• No results found

Hur objektiv är den svenska storstadspressen?: -      En granskning av 2014 års valrörelse

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Hur objektiv är den svenska storstadspressen?: -      En granskning av 2014 års valrörelse"

Copied!
36
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Institutionen  för  mediestudier    

 

Examensarbete  15  hp    

 

     

Hur objektiv är den svenska storstadspressen?

- En granskning av 2014 års valrörelse

Erik  Elowsson    

                                   

   

 

(2)

Sammanfattning    

 

I   denna   uppsats   används   kvantitativ   innehållsanalys   för   att   pröva   storstadspressens   objektivitet   gällande  rapporteringen   om   valrörelsen   2014.   Storstadspressen   definieras   som   de   fyra   stockholmstidningarna:   Aftonbladet,   Expressen,   Dagens   Nyheter   och   Svenska   Dagbladet.   Syftet   är   att   kartlägga   hur   dessa   tidningar   rapporterar   om   sammanhållningen   inom   de   två   politiska   blocken,   Alliansen   och   De   rödgröna,   vilka   konkurrerar   om   att   bilda   regering   efter   valet.   Objektivitet   har   operationaliserats   som   opartiskhet,  vilket  avser  att  medier  balanserar  uppmärksamheten  och  graden  av  positiv   och   negativ   framställning   mellan   parterna   i   ett   givet   sammanhang.   Resultaten   indikerade   att   storstadspressens   rapportering   av   valrörelsen,   med   avseende   på   sammanhållningen   inom   blocken,   gynnade   Alliansen   mer   än   De   rödgröna   och   att   skillnaderna   mellan   tidningarna   var   betydande.   För   två   av   fyra   tidningar   kunde   partiskhetsutlåtanden   göras,   där   en   bedöms   som   partisk   och   en   som   opartisk.   Dagens   Nyheters   rapportering   bedömdes   som   partisk,   då   Alliansens   fick   betydligt   mer   uppmärksamhet   och   nästan   uteslutande   positiv   uppmärksamhet,   samtidigt   som   De   rödgröna   fick   avsevärt   mindre   utrymme   och   mestadels   negativ   uppmärksamhet.  

Svenska   Dagbladet   å   andra   sidan   lyckades   balansera   sin   rapportering   mellan   blocken,   både  i  fråga  om  utrymme  och  behandling  och  bedömdes  därför  som  opartisk  i  frågan.  

Aftonbladet  och  Expressens  resultat  var  tvetydiga  och  tillät  inte  att  utlåtanden  gjordes,   åt  det  ena  eller  andra  hållet.    

       

Nyckelord:  objektivitet,  partiskhet,  valrörelse,  storstadspressen,  kvantitativ  innehållsanalys              

 

 

 

 

 

 

 

 

 

   

 

 

   

 

(3)

Innehållsförteckning    

Kapitel  1.  Introduktion     3  

Bakgrund  och  problemdiskussion     4  

Syfte   5  

Problemställning   5  

Material  och  avgränsningar   6  

   

Kapitel  2.  Tidigare  forskning   8  

Amerikanska  objektivitetsmätningar       8  

Objektivitetsmätningar  av  medievalrörelser       9  

   

Kapitel  3.  Teori     12  

Objektivitet     12  

Begreppsdefinition     13  

Partiskhetsutlåtande     14  

 

Kapitel  4.  Metod     16  

Studiens  utformning     16  

Ansats  och  forskningsstrategi     17  

Studiedesign     17  

Urval     17  

           Enheter     18    

Urvalsenhet   18  

Analysenhet   18  

Kontextenhet     18  

     Kodningsprocessen     19  

Variabler  och  datanivå     19  

Operationaliseringar   19      

Kodningsmanual     20  

Beslutsschema     21  

Kodbok   22  

Analysmetod     23  

             

Kapitel  5.  Analys     25  

Delstudiernas  resultat     25  

Expressen     26  

Dagens  Nyheter   27  

Aftonbladet   27    

Svenska  Dagbladet      

Diskussion   29  

Aktörsbehandlingsindex       29  

Partiskhetsutlåtande     30  

Konklusion     31  

Slutsats     31  

Studiens  betydelse     33  

Förslag  på  framtida  forskning     33  

   

Referenser   34

 

(4)

Kapitel  1.  Introduktion  

 

 

2014  års  valrörelse  kom  i  hög  grad  att  präglas  av  den  så  kallade  regeringsfrågan,  d.v.s.  

hur  politiska  aktörer  samarbetar  för  att  kunna  bilda  regering  (svt.se).  Osäkerheten  kring   huruvida  något  av  de  politiska  blocken  skulle  få  tillräckligt  många  riksdagsmandat  för   att  kunna  bilda  en  stabil  regering,  tycks  ha  bidragit  till  att  debatten  till  stor  del  kom  att   kretsa  kring  denna  fråga.  Att  realpolitik  hamnar  högt  upp  på  dagordningen  i  det  svenska   politiska   livet   är   dock   inte   något   nytt;   Sverige   har   en   lång   tradition   av   att   premiera   pragmatism,  förutsägbarhet  och  breda  överenskommelser  (Bergh,  2014;  Bergh,  2009).  

Därför  var  det  också  under  den  socialdemokratiska  hegemonin  något  av  ett  trumfkort   för   regeringspartiet,   att   ifrågasätta   den   borgerliga   oppositionens   förmåga   att   komma   överens,  hålla  ihop  och  agera  ansvarsfullt  (Pihlblad  2014).    

 

Inte   minst   före   detta   Statsminister   Göran   Persson   hade   för   vana   att   kritisera   sina   politiska   motståndare   på   basis   av   deras   duglighet   (Sveriges   Television,   SVT,   2015).   I   valrörelsen  2002  exempelvis,  sade  Persson  följande  till  den  dåvarande  moderatledaren   Bo  Lundgren:    

”Jag  står  mitt  emot  en  person  som  körde  sönder  Sveriges  finanser.  Jag  har  rett  upp  dem;  tillsammans  med   andra.  Vi  har  betalat  trehundra  tjugotusen  miljoner  i  skatt,  på  den  statsskuld  som  du  lät  växa  med  nästan   sexhundra  miljarder.  Så  ser  det  ut.”    

(Valet  2002  –  Duellen  SVT,  9  sep  2002)    

 

Förhållandet   tycks   nu   vara   det   omvända.   Argumentationslinjen   har   sedan   dess   anammats   av   den   borgerliga   regeringen   vilken,   inte   olikt   tidigare   socialdemokratiska   regeringar,  har  tagit  varje  chans  att  kritisera  oppositionen  för  dess  politiska  splittring,   ansvarslöshet  och  allmänna  oförmåga.  Statsminister  Fredrik  Reinfeldt  utryckte  sig  bl.a.  

så  här  om  De  rödgröna,  under  valrörelsen  2014:      

”Problemet  är  att  De  rödgröna  bara  finns  när  de  presenterar  opinionsmätningar,  annars  finns  dem  inte.  De   har   inga   gemensamma   förslag,   de   pratar   inte   med   varandra   och   presenterar   ingen   gemensam   politik”  

(Gomorron  Sverige,  SVT,  21  aug,  2014.)

