• No results found

Kulturella skillnader vid interaktion mellan internationella aktörer: En kvalitativ studie om hur SBK SWEDEN AB bemöter och hanterar kulturen i Mellanöstern

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Kulturella skillnader vid interaktion mellan internationella aktörer: En kvalitativ studie om hur SBK SWEDEN AB bemöter och hanterar kulturen i Mellanöstern"

Copied!
59
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Södertörns högskola | Institutionen för ekonomi och företagande Kandidatuppsats 15 hp | International management | Vårterminen 2020

Kulturella skillnader vid interaktion mellan internationella aktörer

En kvalitativ studie om hur SBK SWEDEN AB bemöter och hanterar kulturen i Mellanöstern

Av: Hind Ettouzry Jasmin Kartal Handledare: Erik Borg

(2)

Förord

Vi vill rikta ett stort tack till,

De respondenter som låtit sig intervjuas av oss. Tack för att ni tagit er tid att besvara på våra frågor, utan er hade denna uppsats aldrig varit möjlig.

Våra opponenter för den konstruktiva kritik de gett oss genom uppsatsens gång.

Vi vill vi även tacka vår handledare på Södertörns Högskola, Erik Borg för god vägledning och stort stöd under uppsatsens gång.

Slutligen vill vi tacka våra familjer och närmaste vänner för den support ni gett oss!

Jasmin Kartal Hind Ettouzry

(3)

Sammanfattning

Internationell handel skapar möjligheter för företag att växa, men samtidigt även svårigheter som kan vara ett hinder och som gör det svårt för företag att utvidga sig på internationella marknader. Kulturella skillnader är exempelvis en variant av de svårigheter som uppstår vid internationell expansion. Dessa kulturella skillnader är avgörande när man samarbetar med utländska aktörer, som i sin tur orsakar svårigheter i affärsrelationer mellan länder och påverkar samspelet mellan företag på utländska marknader. Syftet med denna studien är att skapa en djup förståelse och att ta reda på hur SBK Sweden AB hanterar effekterna av kulturskillnader i interaktion med utländska företag i Mellanöstern. Studien är baserad på en kvalitativ undersökningsmetod i form av en abduktiv ansats. Uppsatsen använder sig av Hofstedes kulturella dimension modell, Internaliseringsprocessen och Nätverksmodellen. Studiens insamlade data är baserade på semi-strukturerade intervjuer utav 6 st representanter från SBK Sweden AB. Undersökningens resultat, analys och slutsats har visat att kulturen är märkbar och förekommer i internationella samarbeten, kulturella skillnader kan därför påverka samarbeten i varierande grad. Företag bör därför ta hänsyn till kulturen då den återspeglas i organisationen, att ha en medvetenhet men även att genomföra vissa anpassningar är ett måste för att hantera de svårigheter som kulturella skillnader orsakar i interaktion mellan utländska företag.

Nyckelord: ​Hofstede, Kulturdimensioner, Kultur, Interaktion, Internationalisering, Affärsrelationer, Nätverk.

(4)

Abstract

Title: Kulturella skillnader vid interaktion mellan internationella aktörer. En Kvalitativ studie om hur SBK SWEDEN AB bemöter och hanterar kulturen i Mellanöstern.

Course:​ Business Studies, Bachelor essay, International Management.

Authors: Jasmin Kartal and Hind Ettouzry.

Tutors: Erik Borg.

Key words: ​Culture, Hofstede, Culture dimensions, Interaction, Internationalisation, Business-Relationship, Network.

Background: ​International trade creates an opportunity for companies to grow, but at the same time also culture obstacles that make it difficult to emerge on international markets.

Problem definition: ​Culture differences are crucial when collaborating with international operations overseas, causing difficulties in business relations between nations, affecting the interaction between firms on foreign markets.

Purpose: ​The purpose of this thesis is to create a deep understanding and to analyze the way a Swedish company handles the impact of culture differences in interaction with foreign companies in the Middle East.

Method: ​A qualitative research study method based on an abductive strategy.

Theories: ​The essay uses; Hofstede’s cultural dimensions model, The internalization process, Network Model.

Empiric: The data was collected through semi-structured interviews

Results/Analysis: ​Cultural is noticeable and occur in international cooperations, culture differences can therefore affect collaborations in varying degrees Conclusion: ​ Cultural is vital and it is reflected in the organization, therefore it is important to have an awareness but also to implement some adaptations to handle and to overcome the difficulties that culture differences causes in interaction between foreign firms.

(5)

Innehållsförteckning

1. Inledning 1

1.1 Bakgrund 1

1.2 Problemformulering 3

1.3 Syfte 5

1.4 Frågeställning 5

1.5 Avgränsning 5

2.0 Teorier och Tidigare Forskning 6

2.1 Kultur definition 6

2.2 Geert Hofstede's dimensioner 8

2.2.1 Maktdistans 9

2.2.2 Individualism VS Kollektivism 10

2.2.3 Maskulinitet VS Femininitet 10

2.2.4 Osäkerhetsundvikande 10

2.3 Internationaliseringsmodeller 11

2.3.1 Uppsalamodellen 1977 12

2.3.2 Marknadsåtagande 12

2.3.3 Marknadskännedom 13

2.3.4 Nuvarande affärsverksamheter 13

2.4 Den reviderade Uppsalamodellen år 2009 14

2.5 Nätverksmodellen 16

2.5.1 Nätverk vid interaktion av aktörer 18

2.5.2 Teoretisk sammanställning 19

2.6 Tidigare forskning 20

3.0 Metod 25

3.1 Forskningsansats 25

3.2 Forskningsmetod 26

3.5 Reliabilitet 29

3.6 Validitet 30

3.7 Metodkritik 31

4.0 Empiri 32

4.1 Förekommandet av kulturella skillnader 33

4.2 Vilka svårigheter orsakar kultur inom affärssammanhang 35 4.3 Hantering av problem och skillnader i tvärkulturella affärsinteraktioner 37

4.4 SBK Sweden AB:s framgångsrika affärsrelation 40

(6)

5.0 Analys och diskussion 41

5.1 Reflektion 45

6.0 Slutsatser 46

6.1 Förslag till vidare forskning 48

7.0 Källförteckning 49

8.0 Bilagor 53

(7)

1. Inledning

I detta avsnitt presenteras en bakgrund till ämnet interaktion, kultur, och dess skillnad, problemdiskussion, problemformulering samt syftet med studien.

1.1 Bakgrund

Sverige har en öppen ekonomi, därav är landet beroende av handeln med omvärlden för att den svenska ekonomin ska expandera. Detta frambringar i sin tur en stor möjlighet och förser samhället med ett ökat välstånd (Tillväxtannalysen, 2019). Sverige är ett land som är beroende av omvärlden och dess export i samband med landets ekonomi. Som ett bevis på detta utgjorde Sveriges export under 2018 nästan hela 46% av landets totala bruttonationalprodukt

(Ekonomifakta, 2019). Förutom detta har även Europa synliggjorts som den enskilt största marknaden för den svenska exporten enligt (Svenska Statistiska Centralbyrån, 2018).

Utöver det är den internationella handeln nödvändig för företag runt om i dagens globala värld.

De senaste 50 åren har internationell handel vuxit avsevärt i jämförelse med världsekonomin och består idag av 30% av den hela globala BNP (International Chamber of Commerce u.å).

