INOM
EXAMENSARBETE TEKNIK, GRUNDNIVÅ, 15 HP
STOCKHOLM SVERIGE 2020,
Åtgärder för en minskad
klimatpåverkan i KTH:s hantering av persondatorer och
kontorsmöbler
DAVID EURENIUS MARKUS KNUTSSON
KTH
SKOLAN FÖR INDUSTRIELL TEKNIK OCH MANAGEMENT
Åtgärder för en minskad klimatpåverkan i KTH:s hantering av persondatorer och kontorsmöbler
Markus Knutsson & David Eurenius
Kandidatexamensarbete inom KTH Skolan för Industriell teknik och management Energisystem och hållbar utveckling och Produktframtagning
Handledare: Safira Figueiredo Monteiro och Lars Wingård Examinatorer: Per Lundqvist och Lars Wingård
1
Sammanfattning
Intresset för att gå mot en mer cirkulär ekonomi har ökat i många industrier och företag. Ett flertal studier har med hjälp av livscykelanalyser undersökt olika produkters påverkan och vilka processer under dess livscykel som har en miljöpåverkan. Men begränsad forskning har gjorts på hur universitet och statliga myndigheter kan påverka dess klimatavtryck. Målet med denna studien är att kartlägga hur Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) hanterar inköp, användning och avveckling av persondatorer och kontorsmöbler, för att försöka identifiera områden som kan förbättras ur miljösynpunkt. Då studien fokuserats på att titta på hur KTH arbetar centralt och på en eller två skolor inom diverse område har inte en fullständig kartläggning av KTH:s organisation och hantering gjorts, men slutsatser har fortfarande kunnat dras. Genom att undersöka tidigare forskning, utföra intervjuer med anställda på KTH och studera KTH:s hemsida har vi kunnat notera att: en ökad kommunikation, en ökad formalisering av återkommande processer och ett centrallager med tillhörande datorsystem skulle kunna öka KTH:s förmåga att hantera persondatorer och kontorsmöbler på ett miljövänligt sätt.
2
Abstract
The interest of moving towards a more circular economy has increased in many industries and businesses. Several studies have investigated the impact of different products and which processes during their life cycle have an environmental impact. But limited studies of how universities and government authorities can impact their carbon footprint have been done. The goal of this study is to map how KTH Royal Institute of Technology handles procurement, usage and disposal of personal computers and office furniture, in order to identify areas of improvement from an environmental standpoint. Since the study is focused on looking at how KTH works centrally and at one or two schools in various areas, a complete survey of KTH:s organization and management has not been made, but conclusions could still been drawn. By examining previous research, conducting interviews with employees at KTH and studying KTH:s website, we have been able to note that: increased communication, increased formalization of recurring processes and a central warehouse with an associated computer systems could increase KTH:s ability to handle personal computers and office furniture in an environmentally friendly way.
3
Förord
Detta kandidatexamensarbete är utfört som ett moment i civilingenjörsutbildningen industriell ekonomi med inriktning på energisystem och hållbar utveckling för Markus och inriktningen produktframtagning för David.
Studiens arbete har varit lärorikt och intressant då vi både har fått lära oss hur komplex en organisation som KTH är utformad och hur flöden för datorer och möbler kan bli mer cirkulära.
Vi vill rikta ett stort tack till våra akademiska handledare och alla som ställt upp på intervjuer och besvarat frågor längs studiens gång.
4
Innehåll
1. Introduktion ... 5
1.1 Bakgrund ... 5
1.2 Syfte och problemformulering ... 7
1.3 Avgränsningar ... 7
2. Metod och urval ... 8
3. Vad säger tidigare forskning? ... 10
3.1 Datorers påverkan på miljön ... 11
3.2 Möblers påverkan på miljön ... 13
3.3 Projekt för en minskad klimatpåverkan på universitet ... 14
3.4 Hur påverkas organisationer av dess struktur och sektor? ... 15
5. Hur arbetar KTH idag? ... 18
5.1 Överblick av KTH:s organisation ... 18
5.2 Datorer ... 21
5.2.1 Inköp ... 21
5.2.2 Användning ... 22
5.2.3 Avveckling ... 23
5.3 Möbler ... 26
5.3.1 Inköp ... 26
5.3.2 Användning ... 27
5.3.3 Avveckling ... 28
6. Förbättringsområden på KTH ... 30
6.1 Datorer ... 30
6.2 Möbler ... 34
7. Förslag till förbättringsåtgärder i KTH:s arbete ... 38
7.1 Datorer ... 39
7.2 Möbler ... 40
8. Slutsatser ... 41
9. Framtida studier ... 42
10. Referenser ... 43
5
1. Introduktion
1.1
Bakgrund
År 2016 trädde ett globalt klimatavtal i kraft, det s.k. Parisavtalet, vilket är ett internationellt avtal under FN för världens länder att bidra till en minskning av växthusgasutsläpp och stödja de mest drabbade länderna. Det innebär att varje land utifrån dess förmåga ska bidra med nationella insatser för att effektivt minska hotet från klimatförändringar. För Sverige, på nationell nivå, ska bidraget innefatta inhemska åtgärder och frivilliga samarbeten (med t.ex.
EU). Avtalet innefattar dessutom mätning och rapporteringsåtgärder för varje part, som ska ge information om utsläppen och genomförda åtgärder. (UN. 2016).
Sverige har utformat egna energi- och klimatmål som går i linje med den lagstiftning som gjorts inom EU. Det innefattar delmål till 2020 men även mål till 2030 som är baserade på Agenda 2030. Lagstiftningen innebär att Sverige bland annat måste minska sina utsläpp av växthusgaser, öka andelen förnyelsebar elproduktion och minska andelen utsläpp från transportsektorn. (Statens Energimyndighet. 2019).
För att engagera högskolor och universitet i Sverige att minska sin klimatpåverkan och bidra till FN:s globala mål har KTH och Chalmers tekniska högskola utvecklat ett klimatramverk för universitet och högskolor (Chalmers tekniska högskola. 2019). Klimatramverket initierades under hösten 2018 på gemensamt initiativ från KTH och Chalmers och har sedan utarbetats i samarbete med ett antal svenska universitet och högskolor. Ramverket består av ett antal åtaganden och en vägledning som beskriver exempel på åtgärder inom nyckelområden för klimatpåverkan hos högskolesektorn. Varje anslutet lärosäte förväntas identifiera områden där de sätter upp mål och genomför åtgärder utifrån sina egna förutsättningar (KTH Sustainability.
2019). Idag har 37 universitet och högskolor anslutit sig till klimatramverket och på så sätt åtagit sig att de ska:
● fortsätta bidra till att samhället kan nå̊ uppsatta mål genom utbildning, forskning och samverkan.
● minska sin egen klimatpåverkan i linje med samhällets åtaganden, som de kommer till uttryck i nationella och internationella överenskommelser.
● sätta upp långtgående mål för klimatarbetet och avsätta resurser så att de kan nå̊ dessa mål och göra uppföljningar.
● tydligt kommunicera sitt klimatarbete för att inspirera och sprida kunskap till andra aktörer och till samhällsmedborgare.