   

Att   politiska   motståndare   ifrågasätter   varandras   duglighet,   kunskap   och   integritet   är  

dock  inget  märkvärdigt  sig.  Den  här  typen  av  kritik  är  nog  snarast  att  betrakta  som  en  

naturlig  del  av  varje  politiks  styrelseform.  Vidare  tycks  berörd  dynamik  mellan  regering  

och  opposition,  vara  karakteristisk  för  parlamentariska  demokratier.    

(5)

 

Oaktat  detta,  pekar  mycket  på  att  det  svenska  politiska  landskapets  successiva  rörelse   mot  mitten  har  bidragit  till  att  föra  debatten  i  en  realpolitisk  riktning  (svd.se).  När  de   politiska  partiernas  positioner  ligger  nära  varandra,  är  det  naturligt  att  diskussionen  får   en  mer  praktisk  ”hur-­‐prägel”  och  att  mer  övergripande  idéfrågor  får  mindre  utrymme.    

 

Som   beskrivits   ovan   tycks   regeringsfrågan   spela   en   än   mer   avgörande   roll   i   svenska   valrörelser.  Därtill  används  denna  fråga  flitigt  av  båda  blocken  som  politiskt  vapen  för   att  misskreditera  motståndarsidan.  Av  nämnda  anledningar  uppfattas  det  som  särskilt   viktigt  för  den  demokratiska  processen  att  nyhetsmedier  upprätthåller  en  objektiv  och   opartisk  hållning  i  regeringsfrågan.  Således  kommer  också  opartiskhet  i  regeringsfrågan   att   tjäna   som   centralt   tema   för   denna   uppsats,   vilken   inriktas   på   storstadspressens   bevakning  av  valrörelsen  2014.    

 

1.2  Bakgrund  och  problemdiskussion  

Mycket  talar  för  att  medias  rapportering  om  valrörelser  har  blivit  allt  mer  objektiv  och   professionell  över  tid  (Asp,  2011).  Detta  måste  betraktas  som  ett  gott  betyg  för  svenska   nyhetsmedier  och  som  ett  kvitto  på  att  uppgiften  i  hög  grad  genomförs  framgångsrikt.  

Dock   indikerade   medieforskaren   Kent   Asps   (2011)   studie   av   rapportering   om   valrörelsen  2010  att  dagligpressen  visade  prov  på  betydande  partiskhet,  när  det  kom  till   hur   sammanhållningen   inom   de   båda   blocken   porträtterades.   Detta   då   konflikter   och   splittring  inom  det  rödgröna  blocket  fick  ett  oproportionerligt  stort  utrymme.  Till  detta   hör  att  den  interna  sammanhållningen  inom  blocken  har  blivit  allt  viktigare  för  att  vinna   väljarnas  förtroende  i  det  nu  rådande  svenska  politiska  klimatet.  I  och  med  detta  är  det   också   särskilt   viktigt   att   nyhetsmedier   arbetar   för   att   upprätthålla   ett   objektivt   förhållningssätt  när  frågor  om  sammanhållning  bevakas.          

Denna   studie   ämnar   kartlägga   dagspressens   objektivitet   eller   brist   på   objektivitet   i   rapportering   rörande   sammanhållningen   inom   den   borgerliga   alliansen   respektive   det   Rödgröna  blocket,  inom  ramen  för  valrörelsen  som  leder  upp  till  2014  års  riksdagsval.  

Denna  frågeställning  anses  motiverad  då  svensk  rikspolitik  i  allt  högre  grad  har  kommit  

att  präglas  av  den  rådande  blockindelningen.  Följaktligen  har  sammanhållningen  inom  

(6)

blocken   kommit   att   bli   en   allt   viktigare   egenskap   för   de   konstellationer   av   politiska   partier   som   söker   gemensamt   mandat   för   att   bilda   regering.   Vidare   bedöms   sammanhållningen   inom   blocken   som   ett   relevant   forskningsområde,   då   en   studie   av   Kent   Asp   (2011)   kunde   påvisa   betydande   skillnader   i   hur   sammanhållningen   inom   de   båda  blocken  porträtterades  i  valrörelsen  2010.

1.3  Syfte                                                                                                                                                                                                                                                                   Syftet   med   uppsatsen   är   att   studera   hur   storstadspressen   fullföljer   sitt   journalistikuppdrag   som   objektivt   granskande   aktörer   i   den   demokratiska   processen,   inom  den  kontext  som  2014  års  valrörelse  utgör.  Mer  specifikt  är  avsikten  att  studera   dagligpressens   rapportering   av   sammanhållningen   inom   de   två   politiska   huvudgrupperingarna,   som   konkurrerar   om   att   bilda   regeringen   efter   valet.   Studien   motiveras   av   att   just   sammanhållningen   inom   blocken   visade   sig   vara   ett   område   där   betydande  opartiskhet  har  kunnat  påvisas  i  en  studie  av  förra  riksdagsvalet  2010  (Asp,   2011)  och  då  den  egenskap  har  blivit  allt  viktigare  för  att  uppfattas  som  ett  trovärdigt   regeringsalternativ   av   väljarna.   Vidare   är   målsättningen   att   uppsatsen   ska   bidra   till   förståelsen  av  journalistikens  roll  i  den  demokratiska  processen,  satt  i  relation  till  den   allt  mer  cementerade  blockindelningen.    

1.4  Problemställning    

Denna  studie  ämnar  besvara  följande  fråga:    

I  vilken  utsträckning  lyckas  storstadspressen  upprätthålla  en  objektiv  hållning  i  frågan  om   sammanhållningen  inom  blocken  vid  rapporteringen  av  valrörelsen  2014?    

Med   utgångspunkt   i   Jörgen   Westerståhls   (1971)   konceptualisering   av   objektivitet,   operationaliseras  begreppet  till  att  i  den  här  studien  avse  opartiskhet.  Opartiskhet  i  sin   tur   åsyftar   en   hållning   där   media   strävar   efter   att   balansera   sin   rapportering   av   aktörerna  i  ett  sammanhang,  så  att  ingen  gynnas  eller  missgynnas  på  ett  oskäligt  sätt.  

Med  denna  operationalisering  i  beaktan  fördelas  problemställningen  på  tre  delfrågor:    

Hur   väl   lyckas   storstadspressen   balansera   rapporteringen   av   sammanhållningen   inom  

(7)

blocken,  i  fråga  om  uppmärksamhetens  karaktär  (d.v.s.  negativ  eller  positiv  rapportering)?  

Hur   väl   lyckas   storstadspressen   balansera   rapporteringen   mellan   blocken,   i   fråga   om   utrymme?    

Kan   någon   av   de   fyra   tidningarna   sägas   vara   partisk   eller   opartisk   i   fråga   om   rapporteringen  av  sammanhållningen  inom  blocken?      

1.5    Material  och  avgränsningar    

De   fyra   tidningarna:   Aftonbladet,   Expressen,   Dagens   Nyheter   (DN)   och   Svenska   Dagbladet   (SVD),   vilka   ibland   kallas   storstadspressen,   kommer   att   studeras   i   denna   uppsats.  Ned  följer  en  kort  presentation  av  varje  tidning.      

Kvällstidningen  Aftonbladet  grundades  1830  och  är  Sveriges  största  dagstidning,  om   web-­‐räckvidd  inberäknas  (dagspress.se).  Dess  politiska  beteckning  är  ”oberoende   socialdemokratisk”  och  tidningen  har  historiskt  starka  kopplingar  till  arbetarrörelsen.    