En internationell handel skapar en stor möjlighet för organisation att växa men samtidigt kan det uppstå hinder som kan hålla tillbaka och försvåra för företaget att genomgå denna anslutning till den utomstående marknaden. Företagen behöver därför skapa affärer och interaktioner som krävs för att bilda effektiva och hållbara relationer med andra företag i omvärlden (Ekonomifakta, 2019).

Eftersom inget företag kan överleva i en marknad utan olika samarbeten med allt ifrån kunder, tillverkare, leverantörer, så erfordras företagen av att bilda affärsrelationer som är nyckeln till ett framgångsrikt företag (Ford, mfl,. 2011, s. 2). Trots att vikten av affärsrelationer är kritisk för ett

(8)

företags överlevnad kräver den mycket underhåll och arbete för att bli så givande som möjligt (Ford, mf,. 2011, s. 3-4).

Samarbeten leder ofta till att man stöter på nya människor såväl till vardags som i affärssammanhang och för att förstå motpartens beteende måste man förstå deras kultur (Hofstede, m.fl., 2011, s.37). Hofstede har definierat kulturen som en identifiering, han benämner det som den kollektiva mentala programmering som kategoriserar och särskiljer människor som tillhör en kategori från den andra (Hofstede, m.fl., 2011 s. 22). Hofstede skildrar att kulturfaktorer är oundvikliga, att människan kan försöka ändra ett visst beteende men inte personlighet, detsamma gäller värderingar och normer, dessa är svåra att ändra på (Hofstede, 2011, s 23). Värderingar kan vara djupt i det inre omedvetna, som knyts till den grupptillhörighet man har och den ”nationen” man tillhör (Hofstede, 2011, s 40). Den grupptillhörigheten skiljer människor åt och är av stor betydelse för var och en, vilket speglas i de olika uppfattningarna kring hur saker görs och vad som anses vara rätt eller fel (Hofstede m.fl., 2011, s. 20). Likaså hur man ska bete sig i en viss situation, sammanhang och vilka rättigheter samt skyldigheter

individen anses ha i förhållandet till andra människor från en annan kultur (ibid). Dessa

skillnader mellan kulturer kan skapa problem och hinder för organisationer därmed krävs det av organisationer att utvidga sin kunskap om dessa kulturella distinktioner (Hofstede, m.fl., 2011 s.

22).

Det råder skiljande uppfattningar angående hur kulturella faktorer kan komma att påverka interaktioner och arbetet mellan företag. Enligt Salk & Brannen (2000) så tyder deras studie på att det inte råder några systematiska skillnader mellan nationer som kan indikera ett betydande inflytande i arbetet. Tvärtom att det finns indikationer på att dessa skillnader tillför en ökning av en förståelse till andras kulturer samt att det bidrar till en bred kreativitet som skapar en stor möjlighet till utveckling (Salk & Brannen, 2000). Å andra sidan finns det andra studier som påstår det motsatta, att kulturella skillnader däremot är en bidragande faktor som tenderar att leda till missförstånd samt försvårar samarbeten, allteftersom identifiering och tolkning av signaler skiljer sig mellan inhemska och utländska aktörer (Blomkvist & Drogendijk, 2013). Likaledes

(9)

beskriver Johanson & Vahlne hur kulturell distans troligen skapar en form av osäkerhet som uppstår till följd av kulturella skillnader som kan försvåra aktörers förmåga att operera med främmande internationella aktörer (Johanson & Vahlne, 1977).

1.2 Problemformulering

Mot bakgrunden av den information som ovan ges kan det konstateras att globalisering och integrering kräver att människor, nationer och organisationer förstår tyngden i de diverse kulturella skillnaderna.​ ​Dessa skillnader väger därför tungt när man ska samarbeta med internationella verksamheter, vilket kan medföra svårigheter vid affärer mellan olika nationer (Hofstede m.fl., 2011, s. 21). Tidigare forskningar pekar på att ju större gap mellan kulturella skillnader är desto större påverkan kan kulturella skillnader tänkas ha på interaktion mellan aktörer (Blomkvist & Drogendijk, 2013). Kulturella skillnader kan därför bilda en komplexitet som kan uppkomma vid felaktighet i kommunikation eller i de olika kunskaperna de två länderna har, men även kring den uppfattning om hur saker o ting ska göras på ett visst sätt. Avvikelsen i uppfattning är på grund av de värderingar, sedvänjor och traditioner man har i landet, vilket försvårar förhållandet för aktörer emellan (Dow & Karunaratna, 2006). På liknande sätt som Johanson & Vahlne, beskriver även Dow & Karunaratna hur dessa komponenter kan komma att skapa en osäkerhet och likväl ett hinder som kan förvandla en bra affärsmöjlighet till ett stort misslyckande (ibid).

“Culture is more often a source of conflict than of synergy.

Cultural differences are a nuisance at best and often a disaster.”

Geert Hofstede

I enlighet med detta förklarar Johanson och Wiedersheim-Paul diverse kulturella aspekter som företag i allt högre grad behöver ha i åtanke inom tvärkulturella affärs interaktioner.

Detta avser aspekter såsom att aktörer talar ett annat språk än det man själv talar som i sin tur leder till att en misskommunikation uppstår. En ytterligare aspekt som Johanson och

(10)

Wiedersheim-Paul tar upp är att den utländska marknaden skiljer sig från hemmamarknaden.

Detta beror på att individer har olika värderingar, normer och sedvänjor som gör att man tänker på olika sätt som i sin tur har en inverkan på hur samhället är uppbyggt och fungerar.

Detta framhäver författarna genom att förklara hur en okunskap om dessa skillnader av kulturer kan komma att förhindra samarbetet (Johanson, Jan and Vahlne, Jan- Erik, 1977).

För att kunna hantera de kulturella skillnader och den osäkerheten som uppstår mellan aktörer framför Tse, Lee, Vertinsky och Wehrung i sin artikel ’’Does Culture Matter’’ hur betydelsen av att ha kunskap om den specifika kultur man befinner sig i är av stor vikt. Att inneha denna kunskap gör det därför möjligt för medarbetare i företaget att både förstå och att för att kunna handskas med de olika kulturella bakgrunder som de olika aktörerna innehar. Detta betyder att genom att inneha en kunskap om den andras kultur och seder kan eventuella misstag i

hanteringen av interaktion reduceras (Tse, K., et al., 1988).

Med utgångspunkt i att kulturella skillnader medför svårigheter och utmaningar för företag, har ett intresse väckts för att undersöka närmare på hur en svensk verksamhet upplever och hanterar dessa aspekter. Utifrån dessa punkter kommer studien att basera sig på att studera närmare hur företaget SBK Sweden AB hanterar de svårigheter som uppstår av kulturell karaktär. Därmed kommer huvudkomponenterna i detta arbete vara definitionen av kultur och dess inverkan på affärer samt tvärkulturella relationer. Detta leder vidare till studiens syfte och frågeställning.

(11)

1.3 Syfte

Syftet med studien avser att med hjälp av teorier inom kultur och internationalisering av organisationer, ge en djupare insyn i hur SBK Sweden AB väljer att hantera de kulturella

dimensioner och aspekter som kan komma att påverka interaktionen med aktörer i Mellanöstern.

1.4 Frågeställning

Hur hanteras de kulturella faktorer som framkommer vid interaktionen mellan ett svenskt företag och utländska aktörer?