Avfall från elektriska och elektroniska produkter (el-avfall) ökar kraftigt inom Europa. 2016 uppgick det totala el-avfallet i Europa till 12,3 miljoner ton och Sverige var det land som genererade fjärde mest avfall per capita med 21,5 kg i jämförelse med snittet på 16,6 kg (Baldé, C.P. m.fl. 2017). Universitet och högskolor bidrar till den ökande mängden av el-avfall och inom universitet är det informations- och kommunikationsteknologisk utrustning (Information and Communication Technologies, ICT) som används mest och byts ut oftast (Agamuthu, P.
m.fl. 2015). Datorer är den produktkategori inom ICT i Sverige som har störst klimatpåverkan,
6 sett utifrån koldioxidavtryck (Malmodin, J. m.fl. 2014). Det gör det intressant att undersöka hur KTH hanterar datorer och på vilket sätt hanteringen kan förbättras.
Palus, H. m.fl. (2019) nämner i sitt dokument att offentliga myndigheter är de största konsumenterna i Europa och att deras verksamhet utgör cirka 16% av EU:s bruttonationalprodukt. De kan ge ett betydande bidrag till en hållbar utveckling genom att välja varor och tjänster som minskar påverkan på miljön. Grön upphandling av träprodukter, såsom möbler, är därför ett av huvudmålen för offentlig upphandling att ta itu med, för att undvika ohållbart och olagligt utnyttjande av skogsresurser.
Övergången mot en cirkulär ekonomi har blivit en stor utmaningarna för företag under de senaste tio åren, vilket uppfattas vara en av de viktigaste parametrarna för att uppnå mål för en hållbar utveckling. I artikeln av Koszewska, M. m.fl. (2020) benämns de utmaningar möbelindustrin står inför som ekonomiska, miljömässiga och reglerande utmaningar. Artikeln belyser även att organisationer och konsumenter behöver förändra sina strategier och skapa tekniska lösningar för att både uppnå ekonomiska och hållbarhetsmål, t.ex. genom att öka bruket av begagnade möbler.
Universitet och högskolor i Sverige har en central roll i att bidra till att samhället ska kunna nå de uppsatta målen för att minska klimatförändringarna. Skolans främsta uppgift är att bidra med kunskap om hur man kan slita mindre på de naturresurser vi har, genom utbildning och forskning. Samtidigt får det inte glömmas bort att skolor drivs som företag och därmed finns även andra aspekter att ta hänsyn till. (Regeringskansliet. 2000).
KTH har omkring 13 000 studerande och 4000 anställda, vilket gör dem till en stor organisation med ett stort behov av resurser för att kunna bedriva sin verksamhet. (KTH, Gemensamt verksamhetsstöd. 2020). Det gör det värt att studera hur KTH hanterar datorer och möbler, samt hur de kan förbättra arbetet och bidra till ett minskat klimatavtryck.
7
1.2 Syfte och problemformulering
Syfte med studien är att undersöka KTH:s hantering av datorer och möbler utifrån miljöpåverkande processer inom inköp, användning och avveckling, samt kartlägga hur KTH:s organisationsstruktur och informationsflöden påverkar arbetet. Studien syftar även till att identifiera förbättringsområden i hanteringen och föreslå åtgärder som kan leda till ett minskat klimatavtryck. För att uppnå rapportens mål och syfte ska följande frågeställningar besvaras:
● Hur hanterar KTH inköp, användning och avveckling av datorer och möbler idag?
● Finns det specifika projekt idag för att minska klimatpåverkan och i så fall hur bedrivs och bemöts de?
● Finns det förbättringsområden i KTH:s befintliga hantering av datorer och möbler, och vilka åtgärder kan i så fall ge en minska klimatpåverkan?
1.3 Avgränsningar
Vi har avgränsat studien till att enbart undersöka persondatorer och kontorsmöbler då de har en stor klimatpåverkan och dessa två områden är något som KTH själva kan påverka.
Klimatpåverkan från KTH:s byggnader och lokaler ingår inte i studien, då Akademiska Hus äger och förvaltar dessa. I rapporten kommer en analys att göras utifrån det KTH själva direkt kan påverka, alltså enbart inköp, användning och avveckling.
8
2. Metod och urval
Studien var ursprungligen ämnad att utföras i samarbete med KTH Sustainability men inget löpande samarbete upprätthölls under studiens gång. Inledningsvis höll vi likväl ett möte med hållbarhetschef Kristina Von Oelreich på KTH Sustainability för att få en introduktion till KTH:s hållbarhetsarbete och få en vägledning till lämpliga intervjuobjekt inom de relevanta områdena. Vi valde ut intervjuobjekt på det gemensamma verksamhetsstödet (GVS) inom berörda områden för att få en uppfattning om hur KTH arbetar på central nivå. Därefter kontaktade vi berörda anställda på respektive skola. Dessutom har vi förskaffat oss information från KTH:s hemsida för att studera hur organisationen är uppbyggd och vilka personer som har beslutfattande roller. Det rådande Corona-läget har försvårat kontakten med potentiella intervjuobjekt, där vi har kontaktat personer via mail och telefon, och sedan utfört intervjuer via mail, zoom och telefon. Valet av kommunikationsmedel och/eller personers vilja att svara har begränsat studien till att enbart studera en eller två skolor per undersökningsområde. Därav kunde vi inte ge en färdig helhetsbild av KTH:s verksamhet, men slutsatser har ändå kunnat dras.
Vi utförde en litteraturstudie för att få en överblick över datorer och möblers klimatpåverkan, samt vilka processer/delar under livscykeln som har en betydande påverkan. I studien fokuserade vi även på organisationsteori för att få en förståelse för hur olika organisationsstrukturer påverkar en verksamhet att arbeta klimatsmart. Med hjälp av litteraturstudien kunde vi ta fram relevanta intervjufrågor och få indikationer på vilka områden i KTH:s hantering av datorer och möbler som kunde förbättras. Litteraturstudien gav oss även en inblick i hur en organisationsstruktur kan förbättra processer, informationsflöden och mätbarhet inom organisationen.
I syfte att få en större förståelse av KTH:s förbättringspotential och vilka delar som har störst effekt för att skapa ett bättre miljöarbete har vi även undersökt och analyserat befintliga projekt på KTH samt projekt som bedrivs på liknande organisationer.
För att skapa en grundläggande förståelse över hur KTH:s arbete ser ut idag valdes en kvalitativ metod där vi utförde semistrukturerade intervjuer med anställda som hanterar inköp, användning och avfallshantering av datorer och möbler. Då svaren förväntades vara i beskrivande form och vi hade lite kunskap om hanteringen i förväg var en kvalitativ undersökning att föredra (Hedin, A & Martin, C. 2011). Inom fallstudien för datorer intervjuades först en anställd inom IT-support som arbetar under det gemensamma verksamhetsstödet. Det gav en bild hur den centrala verksamheten tycker att hanteringen av datorer går till. Därefter kontaktades alla skolors respektive ansvariga, men då svaren var begränsade valdes SCI-skolan ut, vilket kändes relevant då SCI-skolan inte centraliserat sin hantering av datorer. Sedan har även mailkonversation skett under studiens gång för kompletterande frågor som uppkommit. För möbler gjordes först en intervju med två anställda på GVS som är med i arbetet för möbler under den centralt rådgivande enheten för skolorna.