1956  förvärvades  Aftonbladet  av  Landsorganisationen  (LO),  som  dock  i  omgångar  sålt   stora  aktieinnehav  till  den  norska  mediekoncernen  Schibsted  vilken  nu  är  tidningens   majoritetsägare.  Trots  att  LO  idag  bara  äger  9  %  av  Aftonbladet  förbehåller  sig   fackförbundet  genom  avtal  rätten  att  utse  chefredaktörer  inom  politik-­‐,  debatt-­‐  och   kulturområdena.      

 

Kvällstidningen  Expressen  är  Sveriges  näststörsta  dagstidning  (dagspressen.se)  och   betecknar  sig  som  ”obunden  liberal”.  Den  grundades  1944  av  Albert  Bonnier  och  ingår   sedan  dess  i  mediekoncernen  Bonnier  AB  (wikipedia.org).    

 

Dagens  Nyheter  grundades  1864  och  är  Sveriges  tredje  största  dagstidning  

(dagspress.se),  den  ges  ut  i  hela  landet  men  har  ett  huvudstadsfokus.  DN  förvärvades  av   Bonnier  AB  1909  och  har  sedan  dess  förblivit  i  koncernens  ägo.  Dess  politiska  

beteckning  är  ”obunden  liberal”  och  därutöver  säger  sig  tidningen  ha  ambitionen  att     vara  en  förvaltare  av  upplysningstraditionen  (wikipedia.org).      

 

(8)

Svenska  Dagbladet  är  en  stockholmsbaserad  morgontidning  som  grundades  1884  och   som  sedan  1998  ingår  i  Schibstedkoncernen.  Om  web-­‐räckvidd  inberäknas  är  SVD   Sveriges  fjärde  största  dagstidning  (dagspressen.se)  och  bär  sedan  1977  den  politiska   beteckningen  ”obunden  moderat”  (wikipedia.org).      

 

De  artiklar  som  uppfyller  följande  tre  kriterier  är  av  intresse  för  studien:  

1. Artikeln   är   publicerad   under   den   officiella   valrörelsen,   vilket   definieras   som  de  tre  veckor  som  ledde  upp  till  valet  (Nord,  Strömbäck  2009).  

2. Artikeln  berör  valrörelsen.  

3. Artikeln  berör  sammanhållningen  inom  något  av  blocken.    

 

Vidare  gör  syftet  gällande  att  hela  den  svenska  dagstidningsmarknaden  är  relevant  för   frågeställningen.  Studien  kommer  dock  endast  att  omfatta  de  fyra  storstadstidningarna,   vilket   kan   öppna   upp   för   oönskad   snedvridning.   Trots   denna   brist   är   det   författarens   bedömning  att  de  centrala  tendenserna  i  all  väsentlighet  blir  detsamma  som  om  studien   skulle  inkludera  samtliga  svenska  dagstidningar.  Denna  uppfattning  styrks  av  att  sagda   tidningar   står   för   en   väsentlig   del   av   den   totala   marknaden   (tns-­‐sifo.se).   Vidare   motiverar   storstadspressens   status   som   tongivande   journalistiska   institutioner,   antagandet  att  de  tjänar  som  förebilder  för  mindre  tidningar.  Följaktligen  bör  tendenser   i   de   större   tidningarnas   rapportering   även   återfinnas   i   de   lokaltidningar   som   inte   inkluderas   i   studien,   vilket   gör   att   slutsatser   som   dras   i   denna   studie   kan   antas   vara   generella  för  hela  den  svenska  tidningsmarknaden.    

 

 

 

 

(9)

Kapitel  2.  Tidigare  forskning    

I  detta  kapitel  kommer  relevant  forskning  från  Sverige  och  USA  gällande  objektivitet  i   nyhetsmedia  att  presenteras.  Först  görs  en  redogörelse  av  den  amerikanska  empiriska   objektivitetsforskning,   där   tre   artiklar   avhandlas   närmare.   Därefter   beskrivs   och   diskuteras   Jörgen   Westerståhls   (1971)   och   Kent   Asps   (2011,   2007,   2003)   studier   av   svenska  valrörelser.    

2.1  Amerikanska  objektivitetsmätningar      

USA  anses  vara  det  västland  som  har  den  starkaste  journalistiska  objektivitetsnormen   och  landet  har  givit  upphov  till  merparten  av  den  forskning  som  bedrivits  på  området   under   de   senaste   decennierna   (Donsbach   och   Klett,   1993).   Den   amerikanska   diskussionen   har   framförallt   handlat   om   huruvida   nationens   nyhetsmedier   kan   sägas   vara  liberalt  vinklade  och  orsakerna  till  denna  eventuella  vinkling.  Det  är  dock  endast  ett   fåtal   artiklar,   som   likt   denna,   sökt   att   på   ett   systematiskt   kvantitativt   sätt   mäta   nyhetsrapporteringens   objektivitet.   Även   om   antalet   studier   är   få,   så   är   resultaten   samstämmiga   i   att   konstatera   förekomsten   av   en   generell   vänstervinkling   av   amerikansk  nyhetsmedia  (Lott  och  Hassett  2004;  Groseclose  och  Milyos,  2005;  Duham   2010).      

 

Ett   viktigt   bidrag   till   kunskapen   om   graden   av   politiskt   oberoende   i   amerikanska   nyhetsmedier  gjordes  av  Groseclose  och  Milyo  i  och  med  publikationen  av  deras  artikel    

”A   Measure   Of   Media   Bias”   (2005).   I   denna   artikel   kunde   de   genom   en   enkel   och   uppfinningsrik   metod   kvantifiera   graden   av   vinkling   i   olika   mediers   nyhetsmaterial.  

Uträkningen  gjordes  genom  att  det  antalet  gånger  som  en  tidning,  TV-­‐  eller  radiokanal  

citerade   en   tankesmedja   eller   annan   politisk   intresseorganisation   jämfördes   med   det  

antalet   gånger   som   samma   organisation   citerats   i   olika   kongressanföranden.   I   denna  

uträkning  sågs  talarens  partitillhörighet  som  en  indikator  på  organisationens  politiska  

hemvist.   Groseclose   och   Milyos   (2005)   resultat   vittnade   om   en   kraftig   vinkling   av  

nyhetsmaterial   i   liberal   riktning   och   de   kunde   konstatera   att   17   av   de   20  

nyhetsredaktioner   som   studien   inkluderade,   var   mer   liberala   än   den   genomsnittlige  

kongressledamoten  under  den  aktuella  perioden.        

(10)

I  artikeln  ”Framing  the  Right  Suspects:  Measuring  Media  Bias”  av  Wayne  Duham  (2010)   studerades   ideologisk   snedvridning   i   fyra   framstående   amerikanska   dagstidningar.  