1.5 Avgränsning

Studien kommer att basera sig på de kulturella aspekter inom tvärkulturella affärs interaktioner med fokus på hur affärsrelationer påverkas mellan två parter. Studien kommer därför att utföras på ett svenskt importföretag som ägnar sig åt att importera frukt och grönsaker av utländska aktörer. Företagets affärside bygger på förtroende och starka band som baserar sig på att

garantera sina konsumenter att ta fram varor till rätt kvalitet, till rätt pris och i rätt tid. Företaget SBK Sweden AB samverkar med aktörer från olika delar av världen och framförallt i

Mellanöstern. I takt med att företaget integrerar internationellt uppkommer en del frågor kring hur den kulturella karaktären hanteras och vilka åtgärder som tas. Av den anledningen kommer fokuset med studien att undersöka hur SBK Sweden AB förnimmer samt hur de hanterar incitament av kulturell påverkan i det dagliga arbetet.

(12)

2.0 Teorier och Tidigare Forskning

I följande avsnitt redovisas centrala teorier för ämnet kultur, interaktion och internationella affärer som kommer att användas som utgångspunkt i denna undersökningen. Inledningsvis följer en definition av kultur varpå Hofstedes modell för nationell kultur presenteras med enbart de relevanta utvalda dimensioner för studiens ändamål härnäst. Därtill presenteras

internationaliseringsmodellen, även kallad Uppsalamodellen, tidigare och uppdaterade version likaså med ett särskilt framhävande på enbart de relevanta delar för undersökningens ändamål i syfte att påvisa aktörers hantering av de upplevda risker som synliggörs vid interaktion på marknaden. Avslutningsvis tas nätverksmodellen upp med en betoning på företagets relation till övriga aktörer på marknaden.

2.1 Kultur definition

Kultur kan ha varierande definitioner, ordet härstammar från latin och dennes betydelse är åkerbruk eller bildning (Nationalencyklopedin u.å). Benämningen kultur som kommer att behandlas i detta arbete är normer och värderingar samt skillnader i dessa på nationell nivå.

Kultur är en naturföreteelse som avses leda till gemensamma drag för hur en viss grupp agerar och tänker. Detta på grund av det faktumet att människor lever i likartade miljöer och det är denna sociala miljön som kulturer formas (Hofstede, m.fl., 2011, s. 20-21). Kultur är något inlärt och är det som formar människan enligt Hofstede. Att allt som människan lär sig implementeras i barndomen och den miljön man har växt upp i. Han förklarar det som en kollektiv mental

programmering, som består av fyra huvudkomponenter: värderingar, ritualer, symboler och hjältar, (se figur 1) (ibid). Även författarna Hill & Hult delar den uppfattning, de har beskrivit kultur som “A system of values and norms that are shared among a group of people and that

(13)

when taken together constitute a design for living” (Hill & Hult, 2016, s. 89).

Figur 1:Lökmodellen

(Hofstede m.fl., 2011, Organisationer och kulturer).

Värderingar anses vara de mest djupaste och synligaste element som utgör grundsats för en kultur. De tre andra elementen: ritualer, symboler och hjältar följer därefter och kan

kategoriseras som sedvänjor (Hofstede, m.fl., 2011, s. 22). Hofstede beskriver att det finns skillnader mellan nationellkultur och organisationskultur, allteftersom nationellkutur grundar sig på gemensamma värderingar, medan organisationskultur baserar sig på de tre andra element som anses vara sedvänjor. Dessa tre komponenter bidrar därför till att hålla ihop både organisationen och medlemmarna som i sin tur styr de mot deras gemensamma mål. Av den anledningen hävdar Hofstede att företag som har en stark hemkultur blir därför mer styrda genom deras tydliga värderingar som finns till i deras nationskultur(Hofstede, m.fl., 2011, s. 52-53). Detta gör att företag kan ha svårt att driva sin verksamhet på en främmande marknad i ett land med

annorlunda värderingar och sedvänjor. Hofstede lyfter därför fram hur organisationsmedlemmar

(14)

av olika positioner måste inneha en viss kunskap och erfarenhet inom den kultur verksamheten verkar i (Hofstede, m.fl., 2011, s. 73).

2.2 Geert Hofstede's dimensioner

Geert Hofstede en av de främsta experter inom ämnet kulturella skillnader, beskriver hur ett företag ska kunna överleva i en multikulturell miljö. ”The principle of surviving in a

multicultural world is that one does not need to think, feel and act in the same way in order to agree on practical issues and to cooperate”. Med hjälp av en IBM studie som han har utfört, har han kunnat identifiera olika egenskaper som skulle bli grunden för jämförelser mellan kulturer.

Resultaten presenterades i form av olika dimensioner som identifierar samt beskriver ett antal nationella och kulturella värderingar som påverkar och skiljer kulturer åt (Hofstede m.fl., 2011, s. 52-53).

Hofstedes modell för nationell kultur består av sex olika dimensioner. Dimensionen är en aspekt av en kultur som kan mätas i förhållandet till andra kulturer. Det är baserat på korrelation som utgör en modell av skillnader mellan nationell kultur. Varje dimension representerar en

sammanslagning av ett antal fenomen i ett samhälle som avviker från övriga samhällen i andra länder runtom i världen och visar därför skillnader på länderna snarare än individerna från varandra (Hofstede m.fl., 2011, s. 54). Av den orsaken är ett lands mätning på dimensionerna angelägen eftersom att alla individer är mänskliga och samtidigt unika på sitt egna sätt. Detta utgör i sin tur en grundläggande funktion för hur det specifika samhället och grupperna i

samhället fungerar och agerar. Detta gäller framförallt dimensionernas förhållande till auktoritet och föreställningen om självet, likaså som förhållandet mellan människan och samhället.

Föreställningen om manligt och kvinnligt samt sättet att hantera konflikter, osäkerhet och tvetydighet som relateras till aggressioner och uttrycka känslor (Hofstede, m.fl., 2011, s. 52).

(15)

Denna studie har dimensionerna maktdistans, individualism/kollektivism, maskulinitet/

femininitet samt osäkerhetsundvikande som utgångspunkt för att påvisa de komponenter som framstår och som är av befintligt inslag av kulturell skillnad mellan aktörer på internationell marknad. Varför uppsatsen inte kommer att behandla de två dimensionerna tidsorientering och tillfredsställelse, är med anledning av att tidsorientering syftar till graden av hur ett samhälle väljer orientering efter inriktning och tidpunkt. Likaså som tillfredsställelse som syftar till att mäta individens välbefinnande och tillfredsställelse av naturliga behov. Till exempel livsnjutning och glädje, därav anses dessa två inte av relevans för studiens ändamål.

Med detta sagt är syftet med Hofstede studie att underlätta hanteringen av människors olika sätt att tänka, känna och agera. Vilket är av stor betydelse när man samarbetar med andra nationer (Hofstede, m.fl., 2011, s. 16). Av den anledningen är Hofstedes teori av relevans för att undersöka och förstå vikten av kultur samt hur det kan ha effekt på interaktion med aktörer.

2.2.1 Maktdistans

Maktdistans (PDI) graden av maktdistans mäter i vilken omfattning individen har mindre inflytande i samhället som förhåller sig till makt och förväntar sig att makten är ojämnt fördelad (Hofstede, m.fl., 2011, s. 84). Det vill säga att i vilken utsträckning en person ifrågasätter ett beslut som fattas av en auktoritet. Det kan gälla allt ifrån att ifrågasätta en lärares beslut i klassrummet till en politiker i riksdagen. I många fall utnyttjas makten och utmärks ofta i de länder som har hög maktinstans och som till följd leder till korruption (Hofstede m.fl., 2011, s.