Sedan kontaktades även alla skolors ansvariga, då ITM-skolan kunde ge oss snabbast och mest kompletta svar valdes den ut för ytterligare intervju. Mailkonversation har även använts för att komplettera med frågor som dykt upp under studiens gång gällande hanteringen av möbler.
9 För att få en uppfattning om de anställdas datoranvändning utförde vi en enkätundersökning på skolan för industriell teknik och management (ITM). Då enbart 35 anställda svarade sänks tillförlitligheten av undersökningen och det är svårt att dra några konkreta slutsatser men resultaten kan fortfarande ge en indikation på användningsmönster.
10
3. Vad säger tidigare forskning?
Kapitlet syftar till att belysa den forskning som finns om hur datorer och möblers livscykel påverkar miljön, samt visa på hur organisationsstrukturer påverkar arbetet inom en organisation. Dessutom lyfta projekt som bedrivits på andra universitet för att bidra till en mindre klimatpåverkan.
Forskningen kring åtgärder för att minska klimatavtrycket för en organisation, eller datorer och möblers livscykels, så nämns ofta cirkulär ekonomi som något att sträva efter. Vi har därför valt att återspegla tidigare definitioner av cirkulär ekonomi för att enklare förstå vad tidigare forskning säger när cirkulär ekonomi nämns. Definitionen är inte utarbetad av oss själva, utan Kirchherr, J. m.fl. (2017) har i syfte att försöka förtydliga konceptet kring cirkulär ekonomi undersökt 114 olika definitioner och utifrån dem skapet en egen definition av cirkulär ekonomi, som lyder.
”ett ekonomiskt system som ersätter ”produktens slut” med att reducera, alternativt återanvända, återvinna och återfå material i produktion/distribution och konsumtions- processer. Det fungerar på en mikronivå (produkter, företag, konsumenter), mesonivå (eko- industriella parker) och makronivå (stad, region, nation och utöver), med mål att lyckas uppnå hållbar utveckling, därigenom samtidigt skapa miljökvalitet, ekonomiskt välstånd och social rättvisa, till fördel för befintliga och framtida generationer. Det är möjligt att genomföra med nya affärsmodeller och ansvarsfulla konsumenter.”
För att sammanfatta definitionen och vad den innebär för vår undersökning av KTH, är det framförallt påverkan på mikronivån. Där cirkulär ekonomi handlar om hur man undviker att produkten når ett ”slut” och i stället reducerar och återanvänder material i, delar av eller hela produkten, genom att skapa nya processer i en organisation.
11 Svenska miljöinstitutet IVL, Miliute-Plepiene, J. & Youhanan, L. (2019) tar i sin bok upp avfallshierarkin som beskriver ett antal prioriterade åtgärder för hur avfall bör hanteras.
Åtgärderna presenteras i fallande skala med den mest fördelaktiga åtgärden högst upp, vilket kan ses i figur 1 nedan.
Figur 1. Avfallshierarkin beskriver hur avfall bör hanteras i inbördes ordning.
Utifrån avfallshierarkin menar Miliute-Plepiene, J. & Youhanan, L. (2019) att det är bäst för miljön att först och främst använda produkten så länge som möjligt, därefter återanvända produkten i ett annat sammanhang och slutligen återvinna produkten.
3.1 Datorers påverkan på miljön
Omfattande studier har gjorts för att undersöka elektriska och elektroniska produkters påverkan på miljön, där ett flertal har valt att fokusera på undergruppen informations- och kommunikationsteknologiska produkter (Information and Communication Technologies, ICT), vilket innefattar bland annat datorer, skrivare och mobiltelefoner. De flesta av studierna har använt sig av en livscykelanalys (Life Cycle Assessment, LCA) som syftar till att ta hänsyn till miljöpåverkan i alla faser under livscykeln. Uppfattningen om vilken del av livscykeln som har störst påverkan på miljön skiljer sig dock mellan studierna. Yao, M.A. m.fl. (2010) har i sin artikel undersökt och jämfört de mest citerade LCA-studierna med fokus på ICT-produkter som publicerades mellan 1997 och 2010. Artikeln uppmärksammar att studierna har motsägande slutsatser, där majoriteten av studier med fokus på datorer fastslog att användningsfasen har störst klimatpåverkan medan ett fåtal påstod att det är tillverkningsfasen.
Choi, B. m.fl. (2006) väljer att dela upp tillverkningen i två faser och identifierar fem centrala processer i en dators livscykel: förtillverkning (materialframtagning, produktion av del- komponenter etc.), tillverkning (hopsättning), transport, användning och avveckling. Studien visar att förtillverkningsfasen utgör det största hotet utifrån alla miljöaspekter förutom toxicitet.
Sett till klimatpåverkan i form av försurning, global uppvärmning och ozon-nedbrytning menar
12 studien att förtillverkningsfasen står för 90% av påverkan. Även Miliute-Plepiene, J. &
Youhanan, L. (2019) belyser förtillverkningsfasen och pekar på metallbrytning och förädling som den största källan till avfall och menar att en laptop ger upphov till omkring 1200 kg avfall under sin livscykel och att över 97% av det kommer ifrån förtillverkningsfasen. Vilket stärker avfallshierarkins bild över hur produkter bör hanteras eftersom en förlängd användning minska behovet av ny tillverkning. Då denna studie ämnar till att hitta förbättringsområden inom KTH:s hantering av datorer har vi dock valt att inte djup dyka i förtillverkningsfasens specifika påverkande processer, utan enbart noterat dess vikt.
Bortsett från tillverkningen är forskarna överens om att användningsfasen är den med störst klimatpåverkan för datorer. Yao, M.A. m.fl. (2010) menar att användningsfasens klimat- påverkan beror av tre faktorer: enhetens energiprestanda, användningsmönster och produktens livslängd. Där en ökad livslängd ger fler användningstimmar och en ökad påverkan för den enskilda enheten men minskad påverkan då det inte krävs någon ny tillverkning. Bray, M.
(2006) pekar på att den viktigaste faktorn för en dators övergripande energiförbrukning inte är hur energisnål den är, utan hur den används. Choi, B. m.fl. (2006) analyserar användnings- mönster utifrån två perspektiv: hemmabruk och kontorsbruk, där kontorsbruk har minst 50%
större klimatpåverkan, jämfört med hemmabruk. Skillnaden utgjordes främst av antalet timmar i idle-läge, det vill säga den tid då enheten är påslagen men inte utför någon uppgift. Per vecka uppskattades den aktiva användningen till 10,2 timmar och 3,2 timmar i idle-läge för hemmabruk medan användningen i kontorsmiljö uppskattades till 12,9 timmar aktivt och 8,95 timmar i idle-läge. Choi, B. m.fl. (2006) belyser även att återvinning av datorer både har positiva och negativa miljökonsekvenser men slår fast att ju lägre återvinningsgraden är för datorer desto större blir klimatpåverkan.
