville delta i intervjun. (Se bilaga 2) Alla fem valde att delta i intervjun.
Respondenterna fick själva välja vart intervjuerna skulle äga rum, anledningen till detta var att de skulle känna sig trygga och bekväma vid intervjutillfället (Trost, 2010). Fyra av
respondenterna valde sin arbetsplats medan den femte valde sitt hem. Intervjuerna spelades in med diktafon. De flesta intervjuer jag utförde är ungefär tjugo minuter långa, den kortaste blev endast tretton minuter och den längsta blev trettiosex minuter. Under intervjuerna antecknade jag det som ansågs vara viktigt.
3.5 Databearbetning
Samtliga intervjuer har transkriberats och skrivit ner ord för ord i programmet Microsoft Word. Därefter sorterade jag bort den irrelevanta informationen medan det relevanta materialet sparades i ett nytt dokument.
Anledningen till att man väljer att spela in på band och transkribera är att man på så vis får
med hela intervjun.
14
Jag har analyserat det transkriberade materialet och gemensamma detaljer har placerat under olika rubriker.
3.6 Reliabilitet och validitet
Det är viktigt att inte ta med egna åsikter och analyseringar i sin uppsats, utan det ska vara information som respondenterna har sagt (Brinkmann & Kvale, 2009). Det tänkte jag på när jag skrev min resultatdel. Med en kvalitativ forskningsmetod är det svårt att nå en hög reliabilitet, då undersökningen styrs av forskarens egna tolkningar av respondenternas svar (Hassmén & Hassmén, 2008).
Vid ett flertal tillfällen ställde jag frågor för att kontrollera att jag hade uppfattat svaren korrekt, det stärker reliabiliteten i mitt arbete. Något som kan ha påverkat reliabiliteten var att vid två intervjuer blev vi störda. Vid ett tillfälle kom en person in i rummet, vilket resulterade i att vi blev störda. Vid en annan tidpunkt ringde mobiltelefonen. Dock tror jag inte att detta har påverkat mina intervjuer eller reliabiliteten.
Validitet är resultatets giltighet. Forskaren ska använda rätt undersökningsmetod till studien (Brinkmann & Kvale, 2009). I den här undersökningen har jag använt mig av en
intervjuguide, den är relevant för mitt arbete och jag anser att validiteten på mitt resultat är god. Resultatet svarar även på mina frågeställningar. Intervjun mätte det den skulle mäta och jag anser att respondenternas svar var uppriktiga. Därför har mitt arbete en hög validitet.
3.7 Etiskt förhållningssätt
Det finns fyra etiska områden man ska ta hänsyn till vid intervju. Områdena är konsekvenser informerat samtycke, forskaren syfte och konfidentialitet. Med konsekvenser menar man att respondenten inte ska ha en negativ upplevelse vid intervjutillfället, informerat samtycke innebär att respondenterna får information om syftet och att de kan avbryta intervjun när de vill. Forskaren har ansvar för att resultatet är av god kvalité. Forskaren ska även skydda sina respondenters identitet, detta kallas för konfidentialitet (Brinkmann & Kvale, 2009).
Mina respondenters namn nämns varken i transkriberingen eller i min undersökning.
Respondenterna informerades även om att de fick avbryta intervjun när de ville, om de skulle
känna sig obekväma. Som jag nämnde under rubriken genomförande, fick de ett papper med
15
information om min intervju. Hade respondenterna några funderingar angående intervjun fick
de tid innan att fråga mig.
16
4. Resultat
Efter att intervjuerna hade blivit analyserade, så blev resultatet indelat i fem olika teman. De fem teman är:
4.1 Vad är friluftsliv enligt lärarna
4.2 Lärarnas egna erfarenheter av friluftsliv under deras skolgång och privat
4.3 Hur arbetar lärarna med friluftsliv i skolan
4.4 Kompetenser som lärarna vill utveckla hos sina elever
4.5 Övrigt
4.1 Vad är friluftsliv enligt lärarna
Idrottslärarna hade olika synpunkter på vad friluftsliv är, men alla respondenterna är överens att man är ute i naturen när man idkar friluftsliv. En del av dem tyckte att det var några specifika övningar man ska göra ute i naturen när man utövar friluftsliv.
M1: ”Vad är friluftsliv? Bara för att man går av vägen och gör upp en eld, har man friluftsliv då?”
De som vistas i naturen ska sköta sig enligt allemansrätten och ha goda kunskaper för att kunna ”överleva”. Man ska kunna laga mat och kunna reflektera över händelser som man har upplevt i naturen. Han tror att människor som bor på landet och människor som bor i en stad har olika syn på vad friluftsliv är.