78). En hög grad av maktdistans påvisar att individer i en kultur accepterar den hierarkiska ordning, att makten är ojämn fördelad och att individer accepterar sin roll samt sin position utifrån maktstrukturens fördelning. I kontrast till detta är en låg grad av maktdistans mer jämlik där alla individer inkluderas i beslutsprocessen (ibid).

(16)

2.2.2 Individualism VS Kollektivism

Hofstede beskriver kollektivism och individualism som de elementära skillnader mellan

samhällen på hur man värderar gruppen mot individen (Hofstede m.fl., 2011, s. 118-119). Där i individualistiska samhällen läggs stressen på personliga prestationer och individuella rättigheter.

Människor förväntas stå upp för sig själva och sin närmaste familj och välja sina egna anknytningar, individens intresse går före gruppens (Hofstede m.fl., 2011, s. 119-122). Till motsatta utformning av det kollektiska samhället där gruppens vilja går före individens.

Kollektivistiska samhällen, individer agerar främst som medlemmar i en livslång och sammanhängande grupp eller organisation och kan beskrivas som ett samhälle med en stark sammanhållning. Genom en sammanhållningen får individen en typ av skydd i utbyte mot lojalitet (Hofstede m.fl., 2011, s. 119-125). Ett lands index på denna dimension speglar huruvida människors självbild definieras i termer av ”jag” eller ”vi” där ett högt index på denna dimension innebär att ett land betecknas som individualistiskt.

2.2.3 Maskulinitet VS Femininitet

Denna dimensionen handlar om hur stor påverkan könsroller har i ett samhälle där ett högt index på denna dimension innebär att ett land betecknas som maskulint (Hofstede m.fl, 2011, s. 174).

Hofstede beskriver hur ett maskulint samhälle kännetecknas av åtskilda emotionella könsroller som att män fokuserar på prestation och framgång och är relativt tuffa medan att kvinnor ska vara mer blygsam, ömsinta och bry sig om livskvalitet. Däremot ett lågt värde speglar ett feminint samhälle där det kännetecknas ingen överlappning på de emotionella könsrollerna, där båda könsrollerna ska vara mer blygsamma och bry sig mer om livskvaliteten (Hofstede m.fl, 2011, s. 176).

2.2.4 Osäkerhetsundvikande

Dimensionen osäkerhetsundvikande uttrycker i vilken grad medlemmarna i ett samhälle känner sig obekväma med osäkerhet och tvetydighet (Hofstede m.fl, 2011, s. 240). Den grundläggande

(17)

frågan här är hur ett samhälle ser på framtiden och faktumet om man försöker styra och kontrollera det som kommer hända eller bara låta det hända. Länder med ett lågt index har en mer avslappnad attityd där principer och regler inte är lika viktiga. Däremot länder som uppvisar hög index upprätthåller stränga och styva koder för beteende och tro som gör att regler och strukturerade sociala sammanhang föredras (Hofstede m.fl, 2011, s. 240-250).

Dessa kulturella dimensioner av Geert Hofstede hjälper att förstå hur individer uppträder och formas i ett samhälle. Detta bidrar till att företag blir allt mer medvetna om de befintliga kulturella skillnaderna som aktörerna innehar och som kan komma att påverka interaktionen mellan de. På så vis får aktörerna en bild av hur de bör agera vid ett internationellt samarbete som kan komma att påverkas av de kulturella skillnaderna aktörerna har emellan. Detta är något som internationaliseringsprocessen betonar och visar för hur företag skall gå tillväga vid

interaktion och expansion.

2.3 Internationaliseringsmodeller

Vad som kommer att diskuteras i detta avsnitt är tre grundläggande och vitala

internationaliseringsmodeller för hur interaktionen kan komma att påverkas mellan inhemska och utländska aktörer. Tanken är att identifiera hur dimensioner av integrering och tvärkulturella affärsinteraktioner av företaget SBK Sweden AB synliggörs och är anpassade till modellen.

De modellerna som kommer att analyseras i denna undersökning är Uppsalamodellen från 1977 (Johanson & Vahlne, 1977), de basala komponenterna av den uppdaterade versionen i

Uppsalamodellen från 2009 (Johanson & Vahlne, 2009) samt Nätverksmodellen (Andersson, 1993). Uppsalamodellen har valts ut i denna studie eftersom modellen uppvisar om hur företag gör inträde på internationella marknader. Modellen kartlägger ytterligare för vilka risker som förekommer och hur dessa hanteras inom företaget i en tidigare okänd marknad.

(18)

2.3.1 Uppsalamodellen 1977

Vad som differentierar Uppsalamodellen år 1977 och 2009 från varandra har en stor vikt i att dessa två modeller står i motsättning till vad som rekommenderas i många läroböcker idag. Med detta sagt, är det enda korrekta tillvägagångssättet i teorin att samla in data genom

marknadsundersökningar och därigenom utvärdera dessa och på så sätt erhålla en klargörande bild i ämnet. Det Uppsalamodellen redogör för är hur ett företag ska ge sig ut på marknaden, utmana den och ta sig an den istället för avvakta och stå på avbytarbänken. Den riktar in sig framför allt på företagens internationalisering och var en av de första modellerna i detta område (Johanson & Blomstermo, & Pahlberg, 2002, s. 52-53).

2.3.2 Marknadsåtagande

Vad Johanson och Vahlne gör är att dela upp denna variabel i två olika delar. Denna variabel förklarar vikten av mängden resurser som spenderats på marknaden och till vilken grad företaget är engagerat i marknaden och landet. I syfte att kunna bestämma hur pass stort engagemang ett företag har på marknaden gäller det att beräkna specifikt hur mycket resurser de investerat i landet de expanderar till. Dessutom när det gäller att öka engagemanget till den specifika marknaden måste resurserna i synnerhet vara specialiserade till den marknaden. Ju mer resurserna är specialiserade till en viss marknad, desto mer komma engagement att öka i företaget (Johanson, 1994, s. 55).

Härvidlag betonas vikten av att hur pass viktigt det är att engagera sig i en okänd marknad i utlandet. Varför detta är av stor vikt grundar sig mycket i att det fyller igen deras kunskapsgap som företaget är i behov för att kunna se om det finns en viss potential till att fortsätta investera i den marknaden och landet. Författarna såväl som Johanson och Vahlne konstaterar att företaget i en början skall engagera sig i den nya marknaden av den orsaken att företaget saknar en kunskap om den. Skulle det däremot visa sig att företaget framöver inte är redo för den nya marknaden har företaget inte lagt ner resurser i onödan, understryker Johanson och Vahlne. Vad som skulle

(19)

kunnat ske är om företaget investerat en stor del av sitt kapital i marknaden innan man haft kännedom om kunskapen, skulle det kunna resultera i konkurs. Således är det av stor vikt för företaget att till en början vara varsamma med investeringen av resurser. Visar sig kunskapen vara till det positiva ökas därefter engagemanget (Johanson, 1994, s. 56)

2.3.3 Marknadskännedom

Denna fundamentala variabel delas likaså upp i två delar av Johanson och Vahlne. Första delen, menar de, avhandlar kunskap och möjligheter med syftet att införskaffa sig information om den särskilda marknaden. Detta för att sedan underlätta för företagets beslutande kring

internationalisering av företaget på den internationella marknaden. Andra delen, gäller utvärderingen av alternativen kring marknaden och landet. I detta avseende får företaget efter utvärderingen av den insamlade kunskapen hjälp med beslutstagandet kring

internationaliseringsfasen. Därtill menar Johanson och Vahlne att inlärning av kunskap kan ske på två olika sätt beroende på hur kunskapen samlas in. Första typen av kunskap är mer av en teoretisk inlärning och objektiv kunskap som betyder att kunskapen kan läras ut av en person till en annan. Den andra typen av kunskap är mer av en erfarenhetsbaserad kunskap som endast kan samlas in genom personliga erfarenheter och diverse upplevelser. Denna kunskap måste upplevas på plats i landet där själva internationaliseringen ska äga rum och sammanfattas som en upplevd kunskap (Johanson & Vahlne, 1977, ss. 27-28).