Studien  kartlade  skillnader  i  referenser  till  politiskt  orienterade  tankesmedjor.  Duhams   grundantagande   var   att   om   en   tidning   refererade   till   material   publicerat   av   en   tankesmedja,  utan  att  samtidigt  göra  läsaren  varse  om  dess  politiska  agenda,  var  detta   att   betrakta   som   partiskhet.   På   motsvarande   sätt   betraktades   redovisningen   av   en   tankesmedjas   ideologiska   etikett   som   ett   utryck   för   opartiskhet.   Resultatet   kan   sammanfattas  som  att  påtaglig  snedvridning  i  liberal  riktningen  gick  att  påvisa.  Detta  då   samtliga   av   de   sex   framstående   dagstidningarna,   som   studien   avsåg,   var   mer   benägna   att   ta   upp   den   ideologiska   kontexten   i   samband   med   att   referens   gjorts   till   en   konservativ  tankesmedja,  än  till  en  liberal  (2010).      

Lott  och  Hassett  (2004)  närmade  sig  frågan  om  hur  objektiv  den  amerikanska  pressen   kan   sägas   vara,   genom   att   empiriskt   studera   förekomsten   av   opartiskhet   inom   det   ekonomiska  nyhetsfältet.  Studien  tog  i  beaktan  fyra  variabler  i  form  av  artiklar  rörande   arbetslöshet,   tillväxt,   försäljning   av   sällanköpsvaror   och   detaljhandelsförsäljning.   Den   oberoende   variabeln,   som   användes   för   att   belägga   eventuell   partiskhet,   var   presidentens   partitillhörighet   vid   den   aktuella   tidpunkten.   Resultatet   gav   en   stark   indikation   på   att   nyhetspressen   var   mer   benägen   att   uppmärksamma   gynnsam   ekonomisk   utveckling   om   en   demokrat   innehade   presidentämbetet,   än   om   denna   tillhörde   det   republikanska   partiet.   Därtill   tenderade   samma   makroekonomiska   nyckeltal   att   beskrivas   i   mer   positiva   ordalag   om   presidenten   var   demokrat   (Lott   och   Hassett,  2004).    

2.2  Objektivitetsmätningar  av  medievalrörelser        

Genom  åren  har  ett  flertal  studier  på  ämnet  ”nyhetsmediers  objektivitet”  genomförts  av  

svenska  forskare  i  en  svensk  kontext.  Flertalet  valrörelser  sedan  60-­‐talet  har  på  ett  eller  

annat  sätt  studerats  inom  ramen  för  ett  forskningsprojekt  av  den  här  typen.  Jag  kommer  

att   närmare   beröra   en   studie   av   Jörgen   Westerståhl,   vilken   avsåg   1968-­‐års   valrörelse,  

samt   en   serie   studier   under   ledning   av   Kent   Asp   som   berör   2002,   2006   och   2010   års  

valrörelser.      

(11)

 

Westerståhls   studie   (1971)   kring   valrörelsen   1968,   hade   som   syfte   att   undersöka   hur   väl   SVT   och   Sveriges   Radio   (SR)   uppfyllde   kraven   på   objektiv   rapportering   i   samband   med   valrörelsen   inför   riksdagsvalet.   Mer   precist   studerades   i   vilken   grad   aktörerna   inom  public  service  uppfyllde  ett  antal  objektivitetskrav.  Dessa  krav  gällde  balanserad   rapportering,   en   nyhetsselektion   som   kännetecknas   av   relevans   och   en   neutral   presentation  utan  betydande  inslag  av  normfärgat  språkbruk.  Westerståhls  analys  kan   sammantaget  återges  som  att  SR  och  SVT  generellt  uppfyllde  objektivitetskraven,  men   att   dessa   nyhetsredaktioner   fokuserade   sin   rapporteringen   kring   vissa   partier   och   ämnen.   Denna   styrning   föreföll   dock   ha   varit   motiverad   av   vad   som   uppfattades   som   allmänintresse   och   inte   av   sympatier   och/eller   antipatier   för   någon   part.   Vidare   tycks   framförallt  ett  parti  ha  förfördelats  av  SR  och  SVT  och  detta  är  Folkpartiet,  som  fick  ett   oproportionerligt   stort   utrymme   i   rapportering.   Denna   fördel   verkar   dock   ha   varit   motiverad   av   att   Folkpartiet   utsågs   till   det   ledande   oppositionspartiet   och   ställdes   i   kontrast  mot  regeringspartiet  Socialdemokraterna  (Westerståhls,  1971).  

Kent   Asp   (2011,   2007,   2003)   har   inom   ramen   för   forskningsprogrammet   ”Journalistik   och   Demokrati”   studerat   mediernas   bevakning   av   de   tio   senaste   valrörelserna.   Dessa   studier   har   utgått   från   ett   normativt   demokratiskt   perspektiv   och   har   bland   annat   behandlat   frågor   rörande   objektivitet,   partiskhet   och   rättvis   och/eller   icke   rättvis   behandling   av   de   politiska   aktörerna.   En   central   tendens,   som   journalistik-­‐   och   demokratistudierna  har  kunnat  påvisa,  är  att  svenska  dagstidningar  har  blivit  allt  mer   professionella   och   opartiska   över   tid,   samtidigt   som   banden   mellan   partierna   och   dagstidningarna  har  försvagats  (Asp,  2011).    

I   2002   års   valrörelse   gavs   de   borgerliga   partierna   generellt   en   mer   fördelaktig  

bevakning  (Asp,  2003).  På  det  hela  taget  tycktes  det  som  att  mittenpartierna  gynnades  

mest   då   Folkpartiet,   Centerpartiet   och   Miljöpartiet   var   vinnare   i   mediernas   bevakning  

av   valrörelsen.   Socialdemokraterna,   Moderaterna   och   Vänsterpartiet   fick   den   minst  

gynnsamma   behandlingen   av   media.   Asp   (2003)   menade   att   anledningen   till  

Folkpartiets   framgångar   i   pressen   berodde   på   att   partiets   huvudfrågor   integrationen  

och   skolan,   där   partiet   tycks   ha   haft   problemformuleringsföreträde,   gavs   omfattande  

(12)

utrymme.      

Moderaternas   ofördelaktiga   återgivning   kunde   delvis   förklaras   av   den   så   kallade  

”Valstugeskandalen”  som  inträffade  mitt  under  valrörelsen.  Valstugeskandalen  har  blivit   benämningen  på  den  intensiva  debatt  som  följde  efter  att  flera  partiföreträdare  filmats   med  dold  kamera  av  SVT  när  de  gjorde  främlingsfientliga  och  rasistiska  uttalanden,  där   det  stora  flertalet  var  moderater.  Även  beaktat  denna  händelse  fick  Moderaterna  enligt   Asp   (2003)   en   signifikant   mindre   fördelaktig   uppmärksamhet,   än   de   tre   andra   borgerliga  partierna.    

Socialdemokraterna  var  enligt  studien  (Asps  ,  2003)  den  minst  gynnade  medieaktören   av  samtliga  riksdagspartier.  Detta  kunde  framförallt  härledas  till  den,  i  relativa  termer,   begränsade  exponeringen  som  partiet  erhöll.    

Asps  studie  av  2006  års  valrörelse  vittnade  om  att  mönstret  gällande  behandlingen  av   regeringsalternativen  i  stor  utsträckning  liknande  det  från  2002.  Detta  då  det  borgerliga   alternativet   åtnjöt   en   genomgående   mer   fördelaktig   behandling   än   De   rödgröna.   Dock   tycks   den   övergripande   tendensen   ha   varit   att   valbevakningen   blivit   mer   opartisk   i   jämförelse   med   2002.   Denna   utveckling   kunde   bland   annat   förklaras   av   att   SVTs   nyhetsprogram  blivit  avsevärt  mer  balanserade  (Asp,  2007).    