K3: ”För mig är friluftsliv något man får uppleva i naturen.”
Människan vistas i skog och mark, under olika årstider. Det ska inte vara inriktat på prestation eller tävling.
K2: ”Att man är ute, kortare eller längre perioder.”
Laga mat över öppen eld är viktigt. Hon tycker att man ska klara av att vara ute i alla väderlekar under alla årstider. Att sitta länge vid den öppna elden, reflektera och grilla olika maträtter. Det behöver inte endast vara korv poängterade hon. Hon tillade att man inte
behöver göra en eldstad. Det finns färdiga grillplatser som människor kan gå till och göra upp
eld vid.
17
K1: ”Friluftsliv för mig är, det är att vara i naturen.”
Att bygga vindskydd är ”old fashion”. Hon tycker att det finns bra tält och fjällstationer som man kan sova i när man idkar friluftsliv. När man praktiserar friluftsliv ska man kunna grunderna, till exempel kunna ta hand om sig själv och naturen, hantera ett stormkök, göra upp eld och laga mat.
M2:”Ja, friluftsliv för mig är att vara ute i naturen.”
Det är viktigt att vara rätt klädd i naturen. Man ska laga mat på stormkök och veta vad som är tillåtet att göra och inte göra i vår natur. Att göra knopar är bra att kunna.
4.2 Lärarnas egna erfarenheter av friluftsliv under deras skolgång och privat
Respondenterna har olika erfarenheter av friluftsliv från grundskolan, men under gymnasiet hade ingen av dem friluftsliv. Privat så idkar de friluftsliv i mån av tid, några av dem är småbarnsföräldrar och det är svårt att få tid till friluftsliv.
K3: ”Personligen tycker jag inte att vi hade så mycket friluftsliv när jag gick på grundskolan, men friluftsaktiviteter och då endast i punktinsatser”.
Punktinsatserna kändes värdelösa och meningslösa. Nu tillbringar hon lite tid i skogen och då är det mer fokus på friluftsaktivitet än friluftsliv.
M2: Han är äldre än de andra respondenterna, så när han gick i skolan hette grundskolan folkskolan och gymnasiet hette realskolan. De cyklade mycket och fick lära sig om kottar, myrstackar och annat i naturen. På vintern åkte de mycket längdskidor. Han praktiserade mer friluftsliv förr, när hans barn var yngre. Nu tar han promenader med sin fru och utövar stavgång. Han gillar att promenera i skogen och plocka svamp. Att åka med båten på sjön är hans största friluftsliv, då han brukar fiska från båten.
K1: Det var lite friluftsliv de fick utöva. De fick läsa sig en del grunder, som bygga
vindskydd, hantera ett stormkök och packa en ryggsäck. De åkte på en kanothajk en gång i sjundeklass, hon tyckte det var en givande resa.
Hon är mycket intresserad av friluftsliv, hon idkar det mest som träning. Då i form av promenad och löpning i skogen. Hon plockar även svamp och åker skidor på vintern.
”Tycker det är jättekul med allt friluftsliv!”
18
M1: Han tyckte inte att han hade praktiserat något friluftsliv i skolan, de hade friluftsdagar, som han inte ansåg var friluftsliv. Privat har han god relation till friluftsliv. Han har varit med på olika friluftslivsstrapatser, som till exempel varit i Afrika och vandrat i djungel, där han avslutade sin resa med att bestiga Kilimanjaro. Han har varit på tur mellan Abisko och riksgränsen. Han har arbetat med friluftskonferenser och åkt långfärdskridskor vid havsbandet.
”Vad är friluftsliv egentligen?”
Den frågan har M1 reflekterat över flera stunder när han har idkat friluftsliv.
K2: Hon har gått i en byskola, där fick de skotta bort snö på isen. För att kunna åka skridskor och ta en fika. De hade friluftsdagar vid en slalombacke. Hon växte upp på landet, så hon är van att idka friluftsliv. Hon gillar friluftsliv och är ute ofta i skogen och grillar korv och annan mat.
”Att laga mat över öppen eld är mysigt.”
På somrarna åker hennes familj båt och på vintern åker de skidor, både på längden och utför.
4.3 Hur arbetar lärarna med friluftsliv i skolan
Det varierade på de olika skolorna hur de arbetade med friluftsliv, några av skolorna arbetade mer med friluftsliv än de andra. Idrottslärarna nämnde att tidsbrist är en orsak till varför de inte idkar mer friluftsliv, än vad de gör idag. De tycker att deras lektionstimmar inte räcker till.