2.3.4 Nuvarande affärsverksamheter

Den tredje viktiga delen i Uppsalamodellen omfattar nuvarande affärsverksamheter och företagets tillväxt på den utländska internationella marknaden. Likaså hur väl varumärket etablerats och hur omtalad produkten är på den enskilda internationella marknaden.​ Till detta, skriver Johnason och Vahlne, hur ett företag kan använda sig av marknadsföringsaktiviteter när företaget driver affärsverksamheter på den utländska marknaden. Ju större avstånd företaget har från landet, ju fler marknadsföringsaktiviteter måste företaget implementera för att träda in på de specifika marknaderna. Dessa aktiviteter kan exempelvis vara kampanjer eller säljmöten med

(20)

kunder (Johanson & Vahlne, 1977, s. 28). Företag bör dock lägga mycket tid och engagera sig i dessa aktiviteter i och med att den övergripande informationen kan vara lättillgänglig i dagens samhälle via internet och sociala medier. Däremot kan en viss specifik information vara betydligt svårare att hitta i dagens läge som i sin tur gör det mycket mer smidigt att finna genom erfarenhet eller andra diverse aktiviteter såsom nätverkande bland företagen (Johanson & Vahlne, 1977, s.

29).

2.3.6 Engagensmangsbeslut

Den avslutande delen i Uppsalamodellen av Johanson och Vahlne fokuserar på vilka beslut som tas gällande mängden av resurser som skall tillämpas vid en internationalisering utomlands. I steget innan detta handlade det om planeringen av aktiviteter som skall åstadkommas för att nå marknaden. Under detta steg, skriver de två forskarna Johanson och Vahlne, hur företaget agerar efter planeringen de gjort i steget ovan. Kort sagt ska företaget fastställa en maximal toleransnivå för risktagande på marknaden. Är den nuvarande marknadsrisken lägre i förhållande till din tolererade risknivå uppskattas du utöka de aktiviteterna som är pågående i marknaden. Är risken på marknaden däremot högre än toleransnivån spelar det ingen roll hur pass mycket erfarenhet företaget innehar om den specifika marknaden. Med andra ord är det i så fall risken som är den avgörande faktorn om företaget väljer att engagera sig vidare på den enskilde marknaden (Johanson & Vahlne, 1977, ss. 29-30).

2.4 Den reviderade Uppsalamodellen år 2009

Det har skett en hel del i utvecklingen av Uppsalamodellen eftersom företagen sätt att driva en verksamhet och samarbeta med företag har blivit en mycket viktig roll gällande dagens kulturella olikheter i världen. Enligt Johanson & Vahlne är basen i den nya modellen densamma som tidigare, däremot har man bytt namn på de olika delarna i processen. Det har inte skett några stora förändringar i takt med att de behandlar samma grundämne. Dock har de beskrivits mer utförligt och anpassat utifrån dagens förändringar på den aktiva marknaden som ständigt utvecklas.

(21)

De två forskarna understryker att förändringen i den nya reviderade Uppsalamodellen från 2009 framhäver synnerligen nätverkande som en stor del av internationaliseringsmodellen, ​’’That network relationships have an impact on foreign markets’’ ​(Johanson & Vahlne, 2009).

Johanson & Vahlne framhäver företags omgivning och nätverk som viktig variabel i interaktion med aktörer internationellt. Detta eftersom marknader numera kräver starka nätverk av relationer med företag som bidrar till att en möjlighet uppstår för företag att kopplas samman med

varandra. Därmed behöver företag dessa nätverk för att uppnå ett lyckat samarbete och internationalisering (Johanson & Vahlne, 2009).

Ett nystartat företag på en internationell marknad får en större chans till interaktion och

internationalisering mellan diverse aktörer med hjälp av personliga nätverk. Nätverk är mycket positivt i den grad att aktörer vinner mycket kunskap genom att kommunicera med andra

personer som är i besittande av en mycket högre erfarenhet kring ditt egna intresseområde. Detta är ett långsiktigt, kostnadseffektivt och socialt sätt att vinna kunskap på inom ett företags

områdeexpertis (Ostgaard, 1996, s. 37). Genom uppstående relationer kan företag införskaffa sig alltmer högre kunskap om tingen de inte känner till eller haft erfarenhet av tidigare. Vad

Johanson & Vahlne menar är att företag i allt mer ska ta vara på möjligheten till att

internationalisera sig och även vara uppmärksam vid tillfällen som ges vid interaktionen mellan företag på utländska och inhemska marknader (Johanson & Vahlne, 2009, s. 1424).

Därmed betonar Johanson & Vahlne vikten av att relationer utgör en hög grad av kunskap, förtroende och åtagande som tenderar att resultera i allt mer kreativa och effektiva

relationsprocesser mellan företag på internationella marknader. ​Lika viktigt i de här steget är att betona vikten av beslutstagandet om företagets relationer. Vilka relationer man bör värna om och vilka man inte bör ödsla tid på.​ Johanson & Vahlne (2009) menar att det handlar om

prioriteringar. Detta betyder att desto mer tid företaget lägger ned och spenderar på en relation som är viktigt för företaget desto mer lyckad blir den (Johanson & Vahlne, 2009, s. 1424).

Samtidigt understryker Johanson & Vahlne (2009) vikten av att inte strunta i de andra

(22)

relationerna eftersom dessa relationer likaså kan vara viktiga för ett framtida utbyte framöver (Johanson & Vahlne, 2009, s. 1425).

Företagen har i allt större grad en tendens till att söka sig till den utländska marknaden

varigenom företagets partner är i besittning av en värdefull nätverksposition. Av den anledningen betonar Johanson & Vahlne vikten av relation, eftersom företag får genom detta en större chans till att utvidga sina chanser på en främmande marknad man tidigare inte är bekant med.

Möjligheten till expandering och resurser på en internationell marknad med väsentliga

samarbetsaktörer växer som bidrar till att man blir alltmer erfaren och upplyst om de hinder som man påträffar (Johanson & Vahlne, 2009, s.1424).

Sammanfattningsvis påvisar internationaliseringsprocessen hur företagen skall agera vid ett internationellt samarbete med dess aktörer som i sin tur synliggör relationer och dess signifikans.

Det betyder att företag bör skapa varaktiga och stabila relationer för att överkomma och motarbeta svårigheterna i de kulturella skillnaderna vid interaktionen. Härigenom skapar företagen nätverk som hjälper de att utvecklas och åstadkomma en starkare positionering på marknaden de har avsikt att vara verksamma på.