En  tendens  som  Asp  kunde  påvisa  i  studien  från  2010  var  att  när  det  gäller  medias  bild   av   sammanhållningen   inom   blocken,   får   De   rödgröna   en   genomgående   mindre   fördelaktig  porträttering.  Tendensen  skulle  kunna  beskrivas  som  måttlig  men  generell   för   de   olika   kanalerna.   Den   mest   negativa   bilden   av   sammanhållningen   inom   De   rödgröna   återgavs   något   förvånande   i   de   socialdemokratiska   tidningarna   Aftonbladet   och   Norrländska   Socialdemokraten,   vilket   primärt   handlade   om   intern   kritik   mot   samarbetet  med  MP  och  V  (Asp,  2011).      

 

 

 

(13)

Kapitel  3.  Teori    

Då   denna   uppsats  ämnar   granska   nyhetspressens   objektivitet,   krävs   det   att   begreppet   ges   en   teoretisk   förankring   och   att   dess   betydelse   för   uppsatsen   diskuteras.   I   detta   kapitel   kommer   en   specifik   operationell   definition   av   objektivitet   att   presenteras.  

Således   diskuteras   begreppet   från   flera   perspektiv   med   syfte   att   urskilja   de   aspekter   som  är  mest  tillämpliga  för  denna  studie,  varpå  en  operationell  definition  av  objektivitet   bestämmas.    

 

3.1  Objektivitet    

Objektivitetsbegreppet   har   haft   en   något   skiftande   betydelse   beroende   på   vilket   land   och   vilken   tidsepok   som   avses.   Ett   flertal   definitioner   har   förkommit   sedan   begreppet   började   användas   i   journalistiska   sammanhang   under   1920-­‐talet   (Stroud   &   Reese,   2008).  DeFleur  &  Dennis  (1991)  framställer  att  objektivitet  är  en  sammansättning  av  tre   ideal:   1)   separerandet   av   fakta   från   åsikt,   2)   att   nyheter   förmedlas   befriat   från   känslomässiga  inslag  och  3)  att  alla  intressenter  får  komma  till  tals  på  ett  sätt  som  ger   publiken   en   komplett   bild   av   det   aktuella   förloppet.   Stroud   &   Reese   (2008)   å   andra   sidan,   företräder   en   något   bredare   syn   på   begreppet   och   beskriver   objektivet   som   ett   mångskiftande   koncept   som   inbegriper   en   rad   betydelser.   Dessa   kan   vara   att   journalisten   intar   ett   distanserat   förhållningsätt   i   relation   till   det   ämne   som   rapporteringen   avser   samt   en   uppsättning   metoder   avsedda   att   producera   sanningsenliga  nyheter.    

Därtill   menar   Stroud   &   Reese   (2008)   att   objektivitet   avser   ett   normativitetsideal   om   närvaron  av  en  faktisk  sanning  som  journalisten  kan  nå.  Trots  att  dessa  två  definitioner   är  adekvata  och  tydligt  formulerade  är  de  avsedda  för  amerikanska  förhållanden  och  då   denna   studie   berör   svenska   medier,   gör   författaren   bedömningen   att   en   europeisk   definition   av   objektivitet   antagligen   passar   bättre.   Denna   slutsats   motiveras   främst   av   att   relevant   forskning   talar   för   att   det   alltjämt   finns   väsentliga   skillnader   i   synen   på   begreppet  i  USA  och  i  Europa  (Donsbach  &  Klett,  1993).    

 

(14)

3.2  Begreppsdefinition    

Den   främsta   svenska   auktoriteten   på   området   ”objektiv   nyhetsförmedling”   kan   sägas   vara  Jörgen  Westerståhl,  professor  i  statsvetenskap  vid  Göteborgs  universitet  1952-­‐82   (sv.wikipedia.org).  I  Westerståhls  bok  Objektiv  nyhetsförmedling  (1971)  presenteras  en   definition   och   ett   teoretiskt   ramverk   kring   begreppet.   Att   begreppet   ibland   uppfattas   som   komplicerat,   har   enligt   Westerståhl   (1971)   att   göra   med   att   det   rymmer   en   underliggande   dubbelnatur.   Å   ena   sidan   handlar   begreppet   om   återgivning   av   verkligheten   och   å   andra   sidan   om   förhållningsätt   till   de   givna   intressenterna   i   ett   sammanhang.  Westersthål  (1971)  gör  därför  en  indelning  av  objektivitetsbegreppet  i  de   aspekter  som  har  med  saklighet  och  de  som  har  med  opartiskhet  att  göra.    

 

   

Saklighet   är  kopplat  till  återgivningen  av  verkligheten  medan  opartiskhet  relaterar  till  

balanseringen  av  olika  intressen.  Enligt  denna  definition  av  objektivitet  kan  begreppet  

ses  som  något  av  en  samlingsterm,  vilken  verkar  på  olika  semantiska  nivåer.  Förutom  

(15)

den   första   nivån   objektivitet,   och   den   andra   nivån,   vilken   består   av   saklighet   och   opartiskhet,  så  finns  det  en  tredje  nivå  vilken  utgörs  av  fyra  delbegrepp.  Dessa  fyra  är   Sanning  och  relevans  vilka  är  länkade  till  nivå  tvås  saklighet,  medan  balans/opartiskhet   och   neutral   presentation   är   länkade   till   opartiskhet.   Denna  schematisering   är   tacksam   för   forskare   som   ämnar   studera   objektivitet,   då   den   underlättar   att   en   viss   aspekt   av   konceptet  isoleras  och  studeras.  

 

Den   dimension   av   objektivitetsbegreppet   som   enligt   Westerståhl   (1971)   medför   flest   komplikationer  och  som  ofta  ger  upphov  till  åsikter  av  typen  ”objektivitet  är  omöjligt  att   uppnå”,   är   saklighetsaspekten.   Westerståhl   (1971)   menar   att   saklighetsaspekten   är   länkad  till  epistemologiska  frågeställningar  om  vilken  kunskap  som  kan  betraktas  som   tillförlitlig.  Opartiskhetsaspekten  å  andra  sidan  är  mindre  komplex  och  lättare  att  pröva   empiriskt,   vilket   kommer   utvecklas   vidare   nedan.   Därtill   uppfattar   författaren   den   sistnämnda   aspekten   av   objektivitetsbegreppet   som   mest   relevant   för   den   aktuella   problemställningen.   Detta   då   en   valrörelse   inte   rimligen   kan   ses   som   en   enskild   händelse   vilken   kan   återges   mer   eller   mindre   exakt;   utan   beskrivs   bättre   som   ett   utdraget   skeende   där   ett   antal   aktörer   konkurrerar   om   uppmärksamhet   och   tolkningsföreträde.   Objektivitet   operationaliseras   därför   som   opartiskhet   och   studien   antar  formen  av  en  partiskhetsprövning.    