K3: På hennes skola har de haft ett friluftslivsprojekt i årskurs sju, där har de pratat och arbetat mycket med allemansrätten. Eleverna har fått lära sig hur man tänder en eld, hur de ska bygga ett vindskydd, hur man packar ryggsäcken och klädsel. De avslutade projektet med att eleverna fick visa praktiskt ute i naturen det som de hade lärt sig, som var uppskattat av eleverna.
På skolans friluftsdag åker de till ett område som ligger intill skogen. De åker dit med sitt arbetslag och arbetar i mindre grupper/team, där de ska lösa uppgifter tillsammans. Då har de olika former av friluftsliv i stationer och en tipspromenad. Stationerna har varit stormkök och liknande uppgifter. De har haft poängjakt, där de ska samla olika objekt i naturen. Detta har alla lärare arbetat med, inte endast idrottslärarna. Prioriteten med denna dag är att vara ute.
Hennes arbetslag har använt sig av en organisation som heter skogen i skolan. Där en person
hade en heldag med elever i årskurs sju, åtta och nio. Eleverna fick laga mat ute i naturen,
19
rörelseuppgifter, lära sig om allemansrätten och friluftsaktiviteter. Exempel på friluftsaktiviteter var kasta yxa, tälja ved och knopar.
De försöker vara ute länge på hösten och vara ute tidigt på våren.
K1: På hennes skola arbetar de nästan inget med friluftsliv, men inför friluftsdagar pratar de mycket om hur eleverna ska vara klädda och vad de bör ha med sig. På friluftsdagen åker idrottslärarna till de olika friluftsaktiviteterna och frågar eleverna hur de upplever dagen. De har ett samarbete med lärarna som arbetar med NO. NO-lärarna har en halvdag med alla sjuor utomhus.
Hennes skola har tagit hjälp av en grupp som heter Naturskolan. Där fick eleverna testa olika samarbetslekar. De blev indelade i grupper, där varje grupp fick ett träd tilldelat till sig och med hjälp av matematiska kunskaper skulle de räkna hur högt och gammalt det var. Efter det fick eleverna kvista trädet och såga det i bitar. För att sedan kunna slänga det i den öppna elden. Det var lärarna som lagade maten, så eleverna kunde fokusera på sina uppgifter. K1 rekommenderade Naturskolan. Hon tyckte att de hade bra idéer, på både sommar- och vinteraktiviteter.
Hon nämner svårigheter med att hinna utöva friluftsliv med eleverna.
”För att hinna friluftsliv mer än bara än att stå och prata om det. Det är omöjligt på 45 minuter, givetvis.” Hon säger även: Vi har ju jättebra möjligheter och tycker ändå at vi inte har tiden liksom”.
M1: Förutsättningarna på hans skola är inte de bästa. Skolan ligger centralt, så de har svårt att ta sig till skogen, på grund av korta lektioner.
Han har fått tio hektar skog av kommunen, det tar tio minuter att gå dit från skolan.
Kommunen har byggt vindskydd och eldstad där. Där har han en heldag på hösten med varje klass i årskurs nio. Eleverna har fått hugga ner träd och sågat dem i bitar. De har pratat om allemansrätten, vad de får och inte får göra i naturen. Idrottsläraren har också diskuterat om vatten, vart man kan hälla ut det. Bygga vindskydd av presenning är en av de sakerna som eleverna har fått provat på. Efter har de fått svarat på hur de tänkte när de byggde
vindskyddet, så de lär sig reflektera och tänka själva. De fick även bygga en fältbastu. Efter eleverna hade badat i älven fick de bada bastu.
På friluftsdagarna är alla valmöjligheter, förutom ishallen, utomhus. De försöker att samla eleverna på samma ställe.
”Det här med att gå på tur med apelsin i fickan, det är det inte många som gör längre.”
20
K2: På hennes skola har de nästan inget friluftsliv. Ibland försöker hon lära eleverna göra upp eld och använda sig av stormkök. På elevens val, där tiden är längre, har hon gjort mer
friluftslivsuppgifter.
Inför friluftsdagarna berättar hon för sina elever om hur viktigt det är med matsäck för hela dagen och rätt klädsel för aktiviteten de gör. På friluftsdagen är alla alternativ utomhus, förutom ishallen och simhallen. Lärare och elever gör upp eld och grillar på friluftsdagen.