2.5 Nätverksmodellen

Att vara en del av ett nätverk som företag kan både idag främja och betona relationen och affären till övriga aktörer på en internationell marknad. Detta i samband med att det leder till varaktiga och stabila relationer (Gummesson 2002, ss. 23-37). Nätverk innebär att företag av diverse anledningar bestämmer sig för att samarbeta och på så sätt skapa långsiktiga relationer med andra företag. Av den orsaken nyttjas nätverksmodellen i studien i takt med att den

behandlar ett nätverkssynsätt som framhäver företagets relationer till övriga aktörer. Detta främst i en internationaliseringsprocess på främmande marknader som är av stor vikt vid uppbyggnaden av relationer för en lyckad framgång.

(23)

Det är av stor vikt att betona hur företagsrelationer mellan företag inte är helt oberoende av varandra. Alltmer företag tenderar att köpa material från leverantörer som är köpta av andra leverantörer. Det gör att de enskilda företagen blir beroende av resurser som kontrolleras av andra företag. Vad företagen åstadkommer genom sitt deltagande och sin position är tillgång till de externa resurserna. Detta betyder att företag i sin tur ingår i en större grupp på den nya marknaden, istället för att som enskilt företag inrätta sig på en ny marknad (Hollendsen 2004, s.

60). Vad som gäller i slutändan är att de diverse komponenterna ska passa ihop och därmed utgöra en del i samma slutprodukt och fungera tillsammans på en marknad. (Gadde &

Håkansson, 1998).

Nätverk utgörs av sammankopplade förbindelser och relationer mellan inhemska och utländska aktörer på marknaden. Lika viktigt att förstå är den roll som det enskilda företaget innehar i den fullständiga nätverksstrukturen och hur dessa aktiviteter kommit att påverka andra

företagsaktiviteter och tvärtom. De aktiviteter som utförs av företag kopplas i hög grad samman med andra företag, distributörer, leverantörer och slutanvändare samt konkurrenter (ibid). För att ytterligare kunna skildra och analysera den centrala utvecklingen i ett nätverk nyttjas en modell som består av tre komponenter:

● Aktörer

● Aktiviteter

● Resurser

På liknande sätt består nätverk av aktörer som är sammanvävda genom att de genomför olika aktiviteter på marknaden. Ofta är det så att en del resurser förädlas samtidigt som andra förbrukas. Härigenom skiljer sig var och en. Aktörer, aktiviteter och resurser som i sin tur är beroende av varandra. Det är aktörer som uträttar aktiviteter och kontrollerar resurserna

samtidigt som resursernas värde bestäms av de aktiviteter som den nyttjas i. Vad som händer är att aktiviteterna utförs av aktörer som i sin tur förbrukar vissa resurser för andra skall kunna förädlas (ibid).

(24)

Figur 2: Nätverksmodellen

(Gadde & Håkansson, 2001, Supply Network Strategies).

2.5.1 Nätverk vid interaktion av aktörer

Nätverk är likaså en viktig variabel för företagets interaktion med utländska aktörer på en

internationell marknad. Men även vid hantering av eventuella kulturella faktorer som kommit att påverka relationen och affären mellan två parter (Augustsson & Lindblad, 2006).​ Det finns ofta en tendens till att olika affärsförbindelser är kopplade till varandra i den mening att det som sker i ena förbindelsen påverkar den andra genom olika kulturella aspekter (Johanson, Blomstermo, Pahlberg, 2002, s. 84). Det betyder att när ett företag väl är engagerat i ett antal olika relationer och när alla dessa är kopplade genom motparten till ytterligare kontakter och relationer, kan man se ett mönster av nätverk som sträcker sig utan gränser. Av den orsaken är nätverk inte begränsat till en specifik marknad, industri eller bransch. Däremot är alla företagens individuella nätverk

(25)

kopplade samman med varandra (Johanson, Blomstermo, Pahlberg, 2002, s. 85). Företag som därför urskiljer med en hög grad av erfarenhet av utandsengagemang, menar man, kan bäst hävda och anpassa sig på utländska marknader. Det gäller främst vid problematisering av olika

kulturella hänseenden gällande affären och relationen mellan två parter i olika länder.

2.5.2 Teoretisk sammanställning

Forskningen avser att studera närmare om hur SBK Sweden AB hanterar de kulturella skillnader som uppstår vid interaktionen mellan aktörer i Mellanöstern. Således är det lämpligt att ha teorier som behandlar de centrala begrepp och som är relaterade till ämnet. Teorierna som redogjorts i föregående avsnitt inleds med en definition av kultur, eftersom nationell kultur anses vara en identifiering som skapas utifrån de värderingar, normer och ritualer som finns i den sociala miljön man lever i. Detta utgör i sin tur hur individer uppträder och formas i ett samhälle. Härav visualiseras betonande mönster i Hofstede's dimensions modell. Modellen nyttjar dessa olika variabler för att mäta dess kulturella skillnader i förhållandet till en annan nation vid interaktion med aktörer. Genom att studera SBK Sweden AB skall Hofstedes teori tillämpas för att

undersöka hur företaget har upplevt de kulturella skillnader som uppstått vid interaktionen med deras utländska aktörer. Detta kommer i sin tur påvisas i insamlingen av datan hur diverse olikheter i kultur uppkommer när aktörer samarbetar vid internationell interaktion.

Vidare kopplas kulturella skillnader till Uppsalamodellen som är en central teori, då den synliggör aktörers framträdande vid interaktion. Detta eftersom kulturer formar människans beteende och influerar ens tankesätt och agerande, som i sin tur påverkar och avgör vilka handlingssätt man vidtar. Modellen beskriver komponenterna Marknadskännedom och

Marknadåtagande som framhäver vikten av att inneha en kännedom om marknaden man träder in på och hur mycket kunskap aktörer bör besitta för att kunna hantera de svårigheter och problem som uppkommer vid interaktion i utlandet. Ytterligare förklarar komponenterna

Engangemangsbeslut och Nuvarande affärsverksamheter för hur företag bör agera och hantera de svårigheter som uppkommer vid samarbete med utländska aktörer. På så sätt kommer denna

(26)

modell att påvisa i insamlingen av datan om studieobjektet SBK Sweden AB innehaft den kännedom och kunskap om deras aktörer samt om marknaden de är aktiva på, det vill säga Mellanöstern. Därtill att se ifall SBK Sweden AB även har behövt att implementera några eventuella tillämpningar för att hantera de svårigheter som kan komma att påverka och skapa problem för samarbetet.

Därefter kommer en sammanfattning om den utvecklade Uppsala modellen som behandlar relationens vikt och nätverk för företaget. Något som även Nätverksmodellen redogör för i och med att nätverk synliggörs som en viktig komponent i interaktion med aktörer internationellt.

Detta eftersom genom uppstående relationer kan företag införskaffa sig en kunskap och en bättre positionering, men även att öppna upp för nya dörrar på marknaden och för nya aktörer företaget tidigare inte innehaft. Detta kommer att undersökas på SBK Sweden AB som senare kommer att bidra till studiens analys för hur företaget valt att gå tillväga och utvidgat sina chanser på en främmande marknad.

2.6 Tidigare forskning

I detta avsnitt kommer författarna redogöra för de vetenskapliga artiklar som är av betydelse i förhållande till reliabiliteten och validiteten för dess kvalitativa studie. Varje enskild artikel påvisar diverse sidor av kulturens betydelse och skillnader för att företag ska ha möjlighet till att lyckas med sin internationella expansion. Valen av artiklarna selekterades i takt med att de avser ge tyngd åt studiens centrala teorier och för att ge en primär grundförståelse över vad som skett inom ämnet.