   

3.3  Partiskhetsprövning    

Denna  studie  utformas  som  en  partiskhetsprövning  med  en  numerisk  jämförelse  mellan   antalet   positiva,   negativa   och   neutrala   artiklar   om   respektive   block.   Denna   typ   av   objektivitetsprövning,   där   fokus   är   förlagt   till   hur   media   balanserar   rapporteringen   mellan   parter   i   ett   sammanhang,   tenderar   enligt   Westerståhl   (1971)   att   vara   relativt   tillförlitlig   och   okomplicerad,   eftersom   att   jämförelser   med   verkligheten   inte   är   nödvändiga.    

 

Detta   är   framförallt   relevant   om   det   rör   ”bakgrundsmaterial”   såsom   fristående  

reportage  och  andra  typer  av  mer  kommenterande  texter,  som  berör  en  part  men  inte  

har   som   primärt   syfte   att   upplysa   om   aktuella   händelser.   Dock   fastslår   Westerståhl  

(16)

(1971)   att   även   vid   granskning   av   mer   nyhetsorienterade   texter   är   inte   prövning   av   sannings-­‐   och   relevansaspekten   en   nödvändighet.     Kent   Asp   (2011,   2007,   2003)   kan   antas   dela   Westerståhls   (1971)   syn   på   att   opartiskhetsprövningar   inte   också   behöver   pröva   saklighet,   även   om   det   gäller   nyhetsmaterial.   Detta   eftersom   Asp   (2011,   2007,   2003)  i  sina  studier  om  mediernas  bevakning  av  valrörelser  göra  en  åtskillnad  mellan   mediers   faktiska   gynnande/missgynnande   av   aktörer   och   den   normativt   orienterade   frågeställningen  om  huruvida  rapportering  om  en  aktör  är  rättvis  eller  inte.  Att  det  finns   en  samsyn  mellan  dessa  båda  vad  gäller  den  här  typen  av  objektivitetsprövning  gör  att   författaren   till   denna   uppsats   känner   trygghet   inför   att   använda   ett   liknande   tillvägagångssätt.   Därtill   är   det   viktigt   att   understryka   att   denna   typ   av   partiskhetsprövning  inte  handlar  om  att  klassa  enskilda  skrivelser  eller  ens  artiklar,  som   varandes  partiska  eller  opartiska.  I  stället  är  det  fråga  om  att  jämföra  den  sammantagna   rapporteringen  av  olika  parter.        

 

Hur   en   aktör   behandlas   av   media   styrs   enligt   Asp   (2011)   av   tre   parametrar:   i   vilken   utsträckning   aktören   uppmärksammas,   det   sätt   på   vilket   denne   framställs   och   hur   aktören   relateras   till   andra   aktörer.   Vad   som   sedan   guidar   klassificeringen   av   nyhetsrapportering  som  positiv  eller  negativ  är  ”vardagliga  antaganden”  om  vad  som  är   att   betrakta   som   fördelaktig   rapportering   av   en   politisk   aktör.   Exempelvis   är   det   rimligen   fördelaktigt   att   utmålas   som   varandes   överens   med   ens   samarbetspartners.  

Vidare  kan  det  med  samma  logik  antas  vara  negativt  för  en  politisk  konstellation,  med   ambition   att   bilda   en   gemensam   regering,   att   beskrivas   som   varandes   i   konflikt.   Asp   (2011)   benämner   sammanvägning   av   dessa   parametrar   som   aktörsbehandling,   vilket   ger  en  siffra  på  hur  fördelaktigt/  ofördelaktig  en  aktör  har  porträtterats  i  en  viss  kanal.  

Konceptet   med   aktörsbehandling   kommer   även   att   användas   i   denna   studie   för   att   möjliggöra  jämförelser  mellan  tidningarnas  behandling  av  blocken.        

       

Kapitel  4.  Metod    

 

(17)

Detta  metodkapitel  är  indelat  i  fyra  avsnitt.  Det  första  behandlar  studiens  övergripande   utformning  och  beskriver  studiedesign,  forskningsstrategi  och  epistemologisk  ansats.  I   det   andra   avsnittet   beskrivs   den   princip   som   tillämpas   för   att   klassificera   forskningsdata,   närmare   bestämt   tematisk   tillhörighet   och   därefter   definieras   enhetstyperna.  Genomförandet  av  kodningsprocessen  beskrivs  i  det  tredje  avsnittet  och   uttrycks   i   form   av   en   kodningsmanual   och   ett   beslutsschema.   Det   sista   avsnittet   avhandlar  sedan  hur  data  analyseras  efter  att  den  har  identifierats  och  kodats.    

 

4.1  Studiens  utformning      

Kartläggningen  av  storstadspressen  kommer  att  anta  formen  av  en  numerisk  jämförelse   över  hur  tidningarna  i  fråga  balanserar  valrörelserapporteringen  mellan  de  två  blocken.  

Hur   studien   ska   utformas   för   att   åstadkomma   denna   jämförelse   beskrivs   närmare   i   nästkommande  paragraf.        

 

4.1.1  Ansats  och  forskningsstrategi    

Då   denna   studie   ämnar   empiriskt   pröva   dagstidningars   objektivitet   genom   innehållsanalys,   kan   det   mest   lämpliga   angreppssättet   antas   vara   abduktivt.   Denna   slutledningsmodell   kan   beskrivas   som   synteser   baserade   på   den   bästa   förklaringen   utifrån  det  aktuella  problemområdet  och  frågeställningen  (plato.stanford.edu).  Att  den   abduktiva  slutledningsmodellen  ofta  används  vid  innehållsanalyser  beror  bl.a.  på    

att   den   möjliggör   överbryggandet   av   gapet   mellan   texters   deskriptiva   utryck   och   dess   semantiska   mening,   implicita   kvaliteter,   och/eller   position   inom   vidare   sammanhang   (Krippendorff,   2004).   Däremot   kan   studier   som   endast   bygger   på   innehållsanalys   inte   direkt   fastställa   kausala   orsakssamband   (Riffe,   Lact,   Fico2005),   eller   som   Bryman   utrycker   det:   ”Det   är   svårt   att   utifrån   en   innehållsanalys   få   svar   på   varför-­‐frågor”  

(Bryman,  2008:297).  Principen  om  den  bästa  förklaringen  tillåter  istället  analytikern  att   motivera  sin  tolkning  av  materialet  och  länka  samman  data  till  texter  med  konceptuell   betydelse.    

 

Denna  studies  övergripande  forskningsstrategi  kan  klassas  som  kvantitativ  då  analysen  

utgörs  av  en  numerisk  jämförelse  av  hur  de  två  politiska  konstellationerna  behandlas  av  

storstadspressen.   Trots   denna   övergripande   inriktning   kommer   studien   även   att  

(18)

inkludera   ett   visst   mått   av   tolkning,   då   enheterna   definieras   efter   tematiska   distinktioner   istället   för   exempelvis   fysiska   eller   grammatiska   (Krippendorff,   2004).  

Detta  resonemang  kommer  att  utvecklas  vidare  nedan.    