SO- och NO-lärarna dag med sjuorna som de kallar ”De första människorna”. Då går de ut i skogen och gräver en grop, som de lagar mat i. De pratar om hur de jagade förr och har olika aktiviteter.
Det finns något på hennes skola som kallas för klassens dag. Då brukar de åka och paddla med sina klasser.
”Just det här med utrustning och klädsel är det svårt att motivera att man ska bort till busken där och göra eld och sen vara klädd i vandringskängor och ryggsäck liksom.”
M2: De försöker väva in friluftsliv i deras uteperioder samt att lära eleverna att klä sig rätt vid de olika årstiderna.
På vintern åker eleverna skridskor på en naturisbana och förr de har åkt längdskidor några vintrar, när det har funnits ordentligt med snö. Tyvärr är det många av eleverna som inte har skidor. På Vinterfriluftsdagen är de utomhus, där de har olika aktiviteter som skidåkning och pulka.
De utövar orientering som innehåller moment av friluftsliv.
4.4 Kompetenser som lärarna vill utveckla hos sina elever
Kompetenserna som mina respondenter vill ge sina elever skiljer sig åt. De betonar värdet på olika kompetenser och de har olika åsikter om vilken kompetens som är viktigast att ge sina elever genom friluftsliv.
K3: ”Men det vi vill ge är att eleverna ska få möjlighet att vistas ute och få en upplevelse av vad naturen har att ge och vilka möjligheter det finns genom att vistas ute i naturen, under alla årstider.”
Hon vill inte införa friluftsliv som punktinsatser, utan hon vill att det ska kännas meningsfullt för hennes elever. Hon tror att punktinsatser kan upplevas tråkigt och meningslöst.
Det är viktigt att eleverna kan ta ansvar för naturen på ett bra sätt och de ska få en positiv
upplevelse av det friluftsliv de praktiserar i skolan.
21
”Små, små steg till att göra något större”. Hon anser att friluftsliv ska ske med progression, så eleverna kan vänja sig vid det.
K1: Hon sa att de hade lite friluftsliv, så hon berättar generellt vad de vill ge sina elever för kompetenser.
Eleverna ska kunna orientera sig i skog och mark, till exempel om de har en karta och kompass, ska de kunna orientera sig vart de befinner sig.
De ska kunna grunderna i friluftsliv, till exempel använda ett stormkök, laga mat och hur man ska klä sig. Hon tycker klädseln är det viktigaste för eleverna att kunna.
”Med klädsel, för allting blir ju så mycket roligare om man har bra grejer liksom.”
M1: Han tycker det är viktigt att man inte blir extrem och pratar för mycket. För det är viktigt att eleverna får en positiv bild av friluftsliv, så de känner att det är meningsfullt det de gör.
För om de känner att det är meningsfullt, så ökar deras intresse för att lära sig mera.
Han vill ge eleverna teori, säkerhetstänk, att de kan se hälsoaspekten och att de får en utmaning, en utmaning som de kan klara av.
Ett av hans önskemål är att eleverna ska börja reflektera.
”De ska ju bli självgående.”
K2: ”Att de ska få en positiv inställning till friluftsliv, att det är väldigt trevligt och socialt.”
Hon vill lära dem att det går att laga mat ute i naturen och att de klarar sig ute i naturen om man har rätt utrustning. Med rätt utrustning är klädsel inräknat.
M2: Eleverna ska kunna vad allemansrätten är, vad de får och inte får göra i naturen. Att eleverna ska klä sig rätt för årstiden och aktiviteten.
”Det är nyttigt att lära dem det här med att vara ute. Oavsett om det regnar eller snöar eller om det är minus eller plus.”
4.5 Övrigt
Här har jag samlat information från mina respondenter som jag inte kunde skriva under de
andra teman, men jag tyckte det var relevant för min resultatdel. Alla mina respondenter
nämnde den nya läroplanen och att det står mer om friluftsliv i den. För att klara de nya målen
22
tror de alla att de måste samarbeta med andra ämnen. För att få tiden att räcka och kunna dela arbetsbördan.
K2: Hon tycker det ska bli spännande med den nya läroplanen och hoppas att lärarna i kommunen kommer arbeta tillsammans med denna. Hennes skola ligger nära skogen, så de har möjligheter att idka friluftsliv om de får mer tid till deras förfogande.
M1: Han pratade om samhället idag och att eleverna får stressa mycket. En klass med några elever som åker skolskjuts, har fem minuter efter idrottslektionen att byta om, duscha och sedan hinna ut till bussen.
”Schematekniskt, ska de ha tjugo, trettio minuter minst efter idrottslektionen, så de kan sitta lugnt i omklädningsrummet.”