Enligt en studie från University of Michigan (2019) förbrukade datorer och kontorsutrustning 253 miljarder kilowattimmar el i USA år 2012, vilket utgjorde 24% av kontorsbyggnadernas totala elförbrukning. Studien påstår att kontorsutrustningens energiförbrukning skulle reduceras med 23% om all utrustning hade ett energibesparingsläge, och om alla datorer och skrivare stängdes av under natten skulle energiförbrukningen reduceras ytterligare 9%. Likväl undersöker Bray M. (2006) i sin studie potentiella energibesparingar för datorer och menar att det är enkelt att reducera datorers och skärmars energiförbrukning. Genom att stänga av datorerna under natten och sätta dem i strömsparläge när de inte används kan den årliga energiförbrukningen reduceras till mindre än hälften.
Agamuthu, P. m.fl. (2015) har i sin studie analyserat hur ett antal utvalda universitet hanterar avfall från elektriska och elektroniska produkter med hjälp av en materialflödesanalys (Material flow analysis, MFA). Studien undersöker hur inköp, användning och avveckling hanteras med fokus på ICT-produkter. Studien visade att datorer var den kategori som genererade mest avfall bland ICT-produkterna. Studien hävdar också att det vore klokt för universitet att hyra sina ICT-produkter för att på så sätt minska sitt ansvar för återvinningen och istället förflytta det till leverantörerna. Däremot innebär en förflyttning av ansvaret nödvändigtvis inte en minskad klimatpåverkan. Även Miliute-Plepiene, J. & Youhanan, L. (2019) menar att hyra av datorer kan vara fördelaktigt, då affärsmodellen inte kräver att företag behöver sälja nya datorer för att tjäna pengar. Genom att hyra ut datorer erbjuder företaget funktionen av datorn snarare än den
13 fysiska enheten vilket enligt Miliute-Plepiene, J. & Youhanan, L. skapar ett incitament för företaget att bygga produkter som håller längre då det ligger i deras ekonomiska intresse.
Vidare diskuterar Agamuthu, P. m.fl. (2015) även återanvändning utifrån återförsäljning och donation, och menar på att båda har två tydliga fördelar där det gemensamma är att livslängden förlängs och att ansvaret för avfallshanteringen förflyttas. Då ett universitet väljer att sälja vidare gammal elektronisk utrustning tjänar de ekonomiskt men väljer de att istället donera utrustningen till de som har de sämre ställt utökar skolan sitt samhällsansvar (Corporate Social Responsibility, CSR) och ökar på så sätt sin status. I studien uppmärksammas dock att de enheter som doneras ofta är nära slutet på sitt användbara liv och att det därför kan hävdas att skolorna enbart gör det för att förflytta ansvaret.
3.2 Möblers påverkan på miljön
Det finns begränsat med forskningsmaterial inom ämnet möblers miljöpåverkan, och största delen av den forskningen som gjorts är under tillverkningsprocessen av möbler. Fokus för hållbara och miljövänliga möbler under tillverkningsprocessen är valet av material och design.
Seyajah, N. m.fl. (2015) har undersökt problematiken med hållbar design för kontorsmöbler och hur svårigheterna kan övervinnas med hjälp av att konkretisera ett hållbarhetsindex.
Slutsatsen är att information och mätbarhet är nyckeln för att lyckas med detta för tillverkare och formgivare/konstruktörer. Bland annat har Bovea, M. m.fl. (2004) gjort en studie där träval och tillverkningsprocessen visar sig ha en stor påverkan på utsläpp. Då denna rapport ämnar att enbart studera KTH:s möjliga miljöpåverkan på möbler har forskning om tillverknings- processen inte studerats vidare.
Däremot finns framtida möjligheter för KTH att minska sin indirekta påverkan från tillverkningsprocessen genom att ersätta inköp av nytillverkade möbler mot begagnade eller hyrande av möbler. Dalhammar, C. m.fl. (2019) har undersökt möjligheterna att öka volymerna av renoverade möbler i Sverige med offentlig upphandling och identifierat drivkrafter och hinder för att öka sådana metoder. De primära slutsatserna i studien är att det finns stor potential i att stödja bruket av renoverade möbler genom offentlig upphandling, genom att upprätta större ramavtal och involvera möbeltillverkare. Att utbilda offentliga upphandlare och uppdatera upphandlingskriterierna kan då underlätta inköp av renoverade möbler i köpprocessen.
Dessutom måste rekonditioneringssektorn förbättra sin synlighet, marknadsföring och samarbete med offentliga myndigheter. Dalhammar, C. m.fl. (2019) har också analyserat möjligheten för möbel-leasing, där större miljövinster och kostnadsbesparingar kan göras om upphandlingsmyndigheter hyr möbler istället för att köpa in renoverade möbler, då möbel- tillverkare tenderar att slänga begagnade möbler för att kunna sälja sina nya möbler. Men problematiken med att hyra möbler enligt Dalhammar, C. m.fl. (2019) ligger hos upphandlare som känner osäkerhet inför leasing och är vana vid att köpa möbler.
Vidare har återtillverkning av produkter implementerats i branscher för att både behålla värdet av produkten men även minimera avfallet och där igenom möjliggöra en mer cirkulär ekonomi.
Rype Office team (2018) definierar återtillverkning (remanufacturing) av kontorsmöbler som
14 att återskapa något till sin ursprungliga specifikation genom att använda en kombination av att återanvända, reparerade element och nya delar. Krystofik, M. m.fl. (2018) har i sin fallstudie använt sig av livscykelanalys för att identifiera och undersöka faktorer i återtillverknings- processen för kontorsmöbler som påverkar den ekonomiska och miljömässiga användbarheten.
Slutsatsen som författarna drar i studien är att återtillverkning av möbler är en produktlivs- förlängningsstrategi som i vissa fall kan göra att möbler används flera gånger. Men då teknik- och konsumentpreferenser förändras över tid kan återtillverkningens livsförlängning vara begränsad. Därför menar författarna att återtillverkning bör vara anpassningsbar för att göra det möjligt att ändra utformningen och uppdatera möbler för att möta nuvarande och framtida önskemål.
Sahni, S. m.fl. (2010) har även i sin analys visat att återanvändning, renovering och återtillverkning av möbelprodukter leder till både energi- och ekonomibesparingar. Studien har kommit till slutsatsen att det finns två sätt att förlänga livslängden för en möbel, antingen genom fortsatt användning eller att sälja möbeln vidare, där renovering eller återtillverkning kan krävas. Man konstaterar även att återtillverkningen av möbler sparar energi och material för produktion av nya möbler och att återförsäljning av möbler i huvudsak kräver energi och kostnader under transport till en ny konsument.
3.3 Projekt för en minskad klimatpåverkan på universitet
Stephan, A. m.fl. (2019) har gjort en fallstudie på ett campus vid University of Melbourne för att kvantifiera materialflöden, där undersökningen har studerat materialinköp och kartlagt mot olika materialtyper för att uppskatta materialflöden. En av de viktigaste slutsatserna som undersökningen har dragit är att universitet skulle kunna ta dra stor nytta av att kartlägga inflöden och utflöden av produkter och material för att lättare kunna beräkna materialflöden och dess miljöpåverkan, med målet att gå mot en mer cirkulär ekonomi på ett universitet eller i en annan stor organisation.