Tittar man närmare på tidigare forskning inom området internationalisering och kulturens påverkan på utländska och inhemska aktörer har det genomförts ett antal studier.

(27)

Zhang och Neelakavi undersöker i artikeln ’’​The influence of culture on advertising effectiveness in China and the USA’’ ​hur effektiv kultur och marknadsföring kan vara i ett individualistiskt land som USA och i ett kollektivistiskt land som Kina (Zhang, Yong &

Neelankavil, P., James, 1997). Dessa två forskare slår fast om hur komplext kultur kommit att bli mellan länder med innehavande av stora skillnader i individualistiska och kollektivistiska

samhällen. Trots dessa skillnader fungerar kulturer bra ihop, menar forskarna och visar på att olika värderingar inte ständigt leder till problem. Oavsett ett kollektivistiskt eller individualistiskt budskap i landet kan de med hjälp av förståelse för varandras kulturer därför nå stora

framgångar.

I förhållandet till detta betonar Johanson och Wiedersheim-Paul även att alltmer företag tar steget att internationalisera sig när de fortfarande är någorlunda outvecklade (Johanson, Jan &

Wiedersheim-Paul, Finn, 1975). I enlighet med det som nämnts ovan belyser de två hur företaget i första hand måste göra framsteg på hemmamarknaden innan en internationell expansion kan ske. ​Det råder ofta omständigheter såsom brist på resurser, kunskap och anpassning till de kulturella olikheterna vilket bidrar till att företag avvaktar när det kommer till att

internationalisera sig.​ Forskarna av denna artikel kom därför fram till att allt fler yngre företag tenderar att inneha en snabbare internationaliseringsprocess och en anpassning till rådande normer, värderingar och kulturer.

“The internationalization process of the firm – a model of knowledge development and increasing foreign market commitments” är en fördjupning av artikeln som Johanson och Wiedersheim-Paul skrev 1975 om internationalisering och dess inverkan på företag (Johanson, Jan and Vahlne, Jan- Erik, 1977). Vad artikeln lyfter fram är diverse aspekter som företag i en allt högre grad behöver ha i åtanke vid en internationell expansion och hanteringen av kulturella aspekter som kommit att bli avgörande för tvärkulturella affärsinteraktioner mellan företag.

Författarna av denna artikel framhäver hur en allt större okunskap om skillnader i språket och kultur kan komma att obstruera internationaliseringsprocessen och hur allt vanligare det blir att erfarenhet underskattas vid internationella affärsrelationer. Likaså förklaras det hur synen på

(28)

marknaden och affärer kommit att ändras och att man istället nu har ett nätverkssynsätt på marknaden. Mycket förändras genom tiden, som betyder att allt fler företag påverkas i den grad att det blir avgörande för företagets framtid och affärer.

I samma omfattning från forskningen ovan har Drogendijk & Blomkvist utfört studien “The Impact of Psychic Distance on Chinese Outward Foreign Direct Investments” (2012), där de undersöker värdet av komponenten psykisk distans. Studien inleds med att förklara företagens internationaliserings väg för internationella kinesiska företag. Detta genom att de kartlägger och förklarar psykiskt avstånd och dess individuella stimuli (språkskillnader, religion, kultur,

ekonomisk utveckling, politiska system, utbildning och geografiskt avstånd). Därigenom påstår författarna att den internationella expansionen av företag kan påverkas negativt genom skillnader mellan länder när det gäller deras ekonomiska, politiska, sociala, kulturella, språk och andra egenskaper, och att dessa fortsätter att påverka internationell tillväxt (Drogendijk & Blomkvist, 2012). I forskningen testar författarna hypoteser om förhållandet mellan psykiskt avstånd och dess stimuli och kinesiska direktinvesteringar utifrån med OLS-regressionsanalyser *(Ordinary least squares) som är en metod av statistik om regressionsanalys. De finner att kinesiska OFDI (Outward Foreign Direct Investment) verkligen påverkas av psykiskt avstånd och av vissa psykiska distansstimulier, dock inte av alla. Men framförallt att skillnader med avseende på språk och kultur, industrialisering och demokratins nivån är relaterade till kinesiska företags internationalisering.

Resultatet som Drogendijk & Blomkvist har kommit fram till tyder på att psykiskt och kulturell avstånd och dess stimuli inte kan ignoreras som förklarande faktorer för internationalisering.

Både det sammanlagda indexet för psykiskt avstånd liksom individuell stimulans och ett

kulturellt avstånd förklarar påtagligt att kinesiska företag investerar mindre i länder på ett större psykiskt och kulturellt avstånd till Kina. Av den anledningen anmärker författarna att det är viktigt att förstå hur ett hemlands sammanhang påverkar ledningens uppfattningar och därmed även mönster för internationell expansion från olika regioner.

(29)

Något som professorn Barry Gerhart har undersökt i artikeln ’’How Much Does National Culture Constrain Organizational Culture?’’ är hur kulturen är en stor del av företagen som möter andra företag och är med i andra länder. Han studerade påståendet som säger att organisationskulturen blir en del av kulturen i landet eftersom att organisationskulturen speglar eller begränsas av en nationell kultur. Han drar slutstasen att endast en minoritet av organisationer påverkas av en nationell kultur. Detta eftersom organisationer har ett utrymme till att välja hur de vill orientera sig, dock till en viss grad. Det är på grund av att institutioner och förordningar som praxis måste tillämpas och följas, vilket gör att organisationen till en viss del måste ta till sig av den nationella kultur och därmed inte kan orientera sig och utforma sig fritt. Vidare påpekar Gerhart, att

skillnaderna mellan två länder antingen kan vara större eller mindre beroende på variationen i de kulturella skillnaderna länderna har emellan. Det betyder att företag kan ha en möjlighet till en viss tillämpning och därför inte påverkas allt för stort av kulturella skillnader i den utsträckning att det inte råder en stor variation mellan länderna (Gerhart, 2009).

En annan studie som är påtaglig i detta ämne är ’’The impact of culture on interactions: five lessons learned from the European Commission’’ skriven 2008 av Anna Neyer och Anna Harzing. Syftet med studien är att främja förståelse av förhållandena under vilka kulturella skillnader gör och inte påverkar interaktioner. Härigenom utfördes en fallstudie för att identifiera de förhållandena som påverkar huruvida individer upplever tvärkulturella skillnader i en

globaliserad affärsmiljö eller inte. Objektet som studerats för analysenhet är Europeiska

Kommission, som är en politisk oberoende institution som både representerar och upprätthåller Europeiska unionens intressen. Under studiens gång arbetade individer från 27 olika kulturer tillsammans med ett fokus på specifikt på 25 stycken österrikiska anställda.

Härigenom visade forskarna på att individer under vissa förhållanden kan hantera kulturens inflytande på deras interaktioner. Resultatet har påvisat viktiga teoretiska och praktiska konsekvenser främst inom två huvudområden: kulturens och språkens roll i en globaliserad affärsmiljö och dess inverkan på utformningen av utbildning för multinationella team, samt sammansättningen av dessa team. Utgången i studien visar att "tidigare erfarenheter av kulturellt

(30)

bestämt beteende" och "erfarenhet av att arbeta på ett främmande språk" minskar påverkan av kulturella skillnader i interaktioner. Neyer & Harzing har framfört att det är omöjligt att uppmärksamma tvärkulturella skillnader ständigt i ett internationellt affärssammanhang och därmed kan negativa situationer i interaktionen mellan individer från olika kulturer undvikas.