Han vill att alla skolor ska ta upp hälsofrågan och att de använder sig av idrottslärarna till detta, för att motverka ungdomarnas stressade vardag.
M2: Han tyckte det skulle bli spännande med en ny läroplan.
K1: Hon hade inget att tillägga under punkten övrigt.
K3: Samma som K1.
23
5. Diskussion
I mitt examensarbete undersökte jag hur idrottslärare arbetar med friluftsliv på högstadiet. Jag utforskade hur de arbetar med det och vilka kompetenser de vill utveckla inom friluftsliv hos sina elever. Det var väsentligt att undersöka vad idrottslärarna har för relation till friluftsliv, för att analysera om det finns någon koppling med det och friluftslivet de utövar med eleverna i skolan.
5.1 Metoddiskussion
Fem intervjuer med olika idrottslärare utfördes, tre kvinnor och två män. Dessa fem var de första jag tog kontakt med. Kontakten togs via telefon eller besök på deras arbetsplats. Jag känner mina respondenter genom skolan och de är starka människor som vågar säga sina åsikter. Under intervjun upplevde jag att de kände sig trygga och vågade svara ärligt på mina frågor. Respondenterna fick välja datum och plats för intervjun, detta tror jag är en fördel till intervjun. En annan fördel är att jag och respondenterna har en relation till varandra. Det kan även vara en nackdel, respondenterna kan känna en rädsla för att säga sina åsikter, eftersom vi känner varandra. Jag upplevde att intervjuerna var till min och respondenternas fördel. Jag kände mig trygg med mina respondenter och det verkade som det var ömsesidigt.
Att läsa kapitel sex och sju i boken Den kvalitativa forskningsintervjun (Brinkmann & Kvale, 2009), gav mig en större förståelse för hur man utför en intervju. Innan detta examensarbete har jag aldrig utfört en intervju, så det var en ny erfarenhet för mig. En person som har mer erfarenhet och vana, hade kanske fått fram mer resultat till min undersökning.
Respondenterna fick endast veta vilket ämnesområde min intervju handlade om. Anledningen till varför de inte fick veta frågorna innan, var att jag inte ville att svaren skulle vara
utstuderade, utan de skulle komma spontant.
Min intervjuguide startar med standardfrågor, som ska skapa en trygghet mellan intervjuaren och respondenten. De flesta frågor är av öppen karaktär och intervjun avslutas med en övrig fråga, om det finns något respondenten vill tillägga till intervjun. Jag anser att min
intervjuguide uppfyller svaren som jag söker till mitt arbete.
24
5.2 Resultatdiskussion
Om man jämför den nuvarande och den gamla kursplanen så skiljer de sig från varandra.
Kraven på friluftsliv och utevistelse är större och mer tydliga i den nya läroplanen Lgr11 (Skolverket, 2010 Lgr11). Den ställer högre krav på idrottslärare och jag tror de behöver hjälp från andra lärare om de ska klara uppnå målen. Den nya kursplanen verkar bättre än den nuvarande, målen är som jag nämnde tidigare, är mer tydliga i den nya. Några av mina respondenter tycker att det ska bli spännande med en ny kursplan.
Respondenterna hade olika syn på vad friluftsliv är för dem, men en gemensam faktor är att man vistas i naturen. Fyra av respondenterna var överens om att laga mat i naturen är
friluftsliv. Tre av dem nämnde även att man ska ta hand om naturen, så vår skog inte förstörs.
M1 tror att det skiljer sig åt vad en person som bor på landet och en som bor i staden. Det är en intressant hypotes och det kan stämma. Jag upplevt att det är skillnad på människors syn på friluftsliv beroende på vart man bor. Detta baserar jag på diskussioner med människor som bor på olika geografiska platser och då uppmärksammade jag att deras svar skiljde sig åt. En av mina respondenter tycker att friluftsliv inte ska vara inriktat på prestation eller tävling. Jag håller delvis med henne, men en liten tävling kan vara bra för människan, enligt min åsikt.
Det skiljer sig hur mycket skolorna utövar friluftsliv, men alla skolor använde sig av friluftsdagar. Där idrottslärarna strävade efter att aktiviteterna skulle vara utomhus. Två respondenter nämner att deras skolor har tagit hjälp av en friluftsorganisation. En av skolorna tog hjälp av Naturskolan i Karlstad och den andra skolan använde sig av Skogen i Skolan.