För att hjälpa universitet att utveckla en strategi för att nå en mer cirkulär ekonomi har Mendoza, J. F. m.fl. (2019) undersökt University of Manchester och tagit fram ett ramverk med tillhörande vägledning som syftar till att förbättra resurseffektivitet och miljömässig hållbarhet i deras campusverksamhet. Studiens breda ramverk för hållbarhetshantering följer iterativa processer för att planera, göra, kontrollera och förbättra. Då implementering av cirkulär ekonomi inom universitet är i sin tidiga fas har studien inte lyckats demonstrera ramverket i praktiken. Författarna lyfter dock även möjligheten för framtida forskning om att utveckla verktyg, effektiva datainsamlingssystem och meningsfulla mätbara nyckeltal för att hjälpa skolor att mäta cirkulär framgång och bevaka framsteg.
En del inom cirklar ekonomi är återanvändning. Cools, P. m.fl. (2016) har analyserat hur möblers livslängd kan förlängas genom återanvändningsnätverk, som ett exempel på social innovation som kombinerar återanvändning, välgörenhetsaktiviteter och sysselsättning för utsatta grupper. Återanvändningsnätverket (Furniture Recycling Network, FRN) är en paraplyorganisation som stödjer och samordnar ett nätverk på över 300 oberoende organisationer för återanvändning av möbler och elektriska apparater över hela Storbritannien.
15 FRN har ännu inte nått sin fulla potential när det gäller att styra mainstreamekonomi och politik mot ett samspel och en delande ekonomi. Men författarna belyser att det finns en åtstramande politik som hämmar den framtida potentialen för att återanvändningsnätverk ska komma bli vanligare för bland annat möbler och elektronik.
3.4 Hur påverkas organisationer av dess struktur och sektor?
Först och främst påverkas offentliga verksamheter av lagen om offentlig upphandling. Witjes, S. m.fl. (2016) har i sin artikel behandlat kopplingen mellan upphandlings- och leveranspraxis och föreslår att man ändrar från en traditionell offentlig upphandlingsprocess, baserad på produktförsäljande affärsmodeller, till ett mer serviceinriktat system. Författarna föreslår ett ramverk för att inkludera tekniska och icke-tekniska specifikationer för produkt/
tjänstekombinationer som förbättrar resursanvändningens effektivitet. Ramverket bygger på samarbete som en viktig koppling mellan processen för offentlig upphandling och utvecklingen av mer hållbara affärsmodeller. Witjes, S. m.fl. visar att samarbete mellan upphandlare och leverantör under hela upphandlingsprocessen kan leda till minskningar av råmaterial- utnyttjandet och avfallsproduktion samtidigt som man främjar utvecklingen av nya, mer hållbara affärsmodeller och övergå till en mer cirkulär ekonomi.
Hur inköpen sköts inom en organisation styrs bland annat av dess struktur, Hellberg, D. och Negasi, N. (2018) har i sin undersökning studerat hur olika grader av centralisering av inköpsprocessen påverkar effektivitet och kostnader för inköp inom byggkeramik-branschen, vilket även kan appliceras på flera branscher. Studien visar att centraliserat inköp har en stark positiv inverkan på kostnader och det tillåter företag att samla kunskapsexpertis och förenkla kunskapsöverföringen. Centraliserade inköp kan även öka standardisering och på så sätt öka partistorlekar och undvika inköp av enstaka produkter. Decentraliserade inköp anses ha en negativ inverkan på effektivitet och kostnad, och riktar mer in sig på flexibilitet som fungerar bäst vid lokal efterfrågan.
Hur organisationen är strukturerad och även dess klimat kan i sin tur påverka kommunikationen och hur informationsflödena ser ut i en organisation. I en rapport författad av Törner, M. (2010) på uppdrag av Arbetsmiljöverket beskrivs organisationsklimat som ”ett koncept som avser den uppsättning karaktäristika som medlemmarna i organisationen uppfattar (perceive) och beskriver på ett gemensamt (shared) sätt.”. Chen, C., & Huang, J. (2007) har undersökt hur en organisations klimat och struktur påverkar kunskapshantering från ett socialt interaktions- perspektiv. Där resultatet tyder på att ett innovativt och kooperativt klimat är positivt relaterat till social interaktion. När organisationsstrukturer är mindre formaliserade, mer decentraliserade och integrerade, är social interaktion mer gynnsam, och att social interaktion är positivt relaterad till kunskapshantering. Nyckelpunkten är att organisationsklimatet fungerar med fördelaktiga effekter på kunskapshantering genom att öka förtroende, kommunikation och samordningsbeteende bland anställda.
Pérez-Valls, M. m.fl. (2017) har dykt djupare i hur företags organisationsstruktur påverkar dess ekologiska lyhördhet. Bansal, P. & Roth, K (2000) definierar företags ekologiska lyhördhet som en uppsättning initiativ inom företaget med mål att minska dess klimatpåverkan. Initiativen
16 kan inkludera förändringar i företagets produkter, processer och riktlinjer såsom att reducera energikonsumtion, minska avfall, använda hållbara resurser och att implementera ett miljöledningssystem. Pérez-Valls, M. m.fl. (2017) tar i sin artikel avstamp i paradoxen som tidigare litteratur presenterat i att skapa en hållbar ekologiskt lyhörd organisationsstruktur. Att relevansen av formella rutiner, formell rapportering och komplexiteten av klimatfrågan tyder på att en hög grad av formalisering och specialiserade avdelningar(funktioner) är att föredra.
Samtidigt som det föreslås att klimatarbetet kan dra fördel av fria informationsflöden, låg grad av formalitet, decentralisering och en funktionsöverskridande struktur då det uppmuntrar anställdas involvering, kunskapsspridning, kreativ problemlösning och innovativa processer.
Pérez-Valls, M. m.fl. (2017) gör en ansats att lösa paradoxen genom att dela upp organisationsstrukturen i dess beståndsdelar och undersöka dessas påverkan enskilt. Studien slår fast att en organisationsstruktur påverkar dess ekologiska lyhördhet och därigenom dess förmåga att minska sin klimatpåverkan, men att effektens storlek beror på specifika dimensioner i organisationsstrukturen. Delar som visade på en positiv inverkan var formalisering av återkommande processer, en låg organisatorisk komplexitet och decentralisering. Formalisering avser i vilken utsträckning processer inom organisationen uttrycks i skriftliga rutiner och instruktioner, och är enligt Pérez-Valls, M. m.fl. (2017) att föredra vid bland annat målsättning, avfallsminimering, verksamhetseffektivisering och miljöutbildning. Man menar att decentralisering och låg organisatorisk komplexitet tenderar att skapa större engagemang och delaktighet hos de anställda vilket kan leda till högre nivå av ekologisk lyhördhet. Studien belyser även att i en decentraliserad organisation tas besluten lägre ner i hierarkin vilket måste kombineras med en hög grad av integration och kommunikation mellan organisationen olika nivåer för att säkerställa informationsflödet. Vilket är något som stärks av Green, J. & Langley, D. (2009) som utförde en undersökning på 20 olika universitet i England av Research Management vilket avser alla administrativa och operativa funktioner som hanterar forskning. I undersökningen fokuserar de bland annat på universitetens organisationsstruktur och de visade på att en decentraliserad struktur skapade en känsla av isolering och bristande tydlighet av roller och ansvar.