 

4.1.2  Studiedesign      

Denna   uppsats   antar   formen   av   en   komparativ   studie   då   enhetliga   innehållsanalyser   kommer  att  genomföras  av  Sveriges  fyra  största  dagstidningars  rapportering  om  2014   års   riksdagsval.   Syftet   är   att   empiriskt   pröva   dessa   tidningars   partiskhet   vad   gäller   politisk   rapportering   och   att   föra   en   diskussion   om   de   eventuella   skillnader   som   återfinns   dem   emellan.   Författaren   gör   bedömningen   att   en   jämförande   forskningsdesign   är   den   mest   ändamålsenliga   givet   detta   syfte;   då   ”Grunden   för   en   komparativ  design  är  dess  förmåga  att  få  de  särskiljande  dragen  i  två  eller  flera  fall  att   fungera   som   utgångspunkt   för   teoretiska   reflektioner   om   kontrasterande   resultat.   ”   [Bryman,  2008:83].    

 

4.1.3  Urval    

Urvalet   består   av   landets   fyra   ledande   dagstidningar:   Aftonbladet,   Expressen,   DN   och   SVD.   Samtliga   nyhetsartiklar   som   kan   kopplas   till   valrörelsen   och   som   berör   sammanhållningen   inom   de   två   politiska   blocken   kommer   att   inkluderas   i   studien.   De   relevanta  artiklarna  kommer  att  kodas  beroende  på  huruvida  de  ger  en  positiv,  neutral   eller  negativ  bild  av  sammanhållningen  inom  respektive  block.  Den  aktuella  perioden  är   de   tre   veckor   som   ledde   upp   till   valet,   vilket   är   en   vanlig   definition   av   begreppet   valrörelse   (Nord,   Strömbäck   2009).   I   det   här   fallet   betyder   det   att   artiklar   som   publicerats   mellan   2014-­‐08-­‐24   och   2014-­‐09-­‐13   (dagen   före   valdagen)   kommer   att   inkluderas  i  analysen.  För  att  hitta  de  relevanta  artiklarna  görs  sökningar  i  mediearkivet   Retriever  på  söksträngen:  ”val”,  ”valet”,  ”supervalåret”  och  ”riksdagsval”.    

   

4.2  Enheter      

För   att   kunna   kvantifiera   forskningsdata   krävs   att   det   empiriska   materialet  

kategoriseras  på  ett  i  sammanhanget  rationellt  sätt  (Krippendorff,  2004).  Genom  denna  

(19)

process   delas   observationerna   upp   i   ett   antal   informationsbärande   enheter   vilka   möjliggör  en  systematisk  analys.  I  denna  studie  kommer  enheterna  att  definieras  efter   tematisk   tillhörighet,   där   temat   är   sammanhållningen   inom   något   av   de   två   politiska   blocken.   Vidare   används   normalt   tre   olika   enhetstyper   vid   innehållsanalys   och   dessa   kommer  att  definieras  var  för  sig  nedan  (Krippendorff,  2004).  

 

4.2.1  Urvalsenhet    

Urvalsenheter   kommer   i   denna   analys   att   operationellt   definieras   som   nyhetsartiklar   publicerade   inom   den   för   studien   aktuella   perioden   och   behandlar   sammanhållningen   inom  något  av  de  politiska  blocken.  Denna  precisering  uppfattar  författaren  som  logisk   och   ändamålsenlig,   då   artikeln   kan   ses   som   en   tidnings   minsta   sammanhängande   beståndsdel  med  en  uppenbar  och  naturlig  avgränsning  gentemot  resten  av  innehållet   (Krippendorff,  2004).  

 

4.2.2  Analysenhet    

Det  hade  antagligen  varit  idealiskt  att  genomföra  studien  på  artikelnivå,  men  då  denna   är   problematisk   med   avseende   på   reliabilitet,   valdes   istället   artikelrubriken   som   analysenhet.   Då   små   analysenheter   minimerar   tvetydigheter   och   underlättar   kodning   kan  detta  val  antas  stärka  studiens  reliabilitet  och  replikerbarhet  (Krippendorff,  2004).  

Att  forskningsdesignen  tar  särskild  hänsyn  till  dessa  ideal  anses  vara  av  ännu  större  vikt   vid  innehållsanalyser  där  kodaren  och  analytikern  är  samma  person,  då  risken  annars  är   stor   att   denne   förlitar   sig   mer   till   sin   egen   intuition   än   till   kodningsmanualen   (Krippendorff,  2004).    

 

4.2.3  Kontextsenhet    

Slutligen   återstår   att   definiera   kontextenheternas   omfång   (Krippendorffs,   2004).  

Författaren  gör  bedömningen  att  artikelns  ingress  passar  väl  som  kontextenhet,  då  den   har   som   syfte   att   återge   artikelns   huvudsakliga   poäng   och   att   väcka   läsarens   intresse.  

Vid   tveksamma   fall,   där   informationen   i   analysenheten   inte   räcker   för   att   denna   ska  

kunna  kodas  tillförlitligt,  kan  ingressen  tas  till  hjälp  för  att  underlätta  beslutsfattandet.    I  

de  fall  där  det  inte  finns  någon  ingress,  eller  där  det  är  otydligt  vad  som  kan  klassas  som  

ingress  får  i  stället  hela  artikeln  tjäna  som  kontextenhet.    

(20)

 

4.3  Kodningsprocessen      

För  att  kunna  göra  en  numeriskt  baserad  analys  av  något  så  flyktigt  och  diffust  som  ett   nyhetsflöde   krävs   det   att   materialet   genomgår   en   kodningsprocess,   vilken   dikteras   av   explicit   formulerade   regler.   Dessa   regler   baseras   på   operationaliseringen   av   centrala   teoretiska   begrepp   och   förtecknas   i   kodningsmanualen   nedan   (Krippendorff,   2004).  

Tanken  är  att  detta  formaliserade  tillvägagångssätt  ska  minimera  subjektiva  inslag  och  

underlätta   förankringen   av   kodningsprocessen   i   konkreta   vetenskapliga  

utgångspunkter.    

4.3.1  Variabler  och  datanivå  

Studiens  variabler  kan  definieras  enligt  följande;  oberoende  variabel  –  Dagstidning,  och   beroende  variabel  –  Behandling  av  politisk  aktör.  Att  tidningarna  tjänar  som  oberoende   variabel   tycks   naturligt,   då   de   utgör   den   institutionella   kontext   inom   vilka   nyheter   bearbetas   och   produceras.   Dessutom   ämnar   studien   kartlägga   skillnader   tidningarna   emellan,  vilket  därmed  gör  valet  givet.  Vidare  kommer  studiens  mätskala  att  förläggas   på   ordinalnivå,   då   mätenheterna   fördelas   på   tre   kategorier   enligt   en   inbördes   given   ordning,   där   varje   kategori   är   större   och/eller   mindre   än   den   andra   (Riffe,   Lact,   Fico,   2005).    