Båda använder sig av aktiviteter utomhus och de strävar efter att eleverna ska få upptäcka och hitta utmaningar i naturen (Lindenäs, 2010 och Skogen i skolan, 2010). Både elever och lärare uppskattade aktiviteterna som organisationerna använde. De två respondenterna kan tänka sig att anlita organisationerna igen och det anser jag vara ett bra betyg. Naturskolan och Skogen i Skolan är ett bra hjälpmedel till ett ökat friluftsliv i skolan. Detta är något som idrottslärare borde utnyttja.
Alla mina respondenter upplever att tiden är en faktor till varför det inte praktiseras mer friluftsliv på deras skolor. De tycker att det är svårt att kunna göra något meningsfullt
friluftsliv på den korta lektionstiden. ”Just det här med utrustning och klädsel är det svårt att
motivera att man ska bort till busken där och göra eld och sen vara klädd i vandringskängor
och ryggsäck liksom.” Hon tycker att lektionsinnehållet ska vara meningsfullt för eleverna.
25
En av de andra idrottslärarna nämner att de har mycket schemabrytande på deras skola och han ser en svårighet att få in mer friluftsliv, även om han skulle vilja. En av de andra
respondenterna säger ”För att hinna friluftsliv mer än bara än att stå och prata om det. Det är omöjligt på 45 minuter, givetvis”. Hon nämner även att ”Vi har ju jättebra möjligheter och tycker ändå at vi inte har tiden liksom”. Hennes skola har nära till skogen, men de hinner inte utöva något friluftsliv under lektionstid. Detta måste idrottslärare tillsammans med andra lärare och skolledningen lösa. Ett förslag är att man får skifta lektioner i schema, så man har 90 minuter idrott istället för 45. Idrottslärarna som Backman (2009) intervjuade i sin studie nämnde också att tiden inte räckte till.
För att idka friluftsliv krävs det att skolan har en god ekonomi, för att kunna köpa nödvändig utrustning till friluftsliv, som till exempel yxor och trianga-kök (Backman, 2009). De flesta av mina respondenter var överens om detta och de belyser även att det är viktigt att eleverna har bra kläder till att utöva friluftsliv. Rätt kläder är viktigt. När eleverna är ute i naturen ska de försöka hålla deras kroppstemperatur. Fryser de blir det tuffare för dem och risken finns att de får en negativ upplevelse. Tyvärr har inte alla skolor och elever bra ekonomi. De har inte möjlighet att köpa utrustning. Fast jag anser inte att friluftsliv måste vara avancerat, det viktiga är att eleverna får möta naturen. På friluftsfrämjandets hemsida skriver de att friluftsliv inte behöver vara komplicerat, det räcker med att man är i skogen och plockar svamp eller dylikt (Friluftsfrämjandet, 2010). Idrottsläraren skulle kunna samarbeta med biologiläraren och de kan till exempel ha en lektion om blommor och svampar i naturen.
Kompetenser som idrottslärare vill ge sina elever genom det friluftsliv de utövar var olika,
men jag tycker att alla respondenter kom med kloka tankar. Nästan alla respondenter nämnde
klädseln betydelse för friluftsliv. Två respondenter ansåg att eleverna ska klara sig i naturen,
den ena nämner att de ska kunna allemansrätten. Det är alla människors ansvar att kunna vad
allemansrätten innehåller, så de vet hur de ska sköta sig i naturen. Det ska vara utmanande för
eleverna att vistas i naturen. Genom att de vistas i naturen ska de tid till att reflektera och
läraren kan ta med hälsa som en reflektionspunkt. Jag är överens med två respondenter som
anser att vi måste få eleverna intresserade av friluftsliv och de ska få en upplevelse, den ena
nämnde även att upplevelsen ska vara positiv. Ottosson och Ottoson (2006) skriver att naturen
har en lugnande effekt på människan. Min egen erfarenhet är att lugnet inte infinner sig de
första gånger man utövar friluftsliv. Det var först fjärde gången som jag praktiserade
friluftsliv, som jag upptäckte hur underbart det kunde vara. Så det kan ta tid att börja
26
uppskatta friluftsliv om man är en ovan utövare. Därför är det viktigt med en progression i friluftsliv. Min åsikt är att läraren ska ta det varsamt med elevernas första möte med friluftsliv. Den första gången eleverna får prova friluftsliv, räcker det med endast några timmar och de ska få en positiv upplevelse. En respondent sa att ”Små, små steg till att göra något större” stämmer in bra i detta sammanhang.