Atkinson, S. m.fl. (2000) studerar hur en lämplig miljöledningsstruktur ska utvecklas i enlighet med den allmänna strukturen för organisationen, genom att utforska ett antal brittiska elföretag.
De belyser att en fördel med en centraliserad miljöfunktion är att den har en överblick över hela gruppens påverkan och lättare kan trycka på lämpliga åtgärder. Å andra sidan kanske inte en centraliserad grupp har den detaljerade operativa expertisen på divisionsnivå som krävs för att utvärdera miljökonsekvenser och göra beslut. Men om gemensamma nivåer av miljöengagemang kan fastställas på alla avdelningar kan större framsteg göras. De belyser även att söka gruppcertifiering till ISO 14001 tvingar alla divisioner att anta ett aktivt miljöarbete.
Det är ledningen som bestämmer vilka miljömål som organisationen strävar efter, men man måste vara medveten om problematiken som kan uppstå vid upprättandet av riktlinjer för miljöledningsprocesser i form av otydligt definierade ansvarsområden, som inte är lämpliga för organisationens allmänna struktur. Det gäller alltså att ansvarsområdena ska ske i samklang med den struktur organisationen har idag för att miljöledningen ska fungera på ett smidigt sätt.
Författarna belyser även att det är svårt att dra några slutsatser angående vilken organisationsstruktur som är att föredra vid implementering av miljöledning, där olika strukturella arrangemang är lämpliga för olika organisationer. De lyfter även upp behovet av
17 en central miljögrupp vars ansvar består av fem huvudelement: 1. Det första gruppansvaret är att ställa in det allmänna parametrarna eller visionen som definierar riktlinjerna. 2. Definiera specifika nivåer av miljöengagemang på divisionerna. 3. Tillhandahålla konsultations expertis till divisionerna för att de ska utvecklas. 4. Producera gruppresultatrapporter och främja en positiv extern bild av organisationen. 5. Underlätta gemensamma projekt över och mellan divisionerna, och uppmuntra delning av information och erfarenhet.
Även Alonso, R., Dessein, W. & Matouschek, N. (2006) diskuterar hur centralisering respektive decentralisering påverkar en organisation och jämför i sin bok centraliserad och decentraliserad samordning när chefer informeras och kommunicerar strategiskt. De överväger en organisation där flera beslut måste anpassas till lokala förhållanden men också samordnas med varandra.
Den enda formella mekanismen är fördelningen av beslutsrättigheter. Boken belyser att en högre grad av samordning förbättrar horisontell kommunikation, dvs kommunikationen inom samma nivå i hierarkin men förvärrar vertikal kommunikation, dvs kommunikation mellan olika nivåer i hierarkin. En tydlig fördel med en decentraliserad organisation är att de chefer som är närmast lokal information styr medans i en centraliserad organisation går en del av denna information förlorad. Dock har en decentralisering nackdelen i att besluten måste samordnas, då en chef som fattar beslut på en division måste veta vad de andra besluten är. Under centralisering fattas besluten av samma chef och ökar därmed samordningen mellan de lokala enheterna.
18
5. Hur arbetar KTH idag?
En fallstudie har utförts i en kvalitativ form för att kartlägga hur KTH är organiserat och hur KTH:s processer ser ut idag för datorer och möbler gällande miljöpåverkande delar. Resultatet av fallstudien kommer presenteras under respektive undersökningsområde.
5.1 Överblick av KTH:s organisation
KTH:s verksamhet är organiserad i skolor, som delar in i institutioner, centrumbildningar och grundutbildningsprogram. Fem skolor utgör KTH:
● Arkitektur och samhällsbyggnad (ABE)
● Elektroteknik och datavetenskap (EECS)
● Industriell teknik och management (ITM)
● Kemi, bioteknologi och hälsa (CBH)
● Teknikvetenskap (SCI)
Varje skola är en egen organisatorisk struktur. Det finns även ett gemensamt verksamhetsstöd (GVS), vilket är en central enhet som utgör en stödjande funktion till skolornas kärnverksamhet.
Det gemensamma verksamhetsstödet omfattar (KTH, 2020):
● Ekonomi
● Personal
● Planering, kvalitetssamordning och förvaltningsjuridik
● Utbildningsstöd
● Forskningsstöd
● Kommunikation och näringslivssamverkan
● IT
● Hållbarhet, fastigheter och service
● Övrig central verksamhet (KTH bibliotek, KTH innovation, internrevision etc)
Utöver att förse skolorna med administrativt stöd ska det gemensamma verksamhetsstödet även bidra till att lagar och regler följs och att verksamheten bedrivs på ett kostnadseffektivt och rättssäkert sätt (KTH, 2020).
19 Figur 2. Det gemensamma verksamhetsstödets (GVS) organisatoriska placering relativt övriga KTH. (Karlsson, S. Översyn av skolorganisationen. 2017).
KTH:s verksamhet och skolor är spridda över ett flertal olika campus, däribland Valhallavägen, Flemingsberg, Solna, Kista och Södertälje.
KTH:s verksamhet är idag miljöcertifierad enligt den internationella miljöledningsstandarden ISO14001:2015, vilket innebär att KTH:s hållbarhetsarbete granskas och godkänns från ett oberoende organ (Naturvårdsverket, Miljöledning. 2019). Utifrån standarden har KTH:s miljöledningssystem byggts upp för att vara vägledande för miljö- och hållbarhetsarbetet för hela verksamheten, vilket har konkretiserats av hållbarhetsmål och handlingsplaner. För att kontrollera att arbetet går i rätt riktning så genomförs intern och extern revision årligen (KTH, KTH:s miljöledningssystem ISO 14001. 2019). KTH:s hållbarhetsarbete kan ske på flera nivåer i organisationen, där de direktiv som bestäms på den högsta nivån innefattar alla skolor och avdelningar. Hållbarhetsmålen och klimatramverket har därigenom skapat enhetliga arbetssätt för alla skolor på KTH för att minska sitt klimatavtryck genom sina handlingar. Skolorna kan i sin tur bedriva ett eget hållbarhetsarbete utifrån dess egna respektive riktlinjer och budget som bestäms av skolchef/ledning.
Som nämndes i det inledande kapitlet har KTH även formulerat ett klimatramverk tillsammans med Chalmers tekniska högskola, för att minska sin klimatpåverkan och bidra till FN:s globala mål. Utifrån klimatramverket formuleras mål och åtgärder som ska vidtas, utifrån varje anslutet lärosätes egna förutsättningar. Ett antal områden ses dock som centrala för alla lärosäten, därför förväntas alla bedriva ett aktivt arbete inom forskning, utbildning, samverkan, tjänsteresor,
20 studentsamverkan och energianvändning. För KTH har klimatramverket resulterat i ett antal övergripande mål och åtgärder inom områdena:
• Utbildning
• Forskning
• Samverkan och nyttiggörande
• Tjänsteresor
• Mat och servering
• Energianvändning
• Fastighetsbestånd, ny- och ombyggnad
• Avfallshantering
• Inköp och upphandling av varor och tjänster
• Förvaltat kapital och investeringar (KTH Sustainability, Klimatramverket. 2020).
Från dessa mål och åtgärder konstateras att de områden i klimatramverket som berör datorer och möbler är inköp och upphandling av varor och tjänster, energianvändning och avfallshantering.
21
5.2 Datorer
Under det här avsnittet kommer KTH:s hantering av datorer beskrivas utifrån inköp, användning och avfallshantering, med fokus på de processer som har störst miljöpåverkan.
Fallstudien kommer fokusera på det arbete som sker under GVS (IT-support) samt på SCI- skolan och hur samarbetet mellan dem ser ut.
5.2.1 Inköp
Figur 3. Uppdelningen för ansvar av inköp för datorer.
Idag har KTH:s centrala IT-enhet under gemensamt verksamhetsstöd (GVS) centraliserat inköpen av datorer för tre och en tredjedel av KTH:s skolor. De skolor som har valt att centralisera inköpen är ABE, EECS, ITM och den del av CBH som är belägen i Flemingsberg, se figur 3. Varje skola har egna regler och policys gällande inköp och för de centraliserade skolorna sköter GVS IT-support beställningar och kommer med rekommendationer utifrån skolans specifika behov/krav. Inom SCI-skolan finns det i dagsläget ingen central IT-enhet för hantering och inköp av datorer utan det sköts av varje enskild institution, där den gemensamma administrationen har väldigt liten inblick.
En ny dator köps in då det nyanställs en person på skolan eller när den nuvarande datorn inte längre uppnår förväntad funktion eller klarar av nya uppdateringar som IT-avdelningen behöver göra. Om datorn inte klara nya uppdateringar utgör den en säkerhetsrisk för IT-systemet. Idag har GVS IT-support inte mandat att bestämma över vilken typ av dator de centraliserade skolorna ska köpa in, utan kan enbart komma med rekommendationer. Om IT-support ska få mandat till val av dator måste direktiv komma från rektorn, IT-support har endast mandat gällande IT-säkerheten. KTH har ett eget KTH-Windowssystem (WIKS) som de anställda kan välja, då begränsas antalet modeller eftersom systemet endast är kompatibelt med ett antal modeller. Syftet med WIKS är att samordna driften och supporten genom att minimera dubbelarbete och effektivisera resursanvändningen på KTH, samt underlätta funktioner och systemuppdateringar som IT-support tillhandahåller.
Inköp av datorer görs via KTH:s e-handelssystem WISUM, vilket är en databas som samlar aktuella upphandlade leverantörers produkter utifrån ramavtal. Det ramavtal som var aktuellt för datorer under 2019 utgick från en upphandling som Umeås universitet genomfört 2019 och som var tänkt att sträcka sig till år 2021 med möjlighet till förlängning. Upphandlingen överklagades dock i slutet av 2019, men den överklagan avslogs vilket ledde till en ny giltighetstid från 2020-03-18 till och med 2022-03-18 med möjlighet till förlängning 1+1 år. I upphandlingen ställs krav på att “Leverantören ska vid tillhandahållande av produkter/tjänster
22 kontinuerligt arbeta med att förbättra och ta hänsyn till miljöaspekter för att förebygga och undvika negativ miljöpåverkan.” (Umeå Universitet, Upphandling av Ramavtal för persondatorer samt produktnära tillbehör och tjänster. 2019). Upphandlingen ställer inga specifika miljökrav på produkterna men är utformad på ett sådant sätt att varje enskild avropande myndighet ska ha möjlighet att välja produkter utifrån en specifik miljöklassning.
Leverantörerna ska under hela avtalsperioden kunna erbjuda miljöcertifierade produkter som respektive tillverkare i leverantörens sortiment marknadsför på den svenska marknaden (Umeå Universitet, Upphandling av Ramavtal för persondatorer samt produktnära tillbehör och tjänster. 2019). KTH har dock valt att inte ställa några specifika krav på miljöcertifieringar för de datorer som får köpas in. Forskningsvärlden kräver en stor bredd i utbudet och då skulle specifika krav på certifieringar inskränka möjligheten för användare med höga krav att välja särskilda produkter.
De leverantörer som nu är aktuella att handla ifrån är: Dustin, Atea Sverige AB och AddPro AB. När en specifik dator ska köpas in är det den leverantör som erbjuder lägst pris på orderdagen som får ordern. Ibland kan dock undantag ske, exempelvis när det är viktigt att få datorn snabbt då kan tid gå före pris. Då väljs den leverantör som är billigast ut av de leverantörer som har den efterfrågade datorn i lager. När en dator beställs på någon av de centraliserade skolorna på KTH Campus levereras datorn till GVS IT-support som fixar och installerar datorn. Därefter skickas det ut ett meddelande till beställaren att datorn är klar och beställaren får då välja om hen vill hämta upp datorn eller få den levererad. Utleverans sker två gånger i veckan på tisdagar och torsdagar med hjälp av en liten elbil eller pirra vid kortare avstånd.
Datorerna levereras till skolan allteftersom de beställs vilket gör att mängden datorer i en leverans varierar men ofta levereras en dator i taget. Då hela datorsalar bytts ut eller övergångar mellan operativsystemets versioner som kräver ny hårdvara skett köps datorerna in i parti. Idag har GVS IT-support inget eget lager av datorer men det finns planer på att upprätta ett lager av standardmodeller under 2020. Idag saknas det övergripande riktlinjer för hur inköp av datorer ska hanteras på KTH och GVS hänvisar till skolornas egna riktlinjer. Då vi bett de centraliserade skolorna att tillhandahålla respektive inköpspolicy, har det dock varit utan resultat. På SCI-skolan finns det ingen uttalad policy för hur inköp av datorer ska gå till, men det finns en önskan inom den gemensamma administrationen på skolan att det ska införas, för att få en tydligare struktur och lättare kunna hantera exempelvis IT-säkerhet. KTH har idag en plan för att centralisera de resterande en och två tredjedelar av skolorna, men det är ingen pågående process i dagsläget.
5.2.2 Användning
Väldigt få kan arbeta utan en dator på KTH, därför får i regel alla anställda inklusive doktorander en egen dator när de börjar men det är de enskilda avdelningarna som bestämmer över detta. Då en ny person börjar på skolan är det inte ovanligt att personen i fråga får ta över en begagnad dator, finns det en dator tillgänglig ska den ärvas. Dock finns det inget utbrett samarbete mellan skolorna eller ett strukturerat system för hur datorerna ska återanvändas på KTH. Det finns idag en funktion i KTH:s inköpssystem WISUM för intern vidareförsäljning men det utnyttjas sällan och när det väl gör det är det oftast för felköp av datorer. För de
23 centraliserade skolorna hänvisar GVS till att datorerna ägs av avdelningarna som har egna rutiner för hur återanvändning ska gå till. På SCI-skolan finns det inget strukturerat system för hur datorer ska återanvändas, om en dator slutar att användas så “förvaras den nånstans”, enligt SCI-skolans datoransvariga.