Detta i fallet om individer är medvetna om de förhållandena under vilka kulturella skillnader spelar en viktig roll. Tidigare erfarenhet av bestämt kulturellt beteende främjar därför

utvecklingen av normer som minskar konflikter baserade på kulturella skillnader, varigenom

"ömsesidig hänsyn" synliggörs som viktigast av allt. Erfarenhet av att arbeta med ett främmande språk hjälper därför individer att identifiera ett lämpligt kulturellt bestämt beteende och därmed att anpassa individen till den främmande kulturens specifika egenskaper (Neyer & Harzing 2008).

Genom detta hänvisar både Neyer och Harzing till de fem lärdomar de kommit till underfund med i samband med studien. De menar att individer av kulturell bakgrund i första hand identifierar relevanta kulturella egenskaper och hur de eventuellt kan anpassa sig till den.

Kulturellt erfarna individer främjar att upprätta normer för att minska eventuella källor till konflikter. En skillnad är att ett förfogande av erfarenhet i ett främmande språk alltmer stärker och hjälper individen i en allt högre grad att både känna igen ett lämpligt kulturellt bestämt beteende och att anpassa sig till de specifika egenskaper inom den främmande kulturen.

Likaså kan svaga situationer förvandlas till starka situationer när kulturellt erfarna individer väl beslutar sig för att begränsa kulturens roll i interaktioner. Med detta sagt, har påverkan av ett specifikt kulturellt bestämt beteende på interkulturella interaktioner påvisat en bundenhet till den tillgängliga tiden för att kunna genomföra uppgifterna. Tidspressen har även visat på en

utsträckning av två typer av kulturellt bestämt beteende som anses vara betydelsefulla för interaktioner: kritiken och skillnaderna i arbetsstilar. Det vill säga uppgift gentemot relationella orienteringar (Neyer & Harzing 2008).

(31)

3.0 Metod

I detta avsnitt kommer författarna redogöra för hur de gått tillväga för att genomföra studien, vilken typ av forskningsmetod som använts, urvalet av respondenter samt passande teorier i genomförandet av undersökningen. Utöver detta redogör även författarna för validiteten och reliabiliteten i undersökningen.

3.1 Forskningsansats

Utifrån teorin fick författarna en insikt om vad som var relevant att undersöka inom

ämnesområdet internationalisering, kulturella affärsinteraktioner och internationell interaktion mellan utländska och inhemska aktörer. I en empirisk forskning går teoretiska referensramar och data hand i hand, det tyder på att teorier som inte är empiriskt uppbyggda många gånger kan anses som spekulation. Samtidigt som empiriska undersökningar som saknar underlag och koppling till en teoretisk referensram, ofta kan övergå till isolerade beskrivningar av fenomen.

Framförallt fenomen som innehar ett begränsat värde och därav inte tillför någon ny vetenskap som kan hjälpa oss att förstå samhällsmässiga fenomen. Ett mål i samhällsvetenskaplig forskning är att integrera teori och empiri (Johannessen & Tufte, 2010).

Denna undersökning utgår därför ifrån en abduktiv ansats som innefattar drag från både den deduktiva och induktiva ansatsen, samtidigt som den förser metoden med nya moment. Genom den abduktiva processens gång utvecklas dels det empiriska användningsområdet, varigenom teorin korrigeras och förfinas för att bättre passa det empiriska materialet. För att kunna beskriva de verkliga förhållanden som föreligger kommer en empirisk undersökning att utföras som tillsammans med de teoretiska ramverket ligger till grund för uppsatsens analys. Därför kommer forskarna av denna studie växla mellan tidigare formulerade teorier och den information som framkommit genom den insamlade empirin i de genomförda intervjuerna enligt den abduktiva

(32)

ansatsen. Dessa två omtolkas i skenet av varandra som leder till att teori och empiri går hand i hand genom uppsatsarbetets gång. Varför den abduktiva ansatsen nyttjas grundar sig i att

forskningsarbetet inte ska låsa sig vid förutbestämda teorier som leder till att forskarna av studien kan arbeta betydligt mer förutsättningslöst och opartiskt.

3.2 Forskningsmetod

Denna studie kommer att härleda sig från en kvalitativ forskningsmetod eftersom syftet med studien är att få en djupare insyn i hur företaget SBK Sweden AB väljer att hantera de dimensioner och kulturella aspekter som kan komma att påverka interaktionen med aktörer i Mellanöstern. Därtill ämnar den kvalitativa ansatsen att få fram en djupare information om företaget i undersökningen, som annars kan vara svårt att få fram via en kvantitativ ansats (Bryman & Bell 2017, s. 372). Forskningsmetoden grundar sig i semi-strukturerade intervjuer med syfte att ta reda på med hjälp av teorier inom internationalisering av organisation hur dimensioner och kulturella aspekter påverkar interaktionen mellan inhemska och utländska aktörer. Studien syftar även till att undersöka inflytandet av kulturella skillnader mellan aktörer från olika länder, genom att söka information om tidigare praktisk erfarenhet kring

internationella affärsrelationer. I samband med analysen och insamlingen av data kommer

tonvikten snarare läggas på ord än siffror, i form av upplevelsekunskap som har skett i praktiken.

Vid insamling av data använder författarna sig främst av vitala böcker och vetenskapliga artiklar som kunskapskälla till bakgrunden och teorikapitlet, samtidigt som undersökningen utgår ifrån en abduktiv ansats i form av en kvalitativ studie, som består av semi-strukturerade intervjuer med representanter från företaget som ingår i studien. De semi-strukturerade intervjuerna

kommer att baseras på förutbestämda frågor utformade av författarna i generell form som kräver öppna svar från representanterna. Dessa förutbestämda frågor konstruerade av oss författare avser att behandla de variabler och faktorer som tidigare presenterats i teorikapitlet. Varför intervjufrågorna i de semistrukturerade intervjuerna är i generell form, är för att inte styra respondenternas svar till studiens fördel. I hänsyn till detta kommer även frågorna att

References

Related documents

Det sociala argumentet där syftet är att ”stötta konst och kultur för att skapa social utveckling och integration ” kan mixas med det ekonomiska då det kan underlätta arbetet

I exempel (25) diskuterar huvudkaraktären vithetsprivilegier i ett blogginlägg. Detta exempel illustrerar en av de relativt få anpassningar som skett i måltexten. Här har

Organisationsstruktur beskriver även hur arbetsuppgifter kan fördelas, grupperas och samordnas i organisationen (Jacobsen 2014:59), vilket innebär att perspektivet

Låt mig förlänga denna tanke med det kulturella entreprenörskapet; att individer kan vara mer eller mindre företagsamma i sitt kulturarbete (således mer eller

Anledningen till att det förekommer så många referenser som spränger barriären mellan populär- och finkultur i musikrecensioner, i förhållande till andra genrer, kan vara att

Mellanöstern, arabisktalande länder, Förenade arabemiraten, Kuwait, Libanon, kulturella faktorer, mobiltelefoni, Nokia, Sony Ericsson, konsumentbeteende, val av varumärke,

En viktig anledning till varför kultur och fritid inte placerades inom förvaltningen lärande och arbete kan vara för att managementlogiken, där kulturens roll för ekonomisk

En viktig anledning till varför kultur och fritid inte placerades inom förvaltningen lärande och arbete kan vara för att managementlogiken, där kulturens roll för ekonomisk