Orsaken till att jag tog med idrottslärarnas egna erfarenheter av friluftsliv från deras skolgång och privat, beror på att jag ville undersöka om det påverkade hur mycket friluftsliv de
praktiserade med sina elever. I mina resultat fick jag fram att idrottslärarna var intresserade, men det berodde på andra faktorer som påverkade deras arbete med friluftsliv.
En bra lösning hur man kan få tiden till att tillämpa friluftsliv är ämnesintegrering, där idrottslärare och andra lärare samarbetar (Wiberg, 2004). Detta underlättar för idrottslärarna och gynnar de andra ämnena. Mina respondenter var eniga om att det måste tillkomma ett samarbete mellan ämnena, för att kunna klara av detta tidsmässigt. Jag ser samarbetet mellan ämnena som något positivt. Eleverna får uppleva kunskap med olika sinnen naturen
(Lindenäs, 2010
).Många av dagens elever sitter mycket framför datorn och Tv (Quennerstedt, Öhman &
Öhman, 2007). Det är verksamma idrottslärare och vi som är blivande idrottslärare som måste göra något åt detta. Eleverna måste få uppleva naturen och dess skönhet. Sedan står det klart och tydligt i den nya kursplanen om friluftsliv. Det är vårt ansvar, men vi klarar det inte själva. Vi behöver stöd och hjälp av våra arbetskamrater och skolledning. Om alla hjälper till, kommer det bli mycket lättare.
En respondent uttrycker sig om deras ansvar lärare ”Vi som lärare måste ta vårt ansvar för att våra elever kommer ut.” Människor rör mindre på sig idag än vad man gjorde förr. De flesta i dagens samhälle är bekväma! Vi har bilar, mobiltelefoner, rulltrappa, hiss, datorer och TV.
Jag förstår att man behöver ha rulltrappa och hiss för de människor som är rörelsehindrade, för de kan inte ta sig uppför en vanlig trappa, men ”friska” människor borde ta trappan. Det ger bra motion
En ändring man skulle kunna göra är bussens hållplatser, de är för täta. Det gör inget om
människor får ta en längre promenad. Jag är van vid att åka buss och tycker att hållplatser
27
kommer för tätt ibland. Ett annat exempel är att ta bussen istället för bilen, det är mer miljövänligt. Det finns flera saker i våra liv som vi kan ändra på, för en hållbar utveckling.
Friluftslivet har många positiva effekter på människan (Ottosson & Ottosson, 2006). Det skulle vara intressant att undersöka hur många människor som är medvetna om detta. Därför har vi idrottslärare en viktig uppgift att belysa detta för våra elever, så de har kunskapen om hur friluftslivet kan påverka människan. En respondent nämnde att ”Det är nyttigt att lära dem det här med att vara ute.” Det är idrottsläraren ska få elever att förstå vikten av en god hälsa.
Avslutningsvis vill jag sammanfatta om respondenternas funderingar kring friluftsliv. Genom mina intervjuer har jag dragit slutsatserna att mina respondenter vill utöva friluftsliv med sina elever, men de ser en problematik. Detta med tidsbrist och ekonomi. De försöker arbeta med friluftsliv efter sina, skolan och elevernas förutsättningar. De har ambitionen att kunna praktisera mer friluftsliv på sin skola, om de skulle få möjligheterna. En av respondenterna vill ha en friluftsprofil på en högstadieklass, som eleverna har valt själva att studera.
5.3 Förslag till fortsatt forskning
Man skulle kunna göra en större studie på min undersökning, där man intervjuar fler
idrottslärare på andra skolor om hur de arbetar med friluftsliv och vilka kompetenser de vill ge sina elever. För detta arbete är endast baserat på fem olika skolor. Om jag skulle göra ytterligare en uppsats, skulle jag skriva om förslag till hur skolor kan införa mer friluftsliv.
Friluftsliv är ett intressant ämne, som används för lite i skolan, men det är min åsikt.