När en dator börjar strula är det första åtgärderna att installera om datorn, alternativt byta ut hårddisken, där efter görs en avvägning om det är värt att laga datorn eller införskaffa en ny.
Enligt GVS IT-support är datorerna inställda för att gå ner i strömsparläge men av säkerhetsskäl vill IT-support att datorerna inte stängs av, det beror på att datorerna ska kunna “patchas” vilket innebär att en programfix skickas ut i systemet för att uppdatera delar av mjukvaran. Den gemensamma administrationen på SCI-skolan kunde inte svara på om det gavs ut några rekommendationer eller riktlinjer för användningen av datorer, men var av uppfattningen att miljötänkande kring strömsparläge och att stänga av datorer inte var särskilt utbrett. I ett frågeformulär riktat till ITM-skolan ställdes frågan om personen stängde av sin dator då arbetsdagen var över, då svarade 23 % nej och 17 % att de gjorde det ibland.
Figur 4. Svar från anställda på ITM-skolan på frågan om de stänger av datorn när arbetsdagen är slut.
Det är svårt att säga någonting konkret om datorers livslängd på KTH då ingen av skolorna för statistik på detta. Alla skolor har egna inventarium och ingen av skolorna mäter hur många datorer som utrangeras varje år. GVS uppskattas att livslängden är ungefär fyra år. I ett frågeformulär riktat till ITM-skolan ställdes bland annat frågor om hur länge personen arbetat på KTH och hur många olika datorer personen haft under sin tid på KTH. Utifrån undersökningen beräknades en uppskattad medellivslängd till 3 år genom att ta medelvärdet av varje persons antal aktiva år dividerat med antal datorer.
5.2.3 Avveckling
På KTH finns det tre olika sorters avfallsrum, där återvinningsrum (fraktionsrum) avser återvinningsavfall för materialåtervinning vilket inkluderar el- och elektronikavfall.
Hantverksgruppen är en central enhet på KTH som omfattar alla skolor och avdelningar.
Tillsammans med Akademiska Hus ansvarar hantverksgruppen för skötseln av avfallsrummen och hanterar även avtal med underleverantör för hämtning och hantering av avfallet.
60%
22,9%
17,1%
When your workday is finished do you turn off your computer?
35 responses
Yes No
Sometimes
24 När en dator går sönder eller inte uppfyller förväntade krav på funktion eller säkerhet tas den ur bruk. När en dator tas ur bruk ska den utrangeras, dvs plockas bort ur anläggningsregistret, varje skola har ett eget anläggningsregister och olika rutiner för hur det sköts. På KTH mäts det inte hur många datorer som utrangeras varje år. Varken GVS eller någon av skolorna mäter hur många datorer de utrangerar, det går att jämföra anläggningsregister från år till år men det förs ingen statistik över detta då inventeringssystemet inte stödjer det.
På SCI-skolan finns det inget uttalat krav för vad de anställda ska göra med sin gamla dator när de får en ny. I och med att datorhanteringen är så decentraliserad ut på institutionerna och att de inte har någon central policy för datorhantering ställs inte heller de kraven. När en dator tas ur bruk på SCI:s gemensamma administration ska den lämnas in till den infrastrukturansvarige.
Datorn plockas sedan bort ur anläggningsregistret, hårddisken raderas och förstörs och slutligen lämnas den över till elektronikåtervinningen.
De skolor där IT har centraliserats och GVS har lokala IT-tekniker på plats är kravet att gamla datorer ska lämnas över till de lokala IT-teknikerna som i sin tur tar bort dem ur anläggningsregistret och ser till att de återvinns. Utifrån en undersökning på en av de centraliserade skolorna (ITM) svarade dock 23,3 % att KTH inte ställde några krav gällande vad de gjorde med sin gamla dator och 43,3 % visste inte om det fanns några krav. Se figur 5.
Figur 5. Svar från anställda på ITM-skolan på frågan ifall det finns krav gällande vad de ska göra med sin gamla dator.
KTH har tidigare arbetat med återförsäljning av gamla datorer vid stora flyttar eller då hela datorsalar byts ut och idag pågår det ett arbete för att inkorporera återförsäljning i den vardagliga verksamheten. Vissa datorer kan dock inte säljas vidare då det finns forskare som anser att hårddisken innehåller känsligt material och därför måste förstöras. GVS:s IT-enhet har idag ett avtal med ett företag som heter Inrego som arbetar med att förlänga livslängden hos IT- produkter genom att radera, uppdatera och ominstallera produkterna för att sedan sälja dem vidare. När GVS tar över IT för en skola rekommenderar de att skolan upprättar ett eget avtal med Inrego. Idag har tre av de centraliserade skolorna valt att upprätta ett avtal med Inrego. Se figur 6.
33,3 %
23,3 % 43,3 %
If you got a new computer, what was the requirements from KTH regarding your old one?
30 responses
Return it to KTH Recycle it on my own No requirements Dont know
25 Figur 6. Skolor som ingått ett avtal med Inrego för hantering av utrangerade datorer.
Ett samarbete med Inrego innebär att de tillhandahåller en uppsamlingsplats för IT-utrustning i form av säkerhetsskåp eller EU-pall. IT-avdelningen gör en första gallring av de utrangerade datorerna vilka de tror kan ha ett värde och placerar dem i skåpet/på pallen. Hämtning sker när skåpet/pallen är fullt och vid samma tillfälle levereras ett nytt skåp/pall. Inrego väljer sedan ut de produkter de tror sig kunna sälja vidare och raderar, ominstallerar och byter eventuella komponenter, resten återvinns. Efter varje upphämtning fås en rapport från Inrego över alla upphämtade produkter. Här beskrivs vad som har gjorts med datorerna och ett miljöcertifikat erhålls där miljöpåverkan redovisas och ansvarsfull hantering garanteras.
I dagsläget är det dock enbart GVS som har haft ett längre samarbete med Inrego där faktiska uppköp har gjorts. GVS samarbete med Inrego omfattar ca 300 personer och har resulterat i att upphämtning sker ungefär varannan månad. Rapporten vi har tagit del av visar att det fanns 41 datorer vid upphämtningen och att 40 av dem nollställdes för vidareförsäljning och att en skrotades. Det gav 14 954 kr i intäkter för skolan och sparade enligt Inrego koldioxidutsläpp motsvarande 980 kg CO2-ekvivalenter, vilket enligt Inrego motsvarar att driva ungefär 94 kylskåp under ett år.
På institutionen för Industriell produktion inom ITM-skolan har det initierats ett projekt där gammal fungerande labbutrustning, datorer och även möbler ska skänkas till utvecklingsländer för utbildning och forskning. Projektet är idag i insamlingsfasen och omfattar cirka 20 datorer.
Projektet är i liten skala och omfattar inte hela ITM-skolan utan enbart institutionen för Industriell produktion och det krävs enligt initiativtagaren mycket mer arbete och organisation om det ska kunna etableras på hela KTH. Då projektet är i liten skala mäts det inte ur miljösynpunkt eller räknas med i KTH:s klimatarbete. Det har inte gjorts några försök att kontakta andra institutioner eller skolor för att sprida information om projektet men det finns planer på att göra det.