 

4.3.2  Operationalisering  

Nu   återstår   att   knyta   studies   design   till   det   teoretiska   ramverk   som   beskrivits   och  

diskuterats   i   teoriavsnittet.   Detta   görs   genom   att   de   relevanta   koncepten  

operationaliseras   på   ett   sätt   som   guidar   den   kommande   kodningsprocessen.   Denna  

studies   operationalisering   utgår   från   vad   som   kallas   en   binär   attributstruktur   (Riffe,  

Lact,   Fico2005).   Enligt   denna   princip   förläggs   enheterna   till   en   av   två   eller   tre  

kategorier,   där   två   utgör   varandras   motpoler,   samt   en   mittenkategori   för   de   enheter  

som   inte   passar   in   i   någon   av   de   övriga.   Här   infogas   Asps   (2011)   koncept   med  

aktörsbehandling   i   de   tre   kategorierna;   vilket   tar   sig   följande   uttryck:   ”gynnsam  

rapportering”,   ”neutral   rapportering”   och   ”ogynnsam   rapportering”.   Det   som   sedan  

guidar   kodningen   av   artiklarna   är   likt   i   Asps   studier   (2003;   2007;   2011)   vardagliga  

antaganden  om  vad  som  kan  betraktas  som  fördelaktig,  respektive  ofördelaktig  medial  

(21)

återgivning  för  en  politisk  aktör.  Exempelvis  antas  det  vara  fördelaktigt  att  ges  utrymme   åt  presentation  av  gemensamma  förslag  och  därigenom  ges  tillfälle  att  visa  enad  front;  

samtidigt  kan  det  antas  vara  ofördelaktigt  att  porträtteras  som  varandes  i  konflikt  med   samarbetspartners  (Asps  2011).      

 

4.3.3  Kodningsmanual    

Det  finns  två  grundkrav  som  måste  uppfyllas  för  att  data  som  genererats  genom  kodning   ska   kunna   betraktas   som   valid.   Dessa   krav   är   att   kodningskategorierna   ska   vara   ömsesidigt   uteslutande   och   uttömmande   (Krippendorff,   2004).   För   att   garantera   att   dessa   krav   följs   har   denna   kodningsmanual   utformats   som   ett   beslutsschema,   i   vilket   kodningsprocessen   är   organiserad   som   en   sekvens   av   på   förhand   definierade   beslutsalternativ.  Denna  kodningsmodell  har  även  fördelen  att  den  erbjuder  kodaren  en   lättarbetad   struktur   att   ”luta   sig   mot”   vilket   kan   antas   stärka   processens   intrabedömarreliablitet,  dvs.  att  beslut  fattas  på  ett  konsekvent  sätt  (Bryman,  2008).  

                 

3.3.4  Beslutsschema    

 

(22)

 

   

4.3.5  Kodbok

(23)

4.4  Analysmetod    

Kodbok&&

!

Tidning&&

&

1!=!Aftonbladet!!

!

2!=!Expressen!

!

3!=!Dagens!Nyheter!!

! 4!=!Metro!

!

5!=!Göteborgsposten!!

!

6!=!Svenska!Dagbladet!!

! Svar:!

! Datum&&

! Svar:!

&

Rubrik&&

! Svar:!

!

Artikelnummer&&

! Svar:!

&

Kontextenhet&(Om&relevant)&

&

Svar:!&&

&

Variabler&&&

!

Beslutsnivå&1&&

! Ja!=!1!

! Nej!=!0!!

! Svar:!

!

Beslutsnivå&2&&

! Ja!=!1!!

! Nej=!0!!

! Svar:!

!

(24)

Efter   att   artiklarna   genomgått   kodningsprocessen   kvarstår   själva   analysen.  

Analysmetod   kommer   att   vara   tabell-­‐   och   indexbaserade   (Krippendorff,   2004)   och   variablerna   som   användas   för   att   mäta   partiskhet   är   “aktörsbehandling”   och  

”totalutrymme”.          

Relationen   mellan   en   tidnings   positiva,   neutrala   och   negativa   artiklar   benämns  

”aktörsbehandlingsvärde”   (Asp,   2011)   och   är   studiens   primära   variabel   för   att   mäta   partiskhet.  Men  då  balans,  i  fråga  om  uppmärksamhet,  också  är  av  avgörande  betydelse   vid   nyhetsrapportering   av   demokratiska   processer   (Asp,   2011)   kompletteras   aktörsbehandling  med  en  variabel  som  benämns  ”totalutrymme”.  Denna  variabel  utgörs   av   det   totala   antalet   artiklar   som   omnämner   aktören,   oavsett   om   dessa   kodats   som   positiva,  neutrala  eller  negativa.    

Delstudierna  analyseras  först  var  och  en  för  sig  i  syfte  att  fastställa  balansen  i  tidningens   rapportering   mellan   de   två   blocken.   Denna   analys   görs   med   hjälp   av   frekvenstabeller   över   en   tidnings   aktörsbehandling   och   kompletteras   med   frekvenserna   för   blockens   totalutrymme.   För   att   därefter   kunna   jämföra   de   olika   tidningarnas   resultat   på   ett   formaliserat  sätt  konstrueras  ett  index  för  aktörsbehandling.  Detta  index  är  baserat  på   så  kallade  direktindikationer  där  frekvensen  av  positiva,  neutrala  och  negativa  artiklar   för   respektive   block,   sammanställs   i   ett   enklast   möjligt   ett-­‐till-­‐ett   förhållande   (Krippendorff,  2004).    

Slutligen  återstår  att  diskutera  frånvaron  av  givna  referenspunkter  för  hur  nivåerna  av   partiskhet  ska  klassificeras.  Det  finns  uppenbara  problem  med  att  exempelvis  

argumentera  för  att  en  slagsida  på  nio  fördelaktiga  artiklar  för  ett  block  är  att  betrakta   som   omfattande   opartiskhet,   medan   3   artiklar   klassas   som   måttlig.   Givet   detta   är   det   också  svårt  att  göra  definitiva  uttalanden  om  vilka  aktörer  som  kan  sägas  vara  opartiska   och  vilka  som  inte  är  det,  endast  baserat  på  hur  balanserad  den  egna  rapporteringen  är.  

Partiskhet   har   därför   inom   ramen   för   denna   studie,   definierats   som   en   kontextuellt   betingad  kvalité,  vilken  först  kan  konstateras  efter  att  de  olika  aktörernas  rapportering   har  jämförts.  Därefter  förs  en  diskussion  baserad  på  den  sammantagna  bilden,  om  vilka   nivåer  av  opartiskhet  som  kan  uppfattas  som  rimliga  och  vilka  som  kan  ifrågasättas.  

 

(25)

                                                 

Kapitel  5.  Analys    

 

References

Related documents

Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevna- den av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god

Kommunens resultat för perioden januari – augusti uppgår till 21,7 mnkr (16,9 mnkr), vilket är 4,8 mnkr bättre än motsvarande period föregående år.. Prognosen för helåret

- Det finns förutsättningar för att två – av kommunfullmäktige – fastställda finansiella mål kommer att uppnås för det enskilda året 2014.. Under aktuell fyraårsperiod

Medicinsk ansvarig läkare har fasta besökstider varje vecka, där hon tillsammans med ansvarig sjuksköterska går igenom boendes hälsotillstånd utifrån individuella behov samt

Alla medarbetare har kunskap om hur Nytidas rutiner för rapportering av avvikelser är och har skyldighet att rapportera och direkt åtgärda en händelse. När en avvikelse

- Att avseende finansiella mål enligt god ekonomisk hushållning, prognoseras två av tre mål inte uppfyllas för året.. Resultatmålet och nämndernas mål prognoseras att

Utifrån rekommendation vid förra delårsgranskningen har kommunfullmäktige 2013-11-04, inom ramen för ettårsplan 2014, beslutat om riktlinjer för god ekonomisk hushållning

är så att servicenämnden uppger att nuvarande resurser för fas- tighetsunderhåll inte är tillräckliga för att kunna garantera ett bibehållet värde på kommunens fastigheter