28
Referenslista
Brinkmann, S och Kvale, S (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur AB
Brügge, B, Glantz, M och Sandell, K (2007). Allemansrätten. I Brügge, B, Glantz, M och Sandell, K (red): Friluftslivetspedagogik. För kunskap, känsla och livskvalité. Stockholm:
Liber AB
Brügge, B och Szcepanski, A (2007). Pedagogik och ledarskap. I Brügge, B, Glantz, M och Sandell, K (red): Friluftslivetspedagogik. För kunskap, känsla och livskvalité. Stockholm:
Liber AB
Davidsson, B och Patel, R (2003). Forskningsmetodikens grunder, Att planera, genomföra en undersökning. Lund: Studentlitteratur AB
Eskilsson, L (2008). Fritid och demokratisering. I Sandell, K och Sörlin, S (red):
Friluftshistoria. –Från ”härdande friluftsliv” till ekoturism och miljöpedagogik. Stockholm:
Carlsson
Hassmén, N och Hassmén P (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Stockholm:
SISU idrottsböcker
Nilsson, J (2007). Friluftsliv- en begreppsproblematisering. I Larsson, H och Meckbach, J (red): Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber AB
Ottosson, M och Ottosson, Å (2006). Naturkraft –Om naturens lugnande, stärkande och läkande effekter. Stockholm: Wahlström & Widstrand
Quennerstedt, M, Öhman, M och Öhman, J (2007). Friluftsliv, hälsa och livskvalitet. I
Brügge, B, Glantz, M och Sandell, K (red): Friluftslivetspedagogik. För kunskap, känsla och
livskvalité. Stockholm: Liber AB
29
Sandell, K (2007). Från naturliv till friluftsliv. I Brügge, B, Glantz, M och Sandell, K (red):
Friluftslivets pedagogik. För kunskap, känsla och livskvalité. Stockholm: Liber AB
Sandell, K och Sörlin, S (2008) Inledningen till FRILUFTSLIVETS INSTEG. I Sandell, K och Sörlin, S (red): Friluftshistoria. –Från ”härdande friluftsliv” till ekoturism och
miljöpedagogik. Stockholm: Carlsson
Sandell, K och Sörlin, S (2008) Inledningen till FRILUFTSLIV I FOLKHEMMET. I Sandell, K och Sörlin, S (red): Friluftshistoria. –Från ”härdande friluftsliv” till ekoturism och
miljöpedagogik. Stockholm: Carlsson
Trost, J (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur
Artiklar
Backman, Erik (2009). Vad har idrottslärare för bild av ”riktigt” friluftsliv? - ett bidrag till diskussionen om friluftsundervisning och tolkningen av kursplanens mål. Idrott och hälsa, 5, sid. 14-18
Backman, Erik (2004). Utövar ungdomar friluftsliv? Svensk idrottsforskning, 4, sid. 1-7
Backman, Erik (2008). What is valued in friluftsliv within PE teacher education? -Swedish PE teacher educators' thoughts about friluftsliv analysed through the perspective of Pierre
Bourdieu, Sport, Education and Society, Vol. 13, 1, p. 61-76
Wiberg, Åsa (2004). Utomhuspedagogik- något för lärare i idrott och hälsa? Gymnastik och Idrott, 2, sid. 20-23
Elektroniska källor
http://www.karlstad.se/apps/symfoni/karlstad/karlstad_mm.nsf/lupgraphics/uth%20ped%20f
%C3%B6rdelar.pdf/$file/uth%20ped%20f%C3%B6rdelar.pdf
Hämtad klockan 11.46, 101214
http://www.karlstad.se/apps/symfoni/karlstad/karlstad.nsf/pages/karlstads-naturskola- solbussen.html?open Hämtad klockan 11.40, 101214
30
http://www.skogeniskolan.se Hämtad klockan 11.56, 101214
http://www.skogeniskolan.se/fakta/dokument/Skolskogen.pdf Hämtad klockan 12.01, 101214
http://www.friluftsframjandet.se/om_friluftsliv) Hämtad klockan 11.18, 110109
Skolverket:
http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3872/titleId/IDH1010%20-
%20Idrott%20och%20h%E4lsa Lpo94, Hämtad klockan 12.03, 031210
http://www.skolverket.se/content/1/c6/02/21/84/Idrott_och_halsa.pdf Lgr11, Hämtad klockan
12.04, 031210
Bilaga 1
Intervjuguide Syfte
Jag vill veta hur idrottslärare arbetar med friluftsliv i skolan, om de arbetar mycket eller nästan ingenting alls. Jag vill veta vilka kompetenser de vill ge sina elever inom friluftsliv.
Standardfrågor
Vad är din ålder?
Vilken utbildning har du? Vart gick du din utbildning? (Ort och utbildningsprofil)
Hur länge har du arbetat som idrottslärare?
Relation till friluftsliv
Vad är din relation till friluftsliv?
Vad anser du vara friluftsliv?
Vad är dina erfarenheter av friluftsliv från din egna skolgång?
Friluftsliv i skolan
Hur arbetar du med friluftsliv i skolan? (Arbetar ni mycket med friluftsliv?)
Vad vill ni nå med ert friluftsliv? Vilka kompetenser vill ni ge era elever?
Övrigt
Har du något du vill tillägga till denna intervju